#heteronormativitet

[forislynx]

Eftersom könstillhörigheten under 1900-talet förutsatte ett heterosexuellt beteende – en riktig kvinna skulle bara dras till män och en riktig man bara till kvinnor – kom ett homosexuellt uttryck att bli nära förknippat med könsöverskridande. Så småning om kom könsöverskridande beteende att definieras som helt skilt från sexualiteten, dels genom att det homosexuella uttrycket delvis neutraliserades och rensades från maskulinitet hos kvinnor och femininitet hos män, dels genom att transsexuella och transvestiter fick möjlighet att själva definiera vilka de var och – om än i begränsad utsträckning – påverka läkares och psykologers definitioner. Länge var en förutsättning för att få genomgå en könsoperation att resultatet skulle bli en heterosexuell individ, så oavsett vad personen i fråga själv kände måste hon eller han låtsas vara homosexuell före operationen. [...] När transsexualism först beskrevs var den helt förknippad med homosexualitet. De tidiga sexologerna hade ju betraktat homosexualitet som könsinversion och ansåg ofta att transsexualism var ett symptom på homosexualitet. Men det kom att ändras på 1950-talet. Den första som blev riktig känd som transsexuell var Christine Jorgensen, en danskamerikan som opererades på Rigshospitalet i Köpenhamn 1952 och sedan flyttade hem till USA igen. Tidningarna skrev om henne som ett förkroppsligande av den moderna drömmen om att kunna skapa sin egen människa och under en tid utnämndes hon i den ena tidningen efter den andra till Amerikas vackraste kvinna. Men hennes popularitet blev kort. Så småning om började tidningarna skriva att hon inte alls var kvinna utan en kastrerad man och snart ersattes hyllningskörerna av smutskastningskampanjer. Men Christines bestående insats blev att göra transsexualism känt som fenomen och att lösgöra begreppet från homosexualitet.

Svante Norrhem, Jens Rydström & Hanna Winkvist, Undantagsmänniskor: En svensk HBT-historia

[valmuemarken]

mig: en vaskeægte ruc'er der i dag er startet på speciale om heteronormativitet<3

[hanginglikeafruit]

Melodi nummer 3: Heteronormativitet

[cookiesandlanguages]

Swedish IDAHOBITA Vocabulary

Today (17 May) is International Day Against Homomisia, Bimisia, Intermisia, Transmisia and Amisia (IDAHOBITA), so I made a Swedish vocabulary list 🏳️‍🌈

Please correct me if any of those words are wrong or even offensive!

International Day Against Homomisia, Bimisia, Intermisia, Transmisia and Amisia - Internationella dagen mot homofientlighet, bifientlighet, interfientlighet, transfientlighet and afientlighet

homomisia - homofientlighet

bimisia - bifientlighet

intermisia - interfientlighet

transmisia - transfientlighet

amisia - afientlighet

LGBTQIA - HBTQIA

sexual orientation - sexuell läggning

romantic orientation - romantisk läggning

gay - gay/homo

lesbian - lesbisk

homosexual - homosexuell

homoromantic - homoromantisk

heterosexual - heterosexuell

heteroromantic - heteroromantisk

bisexual - bisexuell

biromantic - biromantisk

pansexual - pansexuell

panromantic - panromantisk

asexual - asexuell

aromantic - aromantisk

polyamorous - polyamorös

gender - kön

gender identity - könsidentitet

transgender - trans

cisgender - cis

trans woman - transkvinna

trans man - transman

nonbinary - ickebinär

agender - könlos

intersex - intersex

gender neutral - könsneutral

pronouns - pronomen

an identity - en identitet

identify as - identifiera sig som

to come out - att komma ut

heteronormativity - heteronormativitet

cisnormativity - cisnormativitet

amatonormativity - amatonormativitet

a stereotype - en stereotyp

a norm - en norm

love - kärlek

to love - att älska

boyfriend - pojkv��n

girlfriend - flickvän

a rainbow - en regnbåge

[photofabulicious]

