#matriarkat

[jualanbukusastra-blog]

Sebuah studi sejarah bergaya Mrazek dalam skala yang lebih mikro, tentang proses pembaratan di kota kecil kolonial nun di tengah Sumatera, di dataran tinggi Minangkabau, kota dingin sarang hujan di jantung matriarkat, terjepit di antara gunung-gunung raksasa penuh mitologi. Kota dari masyarakat Muslim yang terkenal taat, pengikut adat-tradisi yang patuh lagi kukuh, tetapi begitu bersemangat dan bergairah merengkuh modernitas, 'djaman kemadjoean', pada suatu kurun-masa yang sangat menentukan dan memberi pengaruh, terentang panjang dari era pembentukan kota itu di masa Padri hingga kedatangan balatentara Dai Nippon. Bagaimana persisnya pemodrenan atau pembaratan itu telah berlangsung dan seberapa mendalam jejaknya telah tertikam di situ? Disusun dari berbagai sumber-sumber sejarah yang beragam dan kaya, mulai dari roman-roman sebelum perang dan cerita-cerita rakyat setempat, surat-suratkabar dan berkala sezaman, dokumen-dokumen resmi penguasa dan catatan-catatan perorangan, kisah-kisah pelancongan hingga laporan-laporan ekspedisi para insinyur, buku ini mengetengahkan kisah-kisah sejarah yang mengalir dan memikat. Darinya kita akan tahu, seberapa jauh pembaratan atau pemodrenan telah berhasil di situ, di kota pedalaman nomor 1 terkecil di Indonesia itu @deddy.ars, Merengkuh Djaman Kemadjoean, Dinamika Modernitas Kota Kecil, Yogyakarta, Tanda Baca, Nov 2022, xvi+174 hlm, 79.000 #DeddyArya #MerengkuhDjamanKemandjoean #Tandabaca #Sejarah (di Jual Buku Sastra-JBS) https://www.instagram.com/p/CmYw2UqBtlI/?igshid=NGJjMDIxMWI=

[fredrikmattsson]

Pojkar och flickor i Sverige, uppfostran och skuld

Jag stör mig på hur vi som samhälle ibland pressar och påverkar pojkar att bli som flickor och män att bli som kvinnor. Det är inte en lösning om kompromisser åker ut när det åker in...

Folk blir förbannade av sånt här, men det får vara så. Allt jag säger om pojkar och flickor är generellt och undantag finns i massor. Men pojkar och män är generellt mer intresserade av "saker" (leksaksbilar, ingengörer, byggjobb) medan kvinnor är mer intresserade av "människor" (dockor, sjuksköterskor, omvårdnad). De flesta vet vad som menas med det här och det är inget kontroversiellt i sig.

Om du bara slutade vara man!

Det finns en tro hos vissa att vi män blir bättre om vi bara blir mer som kvinnor, vilket inte är det minsta bevisat eller ens rimligt enligt mig. Jag har själv haft två flickor som gått i skolan, något jag är glad över. Men jag märker att det är en annan sak för de som har pojkar. För många pojkars föräldrar är det press från skola och samhälle att försöka få pojkarna mer feminina om de beter sig som pojkar.

Många föräldrar känner av de här förväntningarna från skolan och pressen verkar vara ännu hårdare för mammor, som förväntas vara med på tåget automatiskt för att de är kvinnor. De känner att de omkring blir överlyckliga om deras son skulle vilja leka med dockor en dag, medan de går vidare som inget hänt eller halvt besviket om han väljer leksaksbilar.

Vi låtsas så vi påverkar pojkar och män att prata känslor, vilket kvinnor och flickor generellt sett alltid varit och är bättre på. Flickor ska inte förändras, men pojkar ska bli mer som flickor, då blir allt bra. Det verkar vara tesen idag, utan underlag.

Om pojkar bara slutar klättra i träd, hoppa runt, slutar ha så svårt att sitta still, anpassas de bättre till skolan som har just de kraven. Att det är orimligt att slå ner springglädje i så stor del av uppväxten och att många pojkar känner sig misslyckade i skolans miljö och känner sig ”fel”, spelar ingen roll. "Alla ska med"…

Att pojkar och flickor beter sig olika beror inte bara på att vi uppfostrar dem med lite olika metoder, att de är biologiskt olika är varför vi uppfostrar dem olika. Bara skillnaden på hormonen testosteron och östrogen ger nog tydlig bild av varför pojkar springer runt och agerar utåt medan flickor är lugna, sociala och pratar med varandra på ett mer avancerat plan - i regel. Mina flickor och de flesta flickor jag någonsin känt i mitt liv, har alla varit överens om att pojkar är omogna och att de inte alls hänger med i det sociala, att de som är längst ut på skalan i fördelningen är "överallt på samma gång" och att det inte går att förstå hur de är så olika, varför de inte lyssnar eller förstår. De lever i olika världar.

