#positivt

[sabrinaboglund]

5 Livsændrende Hemmeligheder til at Bryde 2023's Forbandelse

2023 har været et udfordrende år for os alle. Krigen i Ukraine, eftervirkninger efter Corona-krisen og den økonomiske usikkerhed har skabt en følelse af usikkerhed og håbløshed. Men hvad nu hvis jeg fortalte dig, at der er hemmeligheder, som kan hjælpe dig med at bryde ud af denne forbandelse og skabe det liv, du virkelig ønsker? I dette post vil jeg dele fem transformative hemmeligheder med dig,…

[tryingtounderstandbrainheart]

"Positivt"

Det började som ett sms som dök upp hos mig när jag va i Danmark. P frågade då om vi skulle gå på nån klassisk konsertgrej ihop. Jag var så obekväm i Köpenhamn att hans sms made my day. Jäjj :) Han ville spendera mer tid med mig, mitt ego bara...:)

Eftersom det var på kvällen så gick hela dagen till att mest vänta och halvsova för jag va skittrött. (sovit som en retarderad hamster i vanlig ordning). Bussen som jag skulle åka med kom aldrig så jag fick ta en annan och gå av på okänt ställe och mest leta mig rätt. "Ah, det är nog lugnt". Aka jag gick lite vilse. Väl framme var det ett folkhav och jag ba...var sjutton kan han vara? Då ställer han sig upp som en sån där som vinkar in flygplan och flaxade, haha. Skitbra.

Jag var svettig, nervös och allmänt ...ja deHÄR är inte min scen. Men han var lugn och snäll så jag lugnade mig väl lite...vi försökte prata men det var sånt sorl att det var svårt.

Sen började de spela. Första låten kände jag faktiskt igen. Jaba näää det äju den Här! Typ en av de 10 låtarna jag känner till :D. Nästa var Blumine med Mahler. Den hade riktigt vackra delar. Sådär att jag bara blundade och njöt. I get this. 100 mil från punk. En sofistikerad värld av renhet. Lite smärtsamt ibland. Sen va det nån Strauss jag inte greppade, kanske lite kul osen efter den stängde jag tydligen av. DÅ kom nån heartwrenching grej tydligen. Då va jag i lala land. Det började droppa lite och bli kallt. Jag lånade ut lite filt som jag var himla glad att jag tog med.

Det gick fort och plötsligt va det över. Jo! En fågel crappade på min luvtröja. Av alla ställen liksom! Ska tydligen betyda tur :)

Det började regna och vi stod kvar lite efter sådär hm...jag tror vi båda kände lite...let's... continue? Han sa att han kunde visa mig pilgrimsparken och jag tyckte ja men visst. I regnet. Så där gick vi. I början gick det rätt ok. Men jag var obekväm och det blev stunder då vi bara gick och inte sa nåt. CriNge. Tyckte tydligen inte han. Men det lossnade när jag slutade bry mig så mycket. Whatever liksom.

Nånstans då kom vi in på hans barndom. Jag hade ju sagt att han kunde öppna sig för mig och jag kunde hobbypsykologa eftersom han inte får nån fucking hjälp. And the horroshow began. It was...dark. Jag lyssnade och gav min tolkning och råd.

Vi bara pratade och märkte inte ens att vi hade lämnat parken och hade vandrat ut i stan. Vi sa nåt om det men sen tyckte vi båda äh, let's continue. So we did. Vi gick och pratade och hamnade i en ny park och till sist frågade han om vi skulle gå till ribban. Jag ba oj! är vi där?! Så vi gick dit. Nånstans där ville han inte gå i sanden och få in sand i skorna och det ihop med att han sa nåt med att han brukade gå barfota där ledde till att jag ba äh, jag tar av mig skorna och går i strumbyxor, vilket han kommenterade om nåt att går inte de sönder då? Jag sa att det va lugnt. Han stod och funderade i sann P anda om hur han skulle göra. "Man kan ju ta av sig skorna". Jag sa nåt i stil med det är väl bara att göra? Och vips gick vi omkring barfota i skymningen.

Det var blött av regnet och det blev fort kallt och geggigt, varpå jag tyckte hm...hur bra vade här då. Men vi gick där och babblade vidare om allt och ingenting och det glömdes bort. Jag frågade vad han verkligen saknat när han växte upp, då det ger en indikation vad man kommer söka (woah skrev sakna först, freudian! kanske är det som sakna ger- söka) här i livet. Han sa att det han verkligen saknat är kärlek. Mitt hjärta dog lite. Han hittade en liten söt röd ros på marken och gav till mig, vilket var fint (men nån mikrodel av mig reagerade lite som hm.. inga andra saker nu bara).

