#faktaresistens

[forislynx]

En offentlig debatt byggd på fakta blir omöjlig när några parter vägrar läsa det omtvistade materialet. Att läsa är inte bara ett tidsfördriv eller en lyx, utan en förutsättning för demokratiskt liv, en av de saker som håller diskussioner och oenigheter välgrundade, fokuserade och produktiva.

Judith Butler, Vem är rädd för genus?

[whatsgoingonlove]

Ingen är skyldig att behöva stå ut med rasism. Inte heller är det en skyldighet att ”ta debatten” med människor som obstruerar hela debatten med lögner om till exempel förintelsen eller som gång på gång visar att man inte ställer upp på den grundläggande idén om alla människors lika värde. Det är ungefär lika intressant som att vilja ”ta debatten” med någon som envist påstår att världen är platt. Eller med en Trump som hävdade att det var solsken vid sin installation trots att alla kameror tydligt visade regn. Vid ett visst mått av faktaresistens är det liksom ingen idé att ”ta debatten” längre eftersom din motståndare uppenbarligen inte är intresserad av att lyssna på sakliga argument eller bevis.

Källa: Maria Sveland, https://www.etc.se/kronika/vi-behover-inte-ta-en-debatt-om-och-med-nynazister

Så sant. ”Vid ett visst mått av faktaresistens är det liksom ingen idé att ´ta debatten` längre eftersom din motståndare uppenbarligen inte är intresserad av att lyssna på sakliga argument eller bevis.” 

Jag försöker inte ens. Waste. Of. Time. 

[atsvensson]

Supermiljöbloggens superdumheter om Bottenhavet

Supermiljöbloggens superdumheter om Bottenhavet

Supermiljöbloggen har börjat publicera inlägg om fiske. Hittills har jag inte hittat ett enda inlägg som är baserat på vetenskap, fakta och kunskap. Istället kännetecknas de av fördomar, falska nyheter, lögner, ren påhitt och faktaresistens. Så även Anna Ljungströms senaste artikel om fisket i Bottenhavet. Sillbeståndet Läget är inte på något sätt kritiska för sillen/strömmingen i Östersjön och…

[skogebrandt]

Interview in Vakentimmar where I talked about inspiration from films and TV shows such as Stephen King adaptations and the work of David Lynch.

[rebootasverige]