🩸Självmord och depression ökar kraftigt under jultider. Och det är lätt att förstå varför. Dels för att det sätter mycket press på människors ekonomi. Dels för att många barn och kvinnor far illa under julledigheten. Dels för att många inte har någon att fira jul med. Dels för att vi bombarderas av budskap av heteronormativitet och vad som är normalt. Och dels för att många inte passar in i de mallar samhället tvingat på oss. Det här är några orsaker. 🎅🏻Jag är uppväxt med idylliska julaftnar. Oftast firades den i Norrland tillsammans med släktingar. Mat lagad från grunden i överflöd. 1 till 2 meter snö och en jultomte som kommer på snöskoter. Massor av julklappar, Kalle Anka och så mycket kärlek. Och viktigast av allt - aldrig någon alkohol på julbordet. Vi barn behövde aldrig se eller umgås med fulla vuxna… ☠️Nu är båda mina föräldrar borta. Jag och brorsan har dålig kontakt med släkten. Och alla dessa snuttiguttiga julfilmer… romantiska filmer med vita heteropar som bombarderas ut av den kristna samfundet. Se bara nästkommande bilder jag har lagt upp… helt jävla galet. Hittade iaf 2 svarta par och en asiatisk kvinna på omslagen iaf (av 36 filmer jag random hittade på Google). 🏝️Denna jul och nyår flyr jag ensamheten. Eller ensam är jag inte, utan det är mer känslan av ensamhet och saknaden av vad som varit. Jag har vänner och en bror, men gör så ont att fira jul utan mamma och pappa här. Det blir Mexico iaf. Längtar! Har velat åka dit så länge! Jag och kritvita stränder med turkost vatten = sant. 🆘Bland bilderna finns också nummer till olika hjälporganisationer för er som har det svårt under julen… Har du det tungt så ring ett av numrena! 🙏 ❤️ ….. #suicideprevention #självmordslinjen #loveislove #equalrights #fightreligion #foreveralone #christmas #jul #mexico #cancun #holiday #semester #travelblog #travelblogger #lgbtpride #pride #vacation #letsgosomewhere #paradiseisland #livelovelaugh #benice #payitforward #bekind (på/i Stockholm, Sweden) https://www.instagram.com/p/ClzDhbXOF-C/?igshid=NGJjMDIxMWI=

[matpluss]

Mulighetsområde 02/02/22

Reflektioner runt sexism och mat

Sexism är ett överskridande samhällsproblem som är allestädes närvarande. I tillfället med mat kan en reflektera runt familjeroller, yrkesroller, kultur, trender och matförhållande. 

Vi kan till exemplet se på strukturella intersektionella förhållanden med unga kvinner, etnisitet och mat; Hur blir kvinnor representerat i media, och vad ger det för bild av mat? Rasism, klass, utbildning, sexuellt missbruk, heteronormativitet eller till exemplet fattigdom. 

Vi kan se på familjekonstruktioner och traditioner; Vem i familjen ärver och vad? Vart ligger förväntningar runt mat? Vem lagar mat? Vem tillverkar(producerar) mat? Vem jobbar som kock och vem får mest betalat för det? Vi kan se i flera kulturer att även om modern/hustrun/kvinnan har realiserat måltiden så är det fadern/mannen som får/tar äran med att till exemplet starta/presentera/underhålla måltiden. 

Vi kan se närmare på det danska företag Joe and the juice med deras Abercrombie och sandwich koncept. En realitet i service branschen är ofta att kvinnor blir stämplade som mer tillmötesgående och service-minded och får därför jobben. Joe and the juice hade en annan tanke med att ansätta män, och enbart män, som skulle servera dig en juice med namn som “Joe’s Green Kiss”, “Sex Me Up”, and “Young Blood”. Det byggdes också en kultur där kvinnors(gästers) utseenden blev diskuterat öppet med värderingar som “totally nice”, “semi”, and “ok with the lights off”. Efter mycket kritik så är detta i ändring.

Sexism presenterar flera strukturer som är svåra och utmanande att jobba med. Speciellt med den traditonella och konservativa andan som ligger starkt över uppfattningen runt familjestruktur och -kultur.  

Ha de bra kids! 

- Hobbe

[themischiefmanagers]

For Swedish people!

