#verkligheten

[metalsongoftheday]

Friday, April 14: Soilwork, “The Undying Eye”

R.I.P. David Andersson (1975-2022)

The Underworld EP appeared as an addendum to Verkligheten, and its four tracks were something of a bridge between the more progressive approach Soilwork began adopting around The Ride Majestic and the more straightforward songwriting of their previous material.  As it was, “The Undying Eye” was both direct and a bit woolly, with David Andersson’s music and lyrics flowing nicely but also feeling abstract to the point of inscrutable.  What made it work was the band’s confidence- Andersson was a rather instinctive writer, and Björn "Speed" Strid clearly relished the chance to be more adventurous with his singing.  There was a strange dichotomy at work on “The Undying Eye”, as it was just as melodic and catchy as previous Soilwork numbers, but also felt completely distinct from what they had done before.  In that way the track showed just how far the band had come, and presented them in the midst of a rather intriguing evolution.

[forislynx]

Jag menar att Elimane lever i mig, och det livet är mäktigare än alla andra, till och med det han verkligen levde. Så ja: jag ger fan i verkligheten. Den är alltid torftig jämfört med sanningen.

Mohamed Mbougar Sarr, Fördolt är minnet av människan

[skruttet]

great photo of ham

[thekittyfox2999]

Försöker gå och lägga mig och:

"Jag är så dum. Jag är sååå dum. Varför gör jag det här!?!"

Dags att bli en bättre person för mig själv och andra i min närhet.

Jag behöver bli vuxnare ifall jag ska verkligen skaffa riktiga relationer med andra. Jag måste bli mer vuxen ifall jag ska göra det lilla stället jag har kontroll över bra.

Jag har så många problem och Twitter har bara förstärkt mitt självcentrerade.

Jag har varit så barnslig och negativ de senaste dagarna. Jag borde skärpa mig.

[djpicsathon]

you gotta try this pole

No 84: Bustin makes me feel good!

[svenskjavel]

Varje dag är sexig slyna söndag när man är en sexig slyna som har helt tappat grepp om verkligheten

Du är helt korrekt

[weirdthoughtsandideas]

Tänkte på böcker man läste i skolan i lågstadiet när man skulle lära sig läsa.

Minns tydligt Djurspanarna och hur mycket jag hatade den. Tyckte det var så tråkigt att se dem resa runt i Sverige och kolla på landskapsdjur. Jag tyckte dock det var lite kul med ”vill du veta vad världens farligaste djur är? Vänd blad!” och på nästa sida var det en spegel.

Däremot tyckte jag det var intressant med Moa och Mille. Denna bok handlade om kusinerna Moa och Mille och den hade ALLT. Här är saker jag minns tydligt:

- Milles föräldrar skilde sig så han och Moa klädde ut sig för att konfrontera pappans nya tjej på hennes jobb på flygplatsen (tror t.om pappan var otrogen mot Milles mamma med denna kvinna). Kvinnan gör då slut med pappan. Jag tror hans föräldrar blev ihop igen i slutet?!

- En pojke vars mamma var från Uganda och sökte asyl i Sverige. Det slutade med att hon inte fick stanna kvar i Sverige och åkte tillbaka till Uganda. Och så var det bara. Ingen uppföljning på det. Pojken var lite kluven hur han kände till det också, men sen nämns inte han under resten av boken.

- En muslimsk tjej i deras klass fick inte gå på disco för att det var fredag. De hade dock en annan muslimsk tjej som fick gå, och det förklarades med att ”de är inte lika religiösa”.

- En judisk pojke som hade noll social kompetens och bara satt och läste tjocka böcker på rasten

- En kille vars pappa satt i fängelse och de berättar öppet om att pappan har drogmissbruk

- Mille fick en astmaattack och hamnade på sjukhuset. Jag minns så väl att han beskrev det som ”mitt hjärta, det vill ut.”

Moa och Mille blev senare BANNLYST på vissa skolor… jag känner att, ja, det var MYCKET att ta in på en gång. Också herregud vilken mångfald det var i Moa och Milles klass… men samtidigt var det teman som man sällan stötte på i verkligheten.

Jag tycker ju absolut de borde ha skött många teman bättre… men detta var en bok för 8-åringar så de analyserar inte det dem läser på samma sätt.