Expressen har kartlagt vilka det är som ligger bakom epidemin av gruppvåldtäkter i Sverige. Av 43 dömda gruppvåldtäktsmän 2016 och 2017 visar sig hela 42 vara första eller andra generationens invandrare. Det reser ett antal frågor om svensk invandringspolitik och skillnader i kvinnosyn mellan olika kulturer. Det har sedan länge från ett antal håll hävdats att fenomenet gruppvåldtäkter har starka samband med svensk invandringspolitik och gärningspersoner med invandrarbakgrund. Det är påståenden som dock – inte minst av Expressen – beskyllts för att vara grundande i främlingsfientliga fördomar, inte i fakta, kolporterade av så kallade ”hatsajter”. Samtliga Expressens porträtt av sexualförbrytarna bär utomvästliga namn, medan nordiska, europeiska, amerikanska eller östasiatiska dito lyser med sin frånvaro. Många av gruppvåldtäktsmännen livsstilskriminella Tidningen påtalar också att en betydande andel av gruppvåldtäktsmännen är livsstilskriminella och tidigare dömda för andra brott, såsom misshandel och rån. Gäng med unga invandrarkillar är överrepresenterade men här finns även invandrarmän i dryga 50-årsåldern. Expressen har, för att ge lite krydda åt anrättningen, kallat in ett par experter att analysera och kommentera siffrorna. Vilseledande experter Denna krydda blir emellertid varken hackad eller malen, eftersom experterna visserligen bekräftar bilden av att det är så här verkligheten ser ut men brister betänkligt i sina analyser kring varför gärningsmannaprofilen ser ut som den gör. Centrala faktorer utelämnas, exempelvis sänkta trösklar för sexualbrott till följd av främmande kulturbetingad kvinnosyn och värdegrund samt de decennier av invandringspolitiska beslut som format detta nya Sverige med dess förändrade demografiska profil och omfattande integrationsproblem där gruppvåldtäkterna bara utgör en liten enär allvarlig delmängd. En av experterna, professor Niklas Långström vid Rättsmedicinalverket, talar i allmänna ordalag om att det rör sig om män med ”fyrkantiga och överdrivna manliga dominansbeteenden, nedsatt impulskontroll och antisociala tankesätt” men går inte in på varför dessa män tillägnat sig och socialiserats in i den sortens beteenden och tankesätt. Varför gruppvåldtar invandrare från vissa kulturer? Varför gör invandrare från andra kulturer det inte? Varför gör inte svenskar det? Experten duckar de frågor som en läsare med genomsnittlig vetgirighet vill ha och förväntar sig att en expert ska kunna ge svar på. Långström gör också direkt missvisande jämförelser mellan gruppvåldtäkter och brott som misshandel och rån. Detta utifrån den omständigheten att misshandel och rån också är brott som ofta begås av flera personer i grupp i motsats till av ensamma gärningsmän. Socioekonomiska förklaringsmodeller inte tillämpliga Medan rån och misshandel är brott som åtminstone delvis kan relateras till motiv som handlar om att tillägna sig en högre socioekonomisk status respektive konflikter inom eller mellan kriminella grupperingar som bildats i sådana syften, saknas den sortens socioekonomiska drivkrafter i princip helt som motiv till sexualbrott. Däremot kan, som också bekräftas av Expressens kartläggning, en förenande faktor vara ett generellt antisocialt beteende sprunget ur sociopatiska mentala störningar. Den som saknar en normalt utvecklad empati för sin nästa är förstås generellt mer predisponerad att utsätta sina medmänniskor för brott, även om motiven bakom brotten kan variera avsevärt. En annan expert som kommer till tals i Expressens artikel är Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd på Brottsförebyggande rådet, Brå. Hon säger att man på myndigheten inte gjort någon studie specifikt på gruppvåldtäkter men vidgår utan omsvep att våldtäkter generellt är ”klart vanligare bland invandrarkillar”. Lögn, förbannad lögn och statistik Holmberg tycker dock inte att denna totala dominans av gruppvåldtäktsmän med utomvästlig asylrelaterad invandrarbakgrund är något stort problem att gräva ned sig i. Detta eftersom det i absoluta tal rör sig om så få personer ”i relation till de 163 000 personer som sökte asyl i Sverige under rekordåret 2015”. Så talar en sann statistiker och Holmberg ger med uttalandet ett ansikte åt det bevingade uttrycket om att det finns tre sorters lögner i tilltagande allvarlighetsgrad: lögn, förbannad lögn och statistik. Holmberg ser heller inget större behov av att uppdatera den femton till tjugo år gamla statistik som idag finns att tillgå om brott och gärningspersoners ursprung, utan tycker i stället ”det viktiga är att man sätter i gång ett integreringsarbete för att få de unga killar som anlänt hur det svenska samhället ser ut och fungerar”. Hon tillfrågas inte om och förklarar heller inte självmant varför Sverige ska nöja sig med en så föråldrad statistik på just detta område, när den mesta annan statistik i landet uppdateras varje år. Det verkliga svaret är förstås bekant – att detta är en politiskt obekväm materia för Brå att hantera. Brå-rapport med politisk bias Brottsförebyggande rådets rapport från 2005 som bygger på ett ännu äldre underlag och som Holmberg är medupphovsman till, är dessutom behäftad med en vänsterliberal politisk bias som ytterligare talar för att behovet av en ny rapport är stort. I studien nämns tre huvudfaktorer som anses bidra till att invandrare oftare begår brott än svenskar, samtliga med det gemensamt att de i varierande grad antar skepnaden mer av ursäkter än förklaringar och flyttar över ansvaret för brotten från gärningspersonerna till det svenska samhället och svenskarna: Svårigheter att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land med en annan kultur. Sämre social ställning än infödda svenskar vad gäller exempelvis utbildning, arbete, inkomst boende samt fysisk och psykisk hälsa. Utbredda fördomar om invandrargrupper bidrar enligt flera forskare till att myndigheter och olika institutioner ibland utsätter invandrargrupper för en strukturell negativ särbehandling. Inte heller här görs den viktiga distinktionen mellan brott som kan relateras till en önskan om att öka sin socioekonomiska status och sexualbrott där socioekonomiska förklaringsmodeller inte är tillämpliga. Uppenbara invändningar kan också göras mer konkret mot Brås försök till allmänna förklaringar om varför vissa invandrargrupper är så kraftigt överrepresenterade som gärningsmän till brott. Samma svårigheter men väldigt olika utfall Svårigheten att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land är gemensam för många invandrargrupper, ändå är skillnaderna i brottsbenägenhet, så som nämnts ovan, olika invandrargrupper sinsemellan stora. Invandrare från Afrika och Mellanöstern är exempelvis kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken medan östasiater närmast är underrepresenterade. Möjligheterna borde övertrumfa svårigheterna Den förmenta svårigheten att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land torde också mer än väl uppvägas av att komma från en lågutvecklat och fattigt land i krig och konflikt till ett högutvecklat och rikt land där fred råder och man som invandrare kan räkna med en mycket hög levnadsstandard även om man inte kan försörja sig själv och med fri tillgång till vård, skola omsorg och en lång rad andra välfärdstjänster som man bara kan drömma om i det gamla landet. Bara tacksamheten över att ha fått en fristad i Sverige undan hemlandets elände och ovanpå det alla de förmåner och bekvämligheter som vårt land tillhandahåller borde avhålla en normalt funtad person från att begå brott. Såvida förstås man inte hittat på sin flyktingberättelse. Ingen vet eftersom nio av tio asylsökande gör sig av med sina identitetshandlingar innan de inställer sig hos Migrationsverket. En gruppvåldtäkt mättar ingen svältande mage Beträffande den andra faktor som Brå nämner – sämre social ställning – så minner den om ett gammalreligiöst synsätt som vi i det sekulära Sverige gjort upp med för längesedan om att människans lott i livet och samhällets hierarkier är av Gud givna ting. Även om alla inte har exakt samma fysiska och intellektuella förutsättningar att nå lika långt i samhället så har vi i Sverige ändå byggt ett samhälle som ger mer likvärdiga chanser för alla att utifrån sina förutsättningar skapa sig ett gott liv än kanske något annat land i världen. Den ljuger som påstår att begå brott skulle vara någon människas enda till buds stående alternativ för att överleva i Sverige. Och – med risk för att bli tjatig – än mer långsökt är det förstås att hävda att gruppvåldtäkt skulle vara ett brott någon tvingas begå för att mätta sin svältande mage och lyfta vederbörande ur fattigdom. Oikofoba konspirationsteorier Brås tredje förklaring är direkt oförskämd och konspiratorisk men ett tyvärr alltför vanligt exempel på den oikofobi som vi svenskar under senare tid pådyvlats från etablissemanget. Att sådana skrivningar letar sig in i en myndighetsutredning är horribelt. Det är retorik som hör hemma i den yttersta extremistiskt politiska marginalen bland personer med förvrängd verklighetsuppfattning och faktaresistens. Alla seriösa undersökningar visar att svenskar är det minst invandrarfientliga folket i världen och att det svenska samhällets förvaltning är i princip helt befriad från strukturella fördomar mot och negativ särbehandling av invandrare. Tvärtom finns i Sverige en rad särrättigheter som ger invandrare gräddfiler i samhället. Gruppvåldtäkter är inte brott som har den karaktären att om inte A begått brottet så hade B gjort det i stället. Så kan man delvis resonera kring exempelvis narkotikabrott där det finns en marknad med en efterfrågan att fylla. Men inte här. Antalet gruppvåldtäkter kunde ha varit noll Vi kan i stället konstatera att Sverige hade varit helt befriat från gruppvåldtäkter under 2016 och 2017 (och sannolikt också ett flertal andra år) om våra politiker valt att föra en mer ansvarsfull och restriktiv invandringspolitik. Även kriminalpolitisk kritik kan anföras eftersom en stor andel av de här männen begått brott tidigare och kanske inte borde ha vistats fritt i det svenska samhället utan suttit bakom lås och bom eller i förekommande fall ha utvisats ur Sverige. Bakom de 43 våldtäktsmännen döljer sig 32 gruppvåldtagna kvinnor, i många fall säkert med psykiska trauman som dröjer sig kvar långt efter att det fysiska traumat läkt ut, kanske för resten av livet. Skapar otrygghet för alla kvinnor Ett Sverige där gruppvåldtäkter sker med en en sådan frekvens – flera stycken varje månad – skapar också en stor otrygghet hos stora delar av den kvinnliga befolkningen. Vittnesmålen är många om hur kvinnor inte längre vågar röra sig fritt utomhus, något som förstås är helt oacceptabelt ur jämställdhetssynpunkt. Sannolikt skulle överfalls- och gruppvåldtäkterna ha varit betydligt fler om svenska kvinnor inte valt att stanna inne i stället för att gå ut och vidtagit andra försiktighetsåtgärder för att slippa riskera bli våldtagna. Problemet är således större än vad den faktiska brottsstatistiken anger. Vi kan kanske få ned gruppvåldtäkterna till noll igen om vi inför sådana regler för kvinnor som gäller i gruppvåldtäktsmännens hemländer, där kvinnor inte tillåts gå ut överhuvudtaget och i varje fall aldrig utan en manlig släkting som livvakt eller utan att täcka sig från topp till tå. Vi kan också råda bot på epidemin av taharrush-sextrakasserier genom att upphöra med musikfestivaler och offentliga nyårsfestiviteter. Ett pris som en humanitär stormakt måste vara redo att betala? Eller så kan vi göra som Mona Sahlin uppmanade oss till – inse att det gamla Sverige aldrig kommer tillbaka och acceptera gruppvåldtäkterna som en del av vardagen i det nya Sverige, ett pris vi måste vara beredda att betala för att hörsamma det moraliska imperativet att axla rollen som världens humanitära stormakt – så som vi har gjort med gängskjutningarna, bilbränderna, attackerna på blåljuspersonal, gaturånen och t o m terrorattackerna, för att bara nämna ett axplock av relaterade fenomen. Och var håller de annars så högljudda feministerna hus? Blir det bara fler lama halvmarkeringar av slaget ”det här är inte okej”? Iscensätts nu en ny #metoo-kampanj för att flytta uppmärksamheten bort från dessa obekväma uppgifter, så som skedde när det blev lite för mycket fokus på de ”ensamkommande” gängens framfart på festivalerna? Kommer frågan om gruppvåldtäkterna och kvinnors trygghet upp på agendan i den stundande valrörelsen?

