#Ord Varee | Explore Tumblr posts and blogs

fortunetellersdilettante · 27 days ago

Text

g der blev givet mig et Rør ligesom en Målestok, med de Ord: Stå op og mål Guds Tempel og Alteret og dem, som tilbede deri. 2 Men Forgården uden for Templet, lad den ude og mål den ikke, thi den er given til Folkeslagene; og de skulle nedtræde den hellige Stad i to og fyrretyve Måneder. 3 Og jeg vil give mine tvende Vidner, at de skulle profetere eet Tusinde, to Hundrede og tresindstyve Dage, klædte i Sække. 4 Disse ere de tvende Olietræer og de tvende Lysestager, som stå for Jordens Herre. 5 Og dersom nogen vil gøre dem Skade, udgår der Ild af deres Mund og fortærer deres Fjender; og dersom nogen vil gøre dem Skade, bør han således ihjelslås. 6 Disse have Magt til at lukke Himmelen, så at der ingen Regn skal falde i deres Profetis Dage; og de have Magt over Vandene til at forvandle dem til Blod og til at slå Jorden med al Slags Plage, så ofte de ville. 7 Og når de få fuldendt deres Vidnesbyrd, skal Dyret, som stiger op af Afgrunden, føre Krig imod dem og overvinde dem og ihjelslå dem. 8 Og deres Lig skal ligge på Gaden i den store Stad, som i åndelig Forstand kaldes Sodoma og Ægypten, der, hvor også deres Herre blev korsfæstet. 9 Og Mennesker af alle Folk og Stammer og Tungemål og Folkeslag skulle se på deres Lig i tre og en halv Dag og ikke tilstede, at deres Lig lægges i Grav. 10 Og de, som bo på Jorden, glæde sig over dem og fryde sig; og de sende hverandre Gaver, fordi disse to Profeter vare til Plage for dem, som bo på Jorden. 11 Og efter de tre og en halv Dags Førløb kom der Livs Ånde fra Gud i dem; og de støde på deres Fødder, og stor Frygt faldt på dem, som så dem. 12 Og de hørte en høj Røst fra Himmelen, som sagde til dem: Stiger herop! Og de stege op til Himmelen i Skyen, og deres Fjender så derpå. 13 Og i samme Stund skete der et stort Jordskælv, og Tiendedelen af Staden faldt, og syv Tusinde Personer bleve dræbte i Jordskælvet; og de andre bleve forfærdede og gave Himmelens Gud Ære. 14 Det andet Veer til Ende; se, det tredje Ve kommer snart. 15 Og den syvende Engel basunede, og der hørtes høje Røster i Himmelen, som sagde: Herredømmet over Verden er blevet vor Herres og hans Salvedes, og han skal være Konge i Evighedernes Evigheder. 16 Og de fire og tyve Ældste, som sidde for Guds Åsyn på deres Troner, faldt ned på deres Ansigter og tilbade Gud og sagde: 17 Vi takke dig, Herre Gud almægtige, du, som er, og som var, fordi du har taget din store Magt og tiltrådt dit Kongedømme, 18 og Folkeslagene vrededes, og din Vrede kom og Tiden til, at de døde skulle dømmes, og til at give Lønnen til dine Tjenere, Profeterne, og de hellige og dem, som frygte dit Navn, de små og de store, og til at ødelægge dem, som lægge Jorden øde. 19 Og Guds Tempel i Himmelen blev åbnet, og hans Pagts Ark kom til Syne i hans Tempel, og der kom Lyn og Røster og Tordener og Jordskælv og stærk Hagl

g et stort Tegn blev set i Himmelen: en Kvinde, iklædt Solen og med Månen under sine Fødder og en Krans af tolv Stjerner på sit Hoved. 2 Og hun var frugtsommelig og skreg i Barnsnød, under Fødselsveer. 3 Og et andet Tegn blev set i Himmelen, og se, der var en stor, ildrød Drage, som havde syv Hoveder og ti Horn og på sine Hoveder syv Kroner. 4 Og dens Hale drog Tredjedelen af Himmelens Stjerner med sig og kastede dem på Jorden. Og Dragen stod foran Kvinden, som skulde føde, for at sluge hendes Barn, når hun havde født det. 5 Og hun fødte et Drengebarn, som skal vogte alle Folkeslagene med en Jernstav; og hendes Barn blev bortrykket til Gud og til hans Trone. 6 Og Kvinden flyede ud i Ørkenen,hvor hun har et Sted beredt fra Gud, for at man skal ernære hende der eet Tusinde, to Hundrede og tresindstyve Dage. 7 Og der blev en Kamp i Himmelen: Mikael og hans Engle gave sig til at kæmpe imod Dragen, og Dragen kæmpede og dens Engle. 8 Men de magtede det ikke, og deres Sted fandtes ikke mere i Himmelen. 9 Og den store Drage blev nedstyrtet; den gamle Slange, som kaldes Djævelen og Satan, som forfører den hele Verden, blev nedstyrtet på Jorden, og hans Engle bleve nedstyrtede med ham. 10 Og jeg hørte en høj Røst i Himmelen sige: Nu er Frelsen og Kraften og Riget blevet vor Guds, og Magten hans Salvedes; thi nedstyrtet er vore Brødres Anklager, som anklagede dem for vor Gud Dag og Nat. 11 Og de have overvundet ham i Kraft af Lammets Blod og i Kraft af deres Vidnesbyrds Ord; og de elskede ikke deres Liv, lige til Døden. 12 Derfor, fryder eder, I Himle, og I, som bo i dem! Ve Jorden og Havet! thi Djævelen er nedstegen til eder og har stor Vrede, fordi han ved, at han kun har liden Tid. 13 Og da Dragen så, at den var styrtet til Jorden, forfulgte den Kvinden, som havde født Drengebarnet. 14 Og den støre Ørns tvende Vinger bleve givne Kvinden, for at hun skulde flyve til Ørkenen, til sit Sted, der hvor hun næres en Tid og Tider og en halv Tid, borte fra Slangen. 15 Og Slangen spyede Vand som en Flod ud af sin Mund efter Kvinden for at bortskylle hende med Floden. 16 Og Jorden kom Kvinden til Hjælp; og Jorden åbnede sin Mund og opslugte Floden, som Dragen havde udspyet af sin Mund. 17 Og Dragen vrededes på Kvinden og gik bort for at føre Krig imod de øvrige af hendes Sæd, dem, som holde Guds Bud og have Jesu Vidnesbyrd

g jeg stod på Sandet ved Havet. (13:1) Og jeg så et Dyr stige op af Havet, som havde ti Horn og syv Hoveder, og på sine Horn ti Kroner, og på sine Hoveder Bespottelsens Navne. 2 Og Dyret, som jeg så, var ligt en Panter, og dets Fødder som en Bjørns, og dets Mund som en Løves Mund; og Dragen gav det sin Kraft og sin Trone og stor Magt. 3 Og jeg så et af dets Hoveder ligesom såret til Døden, og dets dødelige Sår blev lægt, og al Jorden fulgte undrende efter Dyret. 4 Og de tilbade Dragen, fordi den havde givet Dyret Magten; og de tilbade Dyret og sagde: Hvem er Dyret lig? hvem mægter at kæmpe imod det? 5 Og der blev givet det en Mund til at tale store Ord og Bespottelser, og der blev givet det Magt til at virke i to og fyrretyve Måneder. 6 Og det åbnede sin Mund til Bespottelser imod Gud, til at bespotte hans Navn og hans Telt, dem, som bo i Himmelen. 7 Og der blev givet det at føre Krig imod de hellige og at overvinde dem; og der blev givet det Magt over hver Stamme og Folk og Tungemål og Folkeslag. 8 Og alle, som bo på Jorden, skulle tilbede ham, enhver, hvis Navn ikke fra Verdens Grundlæggelse er skrevet i Lammets, det slagtedes, Livets Bog. 9 Dersom nogen har Øre, han høre! 10 Dersom nogen fører andre i Fængsel, han kommer selv i Fængsel; dersom nogen dræber med Sværd, han skal dræbes med Sværd. Her gælder det de helliges Udholdenhed og Tro. 11 Og jeg så et andet Dyr stige op af Jorden, og det havde to Horn ligesom et Lam og talte som en Drage. 12 Og det udøver hele det første Dyrs Magt for dets Åsyn og får Jorden og dem, som bo derpå, til at tilbede det første dyr, hvis dødelige Sår blev lægt. 13 Og det gør store Tegn, så at det endog får Ild til. at falde ned fra Himmelen på Jorden for Menneskenes Åsyn. 14 Og det forfører dem, som bo på Jorden, for de Tegns Skyld, som det blev givet det at gøre for Dyrets Åsyn, og siger til dem, som bo på Jorden, at de skulle gøre et Billede af Dyret, ham, som har Sværdhugget og kom til Live. 15 Og det fik Magt til at give Dyrets Billede Ånd, så at Dyrets Billede endog kunde tale og gøre, at alle de, der ikke vilde tilbede Dyrets Billede, skulde ihjelslås. 16 Og det får alle, både små og støre, både rige og fattige, både frie og Trælle, til at sætte sig et Mærke på deres højre Hånd eller på deres Pande, 17 for at ingen skal kunne købe eller sælge uden den, som har Mærket, Dyrets Navn eller dets Navns Tal. 18 Her gælder det Visdom! Den, som har Forstand, udregne Dyrets Tal; thi det er et Menneskes Tal, og dets Tal er 666

g jeg så, og se, Lammet stod på Zions Bjerg, og med det hundrede og fire og fyrretyve Tusinde, som havde dets Navn og dets Faders Navn skrevet på deres Pander. 2 Og jeg hørte en Lyd fra Himmelen som en Lyd af mange Vande og som en Lyd af stærk Torden, og den Lyd, jeg hørte, var som at Harpespillere, der spillede på deres Harper. 3 Og de sang en ny Sang for Tronen og for de fire levende Væsener og de Ældste; og ingen kunde lære den Sang, uden de hundrede og fire og fyrretyve Tusinde, som ere løskøbte fra Jorden. 4 Dette er dem, som ikke have besmittet sig med Kvinder, thi de ere jomfruelige; dette er dem, som følge Lammet, hvor det går. Disse ere løskøbte fra Menneskene, en Førstegrøde før Gud og Lammet, 5 og i deres Mund er der ikke fundet Løgn; thi de ere ulastelige. 6 Og jeg så en anden Engel flyve midt oppe under Himmelen, som havde et evigt Evangelium at forkynde for dem, der bo på Jorden, og for alle Folkeslag og Stammer og Tungemål og Folk, 7 og han sagde med høj Røst: Frygter Gud og giver ham Ære, thi hans Doms Time er kommen, og tilbeder ham, som har gjort Himmelen og Jorden og Havet og Vandenes Kilder. 8 Og endnu en anden Engel fulgte, som sagde: Falden, falden er Babylon, den store, som har givet alle Folkeslagene at drikke af sin Utugts Harmes Vin. 9 Og en tredje Engel fulgte dem og sagde med høj Røst: Dersom nogen tilbeder Dyret og dets Billede og tager Mærke på sin Pande eller på sin Hånd, 10 så skal han drikke af Guds Harmes Vin, som er iskænket ublandet i hans Vredes Bæger; og han skal pines med Ild og Svovl for de hellige Engles og for Lammets Åsyn. 11 Og deres Pines Røg opstiger i Evighedernes Evigheder; og de have ikke Hvile Dag og Nat, de, som tilbede Dyret og dets Billede, og enhver, som tager dets Navns Mærke. 12 Her gælder det de helliges Udholdenhed, de, som bevare Guds Bud og Troen på Jesus. 13 Og jeg hørte en Røst fra Himmelen, som sagde: Skriv: Salige ere de døde, som dø i Herren herefter. Ja, siger Ånden, de skulle hvile fra deres Møje, thi deres Gerninger følge med dem. 14 Og jeg, så, og se en hvid Sky, og på Skyen sad der en lig en Menneskesøn med en Guldkrone på sit Hoved og en skarp Segl i sin Hånd. 15 Og en anden Engel gik ud fra Templet og råbte med høj Røst til ham, som sad på Skyen: Udsend din Segl og høst; thi Timen til at høste er kommen, fordi Jordens Høst er moden. 16 Og han, som sad på Skyen, lod sin Segl gå over Jorden, og Jorden blev høstet. 17 Og en anden Engel gik ud fra Templet i Himmelen; også han havde en skarp Segl. 18 Og fra Alteret gik en anden Engel ud, som havde Magt over Ilden; og han råbte med høj Røst til den, som havde den skarpe Segl, og sagde: Udsend din skarpe Segl og afskær Druerne af Jordens Vintræ; thi dets Druer ere modne. 19 Og Engelen lod sin Segl gå hen over Jorden og afskar Frugten på Jordens Vintræ og kastede den i Guds Harmes store Persekar. 20 Og Persekarret blev trådt uden for Staden, og der kom Blod ud af Persekarret op til Hestenes Bidsler, så langt som eet Tusinde og seks Hundrede Stadier.