En Pojke idag bör vara flicka

Om vi tar en pojke som biologiskt vill springa runt, göra mer våghalsiga saker, leka med saker, hänga i träd och som är nyfiken på allt men vi trycker ner honom i en skolbänk och ber honom att sitta still och vara tyst i flera år så knäcks en stor del av den springglädjen och nyfikenheten. Kanske knäcks mer än så? Går vi som idag ett steg längre och berättar för honom direkt och indirekt hur duktiga alla flickor är (inom skolans system och mer därtill) och hur dålig han är på detsamma så knäcks han än mer. Får han sen ej längre leka med det han vill när han väl slipper sitta still - för att samhället testar att uppfostra pojkar som flickor - så knäcks han än mer.

Kanske har skolan tjejgrupper som han inte får komma i närheten av, helt utan en motsvarande grupp där han får vara med bara pojkar. I förskolan gör de kvinnliga lärarna alla moment, de går med pojkar och flickor i omklädningsrum och de lär så alla att kvinna är norm, medan manliga lärare hålls med pojkarna. Det kanske är det bästa av andra skäl, men det normala för en pojke blir ändå att kvinnor hör hemma överallt medan män inte gör det. Börjar han med en sport så är det troligt att det finns en blandad grupp där alla är välkomna och en grupp bara för tjejer där han inte är välkommen. När han blir äldre så fortsätter samma sak, politiska förbund för kvinnor och ett blandat för män och kvinnor. Hela tiden blir han påmind om att hans tjejkompis kan vinna tävlingen i exempelvis schack två gånger, en gång i ”vanliga” tävlingen med båda könen och en gång i kvinnoklassen. För en pojke kan det inte alltid kännas rimligt att ta på sig att han utövar ett patriarkatiskt förtryck när han själv inte har skuld. Men kommer den pojken avstå privilegier om han anser att det varit konstigt eller orättvist i livet fram till hans stora möjlighet? Kommer han då göra det han kan för att kvinnor och män ska försöka leva i samförstånd? Jag tror inte det. Det kan bli en bitter och arg man av en sån uppväxt, i motsats till vad som är tanken. Om det finns en tanke?

Ett tjejgym är inte diskriminering, med det är motsatsen

När han är äldre så får han veta att det är fullt lagligt att starta ett gym i Sverige som bara accepterar kvinnor som kunder medan det är olagligt och diskriminerande att starta ett där bara män är accepterade.

Samtidigt som det här sker får han höra hur hemsk hans ”sort” är, hur mycket mer pengar de tjänar orättvist och hur det mesta är dåligt med män. Självbilden hos en sån pojke är jag rädd för. Jag tror inte att den pojken kommer att värna om att vi ska ta hand om varandra mer än män idag. Att snedvrida för att skapa polarisering mellan män och kvinnor är farligt. Skolan är byggd på ett sätt så att flickor naturligt har lättare för den, eftersom de lättare kan sitta still och följa regler. Det är inte pojkarnas fel (eller flickornas) att skolan utvecklades i den riktningen.

Skolan hade lika gärna kunnat bygga på fysisk aktivitet och att få bränna energi och då hade pojkarna haft fördel. Istället för att lägga ansvaret där det hör hemma så får alla föräldrar veta att deras söner har mer eller mindre koncentrationssvårigheter. I exempelvis USA har det gått så långt att hela generationer nu går på amfetaminpreparat av olika slag för att trycka bort biologin och anpassa den till skolmiljö.

Vi måste sluta med det här grupperingarna, där det alltid är ok att ha en tjejkväll eller en tjejgrupp men där det alltid är otänkbart att pojkar får sina förutsättningar tillgodosedda.

Mord med tusen stick

Det här är mord med tusen små stick, så att offret sakta förblöder eller blir iskall inför hur vi borde värna om varandra. Det finns så många små saker som alla lutar fel, kring hur många pojkar inte har manliga förebilder hemma och i skolan också möts av till stor del kvinnlig personal. Hur de dessutom får svårt att någonsin komma nära förebilder då det inte är ”PK” att ha grupper för pojkar som man har för flickor, ens en enda gång på ett läsår.

De tvingas därför sköta detta på fritid, genom fotboll eller något annat som domineras av pojkar, oavsett om det är så intressant att utöva sporten.

När det nu kommer till att börja manipulera små pojkar att välja dockor istället för bilar, som de ofta väljer själva, så blir det ytterligare ett hugg och det kommer inte leda till att den sk. "toxiska maskuliniteten" minskar, tvärtom kan det bli droppen som får bägaren att rinna över till självhat! Hur mycket kärlek och empati brukar människor som hatar sig själva visa andra?

Låt barnen välja själva, nyansera bilden av hur patriarkalt allt är, hur löneskillnader också avgörs av att män ofta arbetar mer övertid och att vissa män inte gör annat än arbetar, som enda sak i livet. Vi bör kämpa mer för att få in män i kvinnodominerade yrken för barnens skull. Det är bra att man fokuserar på att hjälpa flickor, något fokus borde självklart finnas för att också hjälpa pojkar.

Jag har två flickor och är överlycklig för allt som görs för att deras behov ska tas tillvara på men det ska läggas lika mycket möda på att hjälpa pojkarna, utan sociala experiment som inte baseras i vetenskap.