Stämningen gick från väldigt mörk och emotionellt stark till mer lekfull och vi hamnade i nåt himla ställe med nyklippta växtgrejer som gjorde rätt ont att gå på. Det blandat med tistlar, grus och allmänt helvette var intressant att gå barfota på :). Sen där nånstans lyckades jag trampa på en humla som brände skiten ur min fot och jag började må illa. Jag fick lite panik och trodde att jag skulle behöva åka ner. Jag började ojja mig och sa det till honom så vi stannade upp och nånstans där så frågade han nåt om jag typ var hypokondrisk, varpå jag sa ja jo det är jag ju. Då sa han typ då är det nog därför du mår illa. Sen fortsatte vi gå. Det brände men det gav sig. Jag dog inte och fokus blev på annat.

Jag märkte det knappt men plötsligt var det mörkt. Vi gick förbi en toa och han behövde gå men det var stängt. Men av nån anledning så var toagubben Precis där och öppnade åt oss. Först var det bäcksvart och dörren åkte igen med en smäll jag tyckte eh...nej? men han tände och när jag skulle sträcka mig efter pappret så fanns det inget. Oooh ..great. Men sen ploppade han dit en ny rulle som om han läste mina tankar. Efter det drack vi från nån kran på sidan av huset och man fick dricka upponer och direkt så satte jag vattnet i halsen men sen fick jag kläm på det. Det va kuligt :)

Vi vandrade vidare på gräset tills vi plötsligt kom fram till en lång väg som kändes som ett vägskäl. Var...ska vi nu? Han tystande då och sa att klockan var ganska mycket. Hon va nog närmare 23. Jag som typ inte har gränser var ändå väldigt tacksam för att han då bestämde att det fick räcka och han följde mig till bussen. Geggiga kalla fötter som fick åka ner i skorna igen.

Sen när vi stod och väntade där på bussen så upplevde jag...jag vet inte men Då vart det weird och cringe, iaf vad jag tyckte. När jag då frågade vad han tyckte om dagen sa han...."hm...positivt", varpå jag tyckte positivt?! Han skrattade och tyckte att jaha räcker inte det? :) Jamen typ trevligt och berikande. Det tyckte jag var mycket bättre och vart nöjd. Jag höll med, berikande kändes det som. Han kramade om mig och sen puttade han mig mot bussen och jag pös hem.

Nu såhär i efterhand så låter det som det skulle kunna varit himla romantiskt att efter en klassisk konsert vandra över hela staden gå barfota längs stranden i skymningen, få en röd ros och leken och whatnot. Men jag vet inte, det kändes inte så. Det var väldigt trivsamt att vara med honom och vi funkar men det var aldrig så att jag kände datevibbar. Kaaanske att det kom några sånna vid bussen jag vet inte. Men det hade jag inte gått med på.

Men det var en riktigt mysig dag och jag älskar att den kändes så ...levande? Nånstans där i alltet så frågade han vad jag drömde om och jag sa typ först lite sådär kitesurfing och lite sånna där standardgrejer men sen så pausade jag lite och sa att det jag verkligen vill ha är nog liksom äventyr och känna mig levande. Han sa nåt i stil med att han höll med. Och honestly det är det jag söker. I want real good memories och inte mer mellanmjölks meh. Den dagen var inte mellanmjölk. Den var full av känslor allt från really lowest low till high. Leave it till en kräftdude att ge den berg o dalbanan. Men det är lustigt, för jag känner igen mig i vissa grejer med honom.

-

Jag uppskattar verkligen mycket saker som sker omkring mig nu. Att det gick så rackarns bra på kubb idag tex. Who knew liksom? :D Det va riktigt kul när jag bara slappnade av istället för att tänka och försöka, och jäklar...då blev det tydligen så att jag ägde lite, haha. Mr jag spelar med andra för jag gillar och vinna blev lite muttrig märkte jag. Jag kanske skulle va med men liksom inte vinna sådär. :) Oh well, jag tog för mig och jag hade kul.

Resan vandrar vidare. T sa nu ikväll att han var stolt över mig och att jag kommit långt. Mycket har hänt men jag vill att Mycket mer ska hända. Jag hörde Lambada låten idag där borta och det bara sa PANG! i mig och jag kom ihåg alla tankar som fanns i mig som 17 åring och hur jag på nåt sätt tyckte att den dansen symboliserade det jag ville ha ut av livet. Den gav mig en tankeställare, som om den var där och påminde mig.