g jeg så et andet Tegn i Himmelen, stort og vidunderligt: syv Engel som have de syv sidste Plager; thi med disse er Guds Harme fuldbyrdet. 2 Og jeg så som et Glarhav, blandet med Ild, og dem, som sejrende gik ud af Kampen med Dyret og dets Billede og dets Navns Tal, stående ved Glarhavet og holdende Guds Harper. 3 Og de sang Mose, Guds Tjeners, Sang, og Lammets Sang, og sagde: Store og vidunderlige ere dine Gerninger, Herre, Gud, du Almægtige! retfærdige og sande' ere dine Veje, du Folkeslagenes Konge! 4 Hvem skulde ikke frygte dig, Herre! og prise dit Navn? Thi du alene er hellig; ja, alle Folkeslagene skulle komme og tilbede for dit Åsyn, fordi dine retfærdige Domme ere blevne åbenbarede. 5 Og derefter så jeg, og Vidnesbyrdets Tabernakels Tempel i Himmelen blev åbnet, 6 og de syv Engle, som havde de syv Plager, gik ud af Templet, iførte rent og skinnende Linklæde og omgjordede om Brystet med Guldbælter. 7 Og et af de fire levende Væsener gav de syv Engle syv Guldskåle fyldte med Guds Harme, han. som lever i Evighedernes Evigheder. 8 Og Templet fyldtes med Røg fra Guds Herlighed og fra hans Kraft; og ingen kunde gå ind i Templet, førend de syv Engles syv Plager fik Ende.

g jeg hørte en høj Røst fra Tempelet sige til de syv Engle: Går hen og udgyder Guds Harmes syv Skåle over Jorden! 2 Og den første gik hen og udgød sin Skål over Jorden, og der kom slemme og onde Bylder på de Mennesker, som havde Dyrets Mærke, og dem, som tilbade dets Billede. 3 Og den anden Engel udgød sin Skål i Havet, og det blev til Blod som af en død; og hver levende Sjæl i Havet døde. 4 Og den tredje Engel udgød sin Skål i Floderne og Vandkilderne, og de bleve til Blod. 5 Og jeg hørte Vandenes Engel sige: Retfærdig er du, som er, og som var, du hellige, fordi du har fældet denne Dom; 6 thi de have udøst helliges og Profeters Blod, og du har givet dem Blod at drikke; de ere det værd. 7 Og jeg hørte Alteret sige: Ja, Herre, Gud, du almægtige! sande og retfærdige ere dine Domme. 8 Og den fjerde Engel udgød sin Skål over Solen; og det blev givet den at brænde Menneskene med Ild. 9 Og Menneskene brændtes i stor Hede og bespottede Guds Navn, som har Magt over disse Plager; og de omvendte sig ikke til at give ham Ære. 10 Og den femte Engel udgød sin Skål over Dyrets Trone; og dets Rige blev formørket, og de tyggede deres Tunger af Pine. 11 Og de bespottede Himmelens Gud for deres Piner og for deres Bylder; og de omvendte sig ikke fra deres Gerninger. 12 Og den sjette Engel udgød sin Skål over den store Flod Eufrat; og dens Vand borttørredes, for at Vejen kunde beredes for Kongerne fra Solens Opgang. 13 Og jeg så, at der af Dragens Mund og af Dyrets Mund og af den falske Profets Mund udgik tre urene Ånder, som lignede Padder. 14 Thi de ere DæmonersÅnder, som gøre Tegn; og de gå ud til hele Jorderiges Konger for at samle dem til Krigen på Guds, den almægtiges, store Dag. 15 - Se, jeg kommer som en Tyv Salig er den, som våger og bevarer sine Klæder, så han ikke skal gå nøgen, og man skal se hans Skam. - 16 Og de samlede dem til det Sted,som kaldes på Hebraisk Harmagedon. 17 Og den syvende Engel udgød sin Skål i Luften; og fra Templet, fra Tronen udgik der en høj Røst, som sagde: Det er sket. 18 Og der kom Lyn og Røster og Tordener; og der blev et stort Jordskælv, hvis Mage ikke har været, siden der blev Mennesker til på Jorden, et sådant Jordskælv, så stort. 19 Og den store Stad blev til tre Dele, og Folkeslagenes Stæder faldt; og Gud kom det store Babylon i Hu for at give det Bægeret med sin Vredes Harmes Vin. 20 Og hver Ø flyede, og Bjerge bleve ikke fundne. 21 Og en stærk Hagl, centnertung, faldt ned fra Himmelen på Menneskene; og Menneskene bespottede Gud for Haglens Plage, thi dens Plage var meget stor

g en af de syv Engle, som havde de syv Skåle, kom og talte med mig og sagde: Kom! jeg vil vise dig Dommen over den store Skøge, som sidder over mange Vande, 2 med hvem Jordens Konger have bolet, og de, som bo på Jorden, ere blevne drukne af hendes Utugts Vin. 3 Og han førte mig i Ånden ud i en Ørken; og jeg så en Kvinde siddende på et skarlagenfarvet Dyr, som var fuldt af Bespottelsens Navne; det havde syv Hoveder og ti Hor1m. 4 Og Kvinden var klædt i Purpur og Skarlagen og strålede af Guld og Ædelsten og Perler; hun havde et Guldbæger i sin Hånd, fuldt af Vederstyggeligheder og hendes Utugts Urenheder. 5 Og på hendes Pande var skrevet et Navn, en Hemmelighed: Babylon den store, Moderen til Jordens Skøger og Vederstyggeligheder. 6 Og jeg så Kvinden, drukken af de helliges Blod og af Jesu Vidners Blød; og jeg undrede mig i stor Forundring, da jeg så hende. 7 Og Engelen sagde til mig: Hvorfor undrede du dig? Jeg vil sige dig Hemmeligheden med Kvinden og med Dyret, som bærer hende, og som har de syv Hoveder og de ti Horn. 8 Dyret, som du så, har været og er ikke, og det skal stige op af Afgrunden og gå bort til Fortabelse; og de, som bo på Jorden, skulle undre sig, de, hvis Navne ikke ere skrevne i Livets Bog fra Verdens Grundlæggelse, når de se,at Dyret var og er ikke og skal komme. 9 Her gælder det den Forstand, som har Visdom. De syv Hoveder ere syv Bjerge, på hvilke Kvinden sidder, 10 og de ere syv Konger. De fem ere faldne, den ene er der, den anden er endnu ikke kommen, og når han kommer, skal han blive en liden Tid. 11 Og Dyret, som var og er ikke, er både selv en ottende og er en af de syv og farer bort til Fortabelse. 12 Og de ti Horn, som du så, ere ti Konger, som endnu ikke have fået Rige, men få Magt som Konger een Time sammen med Dyret. 13 Disse have eet Sind, og deres Kraft og Magt give de til Dyret. 14 Disse skulle føre Krig med Lammet, og Lammet skal sejre over dem - fordi det er Herrers Herre og Kongers Konge - og de: som ere med det, de kaldede og udvalgte og trofaste. 15 Og han sagde til mig: De Vande, som du så, der hvor Skøgen sidder, ere Folk og Skarer og Folkeslag og Tungemål. 16 Og de ti Horn, som du så, og Dyret, disse ville hade Skøgen og gøre hende øde og nøgen og æde hendes Kød og opbrænde hende med Ild. 17 Thi Gud har indgivet dem i deres Hjerte at gøre efter hans Sind og at handle af eet Sind og at give Dyret deres Kongemagt,indtil Guds Ord blive fuldbyrdede. 18 Og Kvinden, som du så, er den store Stad, som har Herredømme over Jordens Konger.

