#hypnotiserad

[icypiece]

Jag är samtidigt ofta så irriterad på Sagas pappa (i situationer han har kontroll över, för att vara tydlig, inte som hypnotiserad!), samtidigt är jag medveten om att i samma situationer så skulle jag behöva tvinga mig själv att inte göra typ exakt samma saker.

[enigmapoets]

Jag såg TV:n lysa i ett nedsläckt rum Jag såg den lysa och blev som hypnotiserad Såg den lysa men blev inte deprimerad Ett varmt ljus med varma människor pratade lugnt och tryggt Som mina föräldrars varma röster inför jul Inget kunde hända Och inget hände heller Jag sitter kvar där än Även nu, när jag är nittiofem -lunarwave

[nicopunktse]

View this post on Instagram

A post shared by Anders Nicolaysen (@nicopunktse)

You Spin Me Round (Like A Record)...I'll Tumble 4 Ya... Kan. Inte. Släppa. Tumlaren. Med. Blicken. #tumlare #tvättstuga #dryer #hypnotiserad #hypnotized (på/i Hökarängen, Stockholms Län, Sweden) https://www.instagram.com/p/BxkdBeADtcH/?igshid=b7g20ot6r2qt

[1-800-paradiset]

Redaktionen har under en längre tid haft en spellista som heter Ett hus i rymden. Listan innehåller musik som låter som om huvudkaraktären i Get Out kunde dansa när han {SPOILER} var hypnotiserad och var långt nere i rymden och såg hon den ondskefulla psykologtanten där uppe. {SLUT PÅ SPOILER} Som att dansa i sirap helt enkelt. Iallafall: redaktionen fick en snilleblixt och tänker därför dra igång en SERIE med inlägg som helt enkelt får heta Ett hus i rymden.

Den här låten är gjord av två pågar från Lyon och är släppt på Brothers from Different Mothers.

[stjarnskrik]

also ☮

Det var eld runt omkring oss så jag borde ha vetat varförKänslan av hans händer var lika kall som hans ögonSå säg inte att vi inte blev hypnotiserade

[louiseeklund]

19 November 2019 Måndag

09:43

Ska leta upp Beatriz om tio min. Herregud, hoppas vi hittar varandra!!!

09:47

Njut nu av pappreklamen i tunnelbanan, den lär snart ersättas med elektronik.

09:49

"It ain't no use to sit and wonder why, babe"

09:58

Hon hade inte lämnat färgan än. Pjuh! Men de skrev hon för ett bra tag sen.

10:01

Undrar om de tillkommer fler!

10:02

De strömmar folk nu. Säkert från färgan!

10:0

Jag är så jäkla nervös. Hur ser hon ut?

12:50

Hermans. Hon är så inspirerande!

15:14

Asså Gud, jag gillar henne! Så bra person!! Och hörru!!! De ser ut som att jag ska besöka henne i Tallin i vinter!!!

15:29

Vad var så himla bra med henne då? Oerhört härlig, trevlig, inbjudande, spontan, miljöengagerad och en väldigt engagerad person i övrigt. Nu ska jag så fort jag blir med jobb, planera in en resa till Tallin, sedan ska jag få med mamma och pappa på idén om att åka till Lissabon i sommar, för de är tydligen då man ska vara där! Hennes föräldrar har en gömd skatt mitt i smeten. En restaurang med portugisisk mat.

15:45

Mamma ringde för att bjuda mig på bio ikväll, Julia hörde av sig innan och bjöd hem mig. Jag har så oerhört finna människor omkring mig!! Jag är så lycklig!

15:46

Juste! Beatriz kanske hänger på New York idén!

16:07

Kortsiktiga mål: Kirra extrajobb, spara pengar, flytta till eget(osäker dock fast jo fasiken det vore ju något), besöka Tallin och New York.

16:12

Jag försöker lyssna på orden i en låt men spolar tillbaka gång efter gång för att jag upptäcker att låten är mot sitt slut och allt jag tänkt på är hur designen på de glasögon jag vill designa ska se ut.

16:16

Googlar låttexten. Kan inte koncentrera mig.

16:26

Jag måste fortsätta vara öppen för upplevelser och händelser varje dag. Av den anledningen är det bäst att jag lever som singel ett bra tag till!

16:27

De ska ändå bli mitt nyårslöfte, att vara med om något roligt/spännande/annorlunda varje dag! Träffa mycket människor. Med mycket, menar jag mycket!!!!

17:31

Om jag bara skulle bli bekväm med att jobba bredvid och med andra och om jag bara skulle bli bekväm framför en kamera, tror jag att jag har mycket potential med skåderspelaryrket i och med att jag har så stort intresse i människor och önskar mest hela tiden att det voro möjligt att testa på att hoppa in i olika kroppar med hjärnor olik min.