Jag känner väl till syvende och sist att mitt liv är ju...MITT. Det är mina minnen jag skapar nu och de besluten jag tar en efter en formar min identitet.

Men ja...MER :)

[litteraturhistorikeren]

Her for tiden er jeg blevet kaldt “godtroende” en del gange. Min bolleven kaldte mig det, da vi gennemgik min liste af venner, fordi han er helt sikker på, at de fleste af dem gerne vil i seng med mig.

En af mine gode venner kaldte mig det, da nogen lavede en scam-konto med mit navn og mit ansigt, og han opdagede, at min Instagram ikke var privat (det er den nu).

I går kaldte min mor mig det, fordi jeg har planer om at være i Finland en del næste år - og hun mindede mig bare ganske blidt om ikke at stole på fremmede, fordi jeg “har en tendens til at være meget tillidsfuld og tro på det bedste i alle.”

Og flere andre af mine venner har sagt noget lignende før. Jeg ved ikke, om jeg skal føle mig fornærmet på min intelligens, eller om jeg skal være glad for, at jeg overordnet set ser andre mennesker, som min mor siger, jeg gør, på trods af det, jeg er blevet budt i mit liv

[decompose1]

???? the problem is not the show this time the problem is the general fandom culture where people do not know how to be normal about women and will mommyfriend any nice woman/fem-presenting person. also the weird “child coded” discourse lately in which any clearly severely mentally ill/cognitively disabled/autistic-coded character is treated as a child. yinyang and apple aren’t kids they’re disabled

[trollochtomtar]

Detta är en väldigt stor fråga som det kommer nog skrivas många läkarartiklar om i flera år framöver, och inte något man kan bara säga "AI är skit" till och snipp, snapp, snut och så var diskussionen slut.

Vill ge en liten inblick hur det går till nu med att skriva journaler och hur det (troligtvis) kommer gå till med AI.

-------------

Först måste jag bara se till så ni är medvetna om taligenkänning (som är ett annat verktyg för att försöka förkorta den administrativa delen för läkare). Det har används i många år och kan både vara otroligt dåligt eller bra, beroende på vem läkaren är. Är väldigt jämförbart med vad de försöker med AI nu.

Nu går förloppen till så här när det kommer till att skriva journaler(med fokus på läkare, inte sjuksköterskor eller andra vårdyrken):

"Vanliga förloppet"

Prata med patienten.

Läkaren dikterar in vad som har hänt.

Medicinsk sekreterare lyssnar på diktatet skriver ner vad läkare säger.

Remiss, intyg, brev och besöksbokande sker ofta på steg 3 (medicinsk sekreterare), men ibland sker det på 2 om läkaren är snabb och/eller administrativt kunnig i vårdsystemet.

"Taligenkänningsförloppet"

Prata med patienten.

Läkare talar in i ett taligenkänningsprogram och allt skrivs ner automatiskt.

(Inte alltid obligatoriskt) Läkaren finputsar och korrigerar journalen så stavfel och sådant försvinner, ber medicinsk sekreterare fixa bokningar och lite sådant.

Har ni någonsin fått ett brev hem från vårdcentralen som ser skitdåligt ut? Stavfel, särskrivningar o.s.v? Det är troligtvis för läkaren använde taligenkänning och inte läste igenom det.

Nu AI, som de nu försöker med, verkar fungera så här(som jag tolkar det):

Prata med patienten, allt spelas in av AI verktyget och en journalanteckning skapas automatiskt.

(Verkar inte alltid obligatoriskt?) Läkaren finputsar och korrigerar journalen så stavfel och sådant försvinner, ber medicinsk sekreterare fixa bokningar och lite sådant.

Positiva och negativa delar med AI som de nämner i artiklarna(och lite av mina egna tankar):

Positivt: Det går snabbt. Kan användas även om det inte är några medicinska sekreterare på plats (såsom på akuten nattetid) eller när det är väldigt mycket patienter och väldigt många journaler som behöver skrivas. Den administrativa bördan för läkaren blir mindre. Läkaren kan vara mer "närvarande" för patienten under undersökningarna eftersom de inte behöver tänka lite mycket på diktering och dokumentering.

Negativt: Ibland uppfyller taligenkänning ungefär samma funktion (kan användes på akuten nattetid o.s.v.). Kan inte användas av alla (finns inte alltid datorer i undersökningsrummen). Om det är mer än två personer i rummet så blir det svårt får AI att förstå vad som händer. Både patient och läkare kan prata otydligt (att läkare pratar otydligt är ett problem med taligenkänning också). Kan bli mer fel i jämförelse med taligenkänning, vilket i sin tur kan skapa mer administrativ börda än förut eller att fel saker står i journalen.