erefter så jeg en anden Engel stige ned fra Himmelen; han havde stor Magt, og Jorden blev oplyst af hans Herlighed. 2 Og han råbte med stærk Røst og sagde: Falden, falden er Babylon den støre, og den er bleven Dæmoners Bolig og et Fængsel for alle Hånde urene Ånder og et Fængsel for alle Hånde urene og afskyede Fugle! 3 Thi af hendes Utugts Harmes Vin have alle Folkeslagene drukket, og Jordens Konger have bolet med hende, og Jordens Købmænd ere blevne rige af hendes Yppigheds Fylde. 4 Og jeg hørte en anden Røst fra Himmelen, som sagde: Går ud fra hende, mit Folk! for at I ikke skulle blive meddelagtige i hendes Synder og ikke rammes af hendes Plager. 5 Thi hendes Synder ere opdyngede indtil Himmelen, og Gud har kommet hendes Uretfærdigheder i Hu. 6 Betaler hende, som hun har betalt eder, og gengælder hende dobbelt efter hendes Gerninger; skænker hende dobbelt i det Bæger, som hun har iskænket. 7 Så meget, som hun har forherliget sig selv og levet i Yppighed, så meget skulle I give hende af Pine og Sørg! Fordi hun siger i sit Hjerte: Jeg sidder som en Dronning og er ikke Enke, og Sorg skal jeg ingenlunde se, 8 derfor skulle hendes Plager komme på een Dag: Død og Sorg og Hunger, og hun skal opbrændes med Ild; thi stærk er den Herre Gud, som har dømt hende. 9 Og Jordens Konger, som have bolet og levet yppigt med hende, skulle græde og hyle over hende, når de se Røgen af hendes Brand, 10 medens de stå langt borte af Frygt for hendes Pinsel og sige: Ve! ve! du store Stad, Babylon, du stærke Stad, thi på een Time er din Dom kommen. 11 Og Jordens Købmænd græde og sørge over hende, fordi ingen mere køber deres Ladning: 12 Ladning af Guld og Sølv og Ædelsten og Perler og fint Linned og Purpur og Silke og Skarlagen og alle Hånde vellugtende Træ og alle Hånde Arbejde af Elfenben og alle Hånde Arbejde af kostbart Træ og af Kobber og Jern og Marmor, 13 og Kanelbark og Hårsalve og Røgelser og Salve og Virak og Vin og Olie og fint Mel og Hvede og Okser og Får og Heste og Vogne og Slaver, ja, Menneskesjæle. 14 Og den Frugt, din Sjæl lystedes ved, er vegen fra dig og alt det lækre og glimrende er forbi for dig, og man skal aldrig finde det mere. 15 De, som handlede dermed og ere blevne rige ved hende, skulle stå langt borte af Frygt for hendes Pinsel grædende og sørgende og sige: 16 Ve ve! den store Stad, som var klædt i fint Linned og Purpur og Skarlagen og strålede af Guld og Ædelsten og Perler; thi i een Time er så stor en Rigdom lagt øde. 17 Og alle Styrmænd og alle Skippere og Søfolk og alle, som arbejde på Havet, stode langt borte 18 og råbte, da de så Røgen af hendes Brand, og sagde: Hvor var der Mage til den store Stad? 19 Og de kastede Støv på deres Hoveder og råbte grædende og sørgende og sagde: Ve! ve! den store Stad, hvori alle, som havde Skibe på Havet, berigedes ved dens Pragt; thi i een Time er den bleven lagt øde. 20 Fryd dig over den, du Himmel, og I hellige og Apostle og Profeter! fordi Gud har skaffet eder Ret over den. 21 Og en vældig Engel løftede en Sten som en stor Møllesten og kastede den i Havet og sagde: Således skal Babylon, den store Stad, nedstyrtes i Hast og ikke findes mere. 22 Og Lyd af Harpespillere og Sangere og Fløjtespillere og Basunblæsere skal ikke høres i dig mere; og ingen Kunstner i nogen Kunst skal findes i dig mere; og Lyd af Mølle skal ikke høres i dig mere; 23 og Lys af Lampe skal ikke skinne i dig mere, og Brudgoms og Bruds Røst skal ikke høres i dig mere, fordi dine Købmænd vare Jordens Stormænd, fordi alle Folkeslagene bleve forførte ved dit Trylleri. 24 Og i den blev Profeters og helliges Blod fundet og alle deres, som ere myrdede på Jorden

erefter hørte jeg ligesom en høj Røst af en stor Skare i Himmelen, som sagde: Halleluja! Frelsen og Herligheden og Kraften tilhører vor Gud. 2 Thi sande og retfærdige ere hans Domme, at han har dømt den store Skøge, som fordærvede Jorden med sin Utugt, og krævet sine Tjeneres Blod af hendes Hånd. 3 Og de sagde anden Gang: Halleluja! og Røgen fra hende opstiger i Evighedernes Evigheder. 4 Og de fire og tyve Ældste og de fire levende Væsener faldt ned eg tilbade Gud, som sad på Tronen, og de sagde: Amen! Halleluja! 5 Og en Røst udgik fra Tronen og sagde: Lover vor Gud, alle hans Tjenere, I, som frygte ham, de små og de store! 6 Og jeg hørte som en Røst af en stor Skare og som en Lyd af mange Vande og, som en Lyd af stærke Tordener, der sagde: Halleluja! thi Herren, Gud, den almægtige, har tiltrådt Kongedømmet. 7 Lader os glæde og fryde os og give ham Æren; thi Lammets Bryllup er kommet, og hans Brud har gjort sig rede. 8 Og det blev givet hende at iføre sig skinnende, rent Linklæde; thi Linklædet er de helliges Retfærdshandlinger. 9 Og han siger til mig: Skriv: Salige ere de, som ere budne til Lammets Bryllups Nadver! Og han siger til mig: Disse ere de sande Guds Ord. 10 Og jeg faldt ned for hans Fødder for at tilbede ham, og han siger til mig: Gør det ikke! Jeg er din Medtjener eg dine Brødres, som have Jesu Vidnesbyrd; tilbed Gud! thi Jesu Vidnesbyrd er Profetiens Ånd. 11 Og jeg så Himmelen åben, og se en hvid Hest, og han, som sad på den, kaldes trofast og sanddru, og han dømmer og kæmper med Retfærdighed. 12 Men hans Øjne vare Ildslue, og på hans Hoved var der mange Kroner;han havde et Navn skrevet, hvilket ingen kender, uden han selv; 13 og han var iført en Kappe, dyppet i Blod, og hans Navn kaldes: Guds Ord. 14 Og Hærene i Himmelen fulgte ham på hvide Heste, iførte hvidt, rent Linklæde. 15 Og af hans Mund udgik der et skarpt Sværd, for at han dermed skulde slå Folkeslagene; og han skal vogte dem med en Jernstav, og han skal træde Guds, den almægtiges, Vredes Harmes Vinperse. 16 Og på Kappen, på sin Lænd har han et Navn skrevet: Kongers Konge og Herrers Herre. 17 Og jeg så en Engel stående i Solen, og han råbte med høj Røst og sagde til alle Fugle, som flyve midt oppe under Himmelen: Kommer og samler eder til Guds store Nadver 18 for at æde Kød af Konger og Kød af Krigsøverster og Kød af vældige og Kød af Heste og af dem, som sidde på dem, og Kød af alle, både frie og Trælle, små og store. 19 Og jeg så Dyret og Jordens Kongen og deres Hære samlede for at føre Krig imod ham, som sad på Hesten, og imod hans Hær. 20 Og Dyret blev grebet og med det den falske Profet, som havde gjort Tegnene for dets Åsyn, hvormed han havde forført dem, som toge Dyrets Mærke, og dem, som tilbade dets Billede; de bleve begge kastede levende i Ildsøen, som brænder med Svovl. 21 Og de andre bleve ihjelslåede med hans Sværd, som sad på Hesten, det, der udgik af hans Mund, og alle Fuglene bleve mættede at deres Kød

g jeg så en Engel stige ned fra Himmelen, han havde Afgrundens Nøgle og en stor Lænke i sin Hånd. 2 Og han greb Dragen, den gamle Slange, som er Djævelen og Satan, og bandt ham for tusinde År 3 og kastede ham i Afgrunden og lukkede og forseglede over ham, for at han ikke mere skulde forføre Folkeslagene, førend de tusinde År vare til Ende; derefter skal han løses en lille Tid. 4 Og jeg så Troner, og de satte sig på dem, og Dommermagt blev given dem; og jeg så deres Sjæle, som vare halshuggede for Jesu Vidnesbyrds og for Guds Ords Skyld, og dem, som ikke havde tilbedt; Dyret eller dets Billede og ikke havde taget Mærket på deres Pande og på deres Hånd; og de bleve levende og bleve Konger med Kristus i tusinde År. 5 De øvrige af de døde bleve ikke levende, førend de tusinde År vare til Ende. Dette er den første Opstandelse. 6 Salig og hellig er den, som bar Del i den første Opstandelse; over disse har den anden Død ikke Magt, men de skulle være Guds og Kristi Præster og skulle være Konger med ham i de tusinde År. 7 Og når de tusinde År ere til Ende, skal Satan løses af sit Fængsel. 8 Og han skal gå ud for at forføre Folkeslagene ved Jordens fire Hjørner, Gog og Magog, for at samle dem til Krig; deres Tal er som Havets Sand. 9 Og de droge frem over Jordens Flade og omringede de helliges Lejr og den elskede Stad. Og Ild faldt ned fra Himmelen fra Gud og fortærede dem. 10 Og Djævelen, som forfømte dem, blev kastet i Ild og Svovlsøen, hvor også Dyret og den falske Profet var; og de skulle pines Dag og Nat i Evighedernes Evigheder. 11 Og jeg så en stor, hvid Trone og ham, som sad derpå; for hans Åsyn flyede Jorden og Himmelen, og der blev ikke fundet Sted for dem. 12 Og jeg så de døde, de store og de små, stående for Tronen, og Bøger bleve åbnede; og en anden Bog blev åbnet, som er Livets Bog; og de døde bleve dømte efter det, som var skrevet i Bøgerne, efter deres Gerninger. 13 Og Havet afgav de døde, som vare i det; og Døden og Dødsriget afgave de døde, som vare i dem, og de bleve dømte, hver efter sine Gerninger. 14 Og Døden og Dødsriget bleve kastede i Ildsøen. Dette er den anden Død, Ildsøen. 15 Og dersom nøgen ikke fandtes skreven i Livets Bog, blev han kastet i Ildsøen

g jeg så en ny Himmel og en ny Jord; thi den forrige Himmel og den forrige Jord var veget bort, og Havet var ikke mere. 2 Og jeg så den hellige Stad, det nye Jerusalem, stige ned fra Himmelen fra Gud, beredt som en Brud, der er smykket før sin Brudgom. 3 Og jeg hørte en høj Røst fra Himmelen, som sagde: Se, Guds Telt er hos Menneskene, og han skal bo hos dem, og de skulle være hans Folk, og Gud selv skal være hos dem og være deres Gud. 4 Og han skal aftørre hver Tåre af deres Øjne, og Døden skal ikke være mere, ej heller Sorg, ej heller Skrig, ej heller Pine skal være mere; thi det forrige er veget bort. 5 Og han, som sad på Tronen, sagde: Se, jeg gør alle Ting nye. Og han siger til mig: Skriv; thi disse Ord ere troværdige og sande. 6 Og han sagde til mig: De ere skete. Jeg er Alfa og Omega, Begyndelsen og Enden. Jeg vil give den tørstige af Livets Vands Kilde uforskyldt. 7 Den, som sejrer, skal arve dette, og jeg vil være hans God, og han skal være min Søn. 8 Men de fejge og utro og vederstyggelige og Morderne og de utugtige og Troldkarlene og Afgudsdyrkerne og alle Løgnerne, deres Lod skal være i Søen, som brænder med Ild og Svovl; dette er den anden Død. 9 Og en af de syv Engle, som havde de syv Skåle, der vare fulde af de syv sidste Plager, kom og talte med mig og sagde: Kom, jeg vil vise dig Bruden, Lammets Hustru. 10 Og han førte mig i Ånden hen på et stort og højt Bjerg og viste mig den hellige Stad, Jerusalem, stigende ned fra Himmelen, fra Gud 11 med Guds Herlighed. Dens Glans var som den kostbareste Sten, som krystalklar Jaspissten. 12 Den havde en stor og høj Mur; den havde tolv Porte og over Portene tolv Engle og påskrevne Navne, hvilke ere Israels Børns tolv Stammers; 13 mod Øst tre Porte og mod Nord tre Porte og mod Syd tre Porte og mod Vest tre Porte. 14 Og Stadens Mur havde tolv Grundsten, og på dem Lammets tolv Apostles tolv Navne. 15 Og han, som talte med mig, havde en Målestok, et Guldrør, for at han skulde måle Staden og dens Porte og dens Mur. 16 Og Staden ligger i Firkant, og dens Længde er lige så stor som Bredden. Og han målte Staden med Røret: tolv Tusinde Stadier; dens Længde, Bredde og Højde ere lige. 17 Og han målte dens Mur, hundrede og fire og fyrretyve Alen, efter Menneskemål, hvilket er Englemål. 18 Og dens Murværk var Jaspis, og Staden var af rent Guld, lig det rene Glar. 19 Stadmurens Grundsten vare prydede med alle Hånde Ædelsten: den første Grundsten var Jaspis, den anden Safir, den tredje Kalkedon, den fjerde Smaragd, 20 den femte Sardonyks, den sjette Sarder, den syvende Krysolit, den ottende Beryl, den niende Topas, den tiende Krysopras, den ellevte Hyacint, den tolvte Ametyst. 21 Og de tolv Porte vare tolv Perler, hver af Portene var af een Perle, og Stadens Gade var rent Guld som gennemsigtigt Glar. 22 Og jeg så intet Tempel i den; thi dens Tempel er Herren, Gud, den almægtige, og Lammet. 23 Og Staden trænger ikke til Sol eller Måne til at skinne for den; thi Guds Herlighed oplyste den, og Lammet var dens Lys. 24 Og Folkeslagene skulle vandre i dens Lys, og Jordens Konger bringe deres Herlighed til den, 25 og dens Porte skulle ikke lukkes om Dagen; thi Nat skal ikke være der, 26 og de skulle bringe Folkeslagenes Herlighed og Ære til den. 27 Og intet urent skal komme ind i den, ej heller nogen, som øver Vederstyggelighed og Løgn; kun de, som ere skrevne i Lammets Livets Bog

