#Faktaresistens

[forislynx]

En offentlig debatt byggd på fakta blir omöjlig när några parter vägrar läsa det omtvistade materialet. Att läsa är inte bara ett tidsfördriv eller en lyx, utan en förutsättning för demokratiskt liv, en av de saker som håller diskussioner och oenigheter välgrundade, fokuserade och produktiva.

Judith Butler, Vem är rädd för genus?

[whatsgoingonlove]

Ingen är skyldig att behöva stå ut med rasism. Inte heller är det en skyldighet att ”ta debatten” med människor som obstruerar hela debatten med lögner om till exempel förintelsen eller som gång på gång visar att man inte ställer upp på den grundläggande idén om alla människors lika värde. Det är ungefär lika intressant som att vilja ”ta debatten” med någon som envist påstår att världen är platt. Eller med en Trump som hävdade att det var solsken vid sin installation trots att alla kameror tydligt visade regn. Vid ett visst mått av faktaresistens är det liksom ingen idé att ”ta debatten” längre eftersom din motståndare uppenbarligen inte är intresserad av att lyssna på sakliga argument eller bevis.

Källa: Maria Sveland, https://www.etc.se/kronika/vi-behover-inte-ta-en-debatt-om-och-med-nynazister

Så sant. ”Vid ett visst mått av faktaresistens är det liksom ingen idé att ´ta debatten` längre eftersom din motståndare uppenbarligen inte är intresserad av att lyssna på sakliga argument eller bevis.” 

Jag försöker inte ens. Waste. Of. Time. 

[atsvensson]

Supermiljöbloggens superdumheter om Bottenhavet

Supermiljöbloggens superdumheter om Bottenhavet

Supermiljöbloggen har börjat publicera inlägg om fiske. Hittills har jag inte hittat ett enda inlägg som är baserat på vetenskap, fakta och kunskap. Istället kännetecknas de av fördomar, falska nyheter, lögner, ren påhitt och faktaresistens. Så även Anna Ljungströms senaste artikel om fisket i Bottenhavet. Sillbeståndet Läget är inte på något sätt kritiska för sillen/strömmingen i Östersjön och…

[skogebrandt]

Interview in Vakentimmar where I talked about inspiration from films and TV shows such as Stephen King adaptations and the work of David Lynch.

[lansbibliotek]

Ill: Stockholms läns museum

Fakta och misstro är en utställning som pågår på Stockholms Länsmuseum under hösten. Med utställningen lyfter Länsmuseet fram aktuella ämnen som genomsyrar samhällsdebatten, och sätter det i relation till hur kunskap och information spridits och påverkat oss genom tiderna. Idag läser och pratar vi mycket om källkritik och om filterbubblor, faktaresistens och alternativa media, begrepp som berör oss alla. Olika tolkningar av fakta och kunskap har alltid haft inflytande, även långt innan internet fanns. Utställningen FAKE NEWS handlar om vårt förhållande till fakta och misstro – igår, idag och imorgon. Utställningen länkar på ett bra sätt samman dagens medieklimat med hur stereotypa bilder och föreställningar från historisk tid fått spridning och lever vidare än idag.

Ett pedagogiskt exempel är den hornprydda vikingahjälmen så som vi känner igen den idag, en bild som fick spridning på 1800-­talet av den tidens konstnärer (men även tidigare inom konsten). Vikingarnas hjälmar hade troligtvis inga horn, det har arkeologiska fynd visat, men bilden av den behornade hjälmen lever kvar.

Utställningen utgår ifrån fyra olika teman: Skolan, museet och historieskrivningen, Den globala klimatförändringen, Miljonprogrammet i media och fiktion och Internets inflytande över våra demokratiska rum.

Det första temat visar hur även läromedel och museer bidragit till att sprida stereotypa bilder som skapat föreställningar kring exempelvis könsroller och olika kulturer. Föreställningar som kunnat rota sig i vårt allmänna medvetande som sanningar trots att de ofta saknat vetenskaplig grund. Och visste du att mediernas negativa skildringar av miljonprogrammens bostadsområden, orter förknippade med utanförskap och kriminalitet, inleddes redan under tidigt 70-tal? Det var nytt för mig. Och hur ska vi egentligen tolka och förstå dagens infekterade miljödebatt?

Utställningen lyfter fram den makt bilder och medier har över oss och ställer frågor kring varför vi har så svårt att frigöra oss från förlegade uppfattningar.