-----

Så är en inte en speciellt enkel fråga om det är bra eller dåligt. Det är en ny grej och vi kommer se i snar framtid hur det går.

PSA: Undvik Aleris.

Fuck AI, hoppas inte andra vårdgivare gör samma sak...

Det känns inte jättesäkert. Tills det har testats och utvärderats ordentligt är det nog bättre att inte vara försökskanin. Dock verkar det som att den endast ska transkribera (tal till text) och liknande. Många vårdgivande enheter använder redan transkriberingsverktyg. Vad blir skillnaden? Hur fungerar det? Hur hanteras känslig info/data? Vad anser läkarna om detta? Vad anser AI experter och de som hanterar cybersäkerhet? Tills jag vet vill jag inte ta några personliga risker och kommer avvakta.

Läs mer för att bilda en egen uppfattning. Tyvärr är infon väldigt begränsad just nu om detta specifika AI verktyg vilket känns sådär.

[stammerbarnet]

Jeg havde lige skrevet det mest søde brev til mig selv om hvor stolt jeg er, af at være her hvor jeg er i dag, indtil min telefon valgte at slette den. Nu fælder jeg en tåre, fordi jeg er ærgerligt over at når jeg endelig vælger at skrive om noget positivt, så vælger universet at slette det hele. av.

men Ciara du er en fucking stjerne og du skal tro på dig selv og på, at du har en sindsyg skæbne som danser. Du skal indse hvilke højder du kan opnå indenfor dansen, fordi du er blevet tildelt et helt unikt talent, som andre kan se. Du skal bare lære selv at stole på det.

Xx Ciara

[soelvfisk]

Tw: voldeligt forhold

Nøgletyven er min eks. Første gang jeg besøgte ham, var jeg i hans lejlighed i 11 dage. Det var kaotisk, men jeg måtte forvandle alle indtrykkene i min hjerne til noget romantisk og positivt, for ikke at tabe sutten fuldstændigt. Jeg var i instant survivalmode. Jeg blev lovebombet og udnyttet, mens jeg bare var i hans hjem. En lille etværelses. Han fjernede nøglen til toilettet og tog bruseforhænget ned, fordi han mente at min krop tilhørte ham. Og derfor havde han ret til at se på mig når han ville. Uanset hvad jeg lavede. Jeg kunne ikke bare gå. Han var der hele tiden. Vi skulle lege kærester. Og jeg var helt med på hvad rollen krævede af mig, for hans forventninger var tydelige.. han blev sur og kastede med ting… tyrede sin telefon ind i en gipsvæg, fordi jeg ikke gjorde som han ville… og derfor var det også underligt svært at gøre oprør mod den dynamik?? Kan ikke forklare det. Jeg havde det som en levende dukke. Og vi endte med at være sammen i et halvt år. Nok netop fordi jeg havde en kæmpe krise med min far på en ferie, hvor jeg måtte tage hjem en hel uge før tid. Alene. Min far havde jagtet mig igennem en lille bjergby i vrede. Og min lillesøster blev så bange for ham at hun stak af. Så min mor satte jo forståeligt nok i fart efter hende. For at passe på hende. Men ja, jeg flygtede fra min far, for han var ikke i humør til at passe på mig. Jeg havde callet ham ud på at gaslighte min grædende søster. Og hans vrede var så voldsom at jeg i et splitsekund overvejede at hoppe. Udover kanten. For at komme væk. Men jeg løb væk istedet. Nøgletyven talte i telefon med mig mens det skete og var fucking god til at fortælle mig at jeg skulle finde et skjult sted og sidde på jorden og trække vejret roligt og aftale med min mor at jeg ikke skulle se min far igen. Sådan noget. Nøgletyven føltes som min redningsmand. Men… så stod jeg pludseligt i en underlig gæld, som bare var inforstået. Hjælp, men med en hale, der fik mig til at ønske at jeg havde klaret det selv. Og jeg bliver pinlig over at jeg blev så længe. Det føltes bare slet ikke som noget jeg måtte vælge fra. Indtil jeg stoppede det. Og måtte flytte fra by til by. Et mønster gentager sig. Fuck hvor creeeeeepy jo.