Är Remus Lupin bisexuell? Är Harry Potter vit? Vad spelar det för roll att Dumbledore är gay? Robin och Chris (från YouTube kanalen The Mischief Managers) pratar om normativa, queera och etniska representationer i Harry Potters magiska värld! Med en master i genusvetenskap, en lärarexamen, och ett livslångt intresse av Harry Potter i bagaget går Robin och Chris igenom begrepp så som heteronormativitet, queer-baiting och whitewashing och pratar om hur vi ser tecken på dessa saker i Harry Potter!

Vi ses på Kristinehamns bibliotek den 4:e november! Läs mer på Facebook.

[useless-scandinaviafacts]

HAPPY PRIDE MONTH EVERYONE!! ❤️💛💚💙💜

I thought I’d take this opportunity to teach you some Scandinavian LGBT vocabulary!

english // danish // norwegian // swedish lgbt // lgbt // lhbt // hbtq lesbian // lesbisk // lesbisk // lesbisk  gay // bøsse // homofil // bög bisexual // biseksuel // bifil // bisexuell pansexual // panseksuel // panseksuell // pansexuell asexual // aseksuel // aseksuell // asexuell transgender // transkønnet // transkjønnet // trans trans woman // transkvinde // transkvinne // transkvinna trans man // transmand // transmann // transman non-binary // ikke-binær // ikke-binær // ickebinär cisgender // ciskønnet // ciskjønnet // cis genderfluid //  flydende kønsidentiet // flytende kjønnsidentitet // flytande kønsidenitet agender // kønsløs // kjønnsløs // könlös  love // kærlighed // kjærlighet // kärlek pronouns // pronominer // pronomen // pronomen gender identity // kønsidentitet // kjønnsidentitet // könsidentitet  gender neutral // kønsneutral // kjønnsnøytral // könsneutral homophobia // homofobi // homofobi // homofobi lesbophobia // lesbofobi // lesbofobi // lesbofobi biphobia // bifobi // bifobi // bifobi transphobia // transfobi // transfobi // transfobi polyamorous // polyamourøs // polyamorøs // polyamorös heteronormativity // heteronormativitet // heteronormativitet // heteronormativitet cisnormativity //  cisnormativitet // cisnormativitet // cisnormativitet

[sangskjuler]

Melodi: I en kælder sort som kul

Det er ik’ din fødselsdag

det er først på tirsdag.

Men vi fejrer det i dag,

for så kan vi nemlig

fulde os og lave sjov.

Du skal ikke være flov,

vi vil være søde

og en smule fløde.

Hvis man er på cykeltur,

Og man NV rammer,

kan man få en kæmpe lur

og pædagog-krammer.

Techno, dub og elektro,

lækre plader lægges på,

snacks'ne mangler ikke,

håndøl skal vi drikke.

Med din fine hat af hår

og din halsedisse,

stråler når du rammer floor,

kan man ikke disse.

Heteronormativitet

har vi lært er noget skidt.

Du er Annas dame,

10 år eddermame!

Når du ruller gennem by’n

på den grønne cykel:

Her kommer det brune lyn

Vædder en falafel!

Du er DJ Knuckletek,

hipster, normcore og ret kæk.

Hænderne er lune,

skjorterne er brune.

Antikapitalismen

vil vi respektere,

derfor får du kun en sang

ingen gaver mere.

Du er ikke “Kelken” mer’,

men vi kan ik' lade vær’.

Yo, hvor er du lang, man’

HIP HURRA FOR KRISTIAN!

[kvinnosakens-blog]

Kläder har inget kön

Den svenska diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder bland annat diskriminering baserad i kön och på "könsöverskridande identitet och uttryck". Skydd mot könsbaserad diskriminering är avgörande för kvinnors rättigheter, och lagstiftning mot diskriminering på grund av könsstereotypöverskridande uttryck är ett måste om vi ska kunna bekämpa förtryckande könsnormer, heteronormativitet och kvinnoförtryck. Men tyvärr ger denna lag också på ett katastrofalt sätt uttryck för ett vanligt missförstånd och feltänk kring kön, könsnormer och att vara könsstereotypöverskridande, som vi ser om och om igen inom queerrörelsen och som alltså är så vanligt förekommande att det har smugit sig in i svensk lagstiftning.

