#ty borded

[it-goes-on]

did the avocado fix you?

oh for sure it gave me the strength to be writing for the first time in over a month 🥑🫡

[crossbackpoke-check]

find a blorbo (nhl tag game)

RULES: Go through the roster of each NHL team and find at least one player that you can root for.

tagged by @bondedpairs!! when i say too many teams to count and here for the narrative um. i may not have lied. this is not an extensive list of my blorbos but in order to make it not ten thousand years long i made up the rule that i had to do it straight from memory :)

anaheim ducks: as evidenced by recent events i DO like mason mctavish and trevor zegras but i have to honor laura and mention troy terry and beloved goalie gibbie*

boston bruins: oh for sure brad marchand… can i say patrice? one of the charlies got traded but i think mcavoy is still there because gryz is gone, brandon carlo is there still i think

buffalo sabres: cozens & thompson, owen power, rasmus dahlin, ukko pekka luukkonen

calgary flames: is chris tanev still here? is markstrom still here?? noah hanifin?? as a last resort i’ll say blasty

carolina hurricanes: aho & jarvy & teuvo teravainen & brent burns is still playing maybe? i know sepe got traded

chicago hockey: the bedsy narrative is compelling but ANDREAS ATHANASIOU MY BELOVED reunited with tyler bertuzzi… that’s the real story. also i like foligno

colorado avalanche: gabe landeskog, whatever ross colton & miles wood have going on, natemac + jo, mikko

columbus blue jackets: have long been on the merzlikins train, have been swayed to the darkside of umich boys (brindley, kent johnson, fantilli, blankenburg who is now on nsh)

dallas stars: seggy! mush! roope + miro and otter and robo and wyjo (rip ty dellandrea) and harls! etc.

detroit red wings: MOST players. dilly larks, moritz seider, jv, raymond, rasmussen, kitty, lyon, etc except for k*ne

edmonton oilers: mcdrai, ofc. nugent-hopkins, nursey, rip vinny & skinny

florida panthers: tkachuk, reinhardt, sasha barkov, verhaeghe (is there still?)

los angeles kings: adrian kempe… kevin fiala… danault… quinton byfield & alex turcotte

minnesota wild: kirill, marat, fleury, brodes, fabes, boldy, moose, middsy, spurge… god’s perfect idiots

montreal canadiens: going out on a limb here to say martin st. louis but also xhekaj (both), slafkovský, suzuki, my austrian reinbacher, yes fine cole caufield

nashville predators: MOST BEAUTIFUL D PAIR IN THE WORLD GRADY SKJEI AND ROMAN JOSI!! juuse, evangelista, isn’t stamkos there and also someone else who absolutely should not be

new jersey devils: nico… tuna (tatar), dawson mercer, siegenthaler, dougie hamilton, yes the hugheses whatever

new york islanders: barzy, zeeker & marty, anders lee, noah dobson lol

new york rangers: mika & chris, lafrenière & k’andre, shesterkin

philadelphia flyers: frosty & beezer and tk and sanny and the new baby michkov and coots and scooty loots and foerster etc etc. you know the Guys

pittsburgh penguins: the two headed monster but also compelled by rutger mcgroarty, and kevin hayes was there!!!

ottawa senators: timmy stü & brady! josh norris! the evolution of shane pinto! ullmark now and brännström and claude giroux and chabot

san jose sharks: ekky, thrun, mario, borde, logan couture, shakir, that other vaguely blond rookie

seattle kraken: brandon tanev, andre burakovsky! grubauer & d’accord also

st. louis blues: jordan kyrou, nathan walker (is still there?), rob thomas? is parayako still there?

tampa bay lightning: hedman, point, they dumped so many guys after the cup run… is kucherov still there or is he in nashville?? anthony cirelli (notable for being made out with by pat maroon)

toronto maple leafs: mitch, jt, willy, alex nylander, kniesy, dewar, et

utah hockey: crouse, keller, tuba

vancouver canucks: quinn, brock, petey, jt, garly, höggy, i want to say dakota johnson, elias lindholm?

vegas golden knights: brandon montour is here now… alex pietrangelo, so sorry to one i can’t remember who loves the lions it will come back to me

washington capitals: full of love and stupidity. oshie, nicke/ovi, pierre-luc dubois, dowd, vrána, milano

winnipeg jets: adam lowry!! josh morissey and kc and morgan barron, also vladdy my beloved

tagging @stillfertile + @colap1nto + @songsandswords + @moregraceful if they haven’t done it yet, i know they follow at least a couple teams. if anybody else wants to play i love adopting blorbos!!

[three-headed-monster]

I posted 3,682 times in 2022

1,620 posts created (44%)

2,062 posts reblogged (56%)

Blogs I reblogged the most:

@rutgersmcgroarty

@frostbeees

@kentjohnsonpower

@staalsparkles

@fifthovertime

I tagged 3,677 of my posts in 2022

#0 - 250 posts

#hockey - 675 posts

#ask - 641 posts

#umich hockey - 639 posts

#kent johnson - 493 posts

#owen power - 448 posts

#q speaks - 440 posts

#sabres - 401 posts

#team canada - 373 posts

#thomas bordeleau - 243 posts

Longest Tag: 134 characters

#i’m trying to decide between religious guilt or ‘jimmy has been in love with nick this whole time while he’s been moping over strauss’

My Top Posts in 2022:

#5

*sobs in dork*

320 notes - Posted September 27, 2022

#4

nobody:

owen power:

357 notes - Posted March 17, 2022

#3

kent's utter disgust when owen says he missed the golden goal 🥺

(x)

357 notes - Posted January 6, 2022

#2

highlights from this interview:

their gross ass pranks

that time matty's mom nearly took away his car because he told her he was getting a tattoo

pat brisson begging briss during the same prank "please don't do that to your body"

their christmas tree still being up in APRIL

someone annoying luke by tying his skates together every other day at practice

bords being a secret romantic

nolan moyle being insane and taking this wayyyy too far

briss being a clown

more talk about chaotic college hockey boy things

366 notes - Posted April 10, 2022

My #1 post of 2022

See the full post

437 notes - Posted February 10, 2022

Get your Tumblr 2022 Year in Review →

[evigtlivihimlen]

Guds kärlek och Syskonkärleken!

GUDS KÄRLEK och NÅD, inkl. SYSKONKÄRLEKEN!

Förstå hur oerhört mycket Gud älskar dig och vilken Nåd han gett dig genom Jesus frälsningsverk på Korset.

1 Kor.13:13: ”Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken”. Och i 1 Joh.4:8 står det: ”Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek”… Bibeln förklarar alltså bestämt att Gud Är kärlek, och att denna Guds kärlek är större än själva tron och hoppet, du kan dessutom inte "känna Gud" om du inte älskar…

Vi förstår omedelbart att Guds kärlek är något oerhört stort och värdefullt eftersom: ”Så älskade Guds världen att han Utgav sin enfödde Son för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv” (Joh.3:16). Och: ”Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare” (Rom.5:8)… Detta innebär att Gud valde att själv lida och dö för alla synder och fel som vi gjort oss skyldiga till. Jesus Kristus led och dog i ditt ställe för din synd. Han tog ditt straff för din synd istället för dig. Om du begår brott i samhället, som t ex grov förskingring, stjäl bilar, misshandlar någon svårt o s v, ja, då kommer polisen och arresterar, det blir häktet och sedan en domstol och rättegång, du döms till fängelsestraff och böter. Såhär fungerar Rättvisan i samhället, det är så vi bevarar det civila samhället och säkerställer medborgarnas trygghet, alternativet är kaos och anarki med våldsverkare överallt och en olidlig tillvaro. Men, det är Gud som hittat på Rättvisan, och eftersom Gud är själva Sanningens och moralens, etikens grundval i hela Universum så blir det en gigantisk domstol och en Räkenskapens dag för oss alla, då vi ska ensamma och ”genomskinligt nakna” stå till svars inför Allsmäktig Gud för hur vi levt våra liv. Precis Allt kommer i dagen och belyses, varje ord av förtal och illvilja, varje uttalad lögn, allt av själviskhet och kärlekslöshet i våra liv, motiven bakom vårt handlande och talande framträder o s v. Men, för var och en som tagit emot Jesus och Hans frälsning så är all denna synd, fel och brist utraderad och utplånad genom Frälsarens blod som Han utgjöt på Korset för dig och mig! Jesus tog ditt straff för dina synder på sig istället för dig. Detta innebär att Jesus på sätt och vis, nu i en liknelse, ”träder in på scenen” inför Guds domstol och säger (t ex): ”Peter är förlåten och försonad, Jag led och dog för hans synd på Korset, Jag tog hans straff, han är frikänd och benådad. Peter, mitt kära barn, välkommen in i Mitt eviga Himmelrike”…Detta är Guds Kärlek käre vän…