[lansbibliotek]

Ill: Stockholms läns museum

Fakta och misstro är en utställning som pågår på Stockholms Länsmuseum under hösten. Med utställningen lyfter Länsmuseet fram aktuella ämnen som genomsyrar samhällsdebatten, och sätter det i relation till hur kunskap och information spridits och påverkat oss genom tiderna. Idag läser och pratar vi mycket om källkritik och om filterbubblor, faktaresistens och alternativa media, begrepp som berör oss alla. Olika tolkningar av fakta och kunskap har alltid haft inflytande, även långt innan internet fanns. Utställningen FAKE NEWS handlar om vårt förhållande till fakta och misstro – igår, idag och imorgon. Utställningen länkar på ett bra sätt samman dagens medieklimat med hur stereotypa bilder och föreställningar från historisk tid fått spridning och lever vidare än idag.

Ett pedagogiskt exempel är den hornprydda vikingahjälmen så som vi känner igen den idag, en bild som fick spridning på 1800-­talet av den tidens konstnärer (men även tidigare inom konsten). Vikingarnas hjälmar hade troligtvis inga horn, det har arkeologiska fynd visat, men bilden av den behornade hjälmen lever kvar.

Utställningen utgår ifrån fyra olika teman: Skolan, museet och historieskrivningen, Den globala klimatförändringen, Miljonprogrammet i media och fiktion och Internets inflytande över våra demokratiska rum.

Det första temat visar hur även läromedel och museer bidragit till att sprida stereotypa bilder som skapat föreställningar kring exempelvis könsroller och olika kulturer. Föreställningar som kunnat rota sig i vårt allmänna medvetande som sanningar trots att de ofta saknat vetenskaplig grund. Och visste du att mediernas negativa skildringar av miljonprogrammens bostadsområden, orter förknippade med utanförskap och kriminalitet, inleddes redan under tidigt 70-tal? Det var nytt för mig. Och hur ska vi egentligen tolka och förstå dagens infekterade miljödebatt?

Utställningen lyfter fram den makt bilder och medier har över oss och ställer frågor kring varför vi har så svårt att frigöra oss från förlegade uppfattningar.

I samband med utställningen FAKE NEWS ordnar Länsmuseet en föreläsningsserie i samarbete med Forum för levande historia och utställningen Propaganda. Programmet erbjuder flera intressanta temakvällar under hösten.