Jag tycker att om nu män och kvinnor ska leva tillsammans så är det inte bra att vi polariseras mer och mer och hetsas mot varandra å ena sidan, medan vi har olika regler för pojkar och flickor och sen män och kvinnor å andra sidan. För att till slut alla låtsas som att allt är männens fel och att de lär "utveckla" sig till att bli som kvinnor. I alla tider har vi kompromissat, män och kvinnor. Vi ser på saker olika och det är väl det som i det stora hela jämnar ut och harmoniserar. Att naturen för fortplantning valt att det måste finnas en av varje visar att kompromissande är utvecklande för båda sidor. Att vi har olika fördelar, att vi blir starka tillsammans. Sociala experiment förändrar inte evolution, men vi kan alla försöka förstå och förbättra utan att det blir på bekostnad av någon annan.

Dina förfäders morfars morfar levde livet med kvinnor och döttrar och försökte få livet att fungera tillsammans. Det fanns ingen aktiv sammansvärjning som gjorde att morfar systematiskt försökte få det sämre för mormor, eller sina döttrar. Tvärtom jobbade de flest ihop för sin familj. Idag låter det som att alla förfäder gick ihop för att förstöra för sina fruar och döttrar. Med sjuka undantag så tror jag att de flesta försökt få allt att fungera med makt över olika saker.

Idag ska alla grupper ställas mot varandra, så att vi är upptagna att träta om småsaker så att större fel i världen kan gå obemärkt förbi. Låt oss slippa gräva ner oss i skyttegravar kring detta.

[christerholm78]

Hur jämställda är vi egentligen?

Det sägs att vi lever i ett patriarkalt samhälle, jag håller med till fullo på just den punkten. Om vi nu lever i ett samhälle som är patriarkalt så skulle jag vilja säga att de flesta familjer lever i någon forma av ett matriarkat hushåll.

Photo by Brandless on Unsplash

En del teorier som jag har borde nog bara stanna i mitt huvud och aldrig hamna någon annanstans än just där. Men jag hade ändå tänkt delge en av dessa för er här mina vänner. Och till alla män som kommer känna sig kränkta nu så säger jag väx upp. Det är bara en teori och jag är villig att diskutera den med er om ni vill.

En av dessa teorier som jag har haft…

[balloons-and-shadows]

Daily Swedish Lesson #89

The local biologymuseum that I went to this weekend, had an election where you could vote for your favourite whale. So here is a small whale-inspired vocab list;

En val = a whale

En späckhuggare = a killer whale

En kaskelot = a sperm whale

En narval = a narwhal

En knölval = a humpback whale

En blåval = a blue whale

En grönlandsval = a bowhead whale

En tumlare = a porpoise

En gråval = a gray whale

En flasknosdelfin = a common bottlenose dolphine

Ogiltiga = invalid

Some vocab to understand the text;

Omröstning = vote

Matriarkat = matriarchy

Näringskedjan = the food chain

Miljögifter = environmental pollutants

[kosegruppaa]

6, 7, 12, and 13 plis

hi kerry thanks for indulging me :))

answered no 6 here. 

7. Have you ever despised something you have read?

hmmm. the first thing that popped into my head was hp & the cursed child cause i really really disliked that. but idk i feel like despised would be a strong word even for that haha. oh and a book called matriarkat (matriarchy) by tore renberg, who is one of my favourite authors of all time. but that book was just… weird and kinda gross and i never would have finished it if it wasn’t super short. but i hate-read parts of that book i remember.

12. Do you need to finish a book before you can move on to the next one, or will you have multiple books going at once?

i’m currently reading 5 books, which i would say is pretty typical for me. so yeah, i’m definitely the multiple books type. ideally i want to keep it to 2-3 though.

13. How do you chose which book to read next?

i do try and do some reading challenges (bookriots read harder challenge this year) and i have some reading goals that i’ve set for myself, so i sometimes pick based on those things. otherwise i just pick up what i feel like reading! 

[darkalpacacollectorposts]

Humor is often the only thing that help against Dictators or the Matriarkat.

[enandentid]

folk som siger at feminister hader mænd fatter ikke, at hvis det hele pludselig vendte på en tallerken og hvis samfundet udviklede sig til et gigantisk matriarkat, så ville feministerne altså være på mændenes side. 

[budinddharmawan]

Satinggi-tinggi tabangnyo bangau baliaknyo ka kubangan juo

(Tulisan ini merupakan esai kuratorial pameran fotografi Muhammad Alzaki Tristi “Rumah Gadang Katirisan” di Taman Menteng, Jakarta Pusat, 1–9 Juli 2019, sebagai bagian dari program Curators Lab, Jakarta International Photo Festival 2019)

Rumah gadang, selain bernilai sejarah, juga punya peran penting di dalam sejumlah ritual adat Minang, termasuk menjadi tempat berlangsungnya upacara pengangkatan datuk, yaitu laki-laki yang dipercaya untuk memimpin suatu kaum (klan marga). Nyatanya, banyak rumah gadang yang dibiarkan lapuk, bahkan sampai roboh, lantaran minim perawatan, seperti yang jamak ditemui di Nagari Pariangan, Kecamatan Pariangan, Kabupaten Tanah Datar, Sumatera Barat.