Det är alltså en totalt, närmast brutalt utgivande och självuppoffrande Kärlek som Jesus gett till dig och mig, mänsklig kärlek kan aldrig komma i närheten av något sådant här. När jag var nyfrälst så grät jag faktiskt intensivt då jag i en andlig syn eller upplevelse liksom ”såg” hur Jesus totalt oskyldig, fullkomligt ren och helig led och dog för Min synd. Jag kved inför Herren och förklarade att Han verkligen inte hade behövt göra detta för mig, jag var skyldig och borde ha fått ta mitt straff, men så upplevde jag hur Jesus hängandes blodig och lidande på Korset liksom vände sitt ansikte till mig sägandes med oändligt djup, stark och evig kärlek: ”Peter, jag älskar dig, du är förlåten och fri”. En sådan upplevelse/insikt krossar en hårdnackad finnes hjärta som mitt med lätthet, ja vilket hjärta som helst till småsmulor och man vill bara vråla ut tacksamhet, lovsång och tillbedjan till Herren Jesus, i all evighet.

Nåväl, låt oss gå till 1 Kor.13:1-4: ”Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting. Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna”… Det är ganska omvälvande detta, att om vi inte verkar i och genom Kärlek så är allt s k gott vi någonsin kan göra helt värdelöst. Även om alla nådegåvorna verkar genom dig och du t o m ger bort allt du äger och offrar dig själv till döds, ja, så är det ett intet om du inte verkar utifrån Kärlek. Detta Skriftställe måste driva s k ”religiöst sinnade” till vansinne. Man använder begreppet ”religiös” idag som en beskrivning på en person som vill visa upp ett religiöst duktigt yttre, men utan att ha en relation och andlig gemenskap med Jesus i sitt inre. Vi kan läsa i Bibeln hur Jesus blev rasande flera gånger på de ”religiösa” fariseerna just av denna anledning, dessutom så hindrade fariseerna andra att komma till Gud eftersom de var så dåliga föredömen eller urusla ”företrädare” för Guds Rike. Andliga troende ser ganska fort igenom denna fasad eftersom Guds närvaro och kärlek inte finns där. Hur vet man det? Ja, vi är kallade som Bibeln nämner, att vara Kristusbrev (2 Kor.3:3) och ge ut en Kristusdoft (i Bibel 2000, 2 Kor.2:14). Det märks och känns andligt om vi har med Jesus att göra. Men, framförallt så märks det genom ”Andens frukter” i våra liv. Vi kan läsa i Gal.5:22-23: ”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning”. Som vi ser så kommer just Kärlek allra först i denna uppräkning, först kärlek och därefter kommer allt det andra, det är så det ska fungera.

Motsatsen till Andens frukter är ”köttets gärningar”, det som sipprar fram ur bl a oandligt ”religiösa” och andra som inte vill veta av det Andliga livet i Kristus. Vi kan läsa Gal.5:19-21: ”Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike”…

Sanningen om vårt andliga tillstånd visar sig inte när solen skiner och allt känns gott och mysigt. Nej, det är i pressade situationer som det visar sig, ungefär som när man pressar en apelsin eller en citron, då kommer innehållet ut…När Jesus hängde på Korset i maximalt lidande och press då Han tog straffet för alla människors synder på sig, ja, då bad Han sin Himmelske Fader att förlåta dem som torterade och dödade Honom…Han sade: ” Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör!"… Det var detta som kom ut ur Jesus i denna oerhört pressade och svåra situation! Jesus gav sitt allt för dig på Korset, Han älskar dig så enormt gränslöst mycket och Han håller inget tillbaka för dig nu heller, d v s Jesus vill visa Sin kärlek för dig varje dag, om du vill tro och ta emot.

Hur ska vi kunna leva i Guds kärlek? Det kan ju kännas övermäktigt att vara såsom Jesus. Svaret finns som vanligt i Guds Ord, i Rom.5:5: ”ty Guds kärlek är Utgjuten i våra hjärtan genom den Helige Ande, som han har gett oss”…Svaret är att vi som frälsta och ”andligt pånyttfödda” troende har fått den Helige Ande och därmed har vi också fått Guds Kärlek utgjuten i våra hjärtan…Sedan så är det ju så att vi behöver läsa Hela Guds rådslut och vilja i Bibeln om vi ska få tag på hela sanningen. Allt i Bibeln hänger samman i flera olika teman som går som ”röda trådar” igenom hela Skriften. Det är därför vi inte kan plocka ut några enstaka Skriftställen ut ur sitt sammanhang eller ut ur ”den röda tråden”, d v s det som Guds Ord i övrigt säger om ett ämne. Om vi inte noga ser upp så kan vi förvränga Guds sanningar, ja, evangeliet självt, vilket blir oerhört allvarligt med eviga konsekvenser. Därför ska vi nu också se vad som står i Ef.5:18: ”Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället Uppfyllas av Anden”…

Svaret är också att vi måste låta oss Uppfyllas av Guds Ande för att kunna vara i Guds Kärlek. Det går inte på Automatik… Gud är en Nitälskande Gud och Han vill ha en Kärleksrelation och en andlig Kärleksgemenskap med dig. Det krävs två personer som Båda aktivt ger och tar från hjärtat till varandra för att en verklig kärlek dem emellan ska fungera, detta förstår vi också utifrån våra jordiska kärleksrelationer. Gud är skaparen till Kärlek, och Han är inte annorlunda, Gud älskar dig och vill bli älskad tillbaka.

Något som Jesus och även Hans älskade lärjunge Johannes ofta påpekade, ja, befallde var att vi inte bara ska älska Gud utan också varandra, särskilt betonades "syskonkärleken" troende bröder och systrar emellan. Vi läser Joh.13:34:”Ett nytt bud ger jag er, att ni skall ÄLSKA VARANDRA. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra”…. Och vi läser 1 Joh.4:7-8, 11-13: "Mina älskade, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud. Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek…Mina älskade, om Gud har älskat oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra, förblir Gud i oss och hans kärlek har nått sitt mål i oss. Vi vet att vi förblir i honom och han i oss genom att han har gett oss av sin Ande"… Utan tvekan så är det Guds vilja att de troende skall älska varandra. Denna syskonkärlek och gemenskap är unik och det finns inget liknande hos "världens barn", vi är en enda stor Guds familj på över en miljard troende världen över. Jesus betonar synnerligen ofta och t o m befaller trossyskonen att älska varandra! Och då ska Guds familj faktiskt prioriteras före den "jordiska familjen", Jesus säger ju att det blir en splittring mellan familjemedlemmar, underförstått mellan dem som tror och de som inte gör det (Luk.12:51-53).

Jag har själv upplevt hur salig och innerligt kärleksfull troendes syskongemenskap kan vara, ute på missionsfältet i Asien och Afrika har jag mött helt okända men omedelbart är det som om vi känt varandra hela livet och tilliten, förtroligheten bara finns där. Likaså har jag varit i kristna sammanhang där många i sin personlighet varit totalt olika med annorlunda bakgrund och intressen, men ändå har det blivit en enormt givande och berikade gemenskap, detta är unikt, ja, övernaturligt… Vi läste i slutet av senaste Skriftstället, som handlade om troendes inbördes kärlek: "Vi vet att vi förblir i honom och han i oss genom att han har gett oss av sin Ande"…och detta är just en naturlig koppling mellan Andens liv i den troende och kärleken mellan trossyskon, ty det är endast i den Helige Ande vi kan älska varandra, en av "Andens frukter" är just det, Kärlek… Och, som sagt, vi behöver låta oss bli Uppfyllda varje dag av Helige Ande, Gudsgemenskapen, eftersom det är då vi kan älska både Gud och människor, i "Andens livgivande kärlek och förmåga", återigen Rom5:5: "för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss"…

Att låta sig bli Uppfylld av den Helige Ande är att man kommer nära Gud i sitt hjärta, att man nalkas Jesus i andlig Gudsgemenskap. Det är därför Joh.7:37-39 säger följande: ”På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom”… Alltså, om/när vi längtar och törstar efter Jesus så kommer vi till Honom i våra hjärtan och tar emot (”dricker in”) av Hans gemenskap, d v s ”strömmarna av levande vatten” i den Helige Ande. Gudsgemenskapen sker ju genom Guds Ande, den Helige Ande. Och Jesus är sannerligen Kärlek, då vi är nära Honom genom den Helige Ande så blir vi genomsyrade av Jesu kärlek. Allt går hand i hand:

Du längtar/törstar efter Jesus.

