#im just i girl

[batcavescolony]

Katniss is such an unreliable narrator. She says "Then something unexpected happens. At least, I don't expect it because I don't think of District 12 as a place that cares about me" girl you deliver strawberries to the Mayor, you hunt and trade for the district, when you fell at Prim being chosen someone caught you, when you went to Prim people parted for you, when you volunteered EVERYONE stopped. Idk how to tell you but I think you're a pillar of the community.

[nephritebabie]

oof

[churroach]

Full of Desires

[valentinahogdahlholm]

Panopticon// Panoptikon

I am a prison, My own guard, Looking at every movement to find evidence of a crime to punish.

Perfect, exemplary citizen, Dutiful, the law by heart, Words tattooed over my skin. Written in my body, The movement, the form, The words I speak are only paraphrases, Keeping it alive.

And the walls are high and strong, All to not flee although the free air is all I long for, To scared of the punishment I become the prosecutor cutting the head of Olympe de Gouges body. Scilencing the declarations.

What hypocrite, Traitor, Kliché What else should I do? Perhaps I am just scared,

Letting my body become clay in the hands of the power, Soft spine, easily bent after their texts. Where is the steel? Months since I saw it, Everpresent since childhood,

Fading with time, Fallen off with darkening white curls, Paling with the skin on my nose.

How I wish I was what I was then, Proud girl of steel,

Who melted under the warm breath of power, Wax in hot hands, What happened? The proud voice only an echo Who's words I cannot read, To much shame to see my own image, Born from the little girl of steel.

// Jag är ett fängelse, 

Min egen fångvaktare, 

Som granskar varje rörelse i jakt på ett lagbrott att bestraffa. 

Perfekt, exemplarisk medborgare, 

Pliktetiker med lagboken i mitt sinne, 

Orden tatuerade över min hud, 

Ristade i kroppen, 

Dess rörelser, dess form, 

Orden jag yttrar är blott parafraser, 

Håller den levande.

Och murarna höga och fasta, 

Allt för att inte fly trots att den fria luften är allt jag strävar efter, 

För rädd för straffet att jag blir bödeln vid gillioutinen som hugger huvudet av Olympe de Gougers kropp, 

Tystar deklarationerna. 

Vilken hycklare, 

Förrädare, 

Kliché, 

Vad annars ska jag göra?

Kanske är jag bara feg, 

Som låter kroppen bli lera i maktens händer, 

Mjuk ryggrad som lätt böjs efter dess texter. 

Var är stålet, 

Månader sedan jag såg det, 

Ständiga närvaron från barnsben, 

Som bleknat med tiden, 

Fallit av med de mörknade linlockarna, 

Bleknat med skinnet på näsan. 

Vad jag önskar att jag var vem jag var då, 

Den stolta flickan av stål, 

Som smälte under maktens varma andedräkt, 

Vax i dess händer, Vad hände? När blev den stolta stämman blott ett eka, 

Vars ord jag inte kan läsa igen, 

För mycket skam för att se min spegelbild 

Som växte fram ur den lilla flickan av stål. 

[whirriscool]

im slowly losing it

[onceifixmehesgonnamissme]

[l0tt1ee]

[dreamingteen]

[xoxohannas-world]

the world is a terrible place when my hair is unwashed

[es0tericdoll]

[cantmakeitonmyown]

we r all bffs tumblr girls

[burntmaplesyrup]

[valentinahogdahlholm]

Modern Ophelia//Modern Ofelia

I do everything to be comprimed, To be crystalised, Even if I don't believe it. Icecream melting, Collecting in a sweet lake by my collarbone, Ice-crystals over the thin skin of breast bone. Cold over my back. Maybe she was right? Modern Ophelia in the channel, Mixed with pieces of ice reflecting Stockholm's lights, Because if this is death, The quiet wind and the infinite sky. Perhaphs this is better than life. To die, rot with the blades,

Sink quietly through the surface. And then noone can hear me scream, Maybe that is why death is so scary, So why is it so early? In spring I rest on it's dark tounge, Dissolved, Smiling and swallowed, Unnoticed down the throat, And death's thirst for youth is quenched. Bauertrolls, All the more common the closer to 20 I get. Maybe I am just a figure on the shore, soon swallowed by the water.

A modern Ophelia in the channel, Reflecting Stockholm's mouth, And stars on pale skin, cool to the touch. And the most tragic is that I don't know wether to call it a tragedy, Drowning with flowers, Quietly rotten and swallowed by the city's light. A black hole in the water, And quietly floating by //

Jag är allt för att komprimeras,

Hoppas att jag ska kristalliseras,

Även om det inte är något jag tror på.

Som glass som smälter,

Samlas i en sötsliskig sjö vid nyckelbenet,

Iskristaller över bröstbenets tunna hud,

Och det rinner kallt ned för ryggen.

Kanske hade hon rätt?

En modern Ofelia I Djurgårdsbrunnsviken,

Blandas med isflaken som reflekterar stockholmsljusen.

För om detta är döden,

Den tysta vinden och den oändliga himmelen,

Då kanske döden är bättre än livet.

Att få vissna, ruttna med bladen,

Sjunka tyst genom ytan.

Och då kan ingen höra mig skrika,

Kanske är det därför döden är så läskig.

Varför kommer den då så tidig?

I våren vilar jag på dess mörka tunga,

Löses upp,

Småler och sväljs,

Slinker obermärkt ned i halsen,

Och dödens törst för ungdom är släckt.

Som troll i sagor,

Som blir allt vanligare ju närmare 20 jag kommer.

Kanske är jag bara en gestalt på staranden som snart svälja av vattnet.

En modern Ofelia I Djurgårdsbrunnsviken,

Reflekterar Stockholmsviken,

Och stjärnorna i den bleka huden som är kall till beröringen.

Och det mest tragiska är att jag inte vet om jag ska kalla det en tragedi,

Att drunkna med blommorna,

Få tyst ruttna och sväljas av stadens ljus,

Ett svart hål i vattnet,

Och tyst flyttar förbi.

[doll-phobia]

[bluevelvet8]

I’m a walking red flag lately

[bluegirldreams]