Pariangan dipercaya menjadi tempat pertama para leluhur menetap setelah turun dari Gunung Marapi, asal-muasal orang Minang. Pariangan awalnya menarik minat fotografer Muhammad Alzaki Tristi karena diberitakan sebagai salah satu desa terindah di dunia, salah satunya karena banyaknya rumah adat bersejarah di sana. Ironisnya, pada saat bersamaan, Zaki juga menemukan berita lain tentang rumah-rumah gadang di Pariangan yang menjadi usang ditinggal pemiliknya.

Pariangan sebagai nagari asa (desa asal) masyarakat dan adat Minang tentu punya nilai tersendiri bagi Zaki, yang tidak sepenuhnya berdarah Minang dan sedang menelusuri akar identitasnya. Keluarga ayahnya berasal dari Kabupaten Kendal, Jawa Tengah, sedangkan keluarga ibunya berasal dari Kabupaten Pesisir Selatan, Sumatera Barat. Ayah dan ibu Zaki bertemu di Painan, ibukota Pesisir Selatan, dan menetap di sana hingga kini. Di sanalah Zaki dilahirkan dan dibesarkan.

Dari Painan, Zaki ke Pariangan untuk mencari tahu soal rumah-rumah gadang yang ditinggalkan itu; apa yang sedang berlaku dan mengapa demikian. Saat mendekati dan berkenalan dengan masyarakat setempat, Zaki mengira kemampuannya berbahasa Minang akan memudahkan percakapan. Tidak disangka, dialeknya yang berbeda justru membuat warga sulit terbuka. Orang Pariangan berbahasa Minang logat darek (daerah asli Minang, yaitu kawasan Tanah Datar, Agam, dan Lima Puluh Kota), sementara Zaki putra Painan ini berlogat pesisir, yang dianggap lebih kasar.

Selama tiga bulan lebih di Pariangan, Zaki coba mengupas lapisan-lapisan persoalan rumah gadang katirisan (yang sudah rusak). Yang menonjol adalah biaya perawatan yang mahal, mengingat bangunan rumah gadang yang besar dan biasanya ditempati beberapa keluarga satu ibu, setiap keluarga menempati satu kamar. Kendati masyarakat Minang menganut sistem martriarkat, laki-laki tetap mesti bekerja mencukupi kebutuhan keluarga. Penghasilan pihak suami ini bisa saja dipakai untuk memperbaiki rumah gadang, namun perlu ada kesepakatan dari para limpapeh (keluarga perempuan pemilik rumah gadang). Kesepakatan ini sering sulit dicapai, sebab para limpapeh curiga pihak laki-laki tersebut lantas akan mengambil alih rumah gadang setelah menanggung biaya pemeliharaannya.

Kelestarian rumah gadang sebagai benda cagar budaya turut menjadi perhatian pemerintah. Terkait biaya perawatannya yang mencapai milyaran rupiah, pemerintah sebetulnya punya anggaran yang dapat diakses warga dengan pengajuan proposal. Hanya saja, lagi-lagi, warga merasa curiga dan waswas, jika nantinya rumah gadang mereka akan pindah tangan menjadi milik pemerintah usai diremajakan. Di dalam pembangunan fasilitas penunjang pariwisata pun pemerintah menghadapi kendala. Tanah di Pariangan tidak dapat diperjualbelikan karena merupakan harta pusaka, yang menurut adat hanya dapat diwariskan.

Merantau menjadi persoalan lain yang menonjol juga. Secara adat, merantau merupakan semacam tuntutan bagi laki-laki Minang untuk mencari pengalaman dan penghidupan yang lebih baik ke luar daerah. Nyatanya, perempuan ikut merantau pula, baik sendiri maupun bersama suaminya, sehingga tidak jarang rumah gadang menjadi tidak bertuan. Zaki mengamati, rumah-rumah gadang masih dihuni rata-rata karena keterpaksaan belaka, lantaran si pemilik belum cukup rezeki untuk membangun rumah sendiri. Mereka memang sudah tidak mau mendiami rumah pusaka itu. Ini mengejutkan Zaki, bahwa rumah-rumah gadang bukannya terpaksa ditinggalkan, melainkan justru terpaksa ditinggali.

* * *

Citra rumah gadang lazim ditampilkan sebagai penanda warung masakan khas Minang, seperti rendang dan sate padang, yang tersebar di banyak kota di seantero negeri. Arsitekturnya yang khas itu telah dikenal luas sebagai identitas visual Minang dan Minangkabau sejak 1880-an, melalui foto-foto rumah gadang di Alahan Panjang, Bukit Barisan, Kabupaten Solok, yang direkam oleh Daniël David Veth antara 1877–1879. Bentuk rumah gadang pun muncul pada salah satu muka uang logam Rp 100 keluaran Bank Indonesia 1970-an, yang beredar hingga awal 2000-an, selain juga berulang kali disertakan sebagai salah satu ikon di dalam promosi wisata Indonesia.

Rumah gadang di Minangkabau sendiri merupakan salah satu wujud harta pusaka, di samping sawah atau tanah, yang dikuasai pihak ibu dan nantinya akan diwariskan kepada anak perempuan. Masyarakat Minang bercorak matriarkal, yang artinya perempuan memegang peranan yang lebih penting dibandingkan laki-laki. Garis keturunan dari pihak ibu diteruskan ke anak perempuan (matrilineal). Laki-laki, selain tidak punya hak atas warisan, juga secara adat hanya “tamu” yang menumpang di rumah gadang, baik milik keluarga ibunya maupun milik keluarga istrinya kelak (matrilokal).