g han viste mig Livets Vands Flod, skinnende som Krystal, udvæld de fra Guds og Lammets Trone. 2 Midt i dens Gade og på begge Sider af Floden voksede Livets Træ, som bar tolv Gange Frugt og gav hver Måned sin Frugt; og Bladene af Træet tjente til Lægedom for Folkeslagene. 3 Og der skal intet bandlyst være mere; og Guds og Lammets Trone skal være i den, og hans Tjenere skulle tjene ham, 4 og de skulle se hans Ansigt, og hans Navn skal være på deres Pander. 5 Og Nat skal der ikke være mere, og de trænge ikke til Lys af Lampe eller Lys af Sol, fordi Gud Herren skal lyse over dem; og de skulle, være Konger i Evighedernes Evigheder. 6 Og han sagde til mig: Disse Ord ere troværdige og sande; og Herren, Profeternes Ånders Gud, har udsendt sin Engel for at vise sine Tjenere, hvad der skal ske snart. 7 Og se, jeg kommer snart. Salig er den, som bevarer denne Bogs Profetis Ord. 8 Og jeg, Johannes, er den, som så og hørte disse Ting, og da jeg havde hørt og set, faldt jeg ned for at tilbede for den Engels Fødder, som viste mig disse Ting. 9 Og han siger til mig: Gør det ikke; jeg er din Medtjener og dine Brødres, Profeternes, og deres, som bevare denne Bogs Ord; tilbed Gud! 10 Og han siger til mig: Du skal ikke forsegle denne Bogs Profetis Ord, thi Tiden er nær. 11 Lad den som gør Uret, fremdeles gøre Uret, og den urene fremdeles blive uren, og den retfærdige fremdeles øve Retfærdighed, og den hellige fremdeles blive helliggjort. 12 Se, jeg kommer snart, og min Løn er med mig til at betale enhver, efter som hans Gerning er. 13 Jeg er Alfa og Omega, den første og den sidste, Begyndelsen og Enden. 14 Salige ere de, som tvætte deres Klædebon, for at de kunne få Adgang til Livets Træ og gå ind igennem Portene i Staden. 15 Udenfor ere Hundene og Troldkarlene og de utugtige og Morderne og Afgudsdyrkerne og enhver, som elsker og øver Løgn. 16 Jeg, Jesus, har sendt min Engel til at vidne for eder disse Ting om Menighederne, jeg er Davids Rodskud og Slægt, den strålende Morgenstjerne. 17 Og Ånden og Bruden sige: Kom! Og den, som hører, sige: Kom! Og den, som tørster, han komme; den, som vil, han modtage Livets Vand uforskyldt! 18 Jeg vidner for enhver, som hører denne Bogs Profetis Ord: Dersom nogen lægger noget til disse Ting, da skal Gud lægge på ham de Plager, som der er skrevet om i denne Bog. 19 Og dersom nogen tager noget bort fra denne Profetis Bogs Ord, da skal Gud tage hans Lod bort fra Livets Træ og fra den hellige Stad, om hvilke der er skrevet i denne Bog. 20 Han, som vidner disse Ting, siger: Ja, jeg kommer snart! Amen. 21 Den Herres Jesu Nåde være med alle!

0 notes

londonunderground · 3 months ago

Text

Sommarnattens heta värme hade letat sig in i den mörka lokalen. Cami brydde sig inte. Senaste timmen hade hon rört sig till den dunkande musiken, mitt i smeten där hon och Lola hade tryckt sig in och claimat en minimal yta som deras. Basen hade blivit hennes guide, och i det flimrande ljuset och kvällens uppsluppna stämning svängde hon med höfterna och dansade så att håret yrde. Den djupröda silkesklänning smet om hennes kropp, accentuerade den på precis rätt ställen utan att hämma henne i rörelserna. Det var länge sen hon släppt lös så här, men fan vad det var underbart. Lola lyckades alltid dra ur det värsta ur henne, men på det allra bästa av sätt. Tyngden av omvärlden liksom föll av. För varje drink och varje skratt som kom från de persikomålade läpparna framför henne luckrades hon upp och blommade ut. De hasselnötsfärgade ögonen fylldes med ett glittrande bus som stegrade i takt med att människorna runt omkring henne blev allt onyktrare.

De senaste minuterna hade dock den fria känslan dämpats och den slingrande paniken hade börjat leta sig in i hennes bröst för att ta dess plats. Nu och då råkade hon stöta ihop med någon av de andra, svettiga, varma axlar och händer och lår som fick henne att rynka på näsan i avsmak. Hon var för nykter för det här. Nykter var nog ett starkt ord för att beskriva hennes tillstånd. Allt kändes lättare, stegen i de svarta stövlarna hade aldrig flödat bättre till någon rytm någonsin och världen var lite sådär suddig i kanterna, men hon var absolut för nykter för att stå ihopklämd mellan tio svettiga snubbar som juckade i otakt. Riktigt så illa var det väl inte, men hon var full och behövde ta ett andetag av något som inte var sjutton olika svettdofter blandat med en uppsjö av parfymer.

“Kom, jag måste ha något att dricka!” Hon lutade sig fram för att säga orden tätt intill Lolas öra. Musiken var alldeles för hög för att hon skulle höra annars. Hennes vän nickade så det för kvällen lockade håret dansade runt henne, och hand i hand påbörjade de det svåra uppdraget att ta sig ut från dansgolvet.

Efter tio minuters envist stångande lämnade de äntligen golvet bakom sig. Cami fann sig själv släppa ut en lättnadens suck när hon äntligen kunde gå två steg utan att behöva pressa sig förbi någon annan som bara störde sig på att hon avbröt deras dans.

“Där! Jag ser dem andra, kom!” Lola drog med sig henne vidare bort mot resten av deras grupp. Jay stod borta vid baren med armen om Ana, hans blonda rufsiga hår som en flagga för att leda dem rätt. Bredvid dem stod även de andra tre; Warren, Mark och Helena. Lola pep iväg före henne, ivrig att få prata med Mark om Cami fick gissa, och hon tog sig långsamt fram efter henne. Området vid baren var nästan lika smockat som dansgolvet, och då någon krockade in i henne bakifrån vände hon ilsket runt, fullt förberedd på att snäsa av personen som så ohyfsat nästan fått henne att snubbla. Då ögonen landade på mannen framför henne fastnade avhyvlingen plötsligt i halsen. Pupillerna vidgades medan hon skannade mannen från topp till tå. Hello there, handsome.

Innan hon visste ordet av prydde ett retsamt leende de rödmålade läpparna. Hennes ena hand for upp för att rätta till de vilda danslockarna medan hon mötte hans mörka ögon med lätt höjda ögonbryn och något hungrigt i blicken.

“Är det så man behandlar kvinnor nu för tiden? Huh. Jag har visst inte varit ute på ett tag.” Hon tog ett steg närmare, våghalsig tack vare alkoholen som simmade i hennes ådror. “Vad har du så bråttom till om man får fråga?”

0 notes

spekulativtskimmer · 6 months ago

Text

"Över Den Spruckna Jorden"

Förenad med sältan. Värdig domen jag tilldelats. Över den spruckna jorden sträckte jag ut mina slitna, spattiga nerver. Jag tyckte mig se en mittpunkt. Ett epicentrum av färger omöjliga att beskriva eller klä i ord. Vid horisonten höjde sig ett väldigt stoftmoln av strävan efter mer. Tornade upp sig allt högre mot himlavalvet. Utan vare sig rädsla, skam eller tvivel, såg jag skulden rakt in i ögonen, utan att blinka. Outgrundlig i sina kyla, fanns det tveklöst en sk��nhet i vad jag fick se. Den existerade inuti sig själv. Den var sitt eget syfte.

(2024)

#prosapoesi #indie_poesi #olle_gudbrand #dröm_poesi #metafor #hallucinatorisk #symbolik #poesi #drömlogik #kryptiskt #spekulativt skimmer #straff #skuld #nerver #enigmatisk

0 notes

evigtlivihimlen · 6 months ago

Text

De Bibeltrogna och Övriga!

DE BIBELTROGNA och Övriga!

Luther förklarade redan på 1500-talet "Skriften Allena", att Bibeln är Guds eget ofelbara Ord, som ska läsas, tros på och efterföljas. Det finns miljoner människor som säger sig tro på Gud, att de är kristna; Men, de läser inte Bibeln, Guds Ord, de vill inte följa och lyda Gud och hans uttalade vilja i Bibeln. De vill ha den där biljetten till Himlen som Jesus gav, men att lyda Herren är helt främmande för dem. Här har vi den vanlige svensken som lever "vanligt" utanför den kristna kyrkogemenskapen, hos gangstrar i Mexiko med stora kors runt halsen och även inom frikyrkans väggar finns de med Bibel i hand, men oläst…

Majoriteten av världens kristna, särskilt i Asien, Afrika och Sydamerika där stora väckelser alltjämt sprids så är Bibeltrohet självklart, men, i synnerhet i våra "avfälliga" västerländska länder finns många som åberopar sin tro på Gud och Jesus för att komma till Himlen, men de vill inte veta av vare sig att regelbundet gå till kyrkan eller att läsa Bibeln och följa det som står där… Jesus sade att man måste bli "andligt född på nytt" för att kunna komma in i Guds rike, och aposteln Paulus påpekar i Bibeln att som kristen blir man en "ny skapelse i Kristus". När du blivit andligt född på nytt och ny skapelse i Kristus, alltså "frälst" så har du också fått viljan och förmågan att faktiskt läsa och lyda Guds Ord. Just här dras en skiljelinje mellan riktiga kristna och falska sådana, de sistnämnda är i ett stort självbedrägeri. De säger sig tro och att det räcker så, men som Bibeln säger i Jak.2:14,19 "vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon?…Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar"…