I samband med utställningen FAKE NEWS ordnar Länsmuseet en föreläsningsserie i samarbete med Forum för levande historia och utställningen Propaganda. Programmet erbjuder flera intressanta temakvällar under hösten.

Länsmuseet ligger i Nacka Dieselverkstad i Sicklaområdet. Kanske lämpligt för en personalutflykt med efterföljande diskussion? Utställningen FAKE NEWS pågår fram till 7 januari 2018.

Hanna Johansson Regionbibliotek Stockholm

  via Regionbibliotek Stockholm

[peterdalle]

Läs mer på Backend Media.

[sirilallerstedt-blog]

Medieteknikens                      källkritik

-       Använda ny teknik? Journalistik handlar om att skriva bra ingresser.

Uppmaningen uttrycktes av en lärare på JMK i Stockholm under hösten 2016 när några journaliststudenter resonerade kring hur ny teknik skulle kunna komma att förändra yrkesrollen. Ämnet har inte diskuterats sedan dess och det oroar mig. Jag vill hävda att om inte nyfikna journaliststudenter uppmanas undersöka och utforska journalistikens gränsland finns en risk att ingen, eller i alla fall alldeles för få, gör det.

 I den här essän kommer jag tematisera några tekniska utmaningar som journalistiken står inför i en källkritisk kontext. Jag kommer börja med att definiera relationen mellan journalistik och källkritik, därefter redogöra för den senaste tekniken och förklara vilka källkritiska risker jag tror dessa teknologier för med sig. Sedan kommer jag i korta drag nämna klassiska källkritiska problem för att utreda om de nya teknologierna verkligen är nya problem för att slutligen föreslå metoder för hur vi kan bemöta förändringarna.

 Journalistikens grundpelare

”Journalistik avser ytterst att skildra verkligheten” så definieras journalistik i Nationalencyklopedin. Termen verklighet denoterar att det finns någon form av objektiv sanning, för att utreda sanningsbegreppet skulle en epistemologisk djupdykning behövas, men om vi utgår ifrån att det finns någon form av sanning är alltså journalistikens roll att söka skildra den. Journalistiken är djupt förankrad i demokratin och en välmående demokrati är beroende av god journalistik (Nord, 2012). Torsten Thurén definierar ordet källa som ursprunget till kunskap och att en källa kan vara skriftlig, muntlig eller materiell (Thurén, 2014, p. 3). Thurén menar att källkritiken begränsas till mänskliga aktiviteter och bottnar i att utreda händelser. Journalistiken har således en starkt förbindelse till källkritiken och den som önskar studera journalistikens framtid bör också utforska källkritikens utveckling och utmaningar.

 Post-truth och fejkade nyheter

Nyheter och historier som inte är sanna har alltid cirkulerat människor emellan (Haire, 2017), men problemet har eskalerat i och med den digitala revolutionen (Floridi, 2016). Digitala filterbubblor sorterar in människor baserat på åsikt och världsåskådning och skapar ekokammare, faktaresistens har blivit allt vanligare (Uscinski, 2017). Allt fler använder sociala medier som Facebook som nyhetskälla, nyheter kan snabbt få spridning, satir missförstås och rena lögner sprids (Bilton, 2017). Förutom de teknologiska finns det många faktorer som bidragit till den ökade mängden av fejkade nyheter, enligt Brian McNair bland annat filosofiska (post-modernism och ett ifrågasättande av objektivitets-begreppet med sitt ursprung i Einsteins relativitetsteori), ekonomiska (finns mycket pengar att tjäna på fejkade nyheter), och kulturella (minskad respekt för etablissemanget) (McNair, 2017), här kommer jag helt utgå ifrån de teknologiska.

 Stillbilden

Stillbilden har länge redigerats och korrigerats i syfte att förvränga verkligheten, den första kända manipuleringen kan härledas tillbaka till den så kallade Pariskommunen 1871 (Thurén, 2014, p. 24). Trots att bildmanipulering inte nödvändigtvis är en ny källkritisk utmaning gör fototeknologins ständiga utveckling mediet intressant att studera. "Seeing is no longer believing” (Farid, 2006). Den nya elektroniska tidsåldern har skapat möjligheten att simulera och illusionerna visuellt innehåll på ett sätt som saknar motstycke (Andén, 2012). Det finns många metoder för att gå till botten med bilders ursprung och källor, så som att bildsöka på hela eller delar av bilden på Internet för att utforska bildens härkomst, söka på loggor eller skyltar som syns i bilden, studera skuggor och källkod (Wallentin, 2017). Men det är näst intill omöjligt att avslöja välgjorda förfalskningar rent teknologiskt (Thurén, 2014, p. 24).

