#Men också typ

[shiroselia]

Okej vad har vi lärt oss av Sveriges första snatchgame?

- Försök inte göra Carola era dumma queers hon är INTE rolig

- Hollywoodfru är bra men misslyckas du är det torrt som fan

- Kan man vara lite homofobisk lyckas man uppenbarligen

- För i helvete håll er till svenskar

[quillkiller]

sorry to all your other followers now but…. trans girl chase…. trans girl chase…… never telling her dad and having a fling with allison but also being terrified of house finding out but also it’s her family….

TRANS GIRL CHASE !!!!!!!!!!! TRANS GIRL CHASE !!!!!

where’s my house m.d followers…… guys.

[jagexisterar]

Okej hej jag kom på varför Endigo kändes så jäkla bekant för mig. Vet inte om de är konventare in the sense av att de har gått på många konvent MEN har ett minne av att bandet Overworld gick runt på uppcon 2012 och delade ut sin debut ep-ish till folk och Endigo va ju vocalist i de bandet

Jag är typ 87% säker på att detta stämmer men om någon gammal konventare som också va där skulle vilja confirma min story välkomnas de. (Also för er som inte existerade i konventvärlden 2012 så måste jag bara säga att bandet Seremedy aka de bandet Yohio spelade gitarr i också va på de konventet och att Yohio va jätte pissig mot folk lmaooo. Good times)

[linguenuvolose]

Vill gråtelura

[museofvoid]

träffade jesper rönndahl på jobbet igår btw if you even care

[gubbanarkist]

Har varit helt besatt av den här på senare tid. Har inte sett serien - har ingen aning vad den ens handlar om - men fan vad det är lätt att gå runt och vissla på den här melodin.

[weirdthoughtsandideas]

Så jag är född på 2000-talet, vilket innebär att jag växte upp med endast en barnkanal (som inte var kabelteve, jag hade nickelodeon och disney channel också). Dock som barn hade de fortfarande barnprogram på kanal 4, lattjo lajban.

Här är grejen: När jag diskuterar lattjo lajban med jämngamla så är det över hälften som inte ens visste den fanns. Folk som inte visste att man kunde byta kanal på lördagsmorgnar och se på barnprogram på en kanal som oftast var "vuxenkanal". Vissa sa "åh vi hade inte lattjo lajban kanalen" och jag ba "??? det är kanal 4 ingen kabelteve-"

Vad jag förstod så har många SETT Lattjo Lajban men inte insett det. För det var där de sände Dora Utforskaren, Lazytown, Winx Club, W.I.T.C.H, Pokemon och Mimmi och Mojje. Alla dessa gick endast där och jag har inget minne att de gick på barnkanalen (eller gjorde dem?), och en majoritet (som INTE haft kabelteve och sett dem på typ nickelodeon eller cartoon network istället) har minnen av att ha sett iallafall hälften av dessa program någon gång

Jag vill därför fråga:

Lattjo Lajban blocket slutade sändas 2012, vilket är väldigt tragiskt. Tycker barn idag borde få se det igen.

[svenskjavel]

Vilket typ av trans är du och hur känns det att vara trans i sverige idag? Jag skriver om det i skolan men jag kääner inte så många som är trans, jag tror jag kanske är trans också men vet inte än

Damn, det känns som en fråga som är bättre riktad mot en faktisk transperson. Transflaggan i min profilbild är för att jag inte orkade hålla på att blocka alla transfober som tyckte de hörde hemma här. Jag har hellre att folk tror jag är trans än okay med transfobi. 🤍

Jag önskar dig lycka till med ditt projekt i skolan. Oavsett vad du i slutänden kommer fram till att du identifierar dig som så är det okay. Det är okay att vara trans och det finns miljoner sätt att vara det på. Det är okay att inse att du egentligen är cis och det finns miljoner sätt att vara det på också. Det är också okay att känna på ett sätt idag och ett annat imorgon eller om fem år. 💙

Om någon annan känner sig manad att snacka med anonym eller har något ni vill säga så får ni gärna lägga till det i notiserna 💞