Pengaruh Islam yang patriarkal masuk ke tengah masyarakat Minang sejak 1500-an, menggeser animisme dan Buddhisme, serta menimbulkan ketegangan panjang, yang nantinya meletus menjadi Perang Padri (1803–1837). Kelompok ulama reformis (Kaum Padri), yang menuntut ketaatan ketat terhadap tafsir mereka atas Alquran, bersengketa dengan kalangan masyarakat tradisionalis (Kaum Adat), yang jarang bersembahyang serta suka mabuk dan berjudi. Kaum Padri, yang bercorak Wahabi, juga menyerang sistem pemukiman matrilokal dan pewarisan matrilineal; mereka membakar rumah-rumah gadang dan membunuh tokoh-tokoh adat.

Kaum Adat yang kewalahan lantas bersekutu dengan pasukan Belanda pada 1821. Keterlibatan Belanda malah memperkeruh keadaan, sehingga sejak 1833, Kaum Adat jadi berbalik melawan Belanda dan bersatu dengan Kaum Padri, yang saat itu sudah mulai meninggalkan Wahabisme. Perlawanan Minang bersatu ini dipimpin tokoh padri, Tuanku Imam Bonjol (1772–1854), yang akhirnya ditangkap Belanda pada 1837 dan diasingkan dari Minangkabau hingga akhir hayatnya. Dengan penangkapan ini, Perang Padri secara resmi dianggap selesai, meski pergolakan masih terjadi.

Sejarawan Jeffrey Hadler menyebut Perang Padri sebagai “batas sejarah” yang menentukan bagi Minangkabau. Menjelang berakhirnya Perang Padri, masyarakat Minang menemukan kompromi yang memungkinkan ajaran Islam diterima dan berdampingan dengan sistem adat. Imam atau ulama dimasukkan sistem kepemimpinan adat bersama dengan penghulu atau datuk, sementara sistem matriarkat tetap dipertahankan. Namun demikian, hukum waris Islam yang patrilineal tetaplah berseberangan dengan adat Minang yang matrilineal. Hingga kini, pewarisan harta pusaka masih menjadi salah satu persoalan di tengah sejumlah keluarga, bahkan sampai dibawa ke pengadilan negeri.

* * *

Menggunakan pendekatan fotografi dokumenter, Zaki merekam persoalan rumah gadang katirisan di Pariangan; mengumpulkan bukti dan mencatat gejala. Rasanya, inilah kekuatan sekaligus keterbatasan fotografi sebagai medium rekam dan dokumenter sebagai pendekatan perekaman yang bersifat langsung (straight atau direct). Fotografi dokumenter mampu menangkap peristiwa di tengah keberlangsungan waktu, namun tidak pernah dapat melampaui waktu. Keterbatasan ini, ketidakbisaannya merekam hal yang belum terjadi atau belum terungkap, membuat fotografi dokumenter membutuhkan waktu yang cukup untuk mengamati dan mengikuti subjek, pelan-pelan membangun narasi sembari meresapi hal-hal yang berlangsung. Seiring waktu berlalu, rekaman-rekaman terdahulu turut membentuk landasan di dalam memahami kelanjutan cerita kemudian.

Yang tersaji di sini merupakan sepotong narasi dari cerita yang masih berkembang. Zaki membayangkan, apa jadinya jika kelak rumah-rumah gadang di Pariangan itu punah, satu persatu hancur dimakan usia. Zaki bertanya kepada para warga mengenai nilai dan arti rumah gadang, guna memahami mengapa bangunan adat bersejarah itu terbengkalai. Saat ditemui Zaki, sejumlah pemilik menyayangkan kondisi rumah gadang mereka yang tidak terawat, tetapi mereka sendiri hampir tidak berbuat apa-apa untuk menjauhkannya dari kehancuran. Setiap hari rumah-rumah rusak itu dilewati masyarakat Pariangan sebagai pemandangan biasa saja.

Tradisi merantau memberi rumah gadang nilai sentimental, sebagai titik tolak pengembaraan sekaligus tujuan kepulangan yang dirindui. Rumah gadang menjadi saksi kelahiran putra-putri Minang dan persemayaman mereka kelak sebelum dimakamkan. Jeffrey Hadler berpendapat, pada masa revolusi kemerdekaan, rumah gadang juga tentu telah menyaksikan pembentukan gagasan dan identitas kebangsaan Indonesia. Banyak tokoh penting pada masa itu merupakan putra Minang, seperti Tan Malaka, Mohammad Hatta, Sutan Sjahrir, dan Agus Salim. Para tokoh itu berjuang pada siang hari, sementara pada malam hari di rumah, sambil beristirahat, mereka merenungkan dan menajamkan cita-cita kemerdekaan.