17:37

Jag tror jag är ganska ensam att vara som mest produktiv när jag är ensam. Träffa personer för att sedan gå till mitt vakuum och skapa.

17:40

Jag är ju någon slags person som tar bakvägen och jag får helt enkelt acceptera det och köra på det spåret. Någon som helt plötslig är där, där överallt och i alla sammanhang. Någon som plingar på och går in.

17:45

Någon som har en nyckel till alla dörrar. Jag ska ta vara på den här egenskapen! Jag ska äga min scen! Ta alla jag känner om armen

17:52

Ibland måste man fråga sig, "Vad är min drog? Vad är det som står i vägen för den jag är? Vad är det som bromsar mitt potential?".

18:03

Jag måste bo i Paris ett tag. Det finns ingen tid för kärlek. Eller kärlek finns det tid för men inte partnerskap.

18:14

Fyra timmar åt gången.

19:25

Jag är ogrundligt kär.

20:04

"Herrens fruktan är vishetens begynnelse". Bra citat från matteusskolan.

22:29

Mitt liv, mina regler.

23:48

Gör jag två teckningar om dagen är jag uppe i 300st teckningar till förutspått utställningsdatum.

23:55

OMG DET ÄR EN STOR JÄVLA FLYGANDE INSÄKT I MITT RUM. Typ en enorm skalbagge. Vad i hela friden? Aldrig sätt något liknande. Den sitter på den röda lampan som sätter på strömmen till elen. Tror den blir hypnotiserad så känner mig relativt säker såhär en meter iväg. Men herregud. Är det på riktigt? Det är på riktigt! Den är alltså to 1,5 cm lång. Herregud. Herreguuuud!!! Hur får jag ut den???? Hur kom den in????? När kom den in????????????????? Ska jag sova på soffan inatt??????????????? Hallå det är mitt rum! Kanske ska jag öppna dörren och låta den flyga fritt i lägenheten men min familj dååå?????? Alla här är rädda för insekter!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

[magnuswesterberg]

Via Principe Amedeo

Rom 27 september 1943. Marcella Stoppani var kontorets vackraste flicka. Män omkring henne på Via Principe Amedeo blev hypnotiserade av hennes skönhet. Under de varma eftermiddagarna på kontoret, när l’abbiocco satte in, matkoman, framåt halv fyra, då kunde de inte tänka på annat än att bara få resa sig upp ur kontorsstolen, gå rakt fram till Marcella och ta hennes svala hand och åka iväg med öppen sufflett ut mot Via Appia, och i skuggan av en cypress kyssa hennes läppar.     Signorina Stoppani var inte bara vacker, ung och intelligent, hon var grym som få och kunde utan ansträngning från sitt samvete koppla bort ansiktena på de landsmän och kvinnor som hon hade angivit och låtit tortera under hösten 1943. På kvällarna skrev hon om sina upplevelser – mest som ett test på om det ens skulle kunna vara möjligt att skapa litteratur av det hon hade upplevt på Via Principe Amedeo; men det var det. Marcella skrev rytmisk poesi om blod, livsvilja, ödet och renhet. Innan kriget hade hon arbetat som bibliotekarie. Hennes far var krigsinvalid och hennes farbror hade blivit skjuten i ryggen under retireringen under slaget vid Caporetto 1915.    Spåren från ockupationen syns på många ställen i Rom: Via Principe Amedeo, Via Tasso, Via Rasella. Turisterna ser dem inte. Skrik som hänger som vita trasor i träden längs Tibern när den har svämmat över, floden i vilken många själar sköljts bort och ut i havet vid Ostia. Det fanns kaklade rum på Tyska konsulatet på Via Tasso, inte långt från Stazione Termini som för många besökare än i dag blir det första motsägelsefulla intrycket av staden som de har hört så oerhört mycket om. Allt blir lätt att skölja bort, spår av rättvisa och spår av orättvisa, det beror på vem du frågar. Lova mig en enda sak: ställ många frågor i ditt liv. Germanerna sträcker på sig och rör sig självsäkra genom staden som om de inte hade med saken att göra, och de har de heller inte. Allt hade kunnat vara annorlunda om inte England, Polen och USA hade gripit in. Den ordning fascismen strävade efter hade ett pris som var så högt att allt som var spontant och oplanerat inte fick plats; men just bristen på detsamma skapade en långdragen och hastigt planerad befrielse av Italien från de Allierades sida. Operation Avalanche i Salerno samt Operation Shingle vid Anzio söder om Rom drog ut på tiden och gav många bakslag och offer under den heta våren 1944.    Den vackra Marcella Stoppani lämnade i hemlighet en dag i april 1944 underrättelsekontoret som låg inhyst i Pensione Oltremare på Via Principe Amedeo nummer 2. Ingen såg henne slinka ut genom historiens bakdörr. Föremålen på signorina Stoppanis skrivbord låg kvar i räta vinklar i flera veckor. En pennkniv, en brevöppnare, fyra patroner, ett vattenglas med läppstift på kanten, frimärken, stämplar, stämpeldynor och ett anteckningsblock innehållande namnen på de personer som varit misstänkta för något som de eventuellt hade tänkt, men som de aldrig hade utfört i verkligheten. ”Tra il dire e il fare c’è di mezzo il mare”.    Anteckningsboken kopierades sedermera och spreds efter kriget bland partisaner och kommunister. För många blev faktumet att de funnits med i Marcella Stoppanis anteckningsbok ett livstrauma. Hennes dikter om renhet å andra sidan har mycket få läst, och hur du än googlar i dag så kommer blott en ström av bilder på hennes samtida och oskyldiga systrar med samma namn att dyka upp.