[rearranging-deck-chairs]

förväntar inte att ha så mycket succé med denna som jag hade med franska posten, men ska försöka iallafall

finns det någon här som skulle vilja prata lite med mig på discord? (bara skriva, typ, inte med mikrofon) har försökt att göra vänner i några servrar men jag vet verkligen inte hur det funkar. jag föredrar prata en-på-en liksom

jag gillar doctor who självklart, och jag jobbar på en young royals fanvid, på ett generellt sätt är jag också intresserad av att lära mig språk, fransk ock svensk litteratur, ehhh humaniora?? (väldigt generellt), science fiction, skriva (fanfiction men det räknar), och på sista tiden försöker jag läsa mer poesie men jag är inte så bra på det än

min svenska är inte så bra än heller men det är därför att jag skulle gärna vilja göra vänner på svenska, alltså om det finns någon här som vill göra vänner med mig, skick mig ett meddelande ✌️

[pellemedsvans]

öh, hej. enligt det officiella pelle svanslös instagramkontot har alla karaktärer fått mer eller mindre en redesign och.. jag är inte ett särskilt stort fan?

det kan såklart vara nostalgin som talar, förmodligen är det det. men bilderna ser väldigt.. slarviga ut? typ kalkerade? konstiga gradienter och konstiga färgval också. jag kommer inte ta dessa in accountedge för mina kommande redesigns. hashtag inteminpelle

[shiroselia]

SVTs senaste idioti är det som fått mig närmast o påriktigt skriva en insändare till någon tidning tbh like jag ääär så suuuuur men också gode gud palla skriva en insändare men också engagera dig men också urgh

[freddesbokhylla]

Sry för politik i taggarna men jag är genuint så trött på SVT och ibland vill man bara skrika där någon ser det.

Vad jag inte fattar är hur folk fortfarande tar högern på allvar när de kallar SVT för "vänstervriden". Var??? De publicerar enorma transfobiska reportage regelbundet, med stort genomslag varje gång. De senaste åren har SVT helt köpt SDs världsbild och låter SDs talespunkter få mycket mer vikt i nyhetsrapporteringen och debatterna än de andra partiernas talespunkter. Jämför hur lite de rapporterar om klimatet nu jämfört med typ 2018. Och jag kan verkligen inte komma över reportaget om unga mammor från typ förra veckan.

Det var i stil med "Här bor de yngsta förstföderskorna i landet". Så intervjuade de en barnmorska som bara "de flesta patienterna jag har är under 25, och det är jättebra med unga mammor. Jag önskar att fler hade barn så här tidigt". Ok, det är en persons åsikt. VARFÖR är det bra att föda så tidigt jämfört med det nationella genomsnittet som är typ 31? Det framgår varken i klippet eller artikeln. Det närmsta ett argument som kom fram var att man kan hinna föda fler barn om man börjar tidigt. Ok, men sen när är 31 lastgammalt? Om man börjar vid 31 kan man lätt hinna med 3 barn. Plus att jag alltid är lite taggarna utåt så fort någon kommer och säger att det är SÅ viktigt att (särskilt vita kvinnor) ska ha barn tidigt. Det sägs så ofta av folk som antingen är intresserade av "rasens överlevnad" eller av att spika in alla kvinnor i rollen som mamma och fru så tidigt som möjligt så att de inte hinner bestämma sig själva för vad de vill.

Hittills är det ändå inte en SÅ dålig artikel. Möjligtvis lite unken om man är misstänksam av sig som jag, men inget uppenbart fel. Men sen kollar man i faktarutan längst ner, och det visar sig att barnmorskan antingen tar hand om de yngsta förstföderskorna i stan, eller att hon ljuger, för genomsnittet var 26, inte under 25.

Och sen, det värsta av allt. Den andra artikeln, med en intervju av en ung mamma för att visa hur bra det är att föda ungt. Gissa hur gammal hon var när hon födde? 20-25 kanske? Nej, för det hade varit rimligt. Hon var 15!

Det är inte som att jag VILL att SVT skulle ha ställt kritiska frågor till den här tonåringen, men det känns skitskumt att de valde en som inte ens var myndig när hon fick sitt barn i det här nästan hyllande reportaget. Särskilt som att tonåringar råkar ut för skador under förlossning oftare än de som föder lite äldre, så rent medicinsk är det sämre att få barn så ungt, men det sa SVT inget om.