Länsmuseet ligger i Nacka Dieselverkstad i Sicklaområdet. Kanske lämpligt för en personalutflykt med efterföljande diskussion? Utställningen FAKE NEWS pågår fram till 7 januari 2018.

Hanna Johansson Regionbibliotek Stockholm

  via Regionbibliotek Stockholm

[peterdalle]

Läs mer på Backend Media.

[bengtoswin]

I går var jag med och skrev nutidshistoria, och jag känner mig stolt och glad, men jag vill vara lika glad om 10-20 år för detta som hände nu.Jag kom tidigt till Göteborg och Götaplatsen där #MeToo-manifestationen skulle hållas, redan en timma innan. Jag träffade Nora Myrne Widfors, Lisa Hillén, Tove Myrne Widfors, Mikaela Hedborg som tillsammans med vänner förberedde manifestationen.

Jag fick också prata med Erika Hedin från Sveriges Radio Göteborg. Jag berättade att Nordiska museet hade gått ut med upprop om att vi som delade berättelser och bilder från #MeToo från olika delar av landet, skall dela med oss detta. Detta tog Erika fasta på när hon intervjuade tjejerna som arrangerade det hela.

Erika Hedin P4 Göteborg intervjuar

Jag är oerhört stolt över att vara med i denna tid, där många, många fler får upp ögonen för det som nästan bara kvinnor har har känt till. Sedan mor lämnade oss, har jag fyllt en del av min lediga tid, till att fler skall få upp ögonen för något, som pågått länge, men oftast inte många har lagt märke till. Att det blir fler polisanmälningar och att fler vågar säga hur det är, tar många som ett bevis för att det är en viss grupp människor som gör detta. Ja dessa filterbubblor är farliga och faktaresistens är väldigt utbrett i samhället.Tyvärr är det många onda krafter som hela tiden försöker “kapa” taggar till att föra fram andra budskap än de som avses, och de är farligt, om vi går på det.Nu måste vi samarbeta, kvinnor, män, flickor och pojkar och MÄN MÄN MÄN!Detta är ett steg för jämställdhet, acceptans och respekt. Detta är ingen kvinnofråga, det är heller inte något partipolitiskt, utan måste ske över hela skalan av människor.

Lyssna gärna på dessa två ljudklipp från P4 Göteborg

Självklart är det nutidshistoria vi skriver

Manifestationer i hela landet mot övergrepp

Lyssna gärna på vad Emanuel Karlsten säger: Var går gränsen för sex och flirt? Inte konstigare än en kopp te

Att skriva nutidshistoria #MeToo I går var jag med och skrev nutidshistoria, och jag känner mig stolt och glad, men jag vill vara lika glad om 10-20 år för detta som hände nu.Jag kom tidigt till Göteborg och Götaplatsen där #MeToo-manifestationen skulle hållas, redan en timma innan.

[sirilallerstedt-blog]

Medieteknikens                      källkritik

-       Använda ny teknik? Journalistik handlar om att skriva bra ingresser.

Uppmaningen uttrycktes av en lärare på JMK i Stockholm under hösten 2016 när några journaliststudenter resonerade kring hur ny teknik skulle kunna komma att förändra yrkesrollen. Ämnet har inte diskuterats sedan dess och det oroar mig. Jag vill hävda att om inte nyfikna journaliststudenter uppmanas undersöka och utforska journalistikens gränsland finns en risk att ingen, eller i alla fall alldeles för få, gör det.

 I den här essän kommer jag tematisera några tekniska utmaningar som journalistiken står inför i en källkritisk kontext. Jag kommer börja med att definiera relationen mellan journalistik och källkritik, därefter redogöra för den senaste tekniken och förklara vilka källkritiska risker jag tror dessa teknologier för med sig. Sedan kommer jag i korta drag nämna klassiska källkritiska problem för att utreda om de nya teknologierna verkligen är nya problem för att slutligen föreslå metoder för hur vi kan bemöta förändringarna.

 Journalistikens grundpelare

”Journalistik avser ytterst att skildra verkligheten” så definieras journalistik i Nationalencyklopedin. Termen verklighet denoterar att det finns någon form av objektiv sanning, för att utreda sanningsbegreppet skulle en epistemologisk djupdykning behövas, men om vi utgår ifrån att det finns någon form av sanning är alltså journalistikens roll att söka skildra den. Journalistiken är djupt förankrad i demokratin och en välmående demokrati är beroende av god journalistik (Nord, 2012). Torsten Thurén definierar ordet källa som ursprunget till kunskap och att en källa kan vara skriftlig, muntlig eller materiell (Thurén, 2014, p. 3). Thurén menar att källkritiken begränsas till mänskliga aktiviteter och bottnar i att utreda händelser. Journalistiken har således en starkt förbindelse till källkritiken och den som önskar studera journalistikens framtid bör också utforska källkritikens utveckling och utmaningar.

 Post-truth och fejkade nyheter

Nyheter och historier som inte är sanna har alltid cirkulerat människor emellan (Haire, 2017), men problemet har eskalerat i och med den digitala revolutionen (Floridi, 2016). Digitala filterbubblor sorterar in människor baserat på åsikt och världsåskådning och skapar ekokammare, faktaresistens har blivit allt vanligare (Uscinski, 2017). Allt fler använder sociala medier som Facebook som nyhetskälla, nyheter kan snabbt få spridning, satir missförstås och rena lögner sprids (Bilton, 2017). Förutom de teknologiska finns det många faktorer som bidragit till den ökade mängden av fejkade nyheter, enligt Brian McNair bland annat filosofiska (post-modernism och ett ifrågasättande av objektivitets-begreppet med sitt ursprung i Einsteins relativitetsteori), ekonomiska (finns mycket pengar att tjäna på fejkade nyheter), och kulturella (minskad respekt för etablissemanget) (McNair, 2017), här kommer jag helt utgå ifrån de teknologiska.