Då du nalkas Honom i ditt hjärta, kommer till Honom och öppnar ditt hjärta till Honom, ja, då blir du Uppfylld av Guds Ande, ”strömmarna av levande vatten”.

Guds kärlek verkar i dig, och kommer ut ur dig som en av Andens frukter, det som vi läste om i Gal.5:22. Enkelt egentligen, så enkelt att man måste vara såsom ett barn för att begripa. Jesus jublade ju i Luk.10:21 och tackade Gud Fadern för att han Uppenbarat dessa Guds sanningar för dem som är som barn och inte till de s k kloka, intellektuella ljushuvudena…:)

Förutom i Pressade situationer så kommer också Andens Frukter av Guds kärlek fram i den s k Vardagen. Vi kan alla, och gör så ibland falla i lättare ”köttslighet”, t e x irritation, gnäll och gnabb, kanske i dåliga attityder. Men, då vet vi att det är dags att nalkas Jesus och låta sig snabbt bli Uppfylld av den Helige Ande, av Gudsgemenskapen, och därmed också av Guds kärlek. Och då upphör omedelbart det där gnisslet. Precis som när man smörjer med olja ett gnisslande gångjärn på en dörr så slutar gnisslet. Vi Öppnar vårt hjärtas dörr för Jesus, då upphör gnisslet…Då kommer den Helige Andes olja och smörjer, fyller oss med Guds Kärlek…

Jag vill att vi går till 1 Kor.13:4-8. Och så låter vi Guds Ord beskriva vad och hur Verklig kärlek är, och därmed också hur Guds kärlek gentemot dig och mig är. Vi skulle kunna analysera noga varje delmoment och funktion i denna Guds kärlek. Men, vi ska inte göra så nu, istället låter vi Guds Ande tala och undervisa direkt till våra hjärtan. Jag avslutar med att vi sakta läser 1 Kor.13:4-8. Lyssna nu med både ditt förstånd och ditt hjärta så att den Helige Ande kan göra sitt verk i dig. 1 Kor.13:4: ”Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. Kärleken upphör aldrig…

[elbolsillito]

Mi reseña de "The Whale"

Ayer, en la noche, salí con mi esposa a ver esta película que, al haber leído comentarios anteriores de diferentes cuentas y personas en Twitter, le puse altas expectativas y fui con ganas de ver una buena pieza del cine digna de un Oscar y tal, bueno, lo que viene a continuación es todo lo contrario a lo que leí y que todo el mundo alababa, es decir, opinión impopular y como cualquier opinión es completamente mía y respetable también.

Quizá para mí, dentro de mis vivencias no fue una película que me conectó, a pesar de que le puse todo el cuidado sin perderme el más mínimo detalle. No tengo nada en contra de la actuación de Brendan Fraser, creo que interpretar a alguien con una depresión tan fuera de control que lo lleve a la obesidad mórbida solo lo sabe quien lo sufre, pero el acercamiento de el actor a esta interpretación es sin lugar a dudas genial, sin hablar también que este personaje tiene un exceso de bondad y de positivismo que llega a ser irritante.

Me desesperó en sobre manera Ellie, interpretada por Sadie Sink, creo que hay niveles de maldad o de venganza en ciertas personas que en algún momento han sido abandonadas por su padre a temprana edad, hay resentimientos, hay odios tal vez y sentimientos que no precisamente son amor hacia su progenitor, que está bien en la vida real, pero me parece que esta ya estuvo sobre actuadísima, no muestra una pizca de empatía frente a alguien que conoció, que es su padre y que ahora está en un estado lamentable, claro, los papás suelen abandonar el hogar y esto causa mucho dolor sobre todo en los niños, pero ya Ellie ralla el lado oscuro de querer que se muera siempre justo cuando lo tiene en frente y lo ve y a quien le cambia siempre la perspectiva cuando le ofrecen dinero, siento que hay maldades pero esta va mucho más allá al borde de desesperar y querer que ella ya no sea parte de la película, al final muy muy sobre actuada en mi opinión.

Otro personaje desesperante es Thomas, interpretado por Ty Simpkins quien es un religioso quien a toda costa quiere hablarle de dios y de su fe a Charlie, es tan insistente que se vuelve incómodo de ver y escuchar, día tras día torturando el exceso de bondad del protagonista. De hecho y pensándolo bien es un personaje que si lo quitas no le aporta nada a la película.

En general la película está bien hecha, una sola locación, 6 actores con sus diferentes interpretaciones, la dirección de fotografía y de arte la hacen crecer bastante y en un formato 4:3 que la hace inmersiva, al punto de sentir todo lo que escribí en menos de 2 horas. En resumen mucha incomodidad, papeles sobre actuados, un final que pudo haber sido más reflexivo y más sentido.

Es solo una opinión de un mortal más. Gracias por leerme.

[bitpartinyourlife]

Om jag fortfarande hade rubriker på mina blogginlägg skulle jag antagligen rubricera detta inlägg: "Skriet från skivbacken" eller något liknande. Ty: förra veckan kom jag plötsligt att tänka på Viktor Sjöberg. Funderade lite på vilka skivor jag hade och vilka skivor jag saknade, och om jag kanske borde göra något saken. Han är (var?) en intressant artist, som över ett antal album och EP:s rörde sig mellan genres som ambient, post rock, jazz och house. (Skivan "Lover Man" med V. Sjöberg New Jazz Ensemble är nog en viktigare inkörsport till jazzen för mig än jag riktigt erkänt tidigare).

Och se! Under en kort loppisrunda på söder i lördags eftermiddag där jag inte hade några förväntningar att hitta något vettigt alls, stod plötsligt den här och glittrande. "On A Winter's Day" heter skivan. Den låter väldigt vackert. Passande titel också en snöig dag som denna.

[frostbeees]

mullet daddy

[cloudberg-dead-ahead]

Some doodles for @ask-the-64-rejects

[kolsmikaelson]

pls talk to me about bords or owen rn

[bonny-kookoo]

Jungkook: 𝐊𝐢𝐧𝐠'𝐬 𝐌𝐞𝐚𝐝𝐨𝐰 2

In which jungkook refuses to give up on you- not even when the only trace of hope is a place said to be nothing more than fiction.

Tags/Warnings: Dragon Rider!Jungkook, Dragon shifter!Reader, magic, medieval themes, established relationship, mentions of Illness (reader is said to be cursed)

Additional Chapter Warnings: none, slight angst

Chapter Length: mid

<- Previous | Next ->

♥━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━♥

You're leaning against his shoulder while the lady in the tavern sings. A song you've heard so often, and one he knows by heart at this point. He hums it whenever it occupies his mind, which is more often than not. You like his voice; even if it isn't singing with words but simple tones. He's a good singer. Even if he tells you otherwise.

"Birds that I follow as the lone wolf weeps, mountains echoing his call.." he sings along quietly- before he furrows his brows. "wait." he suddenly says to himself, making you lift your head to look at him. He seems to think for a moment longer, before he looks at you. "I am so unbelievably stupid." he chuckles, before he gets up, leading you out by the hand, footsteps eager.

"Jungkook-" you start, following his eager steps as he walks home from the tavern.

"the song!" he says. "the song is the map-"

"what are you talking about?" you laugh a bit, wine in your blood making you feel warm and easy.