Zaki hanya dapat menunggu akhirnya, akankah kerinduan mendorong upaya perbaikan atau malah rumah-rumah gadang katirisan itu merupakan permulaan ditinggalkannya adat dan sistem matriarkat Minangkabau, khususnya di nagari tuo (desa tertua) Pariangan, yang dipercaya sebagai tempat lahirnya adat Minang. ●

[deprimeradprinsessa-blog]

manshat

På riktigt nu. Jag är så fruuuuuktansvärt trött. Så otroligt jävla trött på allt och alla just nu. Speciellt er som är helt jävla inkompetenta och inte kan se till andras behov framför sina egna. Feminism. Ordet som egentligen nämns hela tiden. Men det är så många som inte fattar. Och jag är så otroligt trött på män. Manshat. Ja, läskigt va? Nej jag måste förklara allting. Och hoppas på att någon vilsen lite människa kanske lär sig något. För tydligen har de än inte förstått vad alla dessa icke-män velat komma fram till i sina långa texter.

Jag hatar män. Jag hatar förtryck. Jag hatar samhället. Jag hatar verkligen er som inte SER.

Inom en förtryckt grupp finns alltid hat. Det måste finnas hat. Det måste finnas ilska och vilja att förändra. Det måste finnas dom som inte är rädda. Dom som provocerar sina förtryckare och skapar reaktion. Diskussion. Utan hatet så kommer vi inte höras av våra förtryckare. Ni behöver inte vara rädda. Vi har inga planer på att skära av era halsar och skåla med våra vinglas fyllda med ert blod. Det absolut enda vi vill är bara att bli RESPEKTERADE AV ALLA. Inte en, inte fem stycken utan i princip av alla er. Inte för än det sker kommer vi vara jämlika med våra förtryckare. Och jag kommer hata på alla dom som varje dag ser förbi mig på grund av mitt kön. Jag tänker inte acceptera det och tystas för någon osäker snubbe kanske tar illa upp. Inte för än vi skriver något hatiskt hörs vi. Och det är inte vårt fel.

Manshat ska inte blandas ihop med feminism.

Okej men vad är manshat då?

Ja kvinnor som hatar män.

Okej men varför hatar dom männen?

Ja för dom förtrycker, våldtar, misshandlar, förminskar icke-män osv.

Okej men vad är problemet i att känna hat mot en grupp som gör sånt?

Alla män gör inte sånt.

Nej. Men MÄN gör sånt. Ser du?

Varför har inte kvinnor rätten att vara arga? Arga på hur vi behandlas av samhället i helhet. Sverige är fjärde mest jämställda landet i världen. Okej men Sverige har näst mest anmälda våldtäkter i världen. Och mörkertalet är stort. Ser ni inte hur illa det är? Ser ni inte hur vi blir behandlade? Ser ni inte hur rasifierade kvinnor kämpar varje dag? Ser ni inte hur hbtq människor är osynliga idag? Jag pratar inte om mig. Jag pratar om ALLA kvinnor och icke-män. Ser ni inte hur vi ALLA blir behandlade? Hur vi ständigt blir förminskade? Det räcker. Om du nu säger att du står för jämställdhet, men inte är feminist. Borde inte du också hata på samhällsstrukturerna och att vi inte får samma plats som männen? Ser du ALLA oss? Jag är så trött på det här. Och att ingen kan någonsin fatta. Jag hatar inte alla individer som identifierar sig som män. Jag hatar MÄN. Män i allmänhet. Allt det hemska som män gör. Jag hatar att alltid vara mindre värd än en man. Jag hatar att jag, hur hårt jag än kämpar och gråter och skriker, aldrig kommer komma på första plats. Hur jag än gör. För männen tar sig friheten att putta bort oss. Jag hatar machokulturen. Jag hatar hur män pratar om kvinnor. Jag hatar hur män tar sig friheten att döma kvinnor efter hur sexuella dom är eller hur självsäkra dom är. Jag hatar verkligen på riktigt att jag varje mörk kväll ska behöva vara livrädd. Helt jävla skakig och gråtfärdig på vägen hem. För hjärtat dunkar alldeles för snabbt och magen krampar. Jag hatar att ni, män, får mig att känna mig som en leksak. Som ni kan göra och säga vad som helst till. Jag hatar att jag ens ska behöva skriva det här för att FÖRKLARA mig. Förklara varför jag hatar förtryckare. Och inte gör mitt hat mig till en sämre feminist. Det gör mig till en otroligt stark feminist som behövs för att vi någon gång ska kunna stå där högst upp på prispallen. Alla vi icke-män ska tillsammans stå där och veta att vi klarat det. Att vi äntligen har ett lika stort värde som vem som helst. Hudfärg, kultur, religion, sexuell läggning, könsidentitet, kroppsform, drömmar, bakgrund, psykisk och fysisk ohälsa, handikapp, diagnoser och vad som helst. Dom sakerna ska inte styra över hur DU blir behandlad. DÅ är vi jämställda. Och dit kommer vi inte komma om vi hela tiden låter oss tystas och gör som männen säger.

Feminism är något underbart vackert. En rörelse och ideologi som förespråkar att kvinnor och icke-män, ska vara lika viktiga som männen. Vi ska inte vända på allt och göra vårt patriarkat till ett matriarkat. Vi ska bli jämställda. Eftersom det inte räcker att bara fråga om vi kanske skulle kunna dela upp makten, så måste vi visa på VARFÖR vi behöver dela upp makten. Och faktum är att män är ett av världens största samhällsproblem. Låt mig lägga fram några exempel innan du blir allt för upprörd.