Jag vet inte... Jag är glad för tonåringen att hon är nöjd med sina val, och jag hoppas att det fortsätter gå bra för henne. Men SVTs val att inkludera henne utan att också ha någon 20-25-åring får mig att tänka på barnbrudar snarare än sexuell revolution om man säger så. Det hela gav vibbar i stil med "Kvinnor! Kom ihåg att din huvudprioritering ska vara att föda vita barn". Särskilt som att det inte är granskande eller går emot sociala normer. Normen just nu är att klaga på kvinnor som har barn när de är för gamla, utan att ta upp hur gamla män är när de har barn (vilket faktiskt också påverkar fertiliteten!). Särskilt som vi fick höra i sexualkunskapen att vi inte ska tro att vi kan vänta till 30 med att ha barn.

Det är bara bissarrt att hela tiden höra att SVT är vänstervridet när det här artikelserien typ lika gärna kunde ha varit en propagandaartikel på någon nasse-sida för att uppmuntra vita kvinnor att bli mödrar i nationens tjänst.

[royposting]

roy och ollie är typ. det är inte heeeelt 100 att säga att de hatar varandra. det är också felaktigt att hävda att de är 100% bästisar för alltid som är över allt gammalt och älskar varandra villkorslöst.

de älskar varandra och de har en fin relation IDAG men så har det inte alltid sett ut. roy är betydligt mer över allt det gamla än ollie; ollie kommer aldrig förlåta sig själv; men det finns en fundamental tillit och kärlek där som inte kan förnekas.

det är snarare ollie som har problem helt ärligt. han kommer alltid se relationen som hur den BORDE varit om han varit samma person som idag från början och vara förbannad på sig själv för att han inte var det, medan roy valt aktivt att bygga något nytt och fint men annorlunda istället.

~nuance~

[isa-ghost]

Hej halloj! Jag tänkte bara säga att jag tycker att AMFMN är väldigt cool! Och att jag ser fram emot att få läsa mer! (Ingen press såklart!) om det är headcanons, eller kapitel, så är det något jag ser fram emot!

Här är lite tankar: (i kronologisk(?) ordning)

Jag gillade verkligen hur målningen i museet förebådar vad som kommer/kan hända med Philza senare i fic-en!

Det känns som att Phil är på väg ner en väldigt ond spiral där han är rädd för att bli det Ender King vill bli, och det är just det som gör att han hamnar där EnderKing vill ha honom. Det är också hur vi ser honom märka av det i slutet av kap1 och början av kap 2.

Hur Etoiles och Fit inte tänker något om hur Phil beter sig annorlunda först, hur han bara trycker bort allt jobbigt framför alla andra. Det speglar verkligen hur cc!Phil har attityden ”haha funny block game!” (och hur q!phil tänker att han måste bära allt själv).

Phil bara zonar ut och som tas över och börjar analysera hur han skulle kunna slå de runtomkring honom - och han kommer inte ens ihåg det! Det bådar ju gott…

När han bränner sig av vattnet!!! Ahhh! Så snyggt gjort! Det drog in mig typ 10000 gånger starkare! Hur han tvingas komma underfund med att han redan påverkas av Ender King, att det inte bara är något som ligger i framtiden! För med de tidigare tecknen har han kunnat intala sig själv att det inte är på riktigt, men det här… väldigt svårt att intala sig själv att det inte händer när det påverkar en fysiskt på det sättet

Frågelåda:

Har du någon liten detalj som du valt att ha med som är din favorit? Eller något som vi läsare inte förstår har betydelse än, men kommer att få det senare?

Hoppas du har det bra! :)

YESSSS YES YES YES YES YOU GET IT !!

Oh absolutely 100%, a few even.

One of my favorites is ALSO a detail readers won't understand until Chapter 5. The chapter titles. You haven't seen it yet, but when Phil is finally possessed, they'll... change. :)

In-story, my favorite detail is probably all the foreshadowing. I've poured so much into these two chapters it's hilarious. I've foreshadowed the possession, future plot points, future character appearances. Some even on accident. And in future chapters, there will be the reverse: tons of callbacks, especially to Chapter 1 & 2!