Vi tar en liknelse; På en fotbollsplan finns två planhalvor. Du har motståndarlagets halva och hemmalagets halva. På den sant kristna planhalvan spelar Jesus, Guds änglar och den Helige Ande tillsammans med alla som är andligt pånyttfödda och Jesu sanna lärjungar. På motståndarens planhalva spelar Djävulen och hans demoner och alla onda andemakter, deras uppdrag är bedrägeri, att föra människor vilse, bort från Gud genom lögn och falska föreställningar…När du befinner dig på Guds planhalva, tror och följer Herrens Ord och vilja så är du mottaglig för Guds beskydd, hjälp och välsignelser. Ja, fienden lyckas såra, skada dig emellanåt, det är ett "krig" som pågår. Jesus sade att "i världen får ni lida", särskilt av förföljelse mot kristna, men det står också att Jesus botar, helar och upprättar. Herren hjälper de sina igenom svårigheterna. Och Guds beskydd är omfattande, jag skulle kunna vittna massor om Guds mirakulösa ingripanden, då jag räddats, särskilt på missionsfältet…

Då är frågan; Vad sker med människor som uppenbarligen inte är på Guds planhalva eftersom de lever i otro och uppror gentemot Gud och hans Ord, vilja i Bibeln? Här återfinns även frikyrkliga som blivit avfälliga. Det är en sak att råka falla, synda som kristen, det händer även på Guds planhalva, men då ångrar man sig, bekänner sin synd i djup omvändelse. Då kan Jesus förlåta och rena, som Bibeln förklarar ingående. Det kan även då bli konsekvenser då vi bryter mot Guds vilja, ungefär som när vi bryter mot trafikreglerna. Kör vi mot rött, struntar i högerregeln osv skadar vi oss själva och andra. Både Guds och Trafikverkets regler finns för vårt beskydd… Men, som sagt, vad sker med människor på fiendens planhalva? De är till 100% mottagliga för den Ondes angrepp på alla de så hemska sätt, de är vidöppna för bedrägeri och till att faktiskt bli använda för den Ondes syften, särskilt i att förfölja kristna…Gud är god, han låter i sin nåd ett visst beskydd vara också över "de orättfärdiga", eller ofrälsta med andra ord. Om inte så hade mänskligheten utplånats för länge sedan, djävulen vill bara "stjäla, slakta och döda" som Bibeln säger. Visserligen är den Onde främsta drivkraften bakom allt ont som sker, men människan hade nog i sin själviskhet kunnat utplåna sig själv tusen gånger om, men Guds nåd har förhindrat detta. Tänk efter, läs historia! T ex kärnvapenhotet…Men, Guds beskydd och nåd gentemot dem som inte vill veta av Honom, som vägrar tro och följa är ytterst begränsat…Det märkliga är att dessa som säger sig vara till och med ateister, är väldigt snabba på att skylla på Gud när något hemskt händer dem eller i världen, de tror ju inte ens att Gud finns, men ändå…

Kol.1:13: "Han har frälst oss från mörkrets välde (fiendens planhalva) och fört oss in i sin älskade Sons rike (Guds planhalva)"…

Redan från begynnelsen så handlade kriget mellan Gud och Satan om vem som skulle vinna människorna på sin sida, "sin planhalva". Djävulen använde direkt lögnen och ifrågasättande av just Guds Ord som vapen för att bedra människan då han sade "skulle Gud ha sagt", och de 1:a människorna gjorde uppror mot Guds vilja och gjorde det man inte fick göra, och Syndafallet blev tragisk verklighet. Ni ser, det handlar om att sann tro, bejakar och följer Guds uttalade vilja, i Ordet, Bibeln. Och otro handlar om att gå människans egna väg och vilja istället för Guds. Det handlar om uppror eller lydnad gentemot Gud, om att antingen förhärda sig i otro eller att välja sann tro och därmed lydnad…Oftast vill människan som valt vandra utanför Guds vilja (beskriven i Bibeln) hänvisa till andra förklaringar till livet och tillvaron; Filosofi, psykologi och även andra religioner, inte minst New Age, magi och ockultism för västerlänningar som gärna blandar vilt allt detta i sin egen snickrade religion eller livsåskådning, där också Jesus ibland får vara med på ett hörn…Har du tänkt på hur TV, tidningar och filmer översvämmas av spökprogram, det vimlar av troll, häxor, ockult healing, tarotkort, varelser med magiska krafter och övernaturliga inslag osv, allt ofta skildrat som något positivt; Men, så fort något med kristet övernaturligt eller karismatiskt råkar skildras så blir det ett ramaskri, något galet negativt…

Psykologi är förresten inget problem för Gud, han skapade både människans fysiska och psykiska funktioner; Sedan kan både Gud och Djävulen använda sig av dessa funktioner för sina syften. Jag har sett på missionfältet och hemmavid hur Jesus ögonblickligen botat sjuka; blinda har sett, döva hört, min egen fru blev 2.5 cm längre då Gud helade från skolios. Om psykiskt helande kan miljoner kristna med av Jesus förvandlade liv vittna om, så också jag som blev fri från både svår ensamhetskänsla och alkoholmissbruk…Sedan har vi förståss konsekvensen av ett liv på fiendens planhalva, där attackerar den Onde passionerat både fysiskt och psykiskt. Jodå, också kristna angrips på Guds planhalva, de blir sjuka, men återigen så är "vår själs (och kropps) Herde och vårdare" där och helar, hjälper. Nej, inte alla blir botade, långt ifrån, men oändligt många fler än på fiendens territorium.

Vidare: Många skriker "Jag tror på Jesus, Gud släpper in mig i Himlen, det är Guds nåd!"…Lyssna, i Johannesevangeliets 1:a kapitel förklarar Bibeln att Jesus Är Ordet, Han är Ett med Guds Ord. Vi läser om detta i Joh.1:1,14: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud…Och Ordet blev kött och bodde bland oss"…Detta innebär att vi kan inte separera Jesus från Ordet, från Bibeln. "Den Bibliske Jesus" är den riktige Jesus! Finns det andra sorters Jesus frågar du! Svaret är Ja, många falska varianter, skapade av fienden för att bedra. Såhär står det i 2 Kor.11:4: "Ty om någon kommer till er och predikar en ANNAN JESUS än den vi har predikat, eller om ni tar emot en FRÄMMANDE ANDE eller ett FRÄMMANDE EVANGELIUM som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl”… Om det inte går att få alla människor till ateister, så är den Ondes mycket framgångsrika plan att förvränga sanningen, och erbjuda ett falskt evangelium med en falsk Jesus, och då är man mottaglig för en "främmande ande" (som Bibeln här säger), en ond ande i religiös skepnad, vars uppgift är att bedra…

i Joh.8:31-32 säger Jesus: "Om ni förblir i mitt ORD, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria”…Du förblir i Herrens Ord genom att läsa det, och följa det du läser, i lydnad för Gud. Och om du nu läser Bibeln, Hela Bibeln ty att bara läsa några få meningar är som att läsa en sida av trafikreglerna ur en annars tjock bok, din bilkörning kraschar fort, ja, när du läser hela Bibeln, dagligen i efterföljelse så blir du en sann Jesu lärjunge, alltså en kristen som lever på "Guds planhalva". Bibeln, Guds Ord beskriver den kristna tron, den är vårt rättesnöre, "livets trafikregler". Där finns Kristi felfria lära, såsom 2 Joh.1:9-11 säger: ”Den som inte förblir i KRISTI LÄRA utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen"…

Hur vet du ifall du är kristen på riktigt, vilken planhalva du tillhör?🤔 Svaret är Jesu ord om att "på frukten känner vi trädet" och "det hjärtat är fullt av talar munnen". Frukten Jesus talar om är "Andens frukt". När du väl blivit andligt född på nytt, frälst som vi säger, ja, då ingår det i din kristna vandring att andligen umgås med Jesus, du blir genom din Bibelläsning, ditt böneliv, via lovsång och tillbedjan Uppfylld av Guds Ande. Och då per automatik blir frukten i ditt liv Andens frukter av "kärlek, glädje, frid, tålamod, självbehärskning, godhet och trofasthet", sistnämnda alltså trofasthet gentemot Gud och hans Ord i Bibeln…Dessutom så är din största passion som kristen att älska Jesus, att följa och tjäna Honom. Och vad handlar det mesta du talar om då? Blommor, väder och vind, bilar och båtar, politik och personer, maträtter och resor osv? Nej, du pladdrar som en dåre för världen om Jesus, Bibeln, frälsningen och andliga saker som hör Guds rike till, om tjänst inför Herren, om Guds väldiga gärningar och liknande. Du älskar att citerar Guds levande och verksamma Ord, "munnens tal" lyfter fram hjärtats innehåll klart och tydligt…Och därtill vittnar Guds Ande i ditt innersta om att du är ett Guds barn. Jag har haft frid då jag i missionsuppdrag varit i fara, ja även som "dödsdömd" vid ett tillfälle i norra Indien, och hemmavid en del knepiga situationer, men jag upplevde andligen att det är Himlen nästa, hem till Jesus, och då är allt väl. Upplever du denna förvissning, denna frid? Om inte, läs noga avslutningen här…

Slutligen 💖 Vill du komma över till Guds planhalva, så kan du få göra det om du vill. Gud tvingar ingen, det är fri vilja som gäller. I så fall, vänd om till Herren, bekänn att du levt i uppror gentemot Gud, be om förlåtelse och ta emot i tro Jesus som din Herre och Frälsare. Då bör du få uppleva frihet och frälsning, hur Jesu frid och Andens liv uppfyller dig, en kärleksfilt över din frusna själ. Börja läs Bibeln massivt varje dag, det är livgivande och sätter dig fri från falska föreställningar, "hjärntvättad" skulle väl världens barn säga, ja, en tvätt och rening från allt skit som besudlat ditt sinne i decennier och som bara gett dig tomhet och ångest…Är du "kristen" och råkat vandra vilse in på fiendens planhalva så gäller syndabekännelse och omvändelse likväl. Jesus är nådefull, men du bör vända om på allvar och inte löpa tillbaka om du vill höra Herren till, nu och till evig tid.

Hoppas ni blev hjälpt av detta inlägg 🙏 Jag tror många behövde läsa, också som ett budskap att ge vidare till dem som kallar sig kristna men faktiskt inte är det på riktigt. Frågan till dig som kristen är också, ska du låta dessa låtsaskristna runtomkring ditt liv förbli i sitt självbedrägeri och gå evigt förlorade? Vi kan dränka dem i kärlek och snällhet i flera decennier, men de fortsätter ändå på fel planhalva. Kanske måste vi varna och väcka, självfallet på ett andligt sätt i Guds ledning. Var välsignad, frid och amen.

Ett sista Bibelställe, så talande för detta budskap, Ef.2:1-5: "Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra. Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus"…☝️💖

P.S! Har du problem med att komma in på frälsningens väg, kanske svårighet att förbli på Guds planhalva; Sök dig till en andligt levande och Bibeltrogen kristen kyrka, gå på möten, lär känna de troende där, ta emot hjälp och råd, förbön och Bibelläsning. Ge inte upp! Herren hjälper de ödmjuka med förkrossade hjärtan, det blir seger då, amen.

