#Uppfostran

[forislynx]

Det är inte en själ och inte en kropp man lär upp, utan en människa; man får inte hålla isär de båda delarna.

Michel de Montaigne, Om barnuppfostran (ur Essayer 1)

[sg002]

all denna kärlek vänder. liggsår. det är bara liggsår. det kliar. du måste glömma. gallra, kurera, sängen. vi är goda. vi är smuts.

glömmer bönen. glömmer framgång.

jag tror dig inte. verk av kött, du sträcker dig.

det är konstant. det är konstant.

sanningen; du vaknar från döden till betong,

betong.

för många syror, för mycket havre, för många vita, huvudlösa.

jag kan inte tro på något när jag sitter framför en vägg,

förutom väggen. och uppfostran.

Och väggen vi dunkar huvudet mot. Igen!

[louiselagerling]

Lär dig hur psykodynamisk psykoterapi kan hjälpa dig att läka

Psykodynamisk psykoterapi stockholm har sin grund i psykoanalytisk teori och ett humanistiskt förhållningssätt, och människor har ett omedvetet inre liv som huvudsakligen formas av nära relationer under uppfostran och genom hela livet. Om du kan förstå vad som har format dig i dina relationer, kan du också bättre förstå dig själv och vem du är idag. Insikt är en förutsättning för att ta de väsentliga stegen för att förändra och få möjlighet att leva ditt liv till fullo.

Jag strävar efter att skapa ett bra och förtroendefullt samarbete mellan dig som kund och mig som terapeut. Tillsammans med mig ska du kunna känna dig trygg i att utforska vad du är nyfiken på i ditt liv. Genom att förstå hur vi en gång bildades kan vi bättre förstå vilka vi har blivit idag och vad vi behöver förändras för att må bättre.

KBT (kognitiv beteendeterapi) är en behandlingsmetod som fokuserar på att förbättra nuet genom att försöka förstå och ändra tankar, känslor och beteendemönster som kan vara störande och hindra för individen. Varje behandling är unik, och vi börjar med dina problem och utforskar vad som kan förbättra din livssituation tillsammans.

Att kunna hantera dina problem i vardagen utanför behandlingsrummet är en viktig del av en KBT-behandling; därför arbetar du ibland med läxor. Vi kommer konkret att undersöka vilka faktorer som kan förändras här och nu i samspelet mellan dig som individ och din omgivning för att din livssituation ska förbättras.

Att människor har en naturlig drivkraft att vilja utvecklas är en konsekvent grundsyn inom KBT. För att komma förbi de hinder som står i vägen, är psykoterapeuten där för att hjälpa och stödja.

Ett förtroendefullt samarbete innebär att du som kund i mötet med mig som psykoterapeut upplever och vi är engagerade och nyfikna och vill förstå din situation och utmaningar.

Samarbetet styrs mer av en gemensam utredning för att förstå mening och sammanhang och varför ditt liv inte är som du vill att det ska vara.

KBT psykolog stockholm på Louise Lagerling använder olika evidensbaserade tekniker och strategier för att hjälpa kunder att övervinna sina psykiska svårigheter. Kognitiv omstrukturering, där negativa tankar identifieras och ersätts med mer positiva och realistiska, och beteendeaktivering innebär att engagera sig i aktiviteter som främjar positiva känslor och välbefinnande. Dessutom kan våra psykologer använda exponeringsterapi för att hjälpa individer att konfrontera och gradvis övervinna sina rädslor och oro.

Under hela din CBT-resa är våra psykologer dedikerade till att ge orubbligt stöd och uppmuntran. Vi fungerar som guider som hjälper dig att navigera utmaningar samtidigt som vi ger dig möjlighet att utveckla långsiktig motståndskraft och psykologiskt välbefinnande. Med vår expertis och

våra psykologer strävar efter att utrusta dig med de nödvändiga verktygen för att upprätthålla din mentala hälsa även efter att behandlingen avslutas.

Slutsats:

Om du söker effektiv, evidensbaserad terapi för att ta itu med dina psykiska problem, kan en KBT-psykolog på Louise Lagerling vara din ledstjärna. Våra psykologer ger individer möjlighet att ta hand om sitt mentala välbefinnande och bygga en hälsosammare framtid genom personliga behandlingsplaner, evidensbaserade tekniker och orubbligt stöd.

För mer information:-

psykodynamisk psykoterapi stockholm

leg psykoterapeut stockholm

[essaer]

Debattbok av socialdemokratiska paret Alva och Gunnar Myrdal från 1934.

Boken behandlar de demografiska problem som följer på att barnafödandet i Sverige vid tiden minskade. Den sänkta befolkningskvaliteten behövde hanteras för att förbättra folkmaterialet.