 Videon

Att filmer stageas eller manipuleras blir allt mer vanligt (Zibluk, 2004). Det finns många exempel på nyheter som baserats på videor som visat sig vara manipulerade eller publicerade videor från händelser som sedan visat sig sakna korrelation till den faktiska händelsen (Jackson, 2017). Det kan sägas finnas två olika motiv bakom publicering av amatörbilder och videor, det är å enda sidan som bevisföring från händelser med högt nyhetsvärde, å andra sidan som underhållning och ett sätt för etablerad media att få kontakt med sina konsumenter och bygga starkare band (Andén, 2012, p. 10). Det första av dem är mest problematiskt ur en källkritisk perspektiv eftersom själva idén helt bygger på att insändarvideor är äkta och dessutom är ifrån det datum och den plats som insändaren anger.

 Den senaste innovationen inom videoteknologi är ansiktsigenkänning och manipulering i realtid. I juni 2016 publicerades studien ” Face2Face: Real-time Face Capture and Reenactment of RGB Videos” från Stanford (Justus Thies, Michael Zollhöfer, Marc Stamminger, Christian Theobalt, Matthias Nießner, 2017). Med hjälp av avancerad teknik kan personers ansiktsuttryck förvrängas i realtid i videos, det enda som behövs är en person som gör miner framför en kamera och en originalvideo varpå minerna projiceras. På så vis skapas en snarlik video med enda skillnaden att ursprungspersonens mimik ändrats. I introduktionen går att läsa att

 ”We aim to modify the target video in a photo-realistic fashion, such that it is virtually impossible to notice the manipulations.”

 Det är inte första gången den här tekniken presenteras men bland de första projektet där målet är att manipulera ansiktsuttryck hos riktiga människor och inte i animationer.

 Rösten

Att redigera och klippa i ljudklipp är en gammal teknik. Den teknologi som bör granskas är Adobes nya ljudredigeringsprojekt VoCo som gått under smeknamnet ”Photoshop for audio” – och liknande program. Mjukvaran låter sina användare konstruera nya meningar av andra personers röster, det enda som behövs är tjugo minuters inspelning av den röst som önskas manipuleras (VoCo. Adobe MAX 2016 , 2016). I korta drag kan vi alltså få vem som helst att säga vad som helst med hjälp av VoCo. Ingen avancerad kunskap om ljudredigering krävs, det räcker att texta den mening en vill ha uttalad. Under konferensen där mjukvaran presenterades ifjol förklarade Zeyu Jin att de arbetar med att ta fram en vattenmärkning till de manipulerade ljudklippen, så att manipuleringen ska kunna avslöjas rent teknologiskt.

 Problemet

Kommer inspelat material och insända bilder över huvud taget gå att använda som källa? Kommer vi bli mer beroende av det personliga mötet? Frågorna som uppstår är många, för trots att Jin och hans kollegor arbetar med vattenmärkning av VoCo-manipulerade ljudklipp kommer teknologin med hög sannolikhet imiteras, fler mjukvaror lanseras och tillslut vara fria från vattenmärkning.

 I artikeln ”Fake news is about to get even scarier than you ever dreamed” skriver Nick Bilton att detta inte bara riskerar bli ett problem för mediehus att skilja mellan sant och falskt, utan även inom politiken och diplomatin då t ex videosamtal kan komma att fejkas och kontroverser skulle kunna uppstå. Tekniken kan bli farlig, redan i nuläget har många amerikaner svårt att skilja fejkade nyheter från äkta menar Bilton som tror att framtiden ser ännu mörkare ut (Bilton, 2017).

 I Under Strecket i SvD 2012 diskuterade Ester Pollack problematiken med snabba publiceringar av insändarbilder, bilder som många gånger visat sig vara manipulerade. Pollack menar att mediehusen är så beroende av att vara först ut med bilder och historier från katastrofer och viktiga händelser att det inte alltid finns tid att granska innehållet. I tider där redaktionerna varslar, digitaliseringen frammanat en ständig deadline och konkurrensen hårdnar ökar kraven på snabb rapportering samtidigt som resurserna minskar. Pollack menar att detta är ytterst problematiskt. ”Tilliten tar lång tid att bygga upp, men kan snabbt raseras.” (Pollack, 2012). Med andra ord finns risken att fejkade och manipulerade bilder publiceras på etablerade medieplattformar.