I'm also having a blast using canon elements to make things more fucked up. In Chapter 3 we're returning to Missa's shark tank where EK first made himself known, and Chapter 4 is dedicated to Eggza PLUS we'll be returning to the Birdhouse Taiga for Reasons. ;) I love taking seemingly harmless parts of canon and twisting them in ways that make everyone want to kick my ass LOL.

Thank you so much for the question and the rambling!! It's my favorite part of writing so far, watching everyone freak out over it and sharing their thoughts. :D

[lilladuvan]

albumrecension 25 juli 2024 - Entertainment(2018) av Waterparks

Hej! I dag börjar jag ett nytt sätt för att öva skriva på svenska. Har bestämdt att skriva recensioner om album är en bra idé. Så här är den första:

Jag har varit fan av Waterparks i fyra år, typ. Såg dem förra år, och den var en av de mesta roliga konsert att jag har deltat. Men jag hade inte lyssnat på deras album Entertainment (underhållning) förut. Denna vår och sommar bytade det jag.

Entertainment är den andra LP-skivan av Waterparks, ett amerikanskt band. Deras musik blanda poppunk, pop, hyperpop, och andra genre. 

Jag älskar Entertainment för den är en perfekt sommar album: energiska sånger med båda roliga och mörkra ord. Min favoritsång på Entertainment är nog Crybaby, och jag älskar också We Need to Talk och TANTRUM. Men alla sånger av Entertainment är mycket bra.

Crybaby är min favorit för att jag har känt de här känslorna flera gånger. Blandar idéer som att behöva nån, att vilja inte behöva nån, att vilja inte gråta om det. Och också ilskan när man kan inte få det som man vilja ha. Men sångens starkast känsla är hjälplöshet. Hjälplöshet dyker självklart upp i mycket situationer, inte bara romans, men i romans är det starkaste tror jag. Inget, inget bra kommer från att ruva på sen natt…

We Need to Talk diskutera en idé sån. Det pratar om känslor som att kännas sviken efter ett uppbrott: jag väldigt trodde var lycklig, men fuck me. 

TANTRUM är nog den mesta intressant sången på albumet. Det starta med en jättekraftig linje: om var jag inte tunn och vit med blått här, ska jag va här? Sången kritisera musikindustrin, bandets egna fans, berömmelse, och punkkulturen. Och senare sånger av Waterparks följer efter den här idé, som Watch What Happens Next från FANDOM (2019) och Lowkey as Hell från Greatest Hits (2021). 

I alla fall älskar jag Entertainment och jag älskar Waterparks. Hoppas att nån har läst det här. Jag ha mycket kul med skriva om musik. 

Tack för att komma förbi. I dag var en jättebra dag. -TANTRUM

[whitewaterpaper]

SL04: “Slaget om Skandia”.

Originaltitel: Oakleaf Bearers / The Battle for Skandia[1]. Serie: Spejarens lärling #4 (Ranger's Apprentice #4). Författare: John Flanagan. Översättare: Ingmar Wennerberg. Publicerad: 2006 (på svenska 2008). Medium: eBok/B. Wahlströms.

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Delmål 1 (Kapitel 01–04).

Ett första delmål som ger sig av med en rivstart, våren är på G i Skandia och saker och ting börjar röra på sig. Innan första kapitlet är slut har vi fått osss en uppdatering av Wills sinnesstämning och Evanlyn har hunnit gått att bli kidnappad. Det senare troligtvis av samme ryttare som Evanlyn såg/mötte i slutet av förra boken. Lite nyfiken blir man på vem det är och om denne hållit koll på Evanlyn/Will hela vintern?

Andra kapitlet som kickar av Halt och Horace del av intrigen är kul med relativt poänglöst. Men här lär det hända saker då man snart skall in i passet.

Erak kommer vi (lite väntat) få träffa mer av, och visst känns hans uppdrag som indrivare lite som en ursäkt att skicka i väg honom åt Wills och Evanlyns håll. Vågar vi gissa på här att Erak skall driva in skatter hos samma person som nyligen tagit Evanlyn till fånga? Dvs Erak och Will kommer träffas någonstans på vägen dit?