[friendlymathematician]

kul att dn kör stenhårt på "amerikanska militärbaser är enbart positivt" till efter omröstningen, för att sen publicera den här artikeln:

Hon och de andra som har samlats utanför stadshuset är trötta på de amerikanska baserna. Dessa förgiftar jorden och vattnet, skapar buller och orsakar olyckor. Varje dag är en dag med oro för att något ska hända, enligt Miyagi Chie. Delar av flygplan har fallit ner såväl på ett universitet som på ett daghem. De har uppmätt förhöjda halter av PFAS, gifter som inte bryts ner i naturen, i jorden. Skandaler med amerikansk militär involverad briserar regelbundet. Som när tre män gruppvåldtog en tolvårig flicka. För invånarna på Okinawa är det extra upprörande eftersom de amerikanska soldaterna döms i en amerikansk militärdomstol. Precis som de kommer att göra i Sverige efter att riksdagen i tisdags röstade igenom det så kallade DCA-avtalet som ger USA tillgång till 17 militära baser i Sverige.

[cityofchestpains]

hittills är jag positivt överraskad av juryns röster

[oscconfessions]

"Let's stop talking about ship discourse! We need a more positivte envoriment! *Procceds to talk about character discourse*

To that one anon you do realise Nickel character discourse can just as easily turn into the same level of SHITFUCK the ship discourse has turned into

Okay that's all bye bye

.

[blondinehjerne]

Det er som om det hele går lidt for langsomt lige nu. Jeg har brug for der sker noget godt. Jeg manifestere et positivt plottwist

[sabrinaboglund]

Ønsker Du at Gøre Verdenen til Et Bedre Sted? - Så skal du vide dette

Selvom det måske lyder som en kliché, så er en af karaktertrækkene hos Lysarbejder ønsket om at gøre verdenen til et bedre sted. Vi ønsker at Helbrede Verdenen… Gøre en Forskel… Hjælpe dem i nød… Rede Planeten… Rede Dyrene… Det er bare en del af hvem vi er. Denne guide handler ikke om at finde dit Livsformål, eller udfører det. I denne guide vil vi tale om at være ved sin fulde fem og ikke brænde…

[theotherthings]

Positivt överraskad av internationella juryn???

Vafan är detta ni brukar ju hata svenska låtar vad hände här????

[littlehenrikehd]

Lia's musik har busfabriken vibes. Ni får välja själv om det är positivt eller negativt.

[inthegrassdrinkinglemonade]

Positivt överraskad att 10-15-åringarna inte gav Theoz 12 poäng ändå👍

[svenskjavel]

Påverka positivt: Bidra till samhällets välmående

Donera blod: De är väldigt måna även om din hälsa när du är där så att du inte påverkas negativt. Du får fika på plats samt eventuellt en present (trisslotter, presentkort) beroende på lokala vanor. 18-60 år. Länk

Plantera bi-vänliga blommor: Vi är beroende av bin så för att säkerställa deras hotade fortlevnad hjälper detta. Ex. kattmynta, kungsmynta, timjan, kärleksört, blodnäva, Bonus: många av dessa växter medför även fjärilar. Länk

Second hand butiker, både handla och donera. Återbruk. Ett ställe att hitta mer unika saker. Billigare.

Plocka upp skräp när du är i naturen

Anmälning till tobiasregistret. Ifall någon behöver en stamcellsdonator söks det efter en matchning här. Du blir endast tillkallad om de hittar en matchning och du får lov att rädda livet på någon. 18-35 år. Länk

Donera organ efter sin död. Från 15-års ålder bestämmer du själv. Det går att registrera undantag ifall du inte vill donera specifika organ. Tar mindre än 2min. Länk

Skiftet. En hemsida som låter dig över 18 skriva under namninsamlingar på mindre än 10 sekunder. Sök aktivt upp de som intresserar dig först när du skapar kontot så mejlar sidan dig sedan när liknande namninsamlingar läggs upp. Här arrangeras även demonstrationer. Länk

PhoneHero samlar in och renoverar mobiler så att de kan säljas i andra hand. Du kan både köpa och sälja till dem. Länk

Om du får rester på ett matställe som du inte vill ha, be om en låda/påse att ta med i ändå. Ge det till någon av de mindre lyckligt lottade som sitter och tigger utomhus. (Detta gäller när det kan ske på ett respektfullt vis, ex. inte något du bitit i, men de två sista nuggetsen du inte orkade)

Gör ovanstående med de små schampoo och balsam flaskorna du snodde från hotellet men aldrig använde.

Undvik engångsartiklar av plast

Lägg gärna till om ni har egna förslag