[naturalswimmingspirit]

kilsbergsvaesen

Att våga visa sig naken.  Fimpa alla plagg och blotta allt som finns därunder.  Avslöja alla skavanker, ärr, krokiga tår och annat som man annars kan gömma under lager av tyg. Det är läskigt. Jag menar egentligen inte min kropp, utan själen. Att visa själens skavanker. Jag gör det nu. För jag inser att jag fått en känslomässig baksmälla. Och jag kan inte dölja baksmällor med smink och koffein.  Precis som vid överkonsumtion av alkohol blir jag riktigt dålig av överkonsumtion av känslor. Trist då bara att jag , under min hårda yta, är en känslomänniska av rang. Jag har nyligen kommit till insikt med att en av mina största styrkor och fina egenskaper,  också är en av de allra svagaste. Egenskapen får mig glad, energisk, alert och motiverad.  Det är min positiva förväntan på hur något kommer bli eller hur någon är. Glaset är halvfullt istället för halvtomt och alla nya människor jag möter är inte idioter utan varenda individ skulle kunna  bli en underbar vän.  Men när verkligheten inte lever upp till förväntningarna,  ja då kommer de där jäkla känslorna in. En tsunami av negativa tankar, självförakt och ilska över att ha fel. Känner mig  ensam, korkad och övergiven. När vågen slår emot så tänker jag att det vore så mycket  bättre att vara cynisk. Då hade redan sökt högre mark, varit i säkerhet innan den där väggen kommer emot mig. Men, samtidigt vore det ju inte jag. Jag är den där blåögda personen som bara ser gott. Så jag måste acceptera varenda våg som slår till och får mig att tumla runt. Som lämnar mig tilltufsad. Som tur är blir vågen aldrig så hög att det är fara för livet. Men det hårda vattnet känns.  Men vad fasen ska man göra? Jag måste hitta ett sätt att fortsätta ha höga förväntningar, men vara likgiltig när det inte blir som jag tänkt.  Behöver nog dra till skogs snart igen ❤ Där ute hittar jag både frågorna och svaren. Där ute bygger jag upp min självkänsla och mod. Och även om moder natur kan testa mig så vet jag att hon är min bästa vän. Hon är kan vara tuff, men alltid ärlig. Ja , jag är en stark och orädd kvinna . Men även Akilles hade ju sin häl

[aftout]

Titta på mig lyssna på mig alla drömmer samma dröm 🫵 Verkligheten går upp i rök 🫵 Det här är på riktigt inget jävla försök 🫵

[mean-lesbians]

Åh nej, jag hade förträngt att Marcus och Martinus skulle vara med i år igen, verkligheten är en sämre värld än min hjärna denna kväll med alltså

[forislynx]

Medvetandet är inte ett "mysterium"; ingenting är oss mer välbekant. Det mystiska är verkligheten, och vår kunskap om medvetandet är en av de bästa ledtrådar vi har för att ta reda på hur detta mystiska ting är beskaffat.

Philip Goff, Galileos misstag : till försvar av panpsykismen

[g4tub4rn]

Tar en taxi till honom efter 2 flaskor vin

Tror att det ska lösa alla mina problem

Men verkligheten kommer tyvärr ikapp

Och dagen efter är det värre än vad det var innan

Han vill fortfarande inte ha mig

Och mitt hjärta är trasigare än någonsin

[metalsongoftheday]

Friday, October 27: Soilwork, "Ghosts and Thunder"

R.I.P. David Andersson (1975-2022)

Ola Flink left Soilwork shortly before they went in to record The Ride Majestic, leaving frontman Björn “Speed” Strid as their sole remaining original member.  But the bigger story behind the band’s tenth album was its tentative but decisive steps away from the sound they parlayed to international success over their previous five albums: “Ghosts and Thunder” had almost nothing to do with melodic death metal, and even though it was written solely by Strid, it was of a piece with the David Andersson compositions in a way that illustrated just how much the guitarist had become a co-captain alongside the singer instead of merely a musical partner and foil.  There were flourishes that nodded to the past, but the track was esoteric and dynamic in a way that The Living Infinite barely hinted at.  “Ghosts and Thunder” pointed towards a much more progressive direction, and in that respect was a key stepping stone before the band really explored more adventurous avenues on Verkligheten.

[raynepigeon]

Lite nyfiken på varför du tycker att Sveriges karaktär i Hetalia inte stämmer med verkligheten. Att han är surgubbe, kortfattad och blyg stämmer pricksäkert för mig och andra jag känner. Kan vara att stereotypen visar sig tydligare ju längre norrut i landet man kommer men jag tror inte att folk från andra delar av landet ska vara raka motsatsen till honom. Tror inte att världen ser på svenskar på det här sättet heller, jag brukar se dryga och fjolliga storstadssvenskar i internationella medier.

Bor i södra Sverige nog det som är skillnaden. Den blyga delen stämmer rätt väl men folk brukar inte va sura, alla är rätt trevliga när man pratar med dem. I andra länder jag har varit i brukar folk tro att vi är riktigt arga och inte vågat prata med mig lmao

[bestfuckinmusic]

Humant Blod - Flykten Från Verkligheten 7" - 2020

Hard, fast, loud. American’s doing Scandi-crust - and well to be honest!

[f-rg-tmigej]

Tack och lov för att hon ringde mig tidigare. Behövde lätta på tankarna och låta läpparna forma dom ord som bara suttit i huvudet men ännu inte sagts. Hon känner mig. Hon vet precis vart jag är påväg utan att jag behöver förtydliga. Hon påminner mig om verkligheten och håller hårt i min hand så jag ej ska falla //

”Ser mest dig idag framför mig. Allt det bara brann.”