 Stillbilden

Stillbilden har länge redigerats och korrigerats i syfte att förvränga verkligheten, den första kända manipuleringen kan härledas tillbaka till den så kallade Pariskommunen 1871 (Thurén, 2014, p. 24). Trots att bildmanipulering inte nödvändigtvis är en ny källkritisk utmaning gör fototeknologins ständiga utveckling mediet intressant att studera. "Seeing is no longer believing” (Farid, 2006). Den nya elektroniska tidsåldern har skapat möjligheten att simulera och illusionerna visuellt innehåll på ett sätt som saknar motstycke (Andén, 2012). Det finns många metoder för att gå till botten med bilders ursprung och källor, så som att bildsöka på hela eller delar av bilden på Internet för att utforska bildens härkomst, söka på loggor eller skyltar som syns i bilden, studera skuggor och källkod (Wallentin, 2017). Men det är näst intill omöjligt att avslöja välgjorda förfalskningar rent teknologiskt (Thurén, 2014, p. 24).

 Videon

Att filmer stageas eller manipuleras blir allt mer vanligt (Zibluk, 2004). Det finns många exempel på nyheter som baserats på videor som visat sig vara manipulerade eller publicerade videor från händelser som sedan visat sig sakna korrelation till den faktiska händelsen (Jackson, 2017). Det kan sägas finnas två olika motiv bakom publicering av amatörbilder och videor, det är å enda sidan som bevisföring från händelser med högt nyhetsvärde, å andra sidan som underhållning och ett sätt för etablerad media att få kontakt med sina konsumenter och bygga starkare band (Andén, 2012, p. 10). Det första av dem är mest problematiskt ur en källkritisk perspektiv eftersom själva idén helt bygger på att insändarvideor är äkta och dessutom är ifrån det datum och den plats som insändaren anger.

 Den senaste innovationen inom videoteknologi är ansiktsigenkänning och manipulering i realtid. I juni 2016 publicerades studien ” Face2Face: Real-time Face Capture and Reenactment of RGB Videos” från Stanford (Justus Thies, Michael Zollhöfer, Marc Stamminger, Christian Theobalt, Matthias Nießner, 2017). Med hjälp av avancerad teknik kan personers ansiktsuttryck förvrängas i realtid i videos, det enda som behövs är en person som gör miner framför en kamera och en originalvideo varpå minerna projiceras. På så vis skapas en snarlik video med enda skillnaden att ursprungspersonens mimik ändrats. I introduktionen går att läsa att

 ”We aim to modify the target video in a photo-realistic fashion, such that it is virtually impossible to notice the manipulations.”

 Det är inte första gången den här tekniken presenteras men bland de första projektet där målet är att manipulera ansiktsuttryck hos riktiga människor och inte i animationer.

 Rösten

Att redigera och klippa i ljudklipp är en gammal teknik. Den teknologi som bör granskas är Adobes nya ljudredigeringsprojekt VoCo som gått under smeknamnet ”Photoshop for audio” – och liknande program. Mjukvaran låter sina användare konstruera nya meningar av andra personers röster, det enda som behövs är tjugo minuters inspelning av den röst som önskas manipuleras (VoCo. Adobe MAX 2016 , 2016). I korta drag kan vi alltså få vem som helst att säga vad som helst med hjälp av VoCo. Ingen avancerad kunskap om ljudredigering krävs, det räcker att texta den mening en vill ha uttalad. Under konferensen där mjukvaran presenterades ifjol förklarade Zeyu Jin att de arbetar med att ta fram en vattenmärkning till de manipulerade ljudklippen, så att manipuleringen ska kunna avslöjas rent teknologiskt.

 Problemet

Kommer inspelat material och insända bilder över huvud taget gå att använda som källa? Kommer vi bli mer beroende av det personliga mötet? Frågorna som uppstår är många, för trots att Jin och hans kollegor arbetar med vattenmärkning av VoCo-manipulerade ljudklipp kommer teknologin med hög sannolikhet imiteras, fler mjukvaror lanseras och tillslut vara fria från vattenmärkning.

 I artikeln ”Fake news is about to get even scarier than you ever dreamed” skriver Nick Bilton att detta inte bara riskerar bli ett problem för mediehus att skilja mellan sant och falskt, utan även inom politiken och diplomatin då t ex videosamtal kan komma att fejkas och kontroverser skulle kunna uppstå. Tekniken kan bli farlig, redan i nuläget har många amerikaner svårt att skilja fejkade nyheter från äkta menar Bilton som tror att framtiden ser ännu mörkare ut (Bilton, 2017).

 I Under Strecket i SvD 2012 diskuterade Ester Pollack problematiken med snabba publiceringar av insändarbilder, bilder som många gånger visat sig vara manipulerade. Pollack menar att mediehusen är så beroende av att vara först ut med bilder och historier från katastrofer och viktiga händelser att det inte alltid finns tid att granska innehållet. I tider där redaktionerna varslar, digitaliseringen frammanat en ständig deadline och konkurrensen hårdnar ökar kraven på snabb rapportering samtidigt som resurserna minskar. Pollack menar att detta är ytterst problematiskt. ”Tilliten tar lång tid att bygga upp, men kan snabbt raseras.” (Pollack, 2012). Med andra ord finns risken att fejkade och manipulerade bilder publiceras på etablerade medieplattformar.

 I studien ”Cross-Media response to digital manipulation of still and moving pictures” uttrycker George Albert Gladney att den ökade manipulationen ställer journalistikens kredibilitet inför stora utmaningar, Gladney menar att det finns en risk att allmänheten tappar förtroende för och intresse av visuella journalistiska verk överlag som en effekt av informationsöverflödet (Gladney, 1996).