Två samhällsproblem och osäkerhetsfaktorer som inverkade på befolkningens benägenhet att skaffa barn ansåg Myrdal var arbetslösheten (som vid tiden låg på 20 %) och bostadsbristen (som delas upp i dels trångboddhet och dels undermåliga bostäder). Individens medel för att uppnå förbättrad levnadsstandard var att tillgå den liberalekonomisk lösningen att skaffa färre barn. Myrdal förespråkar genomgripande fördelningspolitiska, socialpolitiska och produktionspolitiska reformer som det offentligas sätt att höja fruktsamheten (s 112).

En samhällsordning, som […] icke har råd att ge barnen tillräcklig och sund föda, fuktfria och rymliga bostäder, betryggande hälsovård och en god uppfostran, och som samtidigt saknar bruk för en stor del av sin arbetskraft, vilket får gå arbetslös – den samhällsordningen är orimlig, oförnuftig och omoralisk, och den är genom ett sådant medgivande redan dömd (s. 285).

Eftersom samhället drar nytta av att barnafödandet höjs till det optimala reproduktionsgränsen om 3 barn/familj bör samhället bära en del av den ekonomiska bördan för barn, bl.a. genom  barnpenning i någon slags offentlig regi (?) och ersättning när kvinnan missar arbete efter födsel.

Arbetslösheten kan enl författarna delvis lösas genom ökat bostadsbyggande, vars materialbehov landet dessutom skulle kunna tillgodose själv i form av svenskt järn och trä. (Klassiska kritiken att arbetsimmigration leder till lönedumpning och försämrade arbetsvillkor (s 106).) En ökning av produktion-konsumtion bidrar också till minskad arbetslöshet (det finns överflöd av naturtillgångar att utnyttja). Socialpolitiken ska dessutom bidra till en bättre konsumtion; hushållen är ineffektiva och faller för reklamens påtryckningar (s 203). Mycken statistik framläggs för att bevisa att fattiga inte får både för lite och för näringsfattig mat; samtidigt exporteras överflöd av mat och säljs till underpris, istället för att komma den undernärda delen av befolkningen till del. Mha statistik utreds bostadsbristen ur både geografiskt perspektiv (stad-landsbygd) och klassperspektiv. Lägenheter för hela familjer är inte ovanligtvis så små som 50 kubikmeter (dålig luft, dessutom ofta delvis under mark = mögel). Bedrägligt uppfattas bostadssituationen förbättras, men detta beror enbart på aktiva beslut att inte skaffa fler barn som relativt sett blivit mer kostsamma.

Denna nya familj måste bland annat vara så uppbyggd, att den icke för sin ekonomiska välfärds skull och för hustruns frihet drives fram emot fullständigare barnlöshet. […]

För många av sina viktigaste funktioner skall familjen då bero av samhället, det större folkhushållet (s 319).

Större social och yrkesrörlighet för framtida generationer. Hittills har familjerna haft en “rätt” att hålla sig i undermåliga hem, missköta näringen och hindra barnen fr vad som beskrivs som rationella yrkesval. Om samhället ska ha något att säga till om “barnens frigörelse” måste samhället betala genom att ikläda sig merparten av både kostnaden och ansvaret (s 299). Familjelivet beskrivs som en “passiv traditionsform utan social egenrörelse”, en stel social form, medan det ekonomiska livers drivande kraft är tekniken (s 295).

Ett par gånger görs hänvisningar till Tyskland som varnande exempel, samtidigt som det görs referenser till rashygien och om möjligheten att hindra att asociala skaffar barn (oklart i vilken mån det anses ärftligt, författarna erkänner att många psykiska diagnoser påverkas av miljö). Utöver en snart minskande befolkning driver boken idén att den svenska befolkningskvalitén måste höjas, och som lösning presenteras social ingenjörskonst. Många av de förslag som förespråkas kan vi idag se realiserade: bostadsbidrag, allmänt bekostad förskola, grundskola (inkl fri skolmat) och universitet samt sjukvård (med fokus på förebyggande vård) m.m.. Åtgärder som idag grundas på konventionsåtaganden och MR-perspektiv - idéer om ett värdigt liv - motiveras häri snarare som effektiviseringsåtgärder; det är t.ex. resursslöseri att mödrar bara sköter sina egna barn, det kan finnas barnlösa som gör det mycket bättre och dessutom bör ha hand om minst 8 barn samtidigt. Utbildning på högre nivå ska vara öppen för de som är mest intresserade och kan dra mest nytta av det = som ger mest till samhället. Ökad konkurrens mellan studenterna är dessutom bra eftersom lärare som redan klagar på för studiearbetet olämpliga individer då kan hänvisa dessa annorstädes och höja “intelligent- och karaktärskraven” (s 283).

Ett återkommande, och för boken avslutande, budskap är att den äldre generationen redan är förlorad - det är genom propaganda riktad mot barnen som framtiden kan se ljus ut. T.ex. ska barnen lära sig om nutrition och således uppfostra föräldrarna om vad som behövs för att växa till starka och till samhället bidragande människor.

Förhoppningen står till de unga. Den redan uppvuxna generationen är oftast hopplös: den är och blir i stort sett som den redan är (s 325).