År 2009 dömdes 12 kvinnor för sexualbrott medan hela 1078 män dömdes för samma brott.

Var tredje vecka dödas en kvinna av sin partner i Sverige.

I genomsnitt misshandlas 16 kvinnor till döds varje år i Sverige.

85% av alla som misstänks för våldsbrott är män.

Varje år läggs ca 38 miljoner på sjukhuskostnader. På grund av våld mot kvinnor.

Kvinnorna äger 1% av världens alla egendomar. EN PROCENT.

70% av världens fattigaste människor är kvinnor.

En femte del av alla kvinnor utsätts för våldtäkt eller våldtäktsförsök under sin livstid.

12% av alla kvinnor har en inkomst som räknas som hög. Medan männen är mer än dubbelt så många med höga löner.

Källa: HÄR

Jag är även så trött på er som får feminismen att handla om män. Att män faktiskt också lider. SJÄLVKLART. Dom lever ju i ett patriarkat. Och nog fan kämpar vi för att krossa patriarkatet. Alla skulle må bättre då. Men sluta dra fokuset till männen. Uppmärksamma könsnormer, psykisk ohälsa, machokulturen osv istället. Visa bara på varför samhället är skevt, utan att tydligt poängtera att män faktiskt måste få gråta och lalalalllalalla. För då visar även du att vi icke-män inte kan få all plats bara för en stund. Vi är alla starka individer, bara att uppmärksamheten ständigt blir bestulen från oss.

Kan ni snälla bara ta till er och fundera ordentligt. Skicka texten till alla som ännu inte fattar. Ställ vilka frågor som helst till mig. Jag svarar. Jag vill bara att ni ska SE. SE HUR DET FAKTISKT SER UT. Kvinnohat dödar och raderar våra värden som människa. Manshat är endast en reaktion på kvinnohat. Det enda som blir skadat är kränkta trångsynta mäns egon. Så steppa upp ert game. Vakna nudå. Tack och hej för den här gången.

[teddykalfu]

The Addams Family (Chas Addams)

För Dig som: uppskattar sardonisk humor

Humor och skräck kan tyckas antitetiska – det som är roligt är oftast inget att vara rädd för, och det som skrämmer är sällan roligt. Men bara någon gång ibland lyckas någon skapa den där ytterligt skygga och sällsynta chimäran: en fungerande skräckkomedi.

Legendariske Chas Addams var ingen serietecknare i traditionell mening, d.v.s. han tecknade aldrig en sammanhängande sekvens av bilder. Även om hans mörka situationskomik så småningom kom att kretsa kring de återkommande figurerna som lånat hans familjenamn så är det utmärkande för hans bilder att var och en av dem står för sig själv – ofta men långtifrån alltid kompletterad med en utskriven replik undertill. Du behöver inte ha sett någon enda av hans andra teckningar för att begripa vad som pågår i just den du har framför dig.

Medan filmatiseringarna av Familjen Addams vardag lägger tyngdpunkten mer på komedin så är originalteckningarna många gånger genuint ondsinta. Det är i och för sig inte ovanligt att humor bygger på figurer som gör normala saker bakvänt, och därmed påminner läsaren om vad ”framlänges” är. Men Chas Addams oreserverade sympati för sina bakvända figurer skapar den motsatta effekten – Familjen Addams trygga förvissning om sin egen normalitet gör att man som läsare får syn på allt man själv bara tagit för givet. 

Är det verkligen konstigare att mamma Morticia låter barnen välja mellan barnkammartapeter med järnjungfrur och skelett än när andra mammor erbjuder barnen valet mellan bilar och dinosaurier? Och när pappa Gomez tar med sonen Pugsley bakom vedskjulet för att ge honom en omgång för att han har på sig en välartad YMCA-tröja – är det mer eller mindre obehagligt än alla barn som blir slagna för att de svär, lyssnar på djävulsmusik eller gillar pojkar i stället för flickor? Chas Addams har förmågan att sätta fingret på det normala tills det börjar skruva generat på sig.

Jämfört med filmatiseringarna, som gärna infantiliserar i synnerhet Uncle Fester, gör Chas Addams inget för att lugna sin publik. Vi lämnas gärna med ett stort mått osäkerhet, inte minst på hur han vill att vi skall reagera. Han kan också vara subtil, och lita på att läsaren skall ta sig tiden att räkna ut poängen med en bild (som när Granny Frump fyller på sina kryddburkar, med etiketterna Rosemary, Basil, Ginger… och Harold).

Familjen Addams är på alla sätt en underbart queer familj, ett matriarkat otvetydigt lett av den ljuva Morticia. Figurernas inbördes relationer är inte helt statiska från bild till bild, och det behövs ingen uttalad intrig. Därför framstår Chas Addams snapshots av deras annorlunda tillvaro nästan mer som ett manifest än en berättelse. ”Vi finns, vi trivs med oss själva, och vi tänker fortsätta med det.”