"The lyrics! The song describes the way to King's Meadow!" he exclaims, holding your shoulders.

"Jungkook.." you start, sobering up quite a bit. "how come no one's ever found it if it's that obvious?" you ask, and he shakes his head.

"you're wrong." he says. "no one's ever come back." he tells you.

"and we're not allowed to fly out in the first place-" you argue softly, but he won't let you go any further.

"and I'm not letting you die.!" he urges, face stern. It's not often that he says it out loud like that- it shows his determination in this moment. "I won't loose you. Not without a fight." he promises. You simply step closer to him at that, holding onto him tightly as he returns the embrace.

"you're always so warm." you mumble against his chest.

"don't try to sway my thoughts now." he says. "My mind is set."

"you won't get far if I don't agree." you counter. He chuckles.

"I'll carry you if I have to." he challenges.

"and I oddly believe you would." you laugh, as he does the same. "Jungkook.. They'll hunt us if we go against the order."

"then let them." he says. "My loyalty is yours, not the Order's."

"you really won't let this go, will you?" you ask him, before he kisses you.

"never." he says. "neither my promise-" he mumbles against your lips, forehead resting against yours. "-nor you."

♥━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━♥

The next day, he's up awfully early- sun not even up in the sky, though the first birds chirp their morning song. "Kook.?" you mumble sleepily, as he chuckles, leaving his spot where he packs bags to place a kiss to your forehead.

"I was about to wake you." he tells you, before he pulls the strings of the bag closed, tying them tightly so they won't come undone. "the patrols won't be flying for another few hours or so. We'll stay on the ground until we're far enough out of the kingdoms borders, so the chances of finding us will be lower." he explains, when he starts to grin, leaning down to peck your lips. "And so you get a chance to wake up." he jokes, while you look at him after rubbing your sleep out of your eyes.

"you really were being honest." you say, and he nods.

"Namjoon is waiting outside with his merchant cart. He will bring us through the walls." he says.

The walls.

The kingdom's walls are borders never to be crossed by civilians- only riders and their dragons are allowed to venture across, albeit only with the order's permission. Namjoon, as a merchant, has special permissions for traveling and trading- so it's a smart move to let him smuggle you out of the kingdom.

"What if they recognize us?" you worry, as you slip into your clothes. "surely the border guards know our faces." you remind him.

"they won't see us." he grins. "trust me. It'll be fine." he promises, before he helps you outside, bags on his shoulder as Namjoon spots you both just like Jungkook had predicted him to.

"stay low, and once we're at the wall, hide under the pelts. I can't help you if you're found." he sighs, but you hug him- much to his surprise.

"the fact you're even agreeing to take us means a lot already. It's more than enough." the young trader nods at that, a bit shy from the friendly gesture, before Jungkook and you settle in the back of his cart.

"ready?" he asks, and Jungkook looks at you for a second, while you gaze one last time at the small hime you've both occupied for the past years. But then, his hand holds yours, and you just know- you dont need this home.

"ready." you say. Because home is where the heart is they say;

And the one who holds it sits right next to you.

[chic-a-gigot]

La Mode illustrée, no. 43, 25 octobre 1874, Paris. Toilettes de Mme Bréant-Castel, 19 r. du 4 Septembre. Chapeaux de Mme Aubert, 34 rue de la Victoire. Ville de Paris / Bibliothèque Forney

Description de toilettes:

Robe en faye violet vineux. Le tablier est couvert de plis disposés en cœur, se regardant et se rencontrant au milieu. Le tablier est encadré d'une ruche doublée de satin jaune paille. Les autres lés sont bordés d'un volant froncé avec tête doublée de même satin paille. Tunique pareille dont les deux angles inférieurs se rejoignent sous un petit pouff. Aucune garniture sur le bord inférieur. Les devants de la tunique sont garnis d'une ruche pareille à celle qui borde le tablier. Le corsage tient à la tunique, laquelle est de forme princesse. Il est ouvert devant et encolure est bordée d'une ruche pareille à celle du tablier. Manches couvertes de plis, avec volant uni.

Robe en faye et drap du Thibet gris feutre. Le tablier est en faye avec rouleaux de drap. Bords du devant de gauche dentelés avec boutonnière dans chaque dent. Robe de drap du Thibet avec draperie se nouant par derrière en pans dentelés. Corsage pareil avec bords dentelés. Large poche marquée par les mêmes dents et rouleaux de drap. Nœud en même drap sur l'épaule. Tous les boutons en vieil argent.

—

Vine purple faye dress. The apron is covered with pleats arranged in a heart, looking at each other and meeting in the middle. The apron is framed with a ruffle lined with straw yellow satin. The other strips are edged with a gathered flounce with head lined in the same straw satin. Similar tunic whose two lower angles meet under a small puff. No trim on the bottom edge. The fronts of the tunic are trimmed with a ruche similar to that which borders the apron. The bodice is attached to the tunic, which is princess-shaped. It is open in front and the neckline is edged with a ruffle similar to that of the apron. Sleeves covered with pleats, with plain flounce.

Felt gray faye and Tibetan cloth dress. The apron is in faye with rolls of cloth. Left front edges serrated with buttonhole in each tooth. Tibetan cloth dress with drapery tying behind in serrated panels. Same bodice with serrated edges. Large pocket marked by the same teeth and sheet rolls. Knot in the same cloth on the shoulder. All buttons in old silver.

[evigtlivihimlen]

Agnarna skiljs från vetet!

"AGNARNA SKILJS FRÅN VETET"!

Det är en obekväm sanning att det faktiskt finns falska och sanna kristna. Jesus sade att "på frukten känner vi trädet". Det är Andens frukt Jesus hänvisar till, i sammanhanget (Matt. kapitel 7) avvisar Jesus troende som profeterade och utförde mirakler i Herrens namn, men Jesus kallar dem "laglösa", dvs de levde i olydnad gentemot Guds Ord. En av Andens frukter är trofasthet…Jesus sade också "Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen", en sant troende pratar jämnt och ständigt, hängivet och passionerat om Jesus och Guds Ord, det är en daglig kärleksrelation till Herren och Hans levande och verksamma Ord; man längtar till den andliga gemenskapen med Livets Furste och att läsa Bibeln. Och man vill verkligen följa och lyda Herren och Ordet, i kärlek och Gudsfruktan.

Ofta kan vi umgås med kristna som knappt nämner Jesus, än mindre citerar Ordet eller vill vittna. Istället är deras fb-inlägg och vardagliga prat om allt annat, jordiska och världsliga saker. Men Ordet säger: "Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. Ty ni har dött och ert liv är dolt med Kristus i Gud". Och Jesus varnar för att inte förlora 1:a kärleken till Honom, eller för att vara ljum i de sk "Sändebreven" i Bibelns sista bok. Rom.12:11: "Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren". I Mark.12:30: "Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft"…Ja, ni märker ju, vad en troende borde tala om, intressera sig för och hänge sig till ifall denne förblir i 1:a kärleken till Jesus, älskar Gud helhjärtat och tjänar Herren brinnande i Anden…

De falska troende vill mest ha Jesus som en hjälpreda och biljett till ett eventuellt Himmelrike, de ger ett "sken av Gudsfruktan men förnekar dess kraft" (2 Tim.3:5). Och de hatar överlåtna troende och anklagar dem för att vara fördömande, fariséer, präktiga osv, detta eftersom ljus avslöjar mörker. Hatet gäller i synnerhet gentemot troende som vittnar/predikar "allt Guds rådslut" i Bibeln, hela sanningen med också det salta och "tuffa" i Ordet…

Bibeln förklarar alltså att det finns en tydlig uppdelning mellan sant troende och falska sådana. Vi har Jesu berättelse om de 10 jungfruna, varav 5 hade olja, dvs Helige Andes liv i sina lampor och de övriga 5 saknade detta varför de inte kunde släppas in i Himlen. Jesus sade att Han inte kände de fem utan olja, och så är det, andlig gemenskap med Herren sker genom den Helige Ande…Alla tio jungfruna kallade Jesus för Herre, de var alltså troende, och begreppet jungfru indikerar här också på just troende…Är det möjligt att ha tro på Jesus och inte vara frälst kanske du utbrister!? Jodå, Bibeln lär så som vi redan konstaterat och om du vill, vågar läsa vidare så blir detta alltmer uppenbart, t ex 2 Kor.11:1-4:

"Om någon kommer till er och predikar en ANNAN JESUS än den vi har predikat, eller om ni tar emot en FRÄMMANDE ANDE eller ett FRÄMMANDE EVANGELIUM som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl"…Alltså det finns kristna som tror på en annan falsk Jesus, en icke-Biblisk Jesus och de tror på ett främmande evangelium där de tagit in en främmande ande, en ond ande som bedrar. Dessa kristna vill inte tro på Bibeln "bokstavligt", att Allt verkligen är "Guds" Ord, utan de blandar in mänskliga läror och uppfattningar, tolkar fritt efter egna behov, blandar in diverse villoläror som t ex liberalteologi och falsk nådesförkunnelse osv…Denna sortens "evangelium" och tro frälser ingen, den endast bedrar och för vilse in i evigt fördärv. Det sanna, Bibliska Evangeliet är "Guds kraft till frälsning", inget annat…

Detta tema om sanna och falska troende återkommer ofta i Bibeln, både i Gamla och Nya Testamentet. Läser vi Israels historia i G.T så är det rentav ett huvudtema, t ex då hela 1:a generationen efter uttåget från Egypten var tvunget att vandra 40 år i öknen tills det dog bort, så att den nya generationen som trodde på riktigt och var lydiga kunde inta Löfteslandet. Sedan har vi 100-tals år beskrivet i G.T av tro kontra otro hos detta folk, där otro och olydnad ger fruktansvärda konsekvenser av lidande, och där tro och lydnad upprättar och helar folket.

Jesus är ofta och omfattande inne på just detta tema, vi behöver fråga oss varför? Uppenbarligen för att det är viktigt för oss att förstå och vara förberedda på, och för att varna! Gud vill ju inte att någon ska gå förlorad, Han varnar av kärlek och nöd, men alla vill ju inte vända om från sitt uppror gentemot Gud. Nu så avskyr falska troende tillrättavisning, det är ju bara dömande och ondskefullt, kärlekslöst för dem, men har du läst ända hit nu så finns ju hopp om du råkat hamna in på ett felspår i livet och tron. Och för dig som älskar Guds Ord så blir följande ren njutning, så låt oss läsa två lite längre Skriftställen där Jesus talar om detta:

"En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge", Matt.13:24-30

"Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: "Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern." Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!", Matt.13:36-43.

Jodå, agnarna representerar troligen de icke-troende i världen och vetet kristna, men som så ofta i Bibelberättelser finns flera betydelser, det står att den goda säden och ogräset "växte upp tillsammans"… tillsammans "var då?", i världen som sådan eller i församlingen? Det är bådeock, vi kristna "lever i världen men inte av världen" som Ordet säger och som vi konstaterade utifrån Matt. kapitel 7 så avvisade Jesus troende som utförde under i Hans namn med att kalla dem "laglösa", dvs troende som inte vill följa Guds Ord i lydnad, men dessa troende var säkerligen verksamma i en församling. I Bibelstället ovan skulle änglarna föra bort dem som "leder andra till fall och lever i laglöshet", jag tror att det är främst falska troende som lyckas leda andra troende till fall, de lever i "laglöshet/olydnad" gentemot Gudsordet, mitt i församlingen…Och det stod också att änglarna skulle "samla ihop och föra bort UR HANS RIKE alla som blir andra till fall". Vilka är det som befinner sig, eller vill vara i "Hans Rike", svaret är ju uppenbart de troende, både falska och sanna varianter…

Aposteln Petrus ägnar ett långt kapitel om att i närmast rasande ordalag beskriva falska troende i "församlings-gemenskapen" som förstör och skapar oreda. Vi kan väl avsluta med ett Skriftställe från 2 Petr.2:17-22. Jag vill bara först säga, detta inlägg är "Sanning som sätter fri" för dem som är i trons gråzon, men som Vill av hjärtat nå frihet och frälsning, helande och upprättelse. Vi lever i den allra sista tiden före Jesu Återkomst, då ett stort avfall från tron skulle ske enligt Herren, miljoner kristna idag är i trons skuggvärld med ena foten i världen och andra i Guds församling, och Jesus kommer endast tillbaka för att hämta Hem en ren och odelad Kristi brud, "utan fläck och skrynklar"…Av kärlek och nöd varnar Herren i sitt Ord för att väcka och frälsa, så kom ut till Ljuset och få sant Liv från Jesus, ett evigt liv…Här nämnda Bibelställe, var välsignad:

"Dessa människor är källor utan vatten och moln som jagas av stormvinden. Det djupa mörkret är förvarat åt dem. De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse. De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under. Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan åter blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna rättfärdighetens väg, än att lära känna den och vända sig bort från det heliga budskap som överlämnats till dem. Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin vältrar sig i smutsen"… amen.

P.S! Jag personligen känner mig inte "duktig" eller superandlig på något vis, men jag har mött Jesus och kan inte leva utan Hans kärleksnärvaro och frid, varje dag, jag menar det, inga floskler eller tomt prat…Och därför när det nån dag känns avlägset med Guds närvaro och kraft, som om Jesus inte längre var mig lika nära som tidigare, så får jag panik, det känns helvetiskt, tomt och livlöst..Då kastar jag mig darrande raklång vid Jesu fötter och låter rannsaka mig, bekänna eventuell synd eller olydnad, felspår eller ljumhet…jag öppnar hjärtat i total längtan och törst efter min Frälsare, mitt liv, mitt allt, dvs JESUS, och jag söker Herren…och Gud gensvarar, möter mig, drar upp mig, omfamnar mig och fyller mig återigen med sitt goda; Guds härlighet, frid och glädje, Jesu kärleksnärvaro…och jag Lever återigen, förstår ni mig?…☝️🙏

Hur vet vi då om vi själva är eller riskerar bli "falska troende"? Sammanfattningsvis, så finns det vissa värdemätare, utifrån det vi nu konstaterat: Vad upptar ditt tankeliv och tal? Vilka intressen prioriterar du? Vad är din längtan? Dina "dagdrömmar"? Vad ser du fram emot att göra? Är det huvudsakligen jordiska och världsliga saker eller är det Jesus, Bibeln, Guds rikes angelägenheter och att tjäna Herren. Där har du svaret käre vän…och via omvändelsen finns alltid en väg tillbaka till Jesu famn, den trygga och eviga, med liv och liv i överflöd, amen 💖🤗🙏

[lossecretosdeblackthornhall]

Emma a Bruce

Querido Bruce,

Es la hora del té. Ahora que Jules y yo estamos viviendo en Inglaterra, estamos intentando abrazar al concepto de la hora del té, aunque ya sabes que prefiero beberme la cafeína con un buen chocolate. (No como Cristina, que es una adicta al café). Galletas con pepitas de chocolate, barritas de brownie, helado… cualquier cosa hecha de chocolate es bienvenida y aceptada, y aquí en Inglaterra hay un chocolate excelente. Me he vuelto adicta a las barritas Galaxy.

Julian está afuera hablando con los contratistas — puedo ver a Round Tom moviendo sus brazos por algo en concreto— así que pensé en tomarme un momento para informarte de todo lo que ha pasado desde la última vez que escribí.

Si te acuerdas, encontramos un frasco plateado en la Taberna del Demonio que parecía volver loco al detector de fantasmas de Ty. Era un frasco precioso… con flores en los bordes y alas preciosas, y las iniciales de MF. Lo trajimos a Blackthorn Hall y lo miramos a través de la luz del día, cuando recordé donde había visto esa decoración de mariposas antes.

En el anillo familiar de los Fairchild.

Lo sé por Clary. (No me dedico a mirar a sus joyas, Bruce, pero los Cazadores de Sombras les gusta eso de tener símbolos familiares. Una vez le cogí la chaqueta a Clary para ir al mundo de las hadas y luego fui a Thule, y todos pensaron que estaba muerta porque su anillo estaba en el bolsillo… pero bueno, esa historia es para otro día. Ya tengo bastante que documentar ahora mismo). Así que Jules y yo estuvimos de acuerdo en que, quien fuera el dueño del frasco, lo más probable es que hubiera sido un Fairchild cuyo nombre empezase por M. Un descubrimiento digno del nivel ingenioso de Sherlock Holmes, lo sé, lo sé.