Barnen skola bygga upp det framtida samhället medan åldringarna enligt naturens ordning skola dö (s 236).

Skolans fokus är inte längre bara boklig kunskap, utan att uppfostra en ny värld; “individens sociala anpassning är skolans främsta mål”. Den dåvarande skolan kritiseras för att uppmuntra reaktiv intelligens, men inte aktiv (s 268). Myrdal förespråkar en vidgning “från individualpedagogik [individuell och frihetsuppfostran] till socialpedagogik” (s 264-265).Liberala individualistiska ideal har blomstrat som följd av industrialiseringen, i en övergångsperiod, men författarna förespråkar kollektivistiskt tänkande som bör inpräntas i skolan, bl.a. genom grupparbeten och klassammanhållning.

Myrdal beskriver det liberala idealet som ironiskt konservativt; "att kvinnans plats var i hemmet” var enbart relevant under den period som männen tog sig in i fabrikerna och kvinnorna pga barnafödande och -skötsel var bundna till hemmet. Innan dess var hemmet hela (produktions- och konsumtionsenheten) familjens plats. Att kvinnan skulle fortsätta förpassas till hemmet i den myrdalska visionen där uppfostrans- och utbildningsväsendet expanderar, är slöseri på produktionskraft. Men den konservativa liberalismens svar på halvfabrikat och att allt mer av hemarbetandet har flyttats till fabrikerna och staden blir den “kvinnliga uppfinningsförmågans instängda triumf”, som innefattar ett överlastat umgängesliv med middagsplanering, shopping och intensiv förströelseläsning eller virkning (s 312).

En intressant passage berör trångboddhetens psykologiska och själsliga konsekvenser, bla sk könsumgänget. Införandet av sk barnkammarskolor och gratis skolgång handlar inte bara om att mödrarna/föräldrarna ska ut i arbetslivet, utan också om att barnen ska få socialisera. I det post-industriella, moderniserade samhället rör sig inte familjen och bygemenskapen in och ut ur produktionsenheten hemmet (jmf “de växte upp i den arbets- och livsmiljö de för framtiden skulle tillhöra” s 292), eftersom det numera förminskats till enbart konsumtionsenhet i vilket hemmavarande leder till isolering. Mödrarna och barnen behöver komma ut för social och intellektuell stimulans. Att ta sig till jobb och skola/dyl är ett sätt att få andrum från den kvävande ostimulerande hemmiljön. Pga bostadsproblemet är idén om hemmet som en plats för uppfostran en borgerlig idé (s 234).

Själva detta faktum, att släkttillhörigheten måste spela en allt mindre roll nu än under gamla, mer stabila förhållanden, ställer på den moderna familjen det kravet, att den måste göra det psykologiskt lättare för barnen att lösa släkt. och familjeband. Detta är ett kanske paradoxalt krav i en tidsenlig uppfostran: vi måste frigöra barnen mera från oss själva. Det duger inte att låta dem fixeras alltför start till oss. Den faran är emellertid överhängande nu, äsrskilt då barnens antal blivit mindre och varje individ därför utsätter för en allmer intensiv föräldrapåverkan och tillgivenhet (s 301).

Mest uppseendeväckande är kanske stycket om sterilisering är, vilken ska grunda sig på frivillighet. Men, om upplysningar till den enskilde inte leder till att samtycke till sterilisering ges kan man behöva ändra lagarna så att tvångssterilisering är möjlig i sådana fall.

Matcentralisering inom fackföreningsrörelsen bygger på representativa demokratins principer = nedslå gruppegoistiska tendenser (s 280).

Tidigare idéutveckling

Malthusianism - det finns ingen gräns för förökning men tillväxten begränsas av en begränsad matproduktion och efterföljande svält som en anpassning efter mattillgång, fattigdom kan inte besegras genom ökad produktion. Lösningen är sena giftermål och sexuell avhållsamhet. Efter Thomas Malthus (1766-1834) = “gammalliberal malthusianismens eländespessimis” (323)

Nymalthusianism - förespråkar förebyggande handlingar i form av preventivmedel och abort = “nyliberala nymalthusianismens ensidiga preventivmedelsoptimism”

2023-04-26

[fredrikmattsson]

Pojkar och flickor i Sverige, uppfostran och skuld

Jag stör mig på hur vi som samhälle ibland pressar och påverkar pojkar att bli som flickor och män att bli som kvinnor. Det är inte en lösning om kompromisser åker ut när det åker in...

Folk blir förbannade av sånt här, men det får vara så. Allt jag säger om pojkar och flickor är generellt och undantag finns i massor. Men pojkar och män är generellt mer intresserade av "saker" (leksaksbilar, ingengörer, byggjobb) medan kvinnor är mer intresserade av "människor" (dockor, sjuksköterskor, omvårdnad). De flesta vet vad som menas med det här och det är inget kontroversiellt i sig.

Om du bara slutade vara man!