 Den digitala revolutionen har gått så snabbt att det är svårt att ännu dra några entydiga slutsatser om förändrade medievanor. Det finns dock en grupp i samhället som levt med den moderna tekniken majoriteten av sina liv; ungdomarna. I en studie från 2012 undersöktes amerikanska ungdomars medievanor, där konstaterades att de föredrar åsiktsrapportering och är tveksamma till objektivitets-konceptet överlag, vidare fastslogs att många unga konsumerar fejkade nyheter, de ansåg visserligen att kvalitativ journalistik är viktig men betraktade inte de stora mediehusen som pålitliga (Marchi, 2012).

 Tidlösa källkritiska utmaningar

För att reda ut huruvida dessa källkritiska utmaningar är nya för journalistiken vill jag formulera några fenomen som är ständigt centrala. Förfalskning – att källan inte är vad den utger sig för att vara, är ett klassiskt problem som funnits genom alla tider. Förfalskningen kan gälla allt ifrån personer till föremål och bevismaterial (Thurén, 2014). Tendens, är att källan talar för egen sak med dold agenda, till exempel politiker som inte berättar allt (Strachal, 2017).

 Och så har vi de mänskliga faktorerna; människan är känslosam och kan förvrida sanningar samt att hennes minne kan svika. Tradering är problematiken att sekundärkällor av misstag och omedvetet ändrar historier en aning och att bilden ändras allt mer ju fler led ifrån primärkällan berättelsen kommer. (Strachal, 2017) En form av tradering är faktoider – falska påståenden som cirkulerar så pass intensivt eller länge att de tillslut uppfattas som sanna (Thurén, 2014). Journalistiken har ett viktigt uppdrag att leta efter av varandra oberoende källor (Strachal, 2017). Fenomen som Forer-effekten där vaga uttalanden antas vara sanningsenliga just för att det passar in i sammanhanget, eller ’Confirmation Bias’ där vi söker efter det som bekräftar vår världsbild och på så vis får en onyanserad och halv bild av sanningen (Strachal, 2017). Andra problem är: Slutledning på litet urval, Icke representativt urval, att blanda ihop kausalitet och korrelation, cirkelresonemang, överdrifter och tunnelseende (Thurén, 2014) (Nord, 2012).

 Ett klassiskt problem i ny skepnad

Manipulerade videor, ljudklipp och bilder faller in under flera av dessa klassiska källkritiska problem och är ingen helt ny utmaning för journalistiken. Det mest intuitiva liknelsen är förfalskning men även fenomenet faktaoider passar väl in på de nya fenomenen. Vi kan också tänka oss att teknologierna kommer användas för att sprida propaganda (vilket vi kunde se att fejkade nyheter gjorde i det amerikanska valet, där fejkade nyheter om både Obama och Hillary Clinton fick stor genomslagskraft (Uscinski, 2017)), rent generellt skulle teknikerna också kunna förvirra källor, skapa tradering (t ex manipulerade inspelningar riskerar ändra historier). Tekniken riskerar inte bara att förvirra journalisternas viktigaste samarbetspartner – källan, utan också journalisten själv. Journalistens ’mänskliga faktor’ riskerar få större utrymme, både ’Forer-effekten’ och ’Confirmation bias’ och flera andra ovan nämnda källkritiska dilemman.

 Journalistikens död - eller renässans?

Ester Pollack menar att problemet med fejkade nyheter och faktaresistent skulle kunna vara så pass omfattande att hela journalistyrket hotas;

 ”Vi lever i en digital kultur där verkligheten ständigt redigeras om när vi lånar, klipper och klistrar och skapar en värld med upplösta gränser mellan äkta och oäkta. Kanske har vi kommit att betrakta ”journalistikens tid”, karakteriserad av källkritik som ett grundläggande värde, som en parentes i historien?” (Pollack, 2012)

 Pollacks utsaga är skrämmande, men tyvärr skälig. Jag vill påstå att det för journalistikens överlevnad är helt fundamentalt att journalister tar det källkritiska uppdraget på ännu större allvar än tidigare. Journalister kan inte ansvara för att hela befolkningar ska förstå udden av autenticitet, men de kan ansvara för att journalistiken är näst intill helt felfri från ryktesspridning och lögner. Trots att detta alltid varit journalistikens uppdrag finns det många exempel på felaktiga publiceringar och mediehus som spridit rykten och desinformation (Thurén, 2014). Dessutom är många av uppfattningen att nyhetsjournalistik idag är politiskt vriden och inte helt neutral (Anon., 2016).

 Det är väsentligt att journalister ser allvaret i situationen och att mediehusen inte låter snabba klick och unika besökare diktera vilken form av virala nyheter som publiceras och hur de källkritiska rutinerna ska se ut. För om utvecklingen med post-truth och fejkade nyheter fortsätter i samma takt kommer demokratin vara helt beroende av organisationer som kan utlova äkthet och neutralitet i framtiden. Några som gått i bräschen vad gäller källkritisk granskning är Uppdrag Gransknings journalister som arbetar efter metoden ’line-by-line’, vilket innebär att varenda mening i deras reportage rannsakas och granskas (Hansson, 2017), jag tycker att fler journalister borde arbeta efter den här metoden.

 Journalistiken behöver återfödas, eller kanske snarare återuppstå, som sanningens och objektivitetens språkrör och åsikt behöver skiljas ifrån nyhet. I en framtid där det är omöjligt för lekmän att avgöra vilka politiska tal som är autentiska eller vad det är som faktiskt har hänt måste journalistiken bli deras guide. Enligt datajournalisten Leo Wallentin kan en god teknikförståelse underlätta för journalisten att tackla fejkade nyheter och i framtiden kommer troligtvis sådan förståelse bli ännu viktigare. Kanske gör utmaningarna journalistiken mer beroende av plats och mänskliga möten, troligtvis innebär det att högteknologiska verktyg kommer behövas på redaktionerna för att skilja autenticitet från simulerat. Kanske kommer algoritmer och datorer stå för den typen av faktakoll, kanske människor, oavsett tror jag att journalistens förståelse för tekniken är viktigare idag än tidigare.