 I studien ”Cross-Media response to digital manipulation of still and moving pictures” uttrycker George Albert Gladney att den ökade manipulationen ställer journalistikens kredibilitet inför stora utmaningar, Gladney menar att det finns en risk att allmänheten tappar förtroende för och intresse av visuella journalistiska verk överlag som en effekt av informationsöverflödet (Gladney, 1996).

 Den digitala revolutionen har gått så snabbt att det är svårt att ännu dra några entydiga slutsatser om förändrade medievanor. Det finns dock en grupp i samhället som levt med den moderna tekniken majoriteten av sina liv; ungdomarna. I en studie från 2012 undersöktes amerikanska ungdomars medievanor, där konstaterades att de föredrar åsiktsrapportering och är tveksamma till objektivitets-konceptet överlag, vidare fastslogs att många unga konsumerar fejkade nyheter, de ansåg visserligen att kvalitativ journalistik är viktig men betraktade inte de stora mediehusen som pålitliga (Marchi, 2012).

 Tidlösa källkritiska utmaningar

För att reda ut huruvida dessa källkritiska utmaningar är nya för journalistiken vill jag formulera några fenomen som är ständigt centrala. Förfalskning – att källan inte är vad den utger sig för att vara, är ett klassiskt problem som funnits genom alla tider. Förfalskningen kan gälla allt ifrån personer till föremål och bevismaterial (Thurén, 2014). Tendens, är att källan talar för egen sak med dold agenda, till exempel politiker som inte berättar allt (Strachal, 2017).

 Och så har vi de mänskliga faktorerna; människan är känslosam och kan förvrida sanningar samt att hennes minne kan svika. Tradering är problematiken att sekundärkällor av misstag och omedvetet ändrar historier en aning och att bilden ändras allt mer ju fler led ifrån primärkällan berättelsen kommer. (Strachal, 2017) En form av tradering är faktoider – falska påståenden som cirkulerar så pass intensivt eller länge att de tillslut uppfattas som sanna (Thurén, 2014). Journalistiken har ett viktigt uppdrag att leta efter av varandra oberoende källor (Strachal, 2017). Fenomen som Forer-effekten där vaga uttalanden antas vara sanningsenliga just för att det passar in i sammanhanget, eller ’Confirmation Bias’ där vi söker efter det som bekräftar vår världsbild och på så vis får en onyanserad och halv bild av sanningen (Strachal, 2017). Andra problem är: Slutledning på litet urval, Icke representativt urval, att blanda ihop kausalitet och korrelation, cirkelresonemang, överdrifter och tunnelseende (Thurén, 2014) (Nord, 2012).

 Ett klassiskt problem i ny skepnad

Manipulerade videor, ljudklipp och bilder faller in under flera av dessa klassiska källkritiska problem och är ingen helt ny utmaning för journalistiken. Det mest intuitiva liknelsen är förfalskning men även fenomenet faktaoider passar väl in på de nya fenomenen. Vi kan också tänka oss att teknologierna kommer användas för att sprida propaganda (vilket vi kunde se att fejkade nyheter gjorde i det amerikanska valet, där fejkade nyheter om både Obama och Hillary Clinton fick stor genomslagskraft (Uscinski, 2017)), rent generellt skulle teknikerna också kunna förvirra källor, skapa tradering (t ex manipulerade inspelningar riskerar ändra historier). Tekniken riskerar inte bara att förvirra journalisternas viktigaste samarbetspartner – källan, utan också journalisten själv. Journalistens ’mänskliga faktor’ riskerar få större utrymme, både ’Forer-effekten’ och ’Confirmation bias’ och flera andra ovan nämnda källkritiska dilemman.

 Journalistikens död - eller renässans?