Det finns en tro hos vissa att vi män blir bättre om vi bara blir mer som kvinnor, vilket inte är det minsta bevisat eller ens rimligt enligt mig. Jag har själv haft två flickor som gått i skolan, något jag är glad över. Men jag märker att det är en annan sak för de som har pojkar. För många pojkars föräldrar är det press från skola och samhälle att försöka få pojkarna mer feminina om de beter sig som pojkar.

Många föräldrar känner av de här förväntningarna från skolan och pressen verkar vara ännu hårdare för mammor, som förväntas vara med på tåget automatiskt för att de är kvinnor. De känner att de omkring blir överlyckliga om deras son skulle vilja leka med dockor en dag, medan de går vidare som inget hänt eller halvt besviket om han väljer leksaksbilar.

Vi låtsas så vi påverkar pojkar och män att prata känslor, vilket kvinnor och flickor generellt sett alltid varit och är bättre på. Flickor ska inte förändras, men pojkar ska bli mer som flickor, då blir allt bra. Det verkar vara tesen idag, utan underlag.

Om pojkar bara slutar klättra i träd, hoppa runt, slutar ha så svårt att sitta still, anpassas de bättre till skolan som har just de kraven. Att det är orimligt att slå ner springglädje i så stor del av uppväxten och att många pojkar känner sig misslyckade i skolans miljö och känner sig ”fel”, spelar ingen roll. "Alla ska med"…

Att pojkar och flickor beter sig olika beror inte bara på att vi uppfostrar dem med lite olika metoder, att de är biologiskt olika är varför vi uppfostrar dem olika. Bara skillnaden på hormonen testosteron och östrogen ger nog tydlig bild av varför pojkar springer runt och agerar utåt medan flickor är lugna, sociala och pratar med varandra på ett mer avancerat plan - i regel. Mina flickor och de flesta flickor jag någonsin känt i mitt liv, har alla varit överens om att pojkar är omogna och att de inte alls hänger med i det sociala, att de som är längst ut på skalan i fördelningen är "överallt på samma gång" och att det inte går att förstå hur de är så olika, varför de inte lyssnar eller förstår. De lever i olika världar.

En Pojke idag bör vara flicka

Om vi tar en pojke som biologiskt vill springa runt, göra mer våghalsiga saker, leka med saker, hänga i träd och som är nyfiken på allt men vi trycker ner honom i en skolbänk och ber honom att sitta still och vara tyst i flera år så knäcks en stor del av den springglädjen och nyfikenheten. Kanske knäcks mer än så? Går vi som idag ett steg längre och berättar för honom direkt och indirekt hur duktiga alla flickor är (inom skolans system och mer därtill) och hur dålig han är på detsamma så knäcks han än mer. Får han sen ej längre leka med det han vill när han väl slipper sitta still - för att samhället testar att uppfostra pojkar som flickor - så knäcks han än mer.

Kanske har skolan tjejgrupper som han inte får komma i närheten av, helt utan en motsvarande grupp där han får vara med bara pojkar. I förskolan gör de kvinnliga lärarna alla moment, de går med pojkar och flickor i omklädningsrum och de lär så alla att kvinna är norm, medan manliga lärare hålls med pojkarna. Det kanske är det bästa av andra skäl, men det normala för en pojke blir ändå att kvinnor hör hemma överallt medan män inte gör det. Börjar han med en sport så är det troligt att det finns en blandad grupp där alla är välkomna och en grupp bara för tjejer där han inte är välkommen. När han blir äldre så fortsätter samma sak, politiska förbund för kvinnor och ett blandat för män och kvinnor. Hela tiden blir han påmind om att hans tjejkompis kan vinna tävlingen i exempelvis schack två gånger, en gång i ”vanliga” tävlingen med båda könen och en gång i kvinnoklassen. För en pojke kan det inte alltid kännas rimligt att ta på sig att han utövar ett patriarkatiskt förtryck när han själv inte har skuld. Men kommer den pojken avstå privilegier om han anser att det varit konstigt eller orättvist i livet fram till hans stora möjlighet? Kommer han då göra det han kan för att kvinnor och män ska försöka leva i samförstånd? Jag tror inte det. Det kan bli en bitter och arg man av en sån uppväxt, i motsats till vad som är tanken. Om det finns en tanke?

Ett tjejgym är inte diskriminering, med det är motsatsen

När han är äldre så får han veta att det är fullt lagligt att starta ett gym i Sverige som bara accepterar kvinnor som kunder medan det är olagligt och diskriminerande att starta ett där bara män är accepterade.

Samtidigt som det här sker får han höra hur hemsk hans ”sort” är, hur mycket mer pengar de tjänar orättvist och hur det mesta är dåligt med män. Självbilden hos en sån pojke är jag rädd för. Jag tror inte att den pojken kommer att värna om att vi ska ta hand om varandra mer än män idag. Att snedvrida för att skapa polarisering mellan män och kvinnor är farligt. Skolan är byggd på ett sätt så att flickor naturligt har lättare för den, eftersom de lättare kan sitta still och följa regler. Det är inte pojkarnas fel (eller flickornas) att skolan utvecklades i den riktningen.