Begrepp och definitioner är bland det viktigaste vi har för att kunna begripliggöra vår gemensamma värld och verklighet. Ironiskt nog är det just med begrepp och definitioner som den svenska diskrimineringslagen och hela queerrörelsen grumlar verkligheten och skapar ett bakslag för hela den feministiska rörelsen och kampen för befrielse som kvinnor har bedrivit så länge, det vill säga befrielse från idén om att det finns inneboende kvinnliga kläder och uttryck respektive inneboende manliga; idén att yttre egenskaper och ideal faktiskt hänger samman med de i själva verket neutrala biologiska könen.

Lagen definierar "könsöverskridande uttryck" (notera skillnaden mellan det begreppet och begreppet 'köns-stereotyp-överskridande") som att någon "genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön".

För att den formuleringen ska fungera måste du anta att könet kan sitta i kläderna. Att en slips eller ett par byxor på en kvinna skulle ge uttryck för att hon tillhör det manliga könet, istället för vad det i själva verket uttrycker: att hon är en kvinna som har på sig slips och byxor idag. En kvinna blir nämligen inte mindre kvinna bara för att hon inte uppfyller femininitet som norm, och det finns inga kläder som har ett kön. Kläder har varken kromosomer eller könsorgan. Det har däremot människor, och människor behöver befrias från idén att vissa kläder, uttryck eller egenskaper utöver de rent biologiska funktionerna hos våra kroppar hör till ett visst kön.

En sak är klar: att svensk lagstiftning kan innehålla en sådan bakåtsträvande formulering kring kön och könsnormer är ett oroväckande tecken på hur bräckliga de feministiska vinsterna ännu är.

[trannosfaeren]

Hvad prøver LGBT Danmark’s “forperson” Peder Holk Svendsen at sige i denne artikel? I et tykt røgslør undgår han elegant at nævne navne og personer, der bliver ikke peget fingre af nogen, men kun passivt omtalt et ‘vi’, et ‘du��� eller et ‘man’. Out & About har jo direkte bedt ham om at kommentere på Karen M. Larsens artikel, så man må jo antage, at hans artikel er et snøvlet modsvar og kritik af Karen og hendes synspunkter. Der skal vist oversættes en smule.

Meget vagt sagt, så er Karen M. Larsen altså en “skinger” (hvor har vi hørt den før) og “giftig” stemme, der har plantet et frø af “had” og “forurettethed”, der resulterer i “OVERGREB” og “fordømmelse” (??? af transpersoner??). Karen er simpelthen med hendes kritik skyld i transvold. Okay så. Oveni købet gør Karen åbenbart det som de anti-homoseksuelle gør, trækker normer og definitioner over hovedet på de homoseksuelle (dvs heteronormativitet), og derfor skal vi altså slet ikke diskutere det, som Karen fremlægger, for hun er ligesom dem (wow).

Prøver Peder dernæst tåget at sige, at Karen ikke giver ret til lige rettigheder og ligestilling til transpersoner? Trods det at hun decideret siger i sin artikel, at hun gør? “Jeg vil aldrig ekskludere transkvinder fra menneskeden, og jeg vil altid kæmpe for transkvinders ret til at gå i det tøj de vil, og for at de ikke bliver fyret fra deres arbejde[..] Det vil jeg virkelig kæmpe for.” “Vi” (Karen og de andre kritiske lesbiske) skal “rumme og anerkende hinanden” - hvad betyder her at “rumme” og “anerkende”, og hvordan gør Karen ikke det? Skal det forstås som modsvar på Karens kritik om, at lesbiske har lov at sige fra overfor penis? At transkvinder ikke kan være lesbiske? Skal Karen og andre lesbiske “rumme” og “anerkende” penis i deres dating pool, eller hvad prøver Peder at sige? For det er satme ikke særlig præcist.

Hvem har sagt at, LGBT Danmark har billiget overgreb og voldtægt af lesbiske? Hvornår har Karen bogstaveligt talt “beskyldt” LGBT Danmark for det? Ikke for at nævne, at det rent faktisk ER det LGBT Danmark gør, når de støtter op om, at trans-identificerede mænd SKAL anses som rigtige kvinder, og lesbiske derfor er transfobiske for at ekskludere dem. Det er faktisk overgreb, hr Peder. Derfor er det måske lidt komisk, at Peder forstår Karens kritik som sådan, trods det hun ikke siger det. Kan Peder egentlig godt selv se, den er langt ude? Peder bruger altså en beskyldning Karen ikke har sagt som en stråmand for at kunne retfærdiggøre at “du [Karen] har [ikke] krav på spalteplads”. Trods det at han jo selv lige har beskyldt Karen for at fremprovokere overgreb mod transpersoner. Hallå, hit med kilderne!