Ester Pollack menar att problemet med fejkade nyheter och faktaresistent skulle kunna vara så pass omfattande att hela journalistyrket hotas;

 ”Vi lever i en digital kultur där verkligheten ständigt redigeras om när vi lånar, klipper och klistrar och skapar en värld med upplösta gränser mellan äkta och oäkta. Kanske har vi kommit att betrakta ”journalistikens tid”, karakteriserad av källkritik som ett grundläggande värde, som en parentes i historien?” (Pollack, 2012)

 Pollacks utsaga är skrämmande, men tyvärr skälig. Jag vill påstå att det för journalistikens överlevnad är helt fundamentalt att journalister tar det källkritiska uppdraget på ännu större allvar än tidigare. Journalister kan inte ansvara för att hela befolkningar ska förstå udden av autenticitet, men de kan ansvara för att journalistiken är näst intill helt felfri från ryktesspridning och lögner. Trots att detta alltid varit journalistikens uppdrag finns det många exempel på felaktiga publiceringar och mediehus som spridit rykten och desinformation (Thurén, 2014). Dessutom är många av uppfattningen att nyhetsjournalistik idag är politiskt vriden och inte helt neutral (Anon., 2016).

 Det är väsentligt att journalister ser allvaret i situationen och att mediehusen inte låter snabba klick och unika besökare diktera vilken form av virala nyheter som publiceras och hur de källkritiska rutinerna ska se ut. För om utvecklingen med post-truth och fejkade nyheter fortsätter i samma takt kommer demokratin vara helt beroende av organisationer som kan utlova äkthet och neutralitet i framtiden. Några som gått i bräschen vad gäller källkritisk granskning är Uppdrag Gransknings journalister som arbetar efter metoden ’line-by-line’, vilket innebär att varenda mening i deras reportage rannsakas och granskas (Hansson, 2017), jag tycker att fler journalister borde arbeta efter den här metoden.

 Journalistiken behöver återfödas, eller kanske snarare återuppstå, som sanningens och objektivitetens språkrör och åsikt behöver skiljas ifrån nyhet. I en framtid där det är omöjligt för lekmän att avgöra vilka politiska tal som är autentiska eller vad det är som faktiskt har hänt måste journalistiken bli deras guide. Enligt datajournalisten Leo Wallentin kan en god teknikförståelse underlätta för journalisten att tackla fejkade nyheter och i framtiden kommer troligtvis sådan förståelse bli ännu viktigare. Kanske gör utmaningarna journalistiken mer beroende av plats och mänskliga möten, troligtvis innebär det att högteknologiska verktyg kommer behövas på redaktionerna för att skilja autenticitet från simulerat. Kanske kommer algoritmer och datorer stå för den typen av faktakoll, kanske människor, oavsett tror jag att journalistens förståelse för tekniken är viktigare idag än tidigare.

 Van Der Haak, Parks and Castells (2012) tror att framtiden kräver en ny sorts journalist som arbetar nära källor i stora kontaktnätverk. I stora nätverk kan journalister bygga upp rutiner för faktakoll och samarbeta för att bekämpa desinformation och faktaresistens.

 Kanske kommer fejkade nyheter och tekniska innovationer som VoCo och Face2Face inte alls bli något framstående problem, men det är vår skyldighet att ta det säkra före det osäkra och förbereda oss på det värsta. Oavsett vad bör det finnas en kontinuerlig diskussion om teknologin. För den dagen vi inte har verktygen att skilja sanning ifrån lögn, eller då vi inte längre har några läsare, spelar det ingen roll hur bra ingresser vi skriver.  

  Litteraturförteckning  

Andén,  P., 2012. Amateur images and global news, - : Intellect Books Ltd.

Anon., 2016. Föreläsning. JMK:  u.n.

Bilton, N., 2017. Vanity fair. [Online]    Available at: http://www.vanityfair.com/news/2017/01/fake-news-technology  [Använd 18 3 2017].

Farid, H., 2006. Digital doctoring: how  to tell the real from the fake. Significance , 28 11.

Floridi, L., 2016. Fake news and a  400-year-old problem: we need to resolve the ‘post-truth’ crisis. The  Guardian , -(-), pp. -.

Gladney, E., 1996. Cross-Media  Response to Digital Manipulation of Still and Moving Images, -: Broadcast  Education Association .

Haire, B., 2017. "Fake news"  has long history., -: Southeast Farm Press..

Hansson, N., 2017. “Line by line” och  den journalistiska etiken.. u.o.: 2017.

Jackson, J., 2017. If newspapers won't  check viral stories, who will listen to them about fake news?. [Online]  Available at: https://www.theguardian.com/media/2017/feb/22/newspapers-viral-stories-fake-news-cyclist  [Använd 18 3 2017].