Skolan hade lika gärna kunnat bygga på fysisk aktivitet och att få bränna energi och då hade pojkarna haft fördel. Istället för att lägga ansvaret där det hör hemma så får alla föräldrar veta att deras söner har mer eller mindre koncentrationssvårigheter. I exempelvis USA har det gått så långt att hela generationer nu går på amfetaminpreparat av olika slag för att trycka bort biologin och anpassa den till skolmiljö.

Vi måste sluta med det här grupperingarna, där det alltid är ok att ha en tjejkväll eller en tjejgrupp men där det alltid är otänkbart att pojkar får sina förutsättningar tillgodosedda.

Mord med tusen stick

Det här är mord med tusen små stick, så att offret sakta förblöder eller blir iskall inför hur vi borde värna om varandra. Det finns så många små saker som alla lutar fel, kring hur många pojkar inte har manliga förebilder hemma och i skolan också möts av till stor del kvinnlig personal. Hur de dessutom får svårt att någonsin komma nära förebilder då det inte är ”PK” att ha grupper för pojkar som man har för flickor, ens en enda gång på ett läsår.

De tvingas därför sköta detta på fritid, genom fotboll eller något annat som domineras av pojkar, oavsett om det är så intressant att utöva sporten.

När det nu kommer till att börja manipulera små pojkar att välja dockor istället för bilar, som de ofta väljer själva, så blir det ytterligare ett hugg och det kommer inte leda till att den sk. "toxiska maskuliniteten" minskar, tvärtom kan det bli droppen som får bägaren att rinna över till självhat! Hur mycket kärlek och empati brukar människor som hatar sig själva visa andra?

Låt barnen välja själva, nyansera bilden av hur patriarkalt allt är, hur löneskillnader också avgörs av att män ofta arbetar mer övertid och att vissa män inte gör annat än arbetar, som enda sak i livet. Vi bör kämpa mer för att få in män i kvinnodominerade yrken för barnens skull. Det är bra att man fokuserar på att hjälpa flickor, något fokus borde självklart finnas för att också hjälpa pojkar.

Jag har två flickor och är överlycklig för allt som görs för att deras behov ska tas tillvara på men det ska läggas lika mycket möda på att hjälpa pojkarna, utan sociala experiment som inte baseras i vetenskap.

Jag tycker att om nu män och kvinnor ska leva tillsammans så är det inte bra att vi polariseras mer och mer och hetsas mot varandra å ena sidan, medan vi har olika regler för pojkar och flickor och sen män och kvinnor å andra sidan. För att till slut alla låtsas som att allt är männens fel och att de lär "utveckla" sig till att bli som kvinnor. I alla tider har vi kompromissat, män och kvinnor. Vi ser på saker olika och det är väl det som i det stora hela jämnar ut och harmoniserar. Att naturen för fortplantning valt att det måste finnas en av varje visar att kompromissande är utvecklande för båda sidor. Att vi har olika fördelar, att vi blir starka tillsammans. Sociala experiment förändrar inte evolution, men vi kan alla försöka förstå och förbättra utan att det blir på bekostnad av någon annan.

Dina förfäders morfars morfar levde livet med kvinnor och döttrar och försökte få livet att fungera tillsammans. Det fanns ingen aktiv sammansvärjning som gjorde att morfar systematiskt försökte få det sämre för mormor, eller sina döttrar. Tvärtom jobbade de flest ihop för sin familj. Idag låter det som att alla förfäder gick ihop för att förstöra för sina fruar och döttrar. Med sjuka undantag så tror jag att de flesta försökt få allt att fungera med makt över olika saker.

Idag ska alla grupper ställas mot varandra, så att vi är upptagna att träta om småsaker så att större fel i världen kan gå obemärkt förbi. Låt oss slippa gräva ner oss i skyttegravar kring detta.

[f-rg-tmigej]

Fika vid stranden en solig söndag kan man inte tacka nej till. Sagt och gjort.

Allt var så lulligt och frodigt.

I väntan på en grillad toast tog vi varsin bulle och synda-drycken. Idun satt fint och fick smaka en minibit utav allt förutom Colan -_- Hon lyckas alltid smyga till sig något. Jag är inte helt konsekvent i min uppfostran..