Delmål 2 (Kapitel 05–08).

Det verkar som Evanlyn tagits till fånga av ett folkslag likt våra Mongoler. Både Evanlyns och Halts beskrivningar av dem tyder på det. Det ger en vink om vad det är för typ av slag bokens titel avser, jag var inne på någon form av inbördeskrig först.

Lustigt att Halt och Horace närmar sig förövarna de med i Wills fotspår. Hade inte räknat med en återförening så här tidigt i boken. Undrar om det är Will som Tug reagerar på?

Men det känns som ett logiskt beslut samtidigt, Will lär inte klara en fritagning själv.

En formulering detta delmål som lämnade spår på näthinnan var följande i samband med Evanlyns färd:

Det var nog tur för Evanlyn att hästen inte ramlade. Hon hade nämligen varken sett bågen som ryttaren hade på ryggen eller det välfyllda kogret på hans högra sida.

En "Sandemo"-formulering jag inte räknat med från Flanagan. En överraskning och då inte på ett bra sätt.

Nu återstår det att se hur Erak:s uppdrag faller sig mot avslöjandena i det här delmålet.

Delmål 3 (Kapitel 09–12).

Will har efter vinterns motgångar inte de bästa förutsättningarna att frita Evanlyn, och han inser själv att det inte bara handlar om att han är fysiskt svag. Utan det gäller även hans förmågor att tänka och planera som är minst sagt nedsatta just nu. Jag tycker det är bra att Flanagan tillåter Will att vara nedgången här, och att han inte tog sig ur ett beroende på gränsen till svält och ändå var redig nog i huvudet att iscensätta ett fritagande. Det gör det lite lättare att svälja att Halt och Horace nu serveras honom på ett silverfat.

Och nu blir det också mer och mer tydligt att Temujaierna planerar en invasion av Skandia och efter det fortsätta västerut. Halt är övertygad om att Skandia kommer falla och resten av väst efter dem. Visst är det lite trist att storyn håller fast vid en Väst/Öst-perspektiv här.

Och mycket riktigt så innebär Eraks uppdrag att han springer in i Will, nu i sällskap med Halt, och som tur är har han huvud nog att iaf nu inledningsvis förstå att Halt kanske inte är en fiende. Jag gillar den här idén om att en framtida allians mellan Skandia och Araluen kanske grundas mellan en jarl och en liten spejare han kidnappade.

Vi får se vad som händer i skandiernas ledarskikt efter det här, det lär bli svårt för storjarlen att framhäva sin vendetta mot Araluens kungahus om landet behöver dem för att möta temujaierna.

Delmål 4 (Kapitel 13–16).

Halt och Erak tar de första stapplande stegen till att lita på varandra när Erak vägrar låta Halt undersöka temujaierna själv.  De konstaterar att det är en invasionsstyrka på minst 5000 man som är på ingång. Kanske tycker jag att Flanagan är lite hårdhänt med Erak – visst karln är en sjökapten och ingen spion, men som krigare och jägare bör han ha iaf basala kunskaper i att smyga. Det går (lite väntat) åt skogen och Halt jagas tillsammans med Erak tillbaka till de andra och bara Halts erfarenhet ger dem tid nog att varna de andra.

Lika väntat är det kanske också att Halt, Horace, Will och Evanlyn skall stanna och kämpa med Skandierna. Den sistnämnda får visserligen inte uttala sig om saken (här var det nog viktigare att hålla hennes riktiga identitet hemlig) och den stora uppgiften nu blir att varsko Ragnar om att invasionen har börjat.

Det skall bli intressant nu att se om man fortsätter hålla Evanlyns identitet hemlig, eller om hon kommer bli inblandad i en eventuell allians mellan Skandia och Araluen.

Delmål 5 (Kapitel 17–20).