Justus Thies, Michael Zollhöfer, Marc  Stamminger, Christian Theobalt, Matthias Nießner, 2017. Face2Face: Real-time  Face Capture and Reenactment of RGB Videos, Stanford: Stanford  University, University of Erlangen-Nuremberg, Max Planck Institute for  Informatics.

Marchi, R., 2012. With Facebook,  blogs, and fake news, teens reject journalistic "objectivity" , -  : Department of Journalism and Media Studies, School of Communication and  Information, Rutgers University.

McNair, B., 2017. After Objectivity. JMK,  Stockholm: 2017.

Nationalencyklopedin, 2017. http://www.ne.se/.  [Online]  Available at: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/journalistik  

Nord, L., 2012. Medierna och  demokratin, Lund: Studentlitteratur.

Pollack, E., 2012. SvD. [Online]  Available at: https://www.svd.se/sandy-blaste-liv-i-fejkade-fotografier  [Använd 2017].

Strachal, G., 2017. Källritik. Stockholm:  u.n.

Thurén, T., 2014. Källkritik. 3  red. Stockholm: Liber.

Uscinski, J., 2017. http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=f6126231-cc04-40a1-a431-08f2bfea1a28@sessionmgr4007&vid=12&hid=4210.  [Online]  Available at: http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=f6126231-cc04-40a1-a431-08f2bfea1a28@sessionmgr4007&vid=12&hid=4210  [Använd 2017].

Wallentin, L., 2017. Granska viralt. JMK:  2017.

VoCo. Adobe MAX 2016. 2016. [Film] Regi av Adobe.  -: - .

Zibluk, J. B. L. J., 2004. Untainted  Images Aim To Present The World As It Is.. News Photographer, - 9.

[ehsanologi]

@andersmi om faktaresistens, mördarclowner och idén om en dystopisk tid. (at STUDIO malmö)

[swemagast]

#faktaresistens #anderslindberg #aftonbladet #aftonbladetledare #sverige Bildcred @paulpascalau

[posamuelsson]

Vem förnekar att vi har ett klimat?

Vem förnekar att vi har ett klimat?

I ett ledarstick i Eskilstuna-Kuriren den 26 september, signerat Susanne Nyström kan man läsa det här:

För allt som får tryckas bör faktiskt inte göra det och alla uppgifter bör inte bemötas av en meningsmotståndare, exempelvis att klimatförändringarna är här. Dels för att det är bekräftat. Dels för att man annars aldrig kommer vidare i debatten och kan diskutera olika lösningar, vilket länge var…

[whatsgoingonlove]

Whats going on... in september 2017

Hello

Aftonbladet, Fredrik Virtanen: Rätt med tv-licens via skattsedeln (24 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/a/2Q2jq

Skattekverulanter kommer råma, public service-hatare kommer orera om ”statlig tv”. Men framtidens public service finansieras bäst via skattsedeln. (read)

#aftonbladet  #fredrik virtanen #public service #word #sept17

Sveriges tidskrifter: Spökjägaren Jack Werner punkterar nätets myter (22 sept -17)

http://sverigestidskrifter.se/publicerar/spokjagaren-jack-werner-punkterar-natets-myter/

Jack Werner slåss för grundlig faktakontroll. Men han kan också konsten att berätta en riktigt bra historia. Gärna om spöken. (read)

#sverigestidskrifter  #jackwerner #källkritik #vandringsberättelser #myter #viralgranskaren #sept17

Dalademokraten, Henrik Johansson: Jag provade att "ta debatten" med nazister (22 sept -17)

http://www.dt.se/opinion/ledare/henrik-johansson-jag-provade-att-ta-debatten-med-nazister

I min förra krönika resonerade jag om högerextremisternas rätt att demonstrera och tyckonomernas tjat om att vi måste "ta debatten" i stället för att förpassa deras demonstrationer till närmaste soptipp. Utspel om att "ta debatten" har varit återkommande, framförallt på liberala ledarsidor, så fort någon ens luftat tanken om att nazister kanske inte borde tillåtas marschera fritt på gator och torg. 