Toasten blev klar. Innehållandes en skiva kalkon, dijonsenap och ost emellan två surbröds-skivor. Enkelt men jättegott :)

[lovebmvagabond]

Kommersiell fastighet

En kommersiell fastighet är.... vad då? Är det som det står i texten och helt enkelt en fastighet med butiker, cafen och restauranger? Det låter mer avancerat än så: “kommersiell fastighet”. Visst låter det som något riktigt stort, något som det bara finns ett fåtal företag som har. Men icke, man verkar kunna kalla de flesta fastigheter man hyr ut för kommersiella, även vanliga hyresfastigheter. Antagligen kan man sträcka begreppet en bit och kalla en vanlig villa detsamma om man hyr ut ett rum eller två. Har man ett Attefallshus som man hyr ut är det nästan solklart att man kan kalla det lilla huset för just en kommersiell byggnad. Fastighet låter lite i överkant för 25kvm, men å andra sidan läser jag att även skogen kan kallas så. En skog utan byggnader är i min värld just en skog. Ingen fastighet även om man kallar det skogsfastighet eller på annat sätt försöker legitimera ordvalet. I skogen plockar man svamp och går vilse, det är bara hur jag är uppfostrad. Om man bygger två kojor, är det då en “mindre skogsstad”, eller använder man logik i det fallet? Jag vet inte, men det borde ju heta så. Kanske räcker det med ett par tält eller två sovsäckar och en eld. Apropå eld, gnistor och glitter så kan ni kika på den här sajten. Den är fylld av just glitter i form av strass och rhinestones. Snygga bilder dessutom. Har noll med skog, fastigheter eller uppfostran att göra. Men ändå :-)

[whitewaterpaper]

SoIF09: ”Den Ensamme”.

En läsecirkel tillsammans med @kulturdasset.

Författare: Margit Sandemo. Serie: Sagan om Isfolket, Bok 9.

Publicerad: 1982. Medium: eBok/eLib (2019).

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

I den här boken testar vi något nytt: vi lämnar så väl Gabrielshus som Gråstensholm med Lindallén bakom oss och tar oss en titt på vad Mikael (Tarjei jr) pysslar med. Och som väntat, och som titeln skvallrar om, så vet han väldigt lite om sin släkt och definitivt inget om Isfolkets speciella arv.

Mikael är ensam och den enda han har familjemässigt är fostersystern Marca Christina. När en vän till MC, en fransyska vid namn Anette, snabbt behöver göra en undanmanöver för att slippa gifta sig med en fet gammal gubbe ställer Mikael givetvis upp. Det skall nämnas att kyskhet, en sport ivrigt utövad av hennes mor, antagligen är Anettes olympiska gren. Och den här boken har kanske det första äktenskapet som konsumeras utan någon större passion mellan makarna.

Och det är kanske här historien tar sin egentliga början, en nygift Mikael som inte fick tid att varken lära känna sin hustru eller för den delen lista ut vad en make är. Han hystas i princip direkt från bröllopssängen till krigets fasor av fostersysters make (Gabriel de la Gardie). Och så var det med all säkerhet för många på den här tiden. Det här får mig också att misstänka att den här utspelar sig aningen tidigare än de två böckerna innan den här? Eller iaf innan Tancred får höra att det i den svenska armén finns en man som skulle kunna vara dennes bror.

Så kom den höstkväll, då Mikael Lind av Isfolket mötte sin släkting Tancred Paladin vid Elbes strand. Mötet vände totalt upp och ned på Mikaels liv.

Det är i Livland han hittar det gods som rymmer den ridderliga ätten Steierhorn. Mikaels äventyr där är måhända sega men ändå intressanta. Mikael låter sig villigt lockas av Steierhorns dotter Birgitte att avslöja det han vet om den svenska armén, samtidigt som en äldre dam på godset finns där och begär hans hjälp. Det är intressant hur Sandemo både antyder att familjen inte ser damen alls (dvs att hon är en gengångare och Mikael ser henne på grund av isfolkets gåvor) och att de väljer att inte se henne (dvs ser henne men ignorerar hennes närvaro).

Hade boken skrivits idag, eller av en annan författare hade man med all säkerhet tryckt på ännu mer med temat psykisk ohälsa och hur upplevelsen på slottet i kombination med kriget slutligen får Mikael att bryta ihop. Sandemo är dock mer lätt på pennan i de här partierna och gestaltar Mikaels sammanbrott och misslyckade försök att återhämta sig utan att hela boken blir nattsvart.

Mikael lyckades dock få till en son på bröllopsnatten, en son som föddes med gula ögon och med vissa telepatiska (och möjligen empatiska) gåvor. Anette är omedveten om det men Marca Christina gör tester och inser att han inte är helt vanlig.

Det är också Dominic som eldar på Mikael med att besöka släkten i Norge. Kriget är över och Mikaels mentala hälsa blir allt sämre. Plus att jag misstänker att Dominic har en föraning om att Are ligger på dödsbädden. Och vi som varit med ätten ett tag vet vad det innebär när en gammal lind hotar rasa omkull över vägen.

Och jag kommer sakna lindarna när Livs slutligen går ur tiden. De har givit oss några otroligt vackra dödscener – Sols inte minst.

Och jag skall erkänna att jag missade det. När Mikael talade om att Anette skulle bli fri att gifta om sig tänkte jag bara i betydelsen att han ”försvunnit” och att Anette (med sonens återvändande) skulle få honom dödförklarad. Hon är ju katolik och då brukar inte skilsmässa stå på listan över saker att hinna med innan man dör.