Jag gillar här hur Halt, genom att kategoriskt inte överge Erak, vinner en plats som rådgivare åt skandierna. Att Will och Evanlyn är förrymda slavar är något som helt enkelt slätas över i ljuset från allt annat. Och parallellt med att Halt lägger strategier ihop med skandierna så har Will börjat kämpa sig tillbaka till sin toppform. Samtidigt så spenderar Evanlyn tid ihop med Horace, personligen hoppas jag att det här inte bygger mot ett kommande triangeldrama utan att Evanlyn just nu inte inser vad det är hon gör med de stackats pojkarna. Det kan också vara så att hon gör det – och att hon använder Horace för att få en reaktion ur Will.

Kommer temujaierna bli förvirrade över skandiernas plötsliga anammande av gerillatekniker? Halt hoppas på det. Återstår att se vilken inverkan det har på de kommande händelserna.

Delmål 6 (Kapitel 21–24).

Intressant delmål med ett nedslag i Temujaiernas läger, där vi får Halts gissning om vilket försvar Temujaierna förväntade sig att möta, och sedan ett lika intressant demoniserande av fienden:

”Förlusterna är inte så stora. Vi klarar dem.” Det märktes på förslaget att det var en temujai som talade. Nit’zak tyckte inte att det spelade så stor roll om några människor strök med så länge de slapp sänka tempot. Men Haz’kam skakade på huvudet. Inte för att han kände något större medlidande för soldaterna, förstås.

Samtidigt hos Skandierna börjar tålamodet tryta för överjarlen över Halts närvaro – jag skulle tippa på att det även handlar om att han framstår som lite svag som behöver en främling (och till och med fiende) som rådgivare i det här läget. Och givetvis att deras egna metoder inte är tillräckliga enligt Halt.

Lite börjar jag undra om storyn grundar lite här för att Erak skall ta över styret över Skandia och leda dem in på en annan mer allians inriktad väg? Erak verkar avgjort vara mindre traditionsbunden och välvillig till att testa nya idéer. Det här är ju den typen av händelser som brukar kunna bli stora vägskäl i ett lands historia.

Kul att Will också börjar ta mer aktiv roll i storyn – han har hittills i den här boken varit relativt anonym. Intressant också att Evanlyn upplever att hon och Will glider isär, och lite undrar man om hon använde Horace som ett försök att läsa av Wills känslor och/eller få hans uppmärksamhet? Jag ser fram emot att se vad Evanlyns lilla stickspår ombord på Slagors skepp skall leda till. Det skulle inte förvåna mig om karln tänker sälja ut Skandierna till Temujaierna, men heller inte att Evanlyn nu hamnar i Araluen och kan meddela pappa kungen om vad som pågår. Båda känns väldigt troliga i det här läget.

Delmål 7 (Kapitel 25–28).

Will börjar hitta tillbaka till formen, inte bara fysiskt utan även mentalt och lyckas övertyga Ragnak att rekrytera slavar till att bemanna pilbågar. Och redan här, som om debaclet med Vallernas ed inte redan antydde det, finns det en viss indikering på att Skandia står inför ett maktskifte. Erak är fortfarande en god kandidat att leda ”det nya Skandia” tycker jag.

Tyvärr får vi inte mer om Evanlyn ombord på Slagors skepp, nästa gång vi träffar henne har hon kommit i land helskinnad och osedd av skeppets bemanning och redan avlagt rapport till Halt. Parallellt med detta har alltså Slagor hittat en slav som identifierar Evanlyn som Prinsessan Cassandra. Halt lyckas snacka henne ur den knipan, om än tillfälligt och går sedan direkt på löken: Slagor. Något säger mig att Slagor kommer gå till Skandias historia som mycket – men inte krigshjälte.

Delmål 8 (Kapitel 29–32).

Slagor åker dit så det slamrar om det, Will visar sig igen på styva linan med att kläcka en idé så man nu kan göra sig av med en hel hög temujaiska krigare med relativt enkla medel.

Jag gillar hur Horace och Evanlyn blir inblandade i Wills träning med slavarna/bågskyttarna och hur de båda bättrar på Wills idé på varsitt sätt. Vad gäller Evanlyn är det ju inte helt omöjligt att hennes oförbehållna sätt att stödja Skandierna på något sätt kommer få Ragnak att släppa det här med Vallernas ed – även om det vi vet hittills att det inte går att backa ur det så är det som Halt säger: kan man skjuta upp det brukar det gå att lösa. Det är dessutom kul att se de tre jobba ihop igen, även om Will kanske har lite bättre minne än Horace.