#dalademokraten #henrikjohansson #interasistmen #främlingsfientlighet #faktaresistens #källkritik #irm #sept17

Expressen, Csaba Perlenberg: Oseriöst agerat, Göteborgs-Posten! (17 sept -17)

https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/oseriost-agerat-goteborgs-posten/

Göteborgs-Postens så kallade liberala ledarsida har valt väg. Låt vara att det är en väg som leder bort från sitt liberala arv – men än allvarligare är det vartåt det i stället barkar. (read)

Aftonbladet, Anders Lindberg: Det är något visst med tysk fascism. (17 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/za2zr/det-ar-nagot-visst-med-tysk-fascism?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

FREIBERG. Där asfalten gått sönder och hästhagarna tar vid ligger ölstugan Gartenlokal Zur Erholung. Utanför står en blå lastbil med texten: ”Folkomröstning - inte elitstyre”. Det är regn i luften och jag är på möte med AfD, Alternative für Deutschland, i delstaten Sachsen i sydöstra Tyskland. I två dagar ska jag följa kandidaten Heiko Hessenkemper, 61, en gladlynt och karismatisk man med fast handslag och svarta hängslen. (read)

Aftonbladet, Fredrik Virtanen: SD:s abortmotstånd – ett nytt skäl att rösta (15 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/a/8gKBQ

I morgon, söndag, hålls kyrkoval. Hårdast satsar partiet som oväntat kom ut som ”tokhöger” i veckan. (read)

Aftonbladet, Johanna Frändén: När sanningen är i vägen böjer SD bara på den (15 sept -17)

https://www.aftonbladet.se/a/P7A3b

”Kommentarerna jag gjorde om judar var klumpigt formulerade” förklarar Fredrik Franzén sina antisemitiska inlagor på nazistiska Nordiska motståndsrörelsens hemsida. Franzén är Sverigedemokraternas vice ordförande i Järfälla och blev stödmedlem i NMR samtidigt som han gick med i SD 2013, berättade Dagens ETC i veckan. Det var onekligen lite klumpigt att näthetsa mot just judar med tanke på att Franzén så sent som i våras försäkrade i en debattartikel att det inte finns några nazistsympatier inom Sverigedemokraterna. (read) 

Aftonbladet, Patrik Lundberg: Så många viger sina korta liv åt att hetsa. (10 sept -17) 

https://www.aftonbladet.se/a/42Qaa/sa-manga-viger-sina-korta-liv-at-att-hetsa

Budskapet ska färdas ut i rymden. Från Nasa i Houston, till rymdsonden Voyager 1 och därefter mot oändligheten. Voyager 1 skickades i väg 1977 och är nu 20 miljarder kilometer från jorden. Rymdsondens budskap ska kunna tolkas av vem som helst. Det senaste sändes i veckan, på 40-årsdagen: ”Vi erbjuder vår vänskap över stjärnorna. Ni är inte ensamma.” (read)

Aftonbladet, Alex Schulman: Vilken ”uniformerad säkerhetspersonal” är det han pratar om? (10 sept -17)

https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/vilken-uniformerad-sakerhetspersonal-ar-det-han-pratar-om/?social=twtr

Jag blir alltid generad när jag tänker på mina lögner som barn. Inte för lögnerna i sig, nej, jag blir generad när jag tänker på att jag faktiskt var övertygad om att omgivningen trodde på dem. (read)

SVT: Kim Jong-Un: Medelmåttan som blev diktator (8 sept -17)

https://www.svt.se/special/kim-jong-un/

Kim Jong-un, den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-ils yngste son, gick längst fram i sin fars begravningståg med sänkt blick. (ej läst, obs) 

Aftonbladet, Fredrik Virtanen: Saltön, den perfekta svenska lagomheten (7 sept -17) 

https://www.aftonbladet.se/a/P1EQ5

Sju år har gått, inget särskilt har hänt och alla är mer sorgsna än någonsin. Ljuvligt bittersöta ”Saltön” ett kärt återseende. (read)

Metro, Cissi Wallin: Nej, det är inte nyfikenhet som får pojkar att ta för sig av flickors kroppar (6 sep -17)

https://www.metro.se/artikel/cissi-wallin-nej-det-%C3%A4r-inte-nyfikenhet-som-f%C3%A5r-pojkar-att-ta-f%C3%B6r-sig-av-flickors-kroppar

Hur har ett gäng åttaåriga killar ens lärt sig att ta sig rätten med en jämnårig tjejs kropp? Knappast via Barnkanalen va, skriver Cissi Wallin.