Durante una comida que consistió en sándwiches tostados con queso, decidimos que sería mejor hacer una pequeña búsqueda en lugar de ir directamente al fantasma y preguntarle ERES UN FAIRCHILD, T/N.[1]

Así que enviamos un mensaje de fuego a Helen y Aline. Hay muchas historias antiguas de familias nefilim en la biblioteca del instituto de Los Ángeles, y les preguntamos si podían buscar a los Fairchild cuyos nombres empezasen por la letra M. Supongo que Helen se levantó temprano, porque nos escribió de Vuelta con una pequeña lista de candidatos: Medea Fairchild, Myles Fairchild, y Matthew Fairchild. No había nada en los archivos que dijese si alguno de ellos eran ancestros de Clary, ¡pero me mata la curiosidad! (Espero que sea de Medea, porque es un nombre mitológico tremendo). De todas maneras, no nos llevó mucho tiempo nominar a un candidato como Dueño del Frasco de Plata. (Por favor, Bruce, redoble de tambor) El candidato es…. ¡Matthew Fairchild! 

Dedujimos esto porque Medea había muerto en 1802 a la edad de setentaiocho y Myles murió en 1857 a los cincuenta y nueve. Así que dado a la línea temporal que nos queda… Jem dijo que sus amigos solían ir a la Taberna del Demonio a finales de siglo, y Matthew habiendo nacido en 1886, era el único que encajaba. (No hay ninguna echa de muerte en cuanto a él, pero eso no significa que viviese para siempre o que muriese al nacer. Los archivos de esas épocas a veces son un poco irregulares).

Sin pensarlo dos veces, volvimos al comedor para contactar a nuestro misterioso fantasma. Juro, que aunque he entrado allí muchas veces, la habitación no para de coger polvo constantemente. Dejé unos papeles de los archivos de los Blackthorn (lo cual es una forma amable de decir “de la pila de basura la cual contiene información interesante muy de vez en cuando) encima de la mesa, y estaban desordenados. Me pregunté si el fantasma los había intentado leer en nuestra ausencia.

Julian se aclaró la garganta.

—Atención fantasma —empezó.

—Tal vez no le gusta que le llamen “fantasma” —siseé—. Tal vez deberíamos llamarle “Difunto”.

—Eso es muy clínico —dijo Julian—. Cómo si estuviésemos en una morgue.

La idea de estar en una morgue claramente nos desanimó. Después de pensarlo un momento, Julian dijo:

—¿Qué tal espectro?

Las cortinas silbaron incluso estando las ventanas cerradas. Espectro sería, entonces, por votación popular.

—¿Matthew? —dije despacio—. ¿Matthew Fairchild?

Era un buen nombre, Matthew. Pensé en Matthew Fairchild, nacido en 1886, y me pregunté como habría sido. Y si todo lo que quedaba de el era una brisa de aire haciendo que las cortinas de nuestro comedor silbasen.

Aunque no lo hacían ahora. Estaban completamente quietas.

—¿Eres Matthew Fairchild? —preguntó Jules, habiendo decidido ser mucho más específico.

Las cortinas dieron, como mejor puedo describir, un pequeño temblor, como si estuvieran enfadadas. Esto levantó más polvo, lo que hizo que el aire se tornase nubiloso. Oí un ruido tras de mí y me di la vuelta. La pila de papeles que había en la mesa se cayó. Hojas volaron en todas direcciones por una mano invisible y muy enfadada.

—Así que… ¿no eres Matthew Fairchild? —dije, luchando contra mis ganas de estornudar—. Mira, esta bien si no lo eres… solo queremos ayudar. Seguiremos buscando…

Los papeles dejaron de volar. La habitación quedó en silencio de nuevo. Susurrante, como un Instituto. Supuse que nuestro amigo fantasmal se había ido y se dio cuenta de que estaba decepcionada. Estaba deseosa de al fin tener respuestas…

Después Julian puso su mano en mi brazo, señalando. Escalofríos me recorrieron la piel. En el polvoriento suelo, un dedo invisible estaba escribiendo palabras, en esa cursiva antigua que ya nos era familiar desde nuestra llegada a Blackthorn Hall.

Una a una, las palabras aparecieron, las letras temblorosas y puntiagudas, como si el fantasma estuviera agitado.

“Leed el diario”

La imagen del diario de Tatiana apareció en mi mente. Supe, de alguna manera, que ese era el diario al que el fantasma se estaba refiriendo. Más palabras aparecieron:

“LEED EL DIARIO

LEED EL DIARIO

LEED EL DIARIO”

—Pero si lo he hecho —dije sin pensar—. He leído el diario.

Julian se giró para mirarme, su rostro transformándose en una expresión de total sorpresa.

—Emma —dijo—. ¿Qué diario?

Texto original de Cassandra Clare ©

Traducción del texto de Niloa Gray ©

ATENCIÓN: no se permite hacer Drives ni PDFs de “Los Secretos de Blackthorn Hall” por Copyright. Cualquier infringimiento va contra la ley.

[1] Significa “tu nombre”.

[ilyasorokinn]

taylor's night of neglect

rules:

please only request for the people below. if they aren't on that list, i'll just delete your request.

you can request things from this prompt list, but follow the rules on there.

you don't have to use a prompt list, you can request anything, just no smut. i will delete your request.

you can also request edits!! just be kind :)

you can send in as many things as you want :)

list of players you can request for:

wade allison (philadelphia flyers)

zach aston-reese (anaheim ducks)

matt boldy (minnesota wild)

derick brassard (edmonton oilers)

quinton byfield (los angeles kings)

jt compher (colorado avalanche)

noah dobson (new york islanders)

jack drury (carolina hurricanes)

joel edmundson (montreal canadiens)

olive ekman-larsson (vancouver canucks)

trent frederic (boston bruins)

morgan frost (philadelphia flyers)

dougie hamilton (new jersey devils)

kevin hayes (philadelphia flyers)

nico hischier (new jersey devils)

seth jarvis (carolina hurricanes)

kasperi kapanen (pittsburgh penguins)

kirill kaprizov (minnesota wild)

clayton keller (arizona coyotes)

jesperi kotkaniemi (carolina hurricanes)

chris kreider (new york rangers)

jordan kyrou (st. louis blues)

alex lyon (carolina hurricanes)

josh norris (ottawa senators)

mikey mcleod (new jersey devils)

dawson mercer (new jersey devils)

colton parayko (st. louis blues)

mikko rantanen (colorado avalanche)

michael raffl (dallas stars)

lucas raymond (detroit red wings)

morgan rielly (toronto maple leafs)

rasmus ristolainen (philadelphia flyers)

rasmus sandin (toronto maple leafs)

juuse sarros (nashville predators)

cole sillinger (columbus blue jackets)

jeff skinner (buffalo sabres)

ilya sorokin (new york islanders)

ty smith (new jersey devils)

brandon tanev (seattle kraken)

jack quinn (buffalo sabres)

oliver wahlstrom (new york islanders)

i know. it's a long list.

anyways, tagging friends: @2manytabsopen @tysonjost-taylorsversion @rosesvioletshardy @jostystyles @laurenairay @joshsandersons @miracleonice87 @joelsfarabees @comphyjost @myhockeyworld87 @islesnucks @fallinallincurls @idblowburrow @iwantahockeyhimbo @broadstflyers @hockstuff @kentjohnsons @nylwnder @duhaimes @sydnikov @tonyspep @quietblues @youngbeezer @prettyboyjackhughes @lam-ila @thetysonjost @boesersdrurys @bb-nhlqueen7 @boqvistsbabe @oleksiak-pettersson @senditcolton @hugheshugs @boeswhore @bananarantanen @pettypeteys @fifthovertime @mackiesamo @raysofcrosby @sebbyaho @bords @harlowhockeystick @owenpwr @bitchinbarzal @1heartnobody

one last important note: i will be going on a break for a few days, so send in anything you want, but i won’t get to them for about a week.

going on from: wednesday, march 29 (today) - (wednesday, april 13)

[cocochannel00]

“Papi’s Grumpy”

Inspired by the supposed picture of Harry and Niall on a walk... Dad!Harry takes his son for a walk and the lack of ice cream sharing makes Harry sad 

(Spanish/Latina Reader for all my bilingual ladies out there- I put the english too so don’t worry)

Your POV:

“Mi amor (my love) can you grab Lucas’ hat from the dresser? It’s chilly outside” you shouted from the kitchen as the sound of little feet shuffled above you. Harry was determined to take your son for a hike despite Lucas’ less then enthusiastic thoughts on having to leave his new toy dinosaur grandma Anne had bought him last weekend.