Och givetvis får Temujaierna på pisken vid deras första försök, Haz’kam må vara förvirrad över skandiernas ovanliga beteende – men jag misstänker att Halt håller på att förändra våra ”vikingar” i grunden.

Delmål 9 (Kapitel 33–36).

Temujaierna inser att en spejare bistår skandierna, och avpolleterar chefen för den egna underrättelsetjänsten. Och då vet de inte om att de i princip blev överlistade av en pojke. Samma pojke som sedan slaktade hundratals temujaier på slagfältet med sin styrka pilskyttar. Undrar vad det innebär att Erak är stolt över Will? Det kan givetvis bara vara en observation från Erak – han har ju stöttat Halt från första början men det kan också vara något som antyder något djupare längre fram. Temujaierna börjar bli alltmer desperata och i kommande delmål får vi kanske se på mer närstrider. En sak är säker: temujaierna vet att en förlust här kan vara början på slutet – om det visar sig att de kan bli besegrade kommer givetvis fler att försöka.

Delmål 10 (Kapitel 37–41).

Temujaierna får som väntat på moppe, men det är på håret. Även hos skandierna är förlusterna stora och de var nära att falla själva. Som väntat överlever inte Ragnak striden heller – väntat eftersom fredsamtal eller en allians med Araluanerna skulle ha varit omöjliga med honom. Och det hade inte varit rätt att Cassandra skulle få betala med sitt liv efteråt. Överraskade blir vi inte heller när skandierna väljer ny överjarl, utom möjligen Erak själv då.

Under striden så reagerar jag på ordet ”detachera” och undrar om det ordet är något som målgruppen för böckerna skulle förstå. Å andra sidan så kryper det längre ned i åldrarna med att läsa böcker på engelska så kanske spelar det ingen roll?

En fin liten scen dessutom där Will reser tillbaka till stugan och hämtar hem den lilla ponnyn som han och Evanlyn flydde på. Det här är detaljer som kanske ofta faller mellan stolarna i de stora upplösningarna.

Och när Halt och Erak börjar tala om allians och gemensamt försvar mot temujaierna är det ju himskans smidigt att prinsessan Cassandra överlevde och har befogenheter att skriva på sådana avtal. Kung Duncan har all anledning att vara stolt som en tupp när gänget kommer hem till Araluen igen.

Och som väntat blir Halt förlåten på plats hemma i Araluen. På någon nivå lär de allra flesta vetat varför Halt försatte sig i den knipa som gjorde honom landsförvisad i ett år. Och det känns inte som något större övertramp att han benådas när han kommer hem med prinsessan välbehållen.

Horace blir riddare och Will erbjuds tjänst bland kungens spejare – men den senare tackar nej. Fin gest dessutom att Horace fick behålla den improviserade ”av Eklövet”-titeln.

I framtiden skall det bli intressant att se vart Will-Evanlyn/Cassandra-Horace tar vägen. Uppenbart är att Cassandra har känslor för Will men att hennes titeln nu ställer sig i vägen. Jag hoppas dock inte att det kommer utveckla sig till något segt triangeldrama nu när hon ”kommit närmare Horace”.

Sammanfattning.

Det här har helt klart varit en bra bok med mycket förvecklingar. Jag gillar att Flanagan tillåter Will påverkas av beroendet länge, och lite ser jag fram emot att se om det kommer få några eftergifter längre fram i form av återfall (kanske inte med varmlöv men andra saker som alkohol). Jag hoppas också det inte är sista gången vi får se Cassandra dra ut på äventyr med Will och Horace. Undrar om man skulle överraska läsecirkeln med att läsa nästa bok på engelska?

Länkar.

Boken @ Goodreads.

Boken @ Libris.

Biblio eBiblioteket @Google Play, @Appstore.

Fotnoter.

[1] Den australiensiska originaltiteln är ”Oakleaf Bearers” medan den i Usa gavs ut som ”The Battle for Skandia”.