Dernæst fortsætter Peder med at indirekte, faktisk rimelig kujonagtigt, at svine Karen til. Hun “UDSKAMMER” simpelthen en “anden minoritet i regnbuemiljøet” (*host*transkvinder*host*) for at sige fra overfor penis. Puh ha, Karen, hvor er du slem. Man må som lesbisk jo ikke sige nej til penis, det ved du godt. Derved bliver du jo usolidarisk, usamarbejdsvillig og anti-fællesskab og anti-”os”. Og hvis vi ikke står sammen (altså hvis du ikke underkaster dig trans-regimet), så vinder nazisterne og de højreradikale kirkekredse. Ja, det bliver altså din skyld.

HHMMMMMM. Ja, den artikel sider jo lidt galt i halsen, må man jo erkende. En mand i en magtposition fortæller en lesbisk kvinde - fejt og indirekte - at hun skaber splid og splittelse og disharmoni i sit eget miljø ved at sprede “fake news” (seriøst), i det at hun kritiserer det pres lesbiske bliver udsat for ved at sige nej tak til transediller og understreger at biologi rent faktisk spiller en rolle i seksuel orientering. Hun fortjener faktisk ikke et talerør, så fuld af had og fordømmelse er hun ved at være lesbisk og grænsesættende. Det er altså altødelæggende for regnebuemiljøet, at lesbiske er lesbiske.

Suk.

Men jaja, det er Karen der er hadefuld *eyeroll*

[astfors]

#heteronormativitet #queerteorin #normal | 📸 : @sara_elgeholm — view on Instagram https://ift.tt/2KKpRZJ

[anettetheresepettersen]

Komme ut-prosessen i kunsten

Gjennom samtalerekken Skeiv dansekunst retter Marte Reithaug Sterud og Ann-Christin Kongsness et skeivt blikk på dansekunsten spesielt og samfunnet mer generelt, og avkler samtidig det ikke-skeive blikket.

«Jeg engster meg for at den skakke og opprivende og halvsjuke kunsten skal bli sultet i hjel, altså kunsten for og av oss som er og vil måtte være fremmede på kloden», uttalte journalist Håkon Gundersen i et spørsmål til daværende kulturminister Linda Hofstad Helleland i et intervju i Morgenbladet i desember i fjor.

Dette utsagnet dukker stadig opp i bevisstheten min. Jeg opplevde det som presist da jeg leste det første gang, og det gir fortsatt gjenklang i meg. Sånn, tenker jeg, dette kan jeg kjenne meg igjen i, her hører jeg hjemme. Og det er nettopp det med å høre hjemme, eller; ikke høre hjemme, som fungerer som en rød tråd i Marte Reithaug Sterud og Ann-Christin Kongsness’ samtalerekke Skeiv dansekunst.

Skeiv vs streit? I løpet av drøye to uker arrangerer Sterud og Kongsness syv samtaler, på syv ulike steder og med totalt tretten gjestekunstnere i tillegg til dem selv. Én av samtalene vil være et foredrag av Kongsness, mens de resterende seks samtalene tar utgangspunkt i kunstnerskapene til de inviterte gjestene. Jeg fikk med meg de tre første samtalene – to som gjest, og én via Danseinformasjonens videodokumentasjon.

Prosjektet utforsker samtalen som format, og Sterud og Kongsness har valgt seg dansekunstneriske og skeive sammenhenger for dette. ‘Skeiv dansekunst’ er et konstruert begrep fra arrangørenes side, som har invitert kunstnere som aktivt tar stilling til spørsmål rundt kjønn og seksualitet, og «som beveger seg bort fra et heteronormativt regime gjennom sine kunstnerskap».