“Working on it love” Harry shouted as you heard a shriek followed by the noise of Harry’s feet stomping as he chased after your little rascal.

You shook your head at the antics of your two boys. If this baby was anything like your last, you knew you were in for a handful. 

“Gotch ya” you heard your husband shout as your little boy burst out in fits of giggles. 

The voices got closer as you continued to cut up the cucumbers into rings for Lucas to bring as a snack for their trip. Much like his father, your little boy was an absolute nightmare to be around when he was hungry.

“Mama mama no quiero no querio (don’t want to, don’t want to)” Lucas cried as Harry walked into the kitchen, placing the little boy down so he could run to your side. 

You looked at the little boy who was hiding his face in your dress before looking up at your husband who was rolling his eyes at your son’s antics. Steadying yourself against the kitchen counter, you bent down with a groan before picking up your son and placing him on your hip. 

“Careful Love, doctor said not to pick up weight cause of the baby” Harry stated before you gave him a death stare and placed Lucas on the countertop in front of you. 

“Que no quieres hacer, mi amor (What don’t you want to do, my love)” you asked as you ran your hands through his soft hair. 

“No walking Mama. Is bording” Lucas mumbled, mispronouncing boring as he rubbed his eyes.

“But Papi’s taking you, and Uncle Niall is going too! You guys are going to have so much fun” 

“Uncle Niall?”

“Yeah Uncle Niall is going, and if you’re good they might even take you out for ice cream”

“Ice cream Ice cream Papi” Lucas shouted as he kicked his feet against the counter. 

“But the ice cream is only if you’re good, bub. Now come on, lets go get your shoes on before Uncle Niall gets here” Harry said before grabbing Lucas off the counter and walking to your foyer. 

You placed the bag of cucumbers along with a small water bottle into one of Harry’s various fanny packs just as a honk rang outside. You carefully waddled towards the front door, hoping none of Lucas’ toys would be in your path as you hadn’t been able to see your feet since month 6 of your pregnancy. The commotion of voices and giggles started as you finally made it to your front door, slightly more out of breath then you would care to admit. 

“If it isn’t my favorite pregnant mama. Excited for a little alone time while we’re gone?” Niall shouted as he came up to give you a hug before rubbing his hand on your protruding stomach and handing you a box of your favorite chocolates. 

“Mmm I knew you were always my favorite member of the band. Can’t wait to nap on the couch all afternoon” you chuckled in reply as Harry grunted from the ground where he was finishing tying your son’s shoes. 

“Well we better get a move on if we want to make it back before dark. Can you pass me the fanny pack please, Love” Harry asked as he carefully placed the winter hat on top of Lucas head.

“There’s some snacks for the 3 of you and Lucas’ sippy cup. Try and tire him out a bit but not to much, you know how cranky he gets when he’s over exhausted. Don’t forget the bug spray and the sunscreen that’s in the front- “ you began before getting cut off.

“I know Baby, don’t worry. We’ve got everything taken care of, you just put your feet up and get some rest and I will see both of you later” Harry replied as he gave you a chaste kiss on the lips before crouching down to kiss your stomach.

“Ok ok get on with it then. Adiós mi principito, portate bien para Papi, ok? (Goodbye my little prince, be good for daddy, ok?)” You stated as you placed a kiss on Lucas’ hat covered head before zipping his jacket up properly.

“Ok Mama. Wuv you” Lucas replied as he waved and made his way to the garage, the two adult men following closely behind. 

You waved them off before making your way to the couch to get a bit more comfortable. 

“Alright baby, need you to chill out in there for me so I can get some sleep. Know it’s a bit squished in there but you gotta work with it just a bit longer” you mumbled to the baby having a boxing match with your ribcage today. 

“Ok ok I get it, I get. We’ll put Papi on so you calm down” you stated as you shuffle through Harry’s songs before picking “Golden”, making your baby calm down almost instantly. 

You sighed, grateful for the sudden calm before snuggling deeper into the couch and falling asleep.

Harry (3rd Person POV?):

“Papi are we there yet?” Lucas shouted from the back of the car as Harry made a right turn onto a dirt road. 

“Yeah bud, were almost there. Just need to park and we can start exploring” he replied as he pulled into an open parking spot towards the back of the lot. 

Niall jumped out of the car and went to take Lucas out as Harry began to grab the supplies for the hike. 

“Alright buddy do you want to hold Niall’s hand or mine while we walk around” he asked Lucas as he jumped around in a puddle nearby.

“Uncle Niall Uncle Niall” Lucas screamed before latching onto Niall’s hand and dragging him towards the trail.

“Guess I’m the favorite today, huh?” Niall said with a smirk as Harry rolled my eyes at him.

“Give him another 20 minutes and he’ll be whining that he’s tired” Harry mumbled as they made their way into the woods.

The three of them walked through the trail with Lucas grabbing sticks and rocks before Harry could grab them from his hand and put them back on the ground. They continued up the trail for another 10 minutes before they made it to an open field full of flowers. Lucas tried to squirm out of Niall’s grasp as soon as he saw a patch of bright purple tulips. 

“flower mama” Lucas whined as he looked up at Harry with puppy eyes, begging to be let go so he could go grab them.

“You can go grab some flowers, but don’t go to far, ok?” he told Lucas as he nodded his head quickly and ran towards the tulips.

“Is he always this... excited?” Niall asked as they watch Lucas run around grabbing all the flowers he could in his tiny pudgy hands. 

“Yeah. Apparently I was just as anxious as a kid but it’s definitely a lot sometimes.” Harry said.

“How is (Y/n) holding up being pregnant and with you two at home? No wonder she wanted the two of you out of the house” Niall laughed as he sat down in the grass.

“She’s doing good. This baby has got her more tired then with Lucas and she’s been having a lot more cravings but otherwise everything has been going well.”

“Can’t believe you’re going to be a dad again in a couple of months, it’s crazy” Niall replied 

“Yeah, I’m almost more nervous with this one. She’s gonna be my princess and I need to protect her from everything, paparazzi, boyfriends, everyone. Can’t have anything happen to her” he mumbled as kept an eye on Lucas from their spot in the grass.

“Have the paparazzi been bad with Lucas?” 

“Not as bad as we thought but with the pregnancy they’ve been bloody pests. (Y/n) can’t even go to Tesco without a camera getting shoved in her face. I’ve had to bring on Gary to escort her when she’s in public because I’m to worried she’s going to get hurt by someone” Harry replied back.

“I’m sure she didn’t like that”  Niall said.

“Fought me on it for nearly a week before I basically told her that if she didn’t take Gary with her then I wasn’t going to be leave her side the entire pregnancy and I think having me around all the time scared her more” he replied with a laugh as Lucas came running towards them with to handfuls of flowers.

“Papi flores (flowers)” Lucas shouted as he crashed straight into Harry’s chest, knocking him down into the grass. 

“They’re very nice flowers Lu, are they for mama?” he asked as his son nodded his head eagerly showing him the slightly wilted tulips in his hand.

“Oi did you get me any flowers?” Niall asked as he grabbed Lucas from behind and began to tickle the little boy.

“Stop stop!” Lucas shouted, “flower flower” he continued as he held his arm up to Niall with a flower. 

“Ok, I guess I’ll give ya a break since you gave me such a nice flower” Niall replied as he placed the flower in his hair. 

“Papi you” Lucas shouted as he handed Harry one of the many flowers he had picked.

“Thank you, bub.” he said as he kissed Lucas’ cheek.

“No papi! no you, mama” he said as he handed him a fistful of flowers.

“I don’t get a flower?” Harry asked with a pout as Lucas shook his head with a giggle before releasing a loud yawn. 