 Van Der Haak, Parks and Castells (2012) tror att framtiden kräver en ny sorts journalist som arbetar nära källor i stora kontaktnätverk. I stora nätverk kan journalister bygga upp rutiner för faktakoll och samarbeta för att bekämpa desinformation och faktaresistens.

 Kanske kommer fejkade nyheter och tekniska innovationer som VoCo och Face2Face inte alls bli något framstående problem, men det är vår skyldighet att ta det säkra före det osäkra och förbereda oss på det värsta. Oavsett vad bör det finnas en kontinuerlig diskussion om teknologin. För den dagen vi inte har verktygen att skilja sanning ifrån lögn, eller då vi inte längre har några läsare, spelar det ingen roll hur bra ingresser vi skriver.  

  Litteraturförteckning  

Andén,  P., 2012. Amateur images and global news, - : Intellect Books Ltd.

Anon., 2016. Föreläsning. JMK:  u.n.

Bilton, N., 2017. Vanity fair. [Online]    Available at: http://www.vanityfair.com/news/2017/01/fake-news-technology  [Använd 18 3 2017].

Farid, H., 2006. Digital doctoring: how  to tell the real from the fake. Significance , 28 11.

Floridi, L., 2016. Fake news and a  400-year-old problem: we need to resolve the ‘post-truth’ crisis. The  Guardian , -(-), pp. -.

Gladney, E., 1996. Cross-Media  Response to Digital Manipulation of Still and Moving Images, -: Broadcast  Education Association .

Haire, B., 2017. "Fake news"  has long history., -: Southeast Farm Press..

Hansson, N., 2017. “Line by line” och  den journalistiska etiken.. u.o.: 2017.

Jackson, J., 2017. If newspapers won't  check viral stories, who will listen to them about fake news?. [Online]  Available at: https://www.theguardian.com/media/2017/feb/22/newspapers-viral-stories-fake-news-cyclist  [Använd 18 3 2017].

Justus Thies, Michael Zollhöfer, Marc  Stamminger, Christian Theobalt, Matthias Nießner, 2017. Face2Face: Real-time  Face Capture and Reenactment of RGB Videos, Stanford: Stanford  University, University of Erlangen-Nuremberg, Max Planck Institute for  Informatics.

Marchi, R., 2012. With Facebook,  blogs, and fake news, teens reject journalistic "objectivity" , -  : Department of Journalism and Media Studies, School of Communication and  Information, Rutgers University.

McNair, B., 2017. After Objectivity. JMK,  Stockholm: 2017.

Nationalencyklopedin, 2017. http://www.ne.se/.  [Online]  Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/journalistik  

Nord, L., 2012. Medierna och  demokratin, Lund: Studentlitteratur.

Pollack, E., 2012. SvD. [Online]  Available at: https://www.svd.se/sandy-blaste-liv-i-fejkade-fotografier  [Använd 2017].

Strachal, G., 2017. Källritik. Stockholm:  u.n.

Thurén, T., 2014. Källkritik. 3  red. Stockholm: Liber.

Uscinski, J., 2017. http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=f6126231-cc04-40a1-a431-08f2bfea1a28@sessionmgr4007&vid=12&hid=4210.  [Online]  Available at: http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=f6126231-cc04-40a1-a431-08f2bfea1a28@sessionmgr4007&vid=12&hid=4210  [Använd 2017].

Wallentin, L., 2017. Granska viralt. JMK:  2017.

VoCo. Adobe MAX 2016. 2016. [Film] Regi av Adobe.  -: - .

Zibluk, J. B. L. J., 2004. Untainted  Images Aim To Present The World As It Is.. News Photographer, - 9.

[ehsanologi]

@andersmi om faktaresistens, mördarclowner och idén om en dystopisk tid. (at STUDIO malmö)

[swemagast]

#faktaresistens #anderslindberg #aftonbladet #aftonbladetledare #sverige Bildcred @paulpascalau

[posamuelsson]

Vem förnekar att vi har ett klimat?

Vem förnekar att vi har ett klimat?

I ett ledarstick i Eskilstuna-Kuriren den 26 september, signerat Susanne Nyström kan man läsa det här:

För allt som får tryckas bör faktiskt inte göra det och alla uppgifter bör inte bemötas av en meningsmotståndare, exempelvis att klimatförändringarna är här. Dels för att det är bekräftat. Dels för att man annars aldrig kommer vidare i debatten och kan diskutera olika lösningar, vilket länge var…

[whatsgoingonlove]

Whats going on... in september 2017

Hello

Aftonbladet, Fredrik Virtanen: Rätt med tv-licens via skattsedeln (24 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/a/2Q2jq

Skattekverulanter kommer råma, public service-hatare kommer orera om ”statlig tv”. Men framtidens public service finansieras bäst via skattsedeln. (read)

#aftonbladet  #fredrik virtanen #public service #word #sept17

Sveriges tidskrifter: Spökjägaren Jack Werner punkterar nätets myter (22 sept -17)

http://sverigestidskrifter.se/publicerar/spokjagaren-jack-werner-punkterar-natets-myter/

Jack Werner slåss för grundlig faktakontroll. Men han kan också konsten att berätta en riktigt bra historia. Gärna om spöken. (read)

#sverigestidskrifter  #jackwerner #källkritik #vandringsberättelser #myter #viralgranskaren #sept17

Dalademokraten, Henrik Johansson: Jag provade att "ta debatten" med nazister (22 sept -17)

http://www.dt.se/opinion/ledare/henrik-johansson-jag-provade-att-ta-debatten-med-nazister

I min förra krönika resonerade jag om högerextremisternas rätt att demonstrera och tyckonomernas tjat om att vi måste "ta debatten" i stället för att förpassa deras demonstrationer till närmaste soptipp. Utspel om att "ta debatten" har varit återkommande, framförallt på liberala ledarsidor, så fort någon ens luftat tanken om att nazister kanske inte borde tillåtas marschera fritt på gator och torg. 