                                                        *

[gryningstidswe]

#svpol #svmedia #fordomskraft #vanmakt #svartkraft

Det gar att lasa i Svenska Dagbladet och bl.a. Expressen att det har gjorts ett “drastiskt (polisiart) ingrepp” for att losa mordet pa en kvinna i 60-arsaldern i ett motionsspar i Ulricehamnstrakten. Det kallas in 200 personer for DNA-testning, via SMS med forhor. Det pastas samtidigt att de kallade INTE ar misstankta, vilket givetvis ar ren idioti (om allmanheten faller for den vilseledande “tron” inom polisen).

Detta “ingrepp” och nymoderna metod inom polisverksamheten ar skapandet utav Obducenterna/Vetenskapsmannen och deras makt inom polisutredningar och omdomesvikt for huruvidea nagon ar skyldig for ett brott eller ej. Att er- eller godkanna massprov inom DNA-teknik for nagot baganget brott vore en regression av polisens egna formaga att sjalva tanka, losa brott/gator eller fall dar det ofta saknas stora “bitar” information som kan manipuleras i det s.k. “kollektivt omedvetna”.

Att godkanna “massutskick via SMS” for mordutredningar ar TV-action och haftiga killar och tjejer alla TV-seriefoljare har sett pa “dumburken”. Men hur manga ganger Djavulen (och de som tror pa henom) kommer undan med ett “inkastat” offerdjur, genom att styra det kollektivt omedvetna, det fortaljer inte de suverana kriminalfallen som visas pa TV och som gor DNA-teknik till ett sa overlagset “vapen” for att hitta forovare ─ genom att tro pa den dar “maskinen” som sager som det ar, aldrig kan ljuga men ingen heller forstar sig pa.

Den nya Gudomen pa labaratoriumet - “Di-Ena” (maskinen som utesluter det andra) och gor troende till idioter om de inte vet VEM som besjalar dessa maskiner och hur det gick till nar “Koden” sades ha losts. 

Likt hypnotiserade faglar under infuensatider faller de pa stora scenen, en efter en, for den magiska Vetenskapsman som kunde knacka den stora DNA-koden ─ och alla som “kollar in” det han gjorde kan endast saga: “Han har sa ratt!” Bara att satta sig in i “apparaten” far dem att falla for kraften utav “bla sol” pa en sensommarnatts terrass. Lockande och “knyter knutar i har”, som ar sa poppis att saga om Burka-laggning i Orktank-sekten.

https://www.svd.se/stort-antal-dna-prov-efter-ulricehamnsmord https://www.expressen.se/gt/polisens-drag-i-mordutredningen-skickar-sms-om-dna-topsning/

[sapiosexuell]

håll hårt i drömmarna (i)

Det är en ära, att få se någon med ett dundrande djup,  med en värld i trans inom sig,  hypnotiserad av livet.

Att få leta i dina ögon efter misstag och äventyr, efter ihärdigt ljus och dånande mörker, efter det som är du.  Du möter mig halvvägs, men mina fingrar kröks,  som frågetecken. Jag ryser inför ditt kaos.

Ett djupt andetag, och jag är yr igen. Försöker andas in strömmen av dofter som sipprar ur din själ, men de stannar inte för någon. Det strålar ett mörker, ur dina nyanser, och dina vitnande knogar skvallrar om din äkthet. 

Jag får en känsla av att du, liksom jag,  förgörs av det statiska och bara väntar på att våga låta någons färgspektrum skingras i ditt. Jag är upplöst och öm, så absorbera mig.