“You getting tired on us already, mate?” Niall asked as the little boy rubbed his eyes and shook his head. 

Harry groaned softly as he got up off of the ground, wiping off the grass from his pants before looking down at Lucas.

“Caminamos (We walk)?” he asked Lucas as the little boy shook his head and stretched his arms out to his father with a whine.

“Alright bud let’s get you back home to take a nap then” Harry said as he picked Lucas up in his arms, tucking Lucas’ head into the crook of his shoulder.

“Guess you were right about the walk” Niall snickered as he carefully grabbed the flowers from Lucas’ hands so they wouldn’t get crushed. 

The three of them slowly made their way back through the trail.  Niall and Harry made light chatter about their recent music endeavors while Lucas dozed off to sleep. They were nearly to the end of the trail when Harry began to hear a soft music play from the parking lot. 

“What’s that noise?” he asked as he shifted Lucas in his arms.

“Think it might be the ice cream truck.” Niall whispered as the catchy song began to get louder.

“Dear god, please no” Harry mumbled as Lucas lifted his head at the sound of his favorite dessert being mentioned.

“Ice ream?” Lucas questioned as he looked around for the sweet treat while Harry gave Niall a death stare.

Lucas squealed as he saw the truck just a mere four spots away from their car, making it virtually impossible for them to avoid a tantrum without stopping. 

“Papi truck” Lucas shouted as he pointed at the large ice cream cone on top of the truck. 

“Yes I see the ice cream truck” Harry mumbled back as Niall let out a laugh.

“Alright you little lad, why don’t you come with you Uncle Niall and we’ll get ice cream. What flavor do you want?” Niall asked as he opened his arms to Lucas.

“Nilla” he said mispronouncing Vanilla as he tried to wiggle out of Harry’s arms and into Niall’s.

“Only one scoop though Niall” Harry stated as he placed Lucas in his arms and watched the two boys go off to the truck. 

Harry decided that it would be best to prep the car for the mess Lucas was about to make, so he head back to car. After unlocking it, he hastily searched for the box of wipes (Y/n) always had in the trunk for emergencies. Harry placed the wipes in the car door next to Lucas’ car seat and scrolled through his emails as he waited for the two of them to return. 

“Papi papi look” Lucas shouted as he ran towards Harry with a giant cup of ice cream in his hand. The cup had to have been at least two or three scoops and covered in sprinkles. 

“I thought I said one scoop?”

Lucas giggled as he quickly ran to hid behind Niall legs.

“Just a little ice cream H, don’t worry” Niall replied as he ate a spoonful of his chocolate ice cream. 

“Can I at least have a bit?” Harry asked Lucas as he crouched down in front of his small frame.

He shook his head quickly and hid his ice cream more, nearly spilling it all over Niall’s pants.

“Why not, bud?”

“Germs papi” Lucas stated as he shoved a spoonful of sprinkles in his mouth

“D-did he just say germs?” Niall asked as he tried to contain his laughter, but failed miserably.

“Yes” Harry sighed, “(Y/n) has been teaching him about hand washing and how we don’t want to share germs and I guess the little rascal figured out how to use it to his advantage”

“That’s absolutely rich. Come on Lucas lets get in the car before daddy tries to get his germs all over ours” Niall shouted as he grabbed Lucas’ hand and ran towards the open car door behind Harry. 

“I really can’t win with you two today” Harry mumbled as he made his way to the driver seat just as Niall finished buckling Lucas in. 

“Alright boys are we ready to head home?” Harry asked as he started the car and began to pull out of the parking lot.

“Si casa casa (Yes, home, home)” Lucas cheered from his car seat, his face already covered in sprinkles again. 

“He’s going to be on such a sugar high when we get home... the misses is going to kill me” he mumbled as they continued on our drive home.

The drive back was mostly silent, the only sound being heard was the soft rock music playing in the background and the slurping noises coming from the two passengers. 

“We’re about to be home so the two of you better finish your ice creams before mama sees them” Harry said as he pulled up to the gate of his house, waiting for it to open.

“You know, might just have you take the brute of the fall for this one mate. I’ve been in (Y/n)’s good graces this long and I’d like to keep it that way” Niall replied as he pulled out his own car keys, ready to make his escape.

“You Irish coward” Harry chuckled as he parked the car in the driveway and got out.

“Listen I might not know what she’s saying when she yells at me in Spanish but the tone in her voice tells me there not nice things and I want to end the day good” Niall stated as he grabbed Lucas out of his carseat and began swinging him around in the air.

“Careful, boy’s got a stomach like is dad. He’ll puke all over you” Harry replied as he grabbed the empty ice cream cups and put them in the trash can outside.

“Well we can’t have that” Niall mumbled as he placed Lucas on the ground and crouched down to his height “Will you say hi to your mama for me? Maybe we can do this again” 

“Yes yes” Lucas squealed as he gave Niall a big hug before running into the house.

“Still up for a round of golf next week” Niall asked as he made his way to his car.

“Yeah, send over sometimes and I’ll fit it into my schedule” Harry replied as the two men said their goodbyes.

Harry made his way into his house, trying to be as quiet as possible in case she was still sleeping but the minute he heard the giggles coming from the living room he knew she were awake.

He carefully pulled off his sneakers and placed his hat and Lucas’ in the laundry basket before making his way to her.

“Mama, papi’s grumpy” he heard his son say to his wife.

“And why do you think that mi amor (my love)?” she asked as Lucas as she brushed away some of the hair from his face.

“I no share ice ream mama” Lucas replied as he played with the now wilted flowers he had picked for his mother. 

“And why didn’t you share baby?” (Y/n) asked, puzzled by her son’s statement.

“Germs” Harry replied from behind his wife as he placed a kiss to her temple softly.

Lucas nodded his head quickly, “mama said no germs”

(Y/n) laughed at the serious expression her two, almost three-year-old son had on his face as he discussed germs.

“Good listening baby. Germs are bad but a little germs are ok so next time daddy asks for a bit of your helado (ice cream) do you think you can give him some?”

“Yes mama” Lucas replied as he wrapped his arms around (Y/n) in a hug. 

(Y/n) placed a gentle kiss to his forehead, “alright Lu, why don’t you go play with your toys for a couple of minutes before bath time that way we can get all the germs off you before bed”

“Not all mama” Lucas shouted as Harry laughed at the mess his wife had caused with his son’s new germ obsession.

“Ok we’ll leave some” she replied as Lucas ran off to the playroom next door to play with his toys.

Harry made his way around the couch and took a seat next to his wife before giving her a quick peck on the lip.

“How was your peace and quiet?” he asked as he ran his hand up and down (Y/n) very large stomach.

“It was good. Was pretty much asleep the whole time till Lucas came running in. How was your walk with Niall?” (Y/n) asked.

“Was nice until the ice cream situation. Niall let him get two big scoops so he’ll probably be on a sugar high all afternoon” 

“He didn’t even share them?” (Y/n) replied with a smirk as Harry groaned and hid his face in the crook of her neck.

“No because mama said germs were bad so we don’t share germs” Harry grumbled as (Y/n) laughed at his antics.

“I’m sorry, love. Maybe if you ask our other baby really nicely she might let you have some of her rocky road that was leftover from a couple of nights ago.” she replied as she rested her hand on top of Harry’s.

“I’m sure my baby girl won’t mind, right princess? You don’t care about germs yet” Harry stated as he leaned down to place a kiss to (Y/n)’s stomach as the baby began to kick more aggressively. 

“Hate to break it to you H but I’m taking these karate kicks as a no to ice cream sharing” (Y/n) mumbled as Harry glared at her. 

“I can’t win in this house anymore” he stated as he slumped back into the couch with a pout. 

(Y/n) laughed again before leaning over to leave a trail of kiss all over his face before connecting with his lips. Just as the two of them had found a good rhythm, they heard their son shout.

“I ready bath. no germs pwease” 

The two of them laughed as Harry carefully untangled himself from his wife, ready to wrangle his son into the bath. He might not have gotten ice cream but he definitely wouldn’t have traded today for the world.   

@TMZ_TV: Yesterday Harry Styles and his son were spotted out for a walk with former One Direction bandmate Niall Horan. Could a reunion be in the works? Click the link in our bio to find out everything we know.