#dalademokraten #henrikjohansson #interasistmen #främlingsfientlighet #faktaresistens #källkritik #irm #sept17

Expressen, Csaba Perlenberg: Oseriöst agerat, Göteborgs-Posten! (17 sept -17)

https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/oseriost-agerat-goteborgs-posten/

Göteborgs-Postens så kallade liberala ledarsida har valt väg. Låt vara att det är en väg som leder bort från sitt liberala arv – men än allvarligare är det vartåt det i stället barkar. (read)

Aftonbladet, Anders Lindberg: Det är något visst med tysk fascism. (17 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/za2zr/det-ar-nagot-visst-med-tysk-fascism?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

FREIBERG. Där asfalten gått sönder och hästhagarna tar vid ligger ölstugan Gartenlokal Zur Erholung. Utanför står en blå lastbil med texten: ”Folkomröstning - inte elitstyre”. Det är regn i luften och jag är på möte med AfD, Alternative für Deutschland, i delstaten Sachsen i sydöstra Tyskland. I två dagar ska jag följa kandidaten Heiko Hessenkemper, 61, en gladlynt och karismatisk man med fast handslag och svarta hängslen. (read)

Aftonbladet, Fredrik Virtanen: SD:s abortmotstånd – ett nytt skäl att rösta (15 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/a/8gKBQ

I morgon, söndag, hålls kyrkoval. Hårdast satsar partiet som oväntat kom ut som ”tokhöger” i veckan. (read)

Aftonbladet, Johanna Frändén: När sanningen är i vägen böjer SD bara på den (15 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/a/P7A3b

”Kommentarerna jag gjorde om judar var klumpigt formulerade” förklarar Fredrik Franzén sina antisemitiska inlagor på nazistiska Nordiska motståndsrörelsens hemsida. Franzén är Sverigedemokraternas vice ordförande i Järfälla och blev stödmedlem i NMR samtidigt som han gick med i SD 2013, berättade Dagens ETC i veckan. Det var onekligen lite klumpigt att näthetsa mot just judar med tanke på att Franzén så sent som i våras försäkrade i en debattartikel att det inte finns några nazistsympatier inom Sverigedemokraterna. (read) 

Aftonbladet, Patrik Lundberg: Så många viger sina korta liv åt att hetsa. (10 sept -17) 

https://www.aftonbladet.se/a/42Qaa/sa-manga-viger-sina-korta-liv-at-att-hetsa

Budskapet ska färdas ut i rymden. Från Nasa i Houston, till rymdsonden Voyager 1 och därefter mot oändligheten. Voyager 1 skickades i väg 1977 och är nu 20 miljarder kilometer från jorden. Rymdsondens budskap ska kunna tolkas av vem som helst. Det senaste sändes i veckan, på 40-årsdagen: ”Vi erbjuder vår vänskap över stjärnorna. Ni är inte ensamma.” (read)

Aftonbladet, Alex Schulman: Vilken ”uniformerad säkerhetspersonal” är det han pratar om? (10 sept -17)

https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/vilken-uniformerad-sakerhetspersonal-ar-det-han-pratar-om/?social=twtr

Jag blir alltid generad när jag tänker på mina lögner som barn. Inte för lögnerna i sig, nej, jag blir generad när jag tänker på att jag faktiskt var övertygad om att omgivningen trodde på dem. (read)

SVT: Kim Jong-Un: Medelmåttan som blev diktator (8 sept -17)

https://www.svt.se/special/kim-jong-un/

Kim Jong-un, den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-ils yngste son, gick längst fram i sin fars begravningståg med sänkt blick. (ej läst, obs) 

Aftonbladet, Fredrik Virtanen: Saltön, den perfekta svenska lagomheten (7 sept -17) 

https://www.aftonbladet.se/a/P1EQ5

Sju år har gått, inget särskilt har hänt och alla är mer sorgsna än någonsin. Ljuvligt bittersöta ”Saltön” ett kärt återseende. (read)

Metro, Cissi Wallin: Nej, det är inte nyfikenhet som får pojkar att ta för sig av flickors kroppar (6 sep -17)

https://www.metro.se/artikel/cissi-wallin-nej-det-%C3%A4r-inte-nyfikenhet-som-f%C3%A5r-pojkar-att-ta-f%C3%B6r-sig-av-flickors-kroppar

Hur har ett gäng åttaåriga killar ens lärt sig att ta sig rätten med en jämnårig tjejs kropp? Knappast via Barnkanalen va, skriver Cissi Wallin.

[lazzaroon]

Bilden föreställer en vit, svensk man som pedagogiskt förklarar för en kurdisk kvinna varför hon har fel, när hon säger att Sverige måste se att kvinnoförtryckande kulturer ligger bakom de "nya" formerna av sexuella övergrepp vi ser i Sverige och Europa idag. Mannen heter Svante Tidholm och är projektledare i organisationen Fatta Man. Kvinnan heter Gulan Avci och är ordförande i Liberala Kvinnor.

"Debatten" verkar vara borttagen från SVT, men kunde ses här.

Man skulle kunna använda den här bilden i SAOB för att definiera begrepp som verklighetsfrämmande, idiot eller faktaresistens. SD skulle kunna luta sig tillbaka och låta människor som Svante sköta allt röstfiske åt dem. Och det är lite så SD gör just nu. Grattis Svante. Grattis Sverige. Grattis jubelidioter. Man får den riksdag man förtjänar.