Anette inser inte förrän det är nästan för sent att hon är på väg att förlora honom – och här hade jag kanske personligen uppskattat ett kapitel eller två från hennes synvinkel. För ärligt, visst att hon är hämmad men henne plötsliga utbrott av ohämmad förälskelse får henne att sätta åstad efter Mikael och sonen mot Norge. När hon kommer fram har Mikael givetvis redan givit upp kampen mot demonerna och ligger i koma.

Cecilie, som är mer släkt med Sol än någon annan av de senare generationerna, är brutalt ärlig med Anette. Och den senare lovar bot och bättring bara Mikael överlever. Och hon vågar kanske för första gången yppa högt det ”arv” modern impregnerat henne med.

Apropå Cecilie, så har henne make Alexander en del fina scener som påminner oss om varför vi skattar den mannen så högt. Inte nog med att han lovar stötta Liv (som nu är den ende förutom hon själv som föddes på 1500-talet) han dömer inte Mikael för dennes oförmåga att passa in i soldatlivet. Tvärt om, han är den som inte bara inser att Mikael har en konstnärssjäl, han driver på att Mikael skall få utveckla den sidan.

— Men naturligtvis! Jag fick en mycket kultiverad uppfostran. — Så det är kultiverat att läsa böcker? Men inte att skriva dem?

Lustigt det där, idéerna om att det inte är lika fint att producera kultur som det är att konsumera den skulle ju komma att leva länge.

Och äntligen får vi dessutom en smak av de hemliga recepten som ingår i arvet efter Isfolket! Som väntat handlar det inte om något hemligt språk eller kryptiskt chiffer. Nä snarare handlar det om fri stavning, obefintlig grammatik blandat med e urgamal dialekt som antagligen bara talats inom Isfolket.

Miolck aff een suarten Ko Eet Unce Drakblod Eet Unce Tieera

Inte helt oläsligt, men bitvis tarvar det en del fantasi. En kvackning visar att ”drakblod” hänvisar till saven från trädet Daemonorops draco; men ingen information om detta var känt på 1500-talet (eller kanske ännu tidigare). Träder växer så vitt jag förstår bara på Sumatra.

Mot slutet av boken får vi lite bakgrundsstoff om en familj från Svartskogen som Dag en gång på tiden tvingades döma för blodskam. Sammandrabbningen mellan de fyra vapendragarna från Gråstensholm och de två barnen från svartskogen skvallrar om att detta möjligen är ett upplägg för en bok längre fram.

Den här boken har på det hela taget känns som ett avsteg från de tidigare böckerna. Vi har fått träffa på nya typer av karaktärer och även om vi avhandlar spöken och spökhus så finns det en fräschhet (ja det stavas med två h:n) över storyn.

Vad man funderar kring nu är om Anette och Mikael kommer stanna i Sverige eller om de med tiden kommer dra sig mot Gråstensholm? Dominic kommer i alla fall med all säkerhet få ett syskon framöver, något Mikaels lite osnygga förförelse av Anette skvallrar om.

Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen, om än att det vankas ett ombyte nu.

Källor:

Boken @ Boktugg.se.

Boken @ libris.kb.se.

eBibliotek @ Axiell Media.

Biblio @ Axiell Media.

Livland (Historisk Region) @ sv.wikipedia.se.

Drakblodsträd @ sv.wikipedia.org.

Fräschhet @ svenska.se.

[sims4royalsandimperials]

BREAKING: LIVE AT THE SALIGET RECEPTION HALL IN THE CAPITAL, AUDIENCE CEREMONY FOR PRINCESS KAYA

News Anchor: This is an NTS special report, we’re getting live feed of the Audience Ceremony for Princess Kaya, let’s go to the capital where Their Majesties the Emperor and Empress have just entered the reception hall...

Footman [in Newcresti]: Ers majestäter, hennes kejserliga höghet, prinsessan Kaya. (Your Majesties, Her Imperial Highness, Princess Kaya.) News Anchor: As you can see, an Imperial footman has announced the arrival of Princess Kaya to the reception hall.

News Anchor: Princess Kaya has just entered the hall in Imperial Regalia and Robe Montante, as she makes a lone procession to the thrones. 

Anchor: Princess Kaya bows respectfully to her parents, as is expected of all members of the Imperial Family. 

Kaya [in Newcresti]:  Ers Majestäter, jag vill tacka er uppriktigt för att ni vägledde mig kärleksfullt och med omsorg. Jag kommer för alltid att vara tacksam för den kunskap jag har fått under uppfostran. Tack för din medkänsla och för att du hjälper mig representera Newcrest. (Your Majesties, I want to thank you, sincerely, for guiding me lovingly and with care. I will forever be grateful for the knowledge I have gained while being raised. Thank you for your compassion and for helping me represent Newcrest.)

Anchor: Once again, Princess Kaya bows silently as she awaits her parents’ responses.