Om ni vill dela vidare detta inlägg, så kopiera texten och klistra in, nämn mitt namn ☝️🙏💖

BIBELHÄNVISNINGAR: Joh.3:1-8 / 2 Kor.5:17 / Jak.2:14-26 / Joh.10:10 / Ef.6:10-18 / Apg.14:21-22 / Rom 8:18 / 2 Tess.1:3-10 / Jak.5:13-20 / 2 Tim.2:25-26 / 2 Tim.3:12 / 2 Tess.2:7-14 / 2 Tess.3:1-3 / Jes.53:3-12 / Hebr.12:12-15 / Ef.4:26-27 / Joh.5:14 / 1 Joh.5:18-19 / 1 Joh.1:9 / Joh.1:1-14 / 2 Kor.11:4 / Joh.8:31-31 / Kol.1:13 / 2 Tim. 3:16 / 1 Tess. 2:13 / Hebr.4:12-13 / 1 Joh.2:12-17 / 2 Joh.1:9-11 / Matt.12:33-36 / Luk.6:46-49 / Matt.7:15-23 / Gal.5:16-26 / Ef.5:18 / Mark.12:28-31 / Rom.8:9-16 / Jak.4:4-10 / 1 Petr.5:5-11 / Apg 3:19-20 / Apg. 2:36-39 / Rom.10:9-13 / Ef.2:1-5.

0 notes

vadenmarkblogg · 7 months ago

Text

Vår bräckliga demokrati

Demokrati - ett statsskick av de som är alternativen, som vi tror på i västvärlden. Tanken, att vi enskilda medborgares upplevelser, tankar, önskningar och kunskapsbas, skall kunna räknas och tas med i smältdegeln, där politik och inte minst vårt välmående formas.

Demokrati, teknokrati, diktatur, kleptokrati, monarki etc det finns många olika styrelseskick i världen. Varför strävar vi efter att upprätthålla demokratin? För att vi tror att det är det styrelseskick som ger bäst kreativitet och är effektivast. Det styrelseskick som skapar mest respekt och nöjdhet.

Utveckling tar inte bara tid

I en successivt fram mejslad process har vi i Sverige nått dithän, att vi valt att ha ett demokratiskt styrelseskick. Bakom det ligger mängder av människors kamp för större delaktighet, för rättvisa och rättfärdighet. För kvinnor och mäns lika rättigheter. För jämställdhet och balans mellan könen. Otroligt modiga människor, som drivit frågorna med risk för och offrande av sina liv i många, många fall.

Demokratins byggstenar

Demokrati bygger på människors lika värde, på människors rätt att föra sin talan och där yttrandefriheten är fundamentet. Om förtryck, manipulation, oärlighet och andra maktmedel tillåts ta överhanden över människors uppriktiga meningsutbyte och delande av åsikter, så ges däremot demokratin inte en chans att verka optimalt. Det är otroligt viktigt, att vi både får och vågar uttrycka oss i våra nära relationer, i arbetsrelationer och i samhällsdebatten. Det krävs både villighet och mod att hålla dialogen öppen och det är verkligen inte alla, som vare sig vågar, förstår vikten av eller kan. Rädsla för bestraffning på olika sätt smyger sig in och tar överhanden. Vadå bestraffning? Någon blir sur, förbannad, fryser ut en, talar illa om en eller? Tänk om något annat faktiskt händer. Tänk om friheten, glädjen, självkänslan ligger i mycket av dessa steg.

Framgångsrik kommunikation

På mitt recept för Framgångsrik kommunikation har jag en kraftfull varning för husfrid, för att undvika att ta upp lite utmanande och svårare tankar, känslor och teman. Detta gäller i privata relationer såväl som offentliga.

På sikt dör inte bara kärlek och känslan av delaktighet i relationer utan också respekten för en annan åsikt, en annan person.

Detta - att våga stiga fram, att våga säga det man önskar, det man tycker - är det absolut viktigaste, när det gäller att skapa bra relationer. Respektfulla relationer.

Att inte stiga fram

Återhållsamhet känns. Oärlighet känns. Manipulation känns. Det betyder inte, att man alltid kan sätta ord på, vad som känns eller varför det känns så. Istället är det mycket lätt att ifrågasätta sig själv, sina egna känslor och tankar. Man tar liksom till de förklaringsreferensramar man själv har, om än de är rent bort i tok.

Detta gäller ju inte bara våra nära privata relationer utan också våra arbetsrelationer och vårt förhållande till samhället. Allt utanförskap, bitterhet och cyniskhet, som en del kan bära på kring t ex politiker, där är det oftast inte svårt att i bakgrunden finna bristen på delaktighet, brist på kommunikationskanaler och modet att tala.

Att lita på någon, som inte är ärlig, som vill manipulera dig, som vill få dig att tänka annorlunda än du faktiskt gör, jag säger, det är en våldtäkt på ditt tänkande.

Respektfulla relationer bygger på ärlighet, uppriktighet och villighet att lita på, där någon är pålitlig. Om inte är det viktigt att våga, kunna, klara att ifrågasätta och inte tro.

Säger jag härmed att människor mår topp, har det bra och den demokratiska världsordningen är perfekt?

Nej, det säger jag inte.

Många människor har det tufft och tuffare ju mer av vår kollektiva ambition att bry oss, som demonteras.

Det jag däremot säger är, att oddsen ökar för att olika perspektiv skall tas med, när politik formas.

Men det blir totalt fel, när de, som deltar i det politiska samtalet, inte drar sig för att förvränga fakta, avsiktligt feltolkar och t o m kostar på sig att ljuga hej friskt i ambitionen att styra människors uppfattningar och åsikter.

SD - tänk om det kunde hjälpa med att säga - skäms.

Att avfyra nackskott i demokratin är det ni ägnat er åt i era trollfabriker.

Det är fruktansvärt. Och det förbrukar vårt förtroende. Det ni velat att vi skulle ha, för er seriösa politiska ambition.

Må så många som möjligt välja politiker, som är villiga att sträva efter uppriktighet i de svåra politiska samtalen. Allas perspektiv behövs, när vi formar vår politik och där hör manipulation inte hemma.

Skillnad mellan påhopp och kommunikation

Märk väl jag pratar om att berätta, vad man tänker, tycker och önskar. Skillnaden mellan hat, personangrepp och olika hot gentemot människor, det är inte yttrandefrihet. Det är inte försvarbart. Men ”så här tänker jag, känner jag och önskar jag” det är något helt annat. Värt all respekt och faktiskt en ömtålig gåva.

#pålitlighet #välmående #ärlighet #delaktighet

0 notes

litteraturvetare · 9 months ago

Text

"Minnen blir opålitliga och förändras medan man lever. Ju äldre man blir, desto mer blandar man ihop år, dagar och händelser. Att få en klar bild av sig själv och av världen är svårt.”

“Medvetandet byggs upp av motsatser. Tack vare dem görs tillvaron gripbar. Kallt mot varmt, stort mot litet, hårt mot mjukt. Ensamhet kontra gemenskap. Kollektivism mot individualism. Ordet individ kommer av latinets individuum som betyder odelbar. Samma betydelse som i grekiskans atomos. Men atomen visade sig vara delbar, vilket gav upphov till kärnkraften och atombomben. Som ledde till katastrofer, först demonstrerad i Hiroshima och Nagasaki när jag var fem. Om jag ska dra någon slutsats av det här är det att min generation från början mycket väl visste att världen inte är oförstörbar. Inte i något avseende, vare sig fysiskt eller mentalt. Klyvnad hör till min uppväxts starkaste intryck.”

“Gränsen mellan liv och död blir otydligare med åren. De döda befolkar vårt medvetande lika mycket som de levande. De förra ibland som spöken och när så inte är fallet, som sällskap. Jag låter bli att radera namnen i mobilen på de döda; det vore oförsynt. Ofta får jag anstränga mig för att komma ihåg i vilken dimension de dväljs.”

“Jag skriver också när jag inte har möjlighet att sätta ord på papper. Jag tror det gäller för alla. Det skrivs i var och en medan man lever. Det kan också kallas för att tolka omvärlden. Och foga samman det med vad som händer i en själv. Alla skriver utifrån ‘sig själv’. Från sin egen brygga, alptopp eller stuga. ‘Världen är allt som är fallet’, som Wittgenstein skrev. Den består av oräkneliga ‘sig själv’, som alla berättar från sin utsikt. Vilket naturligtvis bäddar för felaktigheter, projektioner och vanföreställningar. I en nerskriven notisen många år gammal kan man finna att man har förändrats.”

“Längta hem är att längta att leva i kärlek. Det är svårt att ge ord åt men ingår i längtan efter sammanhang och mening. Så som världen ser ut är det en av dess största brister, kanske den största. Vanmakt, förtvivlan och hunger är realiteter i mångas liv. Innerst innebär det brist på kärlek.”

Det första jag läser av Agneta Pleijel och jag älskar henne redan. 💌

#Agnetapleijel #böcker #bookstagrammer #bookstagram #bokblogg #litteratur #bokbloggare #bokinsta #bokinstagram #bookstagramsverige #Svensklitteratur

0 notes

libertineangel · 1 year ago

Text

Introducing Vaarnuhlo Zyst, Rebel Scout

A bold and dedicated agent of the Rebellion, Vaarnuhlo Zyst is often called upon to scout new worlds for the cause, finding sites for new bases and outposts that can sustain themselves with local resources.

Born in approximately 30 BBY on the thoroughly unremarkable planet of Ord Varee, Vaarnuhlo had a mostly pleasant, ordinary childhood, in a town which got by comfortably enough without much involvement from the decaying Republic and held no strategic interest to anyone during the Clone Wars. For the first few years after the war's end they were similarly unaffected by the rise of the Empire; they followed the news, of course, with no small amount of consternation, but it remained a distant, abstract concern.

However, all that changed drastically when Vaarnuhlo was fourteen: the Empire took control of the sector, and forcibly resettled all Sullustans to the volcanic world of Shu-Toran, putting them to work in its expansive mines. Vaarnuhlo's parents were not rebels, they were terrified, and much as they hated it - and much as Vaarnuhlo wanted to resist - they took what clothes and minor possessions they were permitted to carry and boarded the transport ships; they were not miners either, Vaarnuhlo's mother was a schoolteacher and their father a taxi driver, but nevertheless the Empire made miners of them, and of Vaarnuhlo too.

The family saw little of each other after they were brought to the mines: the communal living quarters were segregated by age and (Imperial perception of) gender, as were mess halls and work units, so contact with others could only ever occur in passing, and it was impossible to even predict when one might pass a loved one on the way to eat or to sleep as the Imperial foremen had complete control over their units' working hours, keeping them in sweltering tunnels with dust-choked air for days on end if they had a quota to meet. The Empire did not even deign to tell Vaarnuhlo that, three years after they were brought to the planet, their parents joined the long list of those who perished in the mines, finding out only by rumours that one work unit was caught in a cave-in that caused a natural gas discharge to suffocate the other, with only the Imperial personnel returning from either.

Vaarnuhlo was far from the only teenage miner with a burning desire to resist, but that was the final straw. They convinced the rest of their work unit (not that most needed much convincing) that they could overcome their overseers if they struck together when deep in the mines, and then they could dig their own way out, navigating the tunnels better than the Empire ever could. They put this plan into action the very next day, and eventually they made it out to the surface beyond the mine complex; sadly their group of eight was now only five, exhausted and starving and badly dehydrated, but out from under the Empire's thumb.

They hadn't planned much further than this, but the five of them agreed that they should find some way off-world, and thought it likely they would find some kind of transport to stow away on if they headed in the direction of the Spike, the ancient enormous power generator at the centre of the planet's inhabited regions. They walked for days, subsisting on the small plants and animals that managed to survive in the volcanic soil, until they finally arrived at the outskirts of the nearest civilian settlement, though unfortunately the group was now down to four.