Och skulle Du ha vägarna förbi någon månklar natt och se oss mata fladdermössen så är Du varmt välkommen att komma och hjälpa till.

På svenska: Några få översatta samlingar finns.

Ljudbok: Nej

E-bok: Ja

 Bibliografi

The Addams Family album, 1991

The Addams Family: En evilution, 2010

The Addams Family: Meet the family, 2019

Med många flera…

[ilmusocial-blog]

Penyebab Perang Padri (1821 – 1837) di Sumatera Barat Ada banyak kebiasaan-kebiasaan adat yang menjadi penyebab perang Padri. Kebiasaan yang dimaksud seperti perjudian, penyabungan ayam, penggunaan madat, minuman keras, tembakau, sirih, dan juga aspek hukum adat matriarkat mengenai warisan, serta longgarnya pelaksanaan kewajiban ritual formal agama Islam yang menjadikan pertentangan antara kaum Adat dan kaum Padri.

[barabaratankar]

Är det inte talande att Mesopotamien, mänsklighetens vagga, ännu idag är ett av världens center för konflikt?

Säger något om mänskligheten

Frågan är: skulle kvinnor varit lika präglade av våld, krig och makt om det funnits ett matriarkat? Dvs är det en betingelse som följer makt eller något annat också

[arikuosmanen]

Leffa-arvio: Matriarkat mistelin alla (Tamperelainen)

Lue alkuperäinen artikkeli tältä sivulta: this site

A Bad Moms Christmas irvailee lempeästi äiti–tytär-suhteiden kiemuroille.

Bad Moms -hittikomedian jatko-osassa A Bad Moms Christmas äitien määrä on tuplaantunut, joulun kunniaksi. Suorituskeskeiseen elämäntapaan kyllästyneiden äitien kööri täydentyy nyt isoäideillä, jotka ovat terapian tarpeessa.

Vaikka komedian monet tempaukset vedetään överiksi, asetelmat ovat tunnistettavia, joiltain osin tarkkanäköisiäkin, kaikkine arkkityyppeineen. Parhaina hetkinään elokuva poimii absurdeja havaintoja äiti–tytär-suhteista, kliseiden seasta.

Selvää on, heti alussa, että show’n varastaa Christine Baranski, joka esittää päähenkilö-Amyn (Mila Kunis) arroganttia, elitististä äitiä.

Baranskin karrikoima Ruth paukkaa joulun alla Amyn kotiin ja lanttaa lyttyyn kaiken, mitä vaatimaton tytär edustaa. Ruthin käsitys täydellisestä jouluaatosta on silmäätekevien seurapiiritapahtuma, jota säestää saksofonillaan ”smooth jazzin kuningas” Kenny G.

Eipä tietenkään yllätä, että lopussa häämöttää yhteenotto, ja sentimentaalinen jälkipyykki. Harmi, että elokuva kutistuu hitusen konservatiiviseksi keskiluokkaisen elämäntavan fanfaariksi sen sijaan, että rymistelisi rohkeammin äitiroolien tabuissa ja paineissa.

Amyn ja hänen äitinsä ohessa välinsä selvittelevät kuntoon Amyn ystävät, omien emojensa kanssa.

Tiukkapipoinen Kiki (Kristen Bell) raivaa itselleen tilaa dominoivalta leskiäidiltään, jonka rajattomuus menee epäuskottavan farssin puolelle. Räävitön Carla saa tuta, että hänen hippiäitinsä (Susan Sarandon) sydän sykkii ehkä sittenkin myös hänelle, eikä vain uhkapeleille ja rock’n roll -elämälle.

Alapäävahauksiin erikoistunutta Carlaa esittävä Kathryn Hahn on energinen rääväsuu. Hänessä on tarpeeksi röyhkeyttä tekemään kliseisestä hulttiohahmosta omanlaisensa, elämään tympääntynyt tapaus. Dialogissa on napakkaakin kuittailua.

Jarno Lindemark

***

Mitä tunnetta artikkeli sinussa herättää? Ilmaisemalla tunteesi näet toisten reaktiot.

from WordPress http://ift.tt/2yNqG1r via IFTTT

[hpguiden]

Högskoleprovguidens Ordresa har nu fått sitt tolfte avsnitt och har nått plats 2 i topplistan i kategorin utbildning och plats 40 av alla podcasts på iTunes! I detta avsnitt av Högskoleprovguidens Ordresa kopplar vi samman orden moder, mater, matriark, matriarkat, tellus, terra, terrakotta, matris, matrikel, alma mater med flera ord. Sök efter ordresa eller högskoleprovet på iTunes och Acast: iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/hogskoleprovguidens-ordresa/id1187793316?mt=2 Acast: https://www.acast.com/ordresa/ Lämna gärna en recension på iTunes och skicka oss gärna alla förslag, önskemål och feedback du har! --- Högskoleprovguidens onlineutbildning med personlig coachning har sedan 2004 utbildat tiotusentals studenter att nå sina högskoleprovmål. Du får allt du behöver för att besegra högskoleprovets alla delar. Läs mer om oss på hpguiden.se #Högskoleprovet #Högskoleprov #Högskoleprovet2017 #HögskoleprovetVåren2017 #HPGuiden #Högskoleprovguiden