Eric [in Newcresti]: Tack, Kaya, för din service till Newcrest.  Jag hoppas att ditt äktenskap med Michael blir lyckligt och att ni skapar en kärleksfull familj tillsammans.  Vet bara att du alltid kommer att vara en integrerad del av vår familj. (Thank you, Kaya, for your service to Newcrest. I hope your marriage to Michael will be happy and that you will create a loving family together. Just know that you'll always be an integral part of our family.)

Katrina [in Newcresti]: Min kära Kaya, tack för att du är en integrerad medlem av vår familj och Newcrests berikning och välstånd. Jag hoppas att ditt äktenskap med Michael skapar en livstid av lycka för er två. (My dear Kaya, thank you for being an integral part of our family and the enrichment and prosperity of Newcrest. I hope your marriage to Michael creates a lifetime of happiness for the two of you.)

Anchor: And with that, Kaya is no longer a Princess of Newcrest, and has been renamed Kaya Edith Josephine Therese Heiter-Kensley, as she and her parents take their seats to have their photos taken. 

Anchor: Kaya entered the hall a princess, and exited the hall a commoner, as she has her final few photos taken before her car arrives to take her to the residence of her older sister, Princess Whitney.

Anchor: A car for her has just arrived, and as Kaya enters, this has been her final visit to the Saliget Reception Hall. We’ll have more on the visits to her sisters’ residencies at 6pm, and you can also watch feeds on those visits on our sister network, BBS News. This is Thom Bailey, for NTS News, Newcrest City.

[forislynx]

Jag gjorde alltså då något som förtjänade klander, men eftersom jag inte kunde förstå dem som klandrade mig var det mot både skick och förnuft att klandra mig. Sådant gör vi oss av med och utrotar när vi växer upp, och jag har inte sett någon som rensar bort något medvetet göra sig av med det som är gott. Kanske gick också sådant an just då, att gråta efter det som skulle varit skadligt för mig om jag fått det; att bli vildsint arg på fria och vuxna människor som inte alls lydde under mig, och på mina föräldrar; att försöka efter bästa förmåga slå och göra illa också många andra mera förståndiga människor ... för att de inte efterkom befallningar som skulle skadat mig ... Men sådant finner man sig snällt i, inte för att det är en småsak, eller ingenting alls, utan för att det går över med åren. Att det är tillåtet hos de små framgår av att vi inte finner oss i sådant om det förekommer hos någon som blivit äldre.

Augustinus, Bekännelser

[karantandikt]

min stora tv min stora svarta ruta jag kan fylla med bild o ljud mår riktigt illa vill faktiskt spy faktiskt

igår när vi var på affären var vi tvungna att ställa oss på ett led eftersom han pratade snabbt på italienska förstod jag inte riktigt det enda jag såg var att vi stod på rad och de innan mig böjde sina huvuden bakåt för att blotta sina halsar jag tänkte här kommer avrättningen, nu drar han fram en machete det visade sig vara en termometer vi måste febermätas innan handling hellre det än att nackas som en liten kanske höna fast jag vet inte längre vad som är bäst

idag såg jag barn som åt glass inne på haninge centrum tygla er längtan ni som ännu är unga för det som väntar är värre

prins charles har corona så tragiskt vänta hela livet på kronan och sen dö

tänkt mycket på gravar och kistor idag om döden inte ville bli romantiserad skulle han kanske inte haft sån romantisk estetik

den här tillvaron jag ser gamla hela tiden när jag promenerar och vill skrika på dem var nära att skälla ut en kvinna som var för nära på coop förstår att jag är galen vad gick fel i min uppfostran som gör att jag är såhär vilket trauma är det som ger sig tillkänna? jag vill ha SVAR

våren är en väntan oftast är väntan på våren längre än väntan man tillägnar sig åt under våren

har ni sett bilden på Greta där hon skrev att hon antagligen haft covid-19 det är en ganska poserande bild

[mammatrams]

Relationen som tar stryk under de tuffa småbarnsåren

Relationen som tar stryk under de tuffa småbarnsåren

Vi var på dejt i söndags (!!!)

Som småbarnsföräldrar – något jag för övrigt undrar hur länge till vi kan kalla oss; de är trots allt 3 och 4,5 år nu – är det här med tid tillsammans UTAN BARNEN lite som vattenhål i öknen för parrelationen.

I söndags hade vi lyckats få till det med barnvakt med både min mamma och bror – alltid bäst att boka båda, ifall en blir sjuk, man vet aldrig – så jag…

[neverbeenacorpse]

Varför stannar du inte i din sociala roll?

Varför stannar du inte i din sociala roll?

Jag råkade höra en del av en podcast för ett tag sedan. Det var en slags “Life in America”-podcast, jag vet inte vilken, men jag minns vad de talade om det avsnittet: En doktor som flyttar in i ett område, tar över en öppen position, och upptäcker att han är obehagligt lik den doktor som haft denna post tidigare.

Att denna doktor hade gjort något hemskt, något som fick patienter att skrika när de…

[resisterhood-blog]

Uppfostra mannen först. #feminism #feminist #uppfostran #män #man #skaffabarn #barn #vuxenbebis