The Empire had few patrols in the settlements, but Vaarnuhlo and their friends still did their best to stick to back passages in case they ran into any loyalist citizens, and for some months they lived on the streets, scavenging the citizens' refuse. One night, however, they made a little too much noise, and a passing civilian came to investigate - they readied the blasters they'd taken from their captors back in the mines, but the civilian could tell from their shaking hands they didn't want to use them. They took pity on the group, taking them in and providing them with food, water and clean clothes; they asked their story and were shocked to hear of what the Empire was doing in the mining zones, and while they were afraid to shelter them for too long they gave them some money & supplies and arranged for passage to nearby Ord Mantell, where the Empire's gaze is less keen.

Once there, the four of them found a cheap & inconspicuous place to stay and took a few days to breathe and rest, but Vaarnuhlo was not content to be passive for long. They began to frequent the less reputable parts of town, and it was not difficult to overhear people who knew people who could put them in contact with the Rebellion - they followed the first lead they found, and met someone who brought them to a remote training camp, where they learnt to fight and how to survive in environments vastly different to the one they learned by experience, and when they were ready they gladly began to travel the galaxy on assignments, assessing locations for new camps and scouting paths for rebel activities.

#vaarnuhlo zyst #star wars

0 notes

silversilk20 · 1 year ago

Text

Optrævlende Luksuriøst Mysterium: Egyptisk Bomuld Sengetøj Vs. _ Silke sengetøj

Når det kommer til at skabe det perfekte søvnfristed, spiller valget af sengetøjsmaterialer en afgørende rolle for at opnå den hyggelige , luksuriøse følelse. To populære muligheder, der udstråler overdådighed og komfort, er Egyptisk Bomuld Sengetøjog silke sengetøj.

Lad os dykke ned i verden af disse førsteklasses materialer og hjælpe dig med at beslutte, hvilket der passer bedst til dine søvnpræferencer.

i egyptisk bomuld : Et strejf af elegance

Egyptisk Bomuld Sengetøj har længe været fejret som guldstandarden inden for sengetøj. Bomulden er dyrket i Nildalen og har et ry for uovertruffen blødhed og holdbarhed. Her er nogle af de vigtigste egenskaber ved sengetøj af egyptisk bomuld:

1. Usammenlignelig blødhed : Egyptisk bomuld Luksus Sengetøj Tilbuder berømt for sin enestående blødhed. Dens ekstra lange stabelfibre skaber et stof, der føles luksuriøst mod huden.

2. Åndbarhed : De naturlige fibre i egyptisk bomuld er meget åndbare, hvilket tillader luft at cirkulere gennem sengetøjet.

3. Holdbarhed : Egyptisk bomuld Luksus Sengetøj Tilbuder kendt for sin holdbarhed. Med den rette pleje kan den holde i mange år og bevare sin kvalitet og komfort.

4. Fugttransporterende : Egyptisk Bomuld Sengetøjer fremragende til at lede fugt væk fra kroppen og hjælper med at regulere din kropstemperatur hele natten.

5. Forskellige vævninger : Sengetøj af egyptisk bomuld fås i forskellige vævninger, fra percale til satin, så du kan vælge en tekstur, der passer til dine præferencer.

Silke sengetøj: Indbegrebet af luksus

Silke er synonymt med luksus og har været værdsat i århundreder for sin glathed og glans. Fremstillet af de naturlige fibre fra silkeorme, Silke Pudebetrækbringer en følelse af overdådighed til dit soveværelse. Her er hvad du behøver at vide om silke sengetøj:

1. Luxe Comfort : Silke sengetøj er kendt for sin luksuriøse følelse og blødhed. Den glatte tekstur af silke kærtegner din hud og giver en nat med komfort og afslapning.

2. Temperaturregulering : Silke Pudebetrækhar naturlige temperaturregulerende egenskaber, hvilket gør det ideelt til alle årstider. Det holder dig kølig om sommeren og varm om vinteren.

3. Hypoallergen : Silke er naturligt hypoallergen og modstandsdygtig over for støvmider, hvilket gør det til et godt valg for dem med allergi eller følsomhed.

4. Skånsom mod hud og hår : Silkedyne er skånsom mod huden og reducerer friktion, der kan føre til rynker og hudirritation. Den er også venlig mod dit hår og reducerer krus og sammenfiltring.

5. Holdbarhed: Silkedyne af høj kvalitet kan være ret holdbart, hvilket giver en investering, der kan vare i årevis, hvis den er velholdt.

Afsluttende ord

Vælg mellem egyptisk bomuld og silke Luksus Sengetøj Tilbud afhænger i sidste ende af dine personlige præferencer og individuelle behov. Begge materialer tilbyder unikke fordele, og din beslutning bør stemme overens med dit budget, komfort og bæredygtighedsværdier.

egyptisk Bomuld Sengetøjbringer et strejf af elegance og er berømt for sin blødhed, åndbarhed og holdbarhed. Det giver en følelse af luksus uden den høje pris. Silkesengetøj repræsenterer på den anden side indbegrebet af luksus, kendt for sin uovertrufne komfort og temperaturregulering.

Hvis du er villig til at investere i en luksuriøs nattesøvn og værdsætte de unikke kvaliteter af silkesengetøj med Silke Pudebetræk , det er det perfekte valg. Husk dog, at sengetøj i silke ofte kræver mere skånsom pleje, mens sengetøj af egyptisk bomuld typisk er nemmere at vedligeholde.

For at se mere om disse produkter besøg vores hjemmeside silversilk.dk .

#Silke sengetøj #Silke lagen #Silkedyne #Egyptisk bomuld sengetøj #Silketørklæder #Silke Pudebetræk #silkepude #Luksus sengetøj tilbud #Bambus sengetøj

0 notes

neskoooo · 2 years ago

Text

Brief 7: Game jam

Kom og opplev den interaktive gleden med Snakkis - det revolusjonerende spillet som tar samtaler til nye høyder! I dette unike og engasjerende spillet får hver spiller tildelt et hemmelig ord på en app. Målet er å snakke med de andre spillerne og avsløre ordene de har fått tildelt, samtidig som du aktivt bruker ditt eget ord under samtalene. Det er gjennom interaksjon og dialog at hemmelighetene blir avslørt.

Når alle spillernes ord er avslørt, fyller dere dem inn i appen og beveger dere videre til neste utfordring. Plutselig får dere et bilde av noe i omgivelsene deres, og nå gjelder det å være lynrask! Vær den første til å berøre eller ta på tingen fra bildet, og du sikrer deg seieren. Men vær oppmerksom, for den som blir sist, taper runden, og spillet starter på nytt med nye ord og én spiller færre.

Snakkis tar sosial interaksjon til nye nivåer og skaper minneverdige øyeblikk fullt av spenning og moro. Samle vennene dine, la samtaler og oppdagelser bringe dere nærmere hverandre, og se hvem som kan bevise at de virkelig er Snakkis-mesteren!

Bli med på Snakkis-eventyret og la ordene flyte, samtalene blomstre og gleden vare!

-ChatGPT (Promt: Ja kan du lage en annen reklamer for et interaktivt spill som heter Snakkis. Spillet går ut på at alle får tildelt et ord på en app, også skal alle prate med hverandre for å finne ut ordene alle har blitt tildelt, man må bruke ordet sitt aktivt under samtalene med andre. Når man har funnet ut ordene til alle spillerene så fyller man det ut på appen også går man videre. Man får da et bilde av noe i omgivelsene, da er det om å være først å ta på tingen fra bildet. Sistemann taper og spillet begynner på nytt med nye ord og en mindre spiller)

Vi begynte med å lage en prototype på papir før vi startet med figma. Vi prøvde å brukerteste med bare papir prototype, hvor spillerne får utdelt et ord og må tekste "Gamemasteren" det riktige svaret. Det gikk ikke som planlagt da det ble litt kaos og vanskelig å holde styr på alle. Samtidig som testerene fra 2 klasse hadde dårlig tid og ble ikke invistert i spillet. Men frett not! Vi fortsatte med godt moral!

Progress pics

Da vi fikk appen til å fungere fikk vi vellykket brukertest. Folk engasjerte seg og syntes det var en morsom lek. Vi fikk tilbakemeldig, men hadde dessverre ikke tid til å forbedre appen drastisk, små justeringer fikk vi til.

Et morsomt og lærerikt prosjekt! Det jeg fikk mest ut av dette prosjektet var å se hva slags påvirkning en brukertest kan ha, og hvor viktig det er å brukerteste underveis. Man finner ut at ting fungerer ikke som det skal veldig tidlig om man gjør det. Skulle ønske vi hadde litt mer tid på dette prosjektet slik at vi fikk finjustert appen og prøvd på nytt med brukertestene.

#brief 7

0 notes

amicidomenicani · 2 years ago

Text

Fråga Käre Fader Angelo, Inledningsvis, så vill jag presentera mig, eftersom detta är första gången som jag skriver till dig. Mitt namn är Luigi, jag är praktiserande katolik, jag bor på Sicilien och jag sätter stort värde på din dominikanorden, eftersom jag högaktar Sankt Dominikus, som var en stor apostel och förkunnare vid en tid då kyrkan var svårt ansatt av korruption. Även om jag nu är katolik, så har jag sökt efter sanningen, jag har studerat kristendomens historia och Guds ord, liksom en del rörande kyrkofädernas liv och tankar såsom det förmedlats via olika biskopar i Rom fram tills idag tack vare den apostoliska traditionen. I mina efterforskningar ville jag söka efter kyrkan som var skapad av Kristus som “sanningens pelare och grundval” Första Timotheosbrevet 3:15, och jag fann att denna kyrka var den katolska kyrkan, men efter ett tag uppstod tvivel i mitt sinne “Är påven verkligen kyrkans överhuvud?” Den katolska kyrkan hävdar att den grundas direkt av Kristus på Petrus klippan (Kefas ursprungligen) vars ämbete sedan överförts till de olika biskoparna i Rom via den apostoliska välsignelsen, traditionen. Detta har sin grund i två bibelverser i Matteus 16:18-19 och Johannes 21:15-19. Och slutligen i Matteus 10:2, så omnämns Sankt Peter som “den förste”. Ett faktum som stärker det påvliga primatet, överhögheten, är det faktum att Jesus själv ändrade Simons namn till klippa (senare översatt till Petrus, Peter när det anpassades till vårt språk) eftersom det är på denna klippa som kyrkan vilar. Så det finns goda skäl att tro på den påvliga överhögheten, men om vi gör mer noggranna, kritiska efterforskningar i skriften, så finner vi att makten “Jag ska ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt det du löser på jorden skall vara löst i himlen.” (Matteus 16:19) inte ges enbart till Peter utan till alla apostlarna (Matteus 18:18), och därför till alla biskopar och inte enbart till biskopen av Rom (påven). Beträffande klippan i Nya Testamentet, så är det till Jesus detta refereras till, som är den ende ledaren av kyrkan, och endast i Matteus 16:18 utpekas Simon Petrus som klippan. I själva verket är Simon Petrus trons klippa, han var den förste som trodde utan att ha sett när han sade ”Du är Messias, den levande Gudens son” (Matteus 16:16), för vilken Jesus gav honom namnet Petrus, det vill säga på grund av den tro på Kristus vilka alla kan följa, längre fram säger Peter “När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni levande stenar i ett andligt husbygge” (Petrus första brev 2:4-5). Jesus utnämner Petrus till den förste och befaller honom att vara en herde för sin hjord tre gånger, detta stödjer idén att Petrus var något viktigare än de andra men inte den bäste utan “den främste bland jämlikar”. “Sannerligen, säger jag dig: när du var ung spände du bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill”. (Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud) Sedan sade han till honom:”Följ mig”. (Johannes 21:18-19). Petrus uppdrag var att gå ut och predika bland folken, men framförallt till Rom där han även skulle dö. Må Gud välsigna dig och uppfylla dig med den Helige ande, jag ber dig be för mig så att jag allting kan sträva mot sanningen. Prästens svar Käre Luigi, 1. Det är sant att Kristus är stenen på vilken Guds kungadöme vilar. Detta förringas inte av att det faktum att Kristus på ett underordnat vis har skapat en annan grundsten som han refererar till. 2. Kristus placerar inte Petrus enbart som den förste bland sina jämlikar, utan han placerar honom över de andra. Han gav honom en förmåga, en makt, som han inte gav till de andra. I Matteus 16:18-19, "Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall

aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. "Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.” I vers 19 säger han “Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket.” Jesus ger då Peter en makt som inte utsträcker sig till de andra apostlarna. Endast han har nycklarna till himmelriket. 3. I Matteus 18:18 “Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. “ Jesus utsträcker makten att binda och lösa även till det apostoliska kollegiet, inte till den enskilde aposteln. Det finns ett apostoliskt kollegium på grund av att Peter finns. Utan honom skulle det inte finnas något apostoliskt kollegium. Slutligen, så genom att Kristus ger kollegiet den förmåga som han tidigare givit Peter så tar det inte bort den kraft, den makt, som han givit honom. Av denna anledning är det rätt att säga att kollegiet endast finns cum Petro et sub Petro (med Peter under Peter). Som ett tillägg på vägen till primatet, överhögheten som du nämner, så finns det en annan, särskild betydelse, när Jesus säger till Peter, “Simon, Simon, Satan har utverkat åt sig att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder” (Lukas 22:31-32). 4. Bibeltexterna är tydliga och ovedersägliga. Men den gudomliga uppenbarelsen, vilket de ortodoxa vet mycket väl, utgörs inte enbart av den heliga skriften utan även av de heliga traditionerna. Det är intressant att notera att det primatet framträder i kyrkan när de gudomliga uppenbarelserna ännu ej upphört. Som av en händelse så upphör de gudomliga uppenbarelserna i och med den siste apostelns död. Traditionen är den länk som binder vår tro till apostlarnas tro. Det är den länk som gör att jag kan säga “Min tro är densamma som apostlarnas, de som var med Jesus och som hört hans predikan med sina egna öron”. 5. Så, traditionen, påminner oss att under nittiotalet, medan Helige Johannes fortfarande levde i Ephesos, så bröt det ut oroligheter bland de troende i Korint. Istället för att vända sig till Helige Johannes i Ephesos, på andra sidan av det Egeiska havet, så vände sig de kristna i Korint direkt till den tredje efterträdaren till Peter som var Påve Clemens. Han i sin tur ingriper med auktoritet. Helige Johannes skriver sitt evangelium efter dessa händelser. Indirekt så bekräftar detta den auktoritet med vilken Påve Clemens auktoritet ingriper, genom att hänvisa till uppgiften att föda får och lamm som Kristus ger Peter, det vill säga, de troende och biskoparna. Det är den text som som du nämnde för mig. Jag tackar dig för att du uppskattar Helige Dominikus orden, jag garanterar dig de böner du bad om och jag välsignar dig. Fader Angelo.

0 notes

whitewaterpaper · 4 years ago

Text

SoIF07: ”Spökslottet” [Kapitel 01–02].

En läsecirkel tillsammans med @kulturdasset, delmål 1:7.

Författare: Margit Sandemo. Serie: Sagan om Isfolket, Bok 7.

Publicerad: 1983. Medium: eBok/eLib (2019).

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Margit inleder den nya boken med att rensa upp i persongalleriet, Christian IV far vidare till de sälla jaktmarkerna och med honom verkar även Kirsten Munck, döttrarna och mamma Ellen Marsvin skrivas rappt ut ur handlingen. Det är bara Leonora Christine (som jag vill minnas var den som for hårdast åt av hushovmästarinnans slev) och hennes make Corfitz Ulfeld som dröjer sig kvar. Bägge i kamp med den nya kungen respektive drottningen i vilka som är rikets främsta. Det finns planer på att gå bakom ryggen på konungen genom att teckna avtal med Nederländerna utom den senares vetskap. Det lär inte sluta väl för någon av dem.

Till detta företag vill Lenora Christine ha med Cecilies och Alexanders son Tancred som personlig hovman. (Jag antar att detta skall vara någon form av sekreterare/assistent ur vårt perspektiv). Och det förvånade mig inte alls att Cecilie trollar med knäna för att hålla pojken borta från maktkampen mellan de två parterna. Som sagts tidigare Corfitz/Lenora Christines planer lär inte sluta väl och jag tror inte familjen Paladin vare sig vill eller tjänar på att bli indragna.

Här fick jag även en chans att fördjupa mig ytterligare i det svenska språket i ordet självtäkt – jag hade nog inte en aning om att det fanns ett uttryck för fenomenet att stjäla tillbaka sina egna saker. Något som Cecilie noterar Corfitz gärna hänger sig åt och som med all säkerhet är förebådande i hur hans företag i Nederländerna kommer avlöpa.

Ett annat ord jag slog upp var ”taffeln” som dels betyder matbord/festmåltid och en äldre form av piano. Här var det självförklarande att det hade med kvällens måltid att göra (även utan att slå upp ordet) och jag hakade upp mig för att ett uttryck en kollega till mig är att ”någon är ett taffel”. Vilket givetvis borde i sin tur hänga ihop med ordet ”tafflig”, måste kolla med kollegan om han har koll på vad ”taffel” egentligen betyder.

Jag fnissade gott åt Tancreds sammanfattning om vad hans föräldrar gör nu för tiden. Närmare att han noterar att Cecilie kämpar hårt… för att inte slå Alexander i Schack mer än en gång i veckan.

Men det är inte Cecilies och Alexaders schackpartier som boken kommer handla om. Utan det hela tar avstamp i vad som ser ut att vara ett slumpmässigt möte i skogen mellan Tancred och en flicka vi får veta kallar sig Molly. Det är relativt uppenbart från början att flickan troligtvis heter något annat och vi får under Ursulas middagsbjudning höra brottstycken om en flicka som heter ”Jessica Cross” som flydde sina fosterföräldrar tillsammans med en tjänsteflicka som heter just ”Molly”.

Tancred dröjer sig inte vid att Jessica möjligen skulle använda tjänsteflickans namn: han vet bara att ingen flicka påverkat honom som Molly och ut i skogen det bär av efter maten för att hitta Molly och eventuellt Jessica om de fortfarande har sällskap. Jag är dock redan nu övertygad om att det egentligen var Jessica som Tancred mötte, och att vi i denna bok kommer dukas upp en trevlig historia om varför hon plötsligt flydde/rymde.

I tidigare böcker har det inte varit helt ovanligt att bokens titel varit av metaforisk klang. Så lite förvånar det mig att vi redan i bokens första delmål får veta att inte nog med att vi kommer till ett Spökslott – det är ett riktigt paranormalt sådant med. ”Gamla Askinge” kallar Tancreds nyfunna vän Dieter det, och skall enligt den senare inte längre finnas några spår av.

Det märks också att Tancred närmar sig det nedgångna slottet inte helt vid sina fulla sinnens bruk. För där jag omedelbart skulle ha misstänkt stråtrövare som tagit sin tillflykt i det gamla slottet så går Tancreds tankar genast till Molly (och i förlängningen Jessica). Inte för att någon av oss har rätt – men jag gissade lite bättre än Tancred. Det handlar om ett väsen, Dieter beskriver henne som en av de gamla ägarna av ”Gamla Askinge” och en regelrätt häxa.

Hennes glupande hungriga ögon satt långt ifrån varandra, kindbenen var mycket höga och breda, och den rödmålade munnen såg ut att kunna sluka små ynglingar till frukost. Hon var frapperande skön — och skrämmande som en huggorm.

Jag grottade ned mig i Johan Egerkrans ”Magiska Väsen” och fick där reda på att just Askar (”Askinge”) och Ekar brukar räknas till de mest magiska träden. Och det finns något som kallas Askefroa/Askfru men stämmer inte riktigt in på beskrivningen. Inte heller skogsrå som var ett av de första väsen som slog mig när jag läste kapitlet. Maran ligger nära till hands men stämmer inte heller till 100%. Kanske handlar det bara om en gast/gengångare eller en ande efter en häxa som desperat hänger var i den här världen.

Något i hur Tancred tänker kring vinkaraffen och bägaren ger oss en vinkling om att hans upplevelser påverkas av andra makter. Varför skulle han annars ”tycka sig minnas” att de stått där på skänken? Här kan man ju lämna öppet för att vinet antingen är spetsat eller inte helt naturligt framställt – mycket tyder i alla fall på att han blir drogad på något vis, och om han måste vara ”sovande” så väcker det ju också vissa misstankar kring att kvinnan är en Mara eller liknande.

Kvinnan är kall som is och Tancred känner det ända in i märgen. Och hennes älskogsförsök för honom till den yttersta stranden där den legendariske färjkarlen … ratar honom? Tancred, som är den enda som inte riktigt tagit Isfolkets arv på allvar, inser att det bara is Isfolkets urstarka blod som räddat honom. Och det är givetvis också en av anledningarna till att han hittade spökslottet: hans blod sjunger antagligen om magi – även om han föddes utan gåvan att bruka den.

Skall man nu spekulera om omslaget (det har vi ju gjort de senaste böckerna) så ligger det nära att misstänka att både titeln ”Spökslottet” och det slott som anas på omslaget är det som kallas ”Gamla Askinge” som alltså egentligen inte finns kvar. Det ligger också nära till hands att det är slottsfrun som Tancred möter här i kapitel två som är på omslaget. Det kan också vara Jessica Cross/Molly eller kanske rentutav båda? Jag ser fram emot att få utforska Jessicas bakgrund tillsammans med Tancred och få reda på vad det är som pågår. För vad det än är så tror jag ”gamla askinge” och Jessicas flykt hänger samman. Vad än haggorna på Ursulas middagsbjudning antyder.

Källor:

Boken @ Boktugg.se.

Boken @ libris.kb.se.

eBibliotek @ Axiell Media.

Biblio @ Axiell Media.

Självtäkt @ svenska.se.

Taffel @ svenska.se.

Taffel (instrument) @ sv.wikipedia.org.

Tafflig @ svenska.se.

Nordiska Väsen (Johan Egerkrans) @ boktugg.se.

De Odöda (Johan Egerkrans) @ boktugg.se.

Jag sökte även en del på “Jessica Cross” och “gamla Askinge” utan att hitta något matnyttigt. Troligtvis är det här det här inte något som är baserat på verkliga platser och karaktärer.

23 notes · View notes