Kunst som redning Den første samtalen, som fant sted i caféen på Dansens Hus 13.juni, hadde undertittelen Skeivfeministiske strategier. Her var det Kongsness som ledet samtalen, mens Sterud inngikk i panelet sammen med koreografene/kunstnerne Henriette Pedersen og Maja Roel. Samtalen vekslet mellom kunstnernes prosjekter og deling av erfaringer som ligger forut for og i forlengelsen av disse. Pedersen, som jeg for ordens skyld kan orientere om at jeg har samarbeidet med i over ti år, brukte sitt første møte med drag-show på 1990-tallet som eksempel på utløsende kraft i møte med kunst: «Herregud, det finnes noe annet, jeg er reddet!»

Kunsten som et sted hvor man føler seg mindre utenfor, og kanskje til og med hjemme, er et tilbakevendende tema i de tre første samtalene. Magnus Myhr skildret i samtale #3 hvordan synet hans på dans endret seg da han så Toyboys (Terje Tjøme Mossige og Ulf Nilseng) sine forestillinger for første gang. Som student innenfor samtidsdans opplevde han på det tidspunktet at det på skolen handlet mer om å passe inn, mens Toyboys sine forestillinger viste at kjønn og seksualitet også kunne fremstilles annerledes innenfor dans. For noen av deltakerne kom disse frirommene gjennom forestillinger, musikk og annen kunst – for andre også gjennom teori og akademia. Samtalerekka plasserer seg solid mellom teori og praksis, eller akademia og kropp, og lar disse være likestilte. Beskrivelser av hvor frigjørende det har vært for flere å finne språk og teori som setter ord på opplevelser man har hatt, og som også synliggjør maktstrukturer innenfor scenekunsten.

Språkliggjøring Samtalene er en påminnelse om at det for mange fortsatt oppleves trangt, klaustrofobisk, å være menneske. At kategoriene for kjønn og seksualitet rett og slett ikke passer, at de er for trange for en. Og det er her begrepet skeiv og samtalerekka som helhet kommer inn som et forsøk på å gjøre disse rommene større. Sterud og Kongsness, og flere av deres samtalepartnere, vegrer seg mot å komme med en endelig begrepsavklaring på hva det innebærer å være ‘skeiv’ – noe som også er i tråd med queer-teorien. Tiina Rosenberg skriver i boka Queerfeministisk Agenda (2002), med referanse til den kanskje queereste teoretikeren av alle; Judith Butler: ”Det queeras uppgift var att bryta upp kategorier, inte att förvandlas till en. En snäv begreppsbestämning av queer skulle innebära dess sorgliga slut.”[i]

Sterud og Kongsness har et ønske om å vrimle opp historier, og bruker forestillinger som utgangspunkt for å reflektere gjennom både teori og egne erfaringer. Maja Roels prosjekt I slipped in between two wor(l)ds er ett slikt eksempel hvor Roel ønsker å problematisere kjønnskategorier. Når verken mann eller kvinne oppleves riktig, når begge kategoriene blir for trange, hvilke kjønnsalternativer står man da igjen med? I prosjektet opererer Roel med en tredje kategori: Hin. Det mer kjønnsnøytrale begrepet hen kan omfavne hun og han, men hin er tenkt som mer enn fravær av han og hun – at hin er noe eget.

Heteronormativiteten til livs Prosjektet Skeiv dansekunst ønsker å bevege seg bort fra et heteronormativt regime, men hva dette regimet innebærer problematiseres i liten grad i de tre første samtalene:

Heteronormativitet är enkelt uttryckt antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Med begreppet heteronormativitet åsyftas i forskningssammanhang de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande. Heteronormativitet grundar sig på synen på binär könsuppfattning och en hegemonisk heterosexuell norm. Heteronormativitet är aktivt normerande, och allt det som faller utanför stämplas som avvikande och är/blir därmed fel.[ii]

Begrepet «skeiv» ble derimot problematisert i flere av de første samtalene, og i samtale #3 understreket Øyvind Jørgensen at hans kunstnerskap ikke overordnet tematiserer skeiv legning/seksualitet. Han ble utfordret på dette av noen i publikum, med spørsmålet: «hva er skeiv for deg?» Dette ledet til en samtale om hva skeiv fungerer som motsats til, og illustrerer Butlers insistering på at queer må være et begrep som bryter opp kategorier i stedet for å stivne i en fast form. Eller, om vi lener oss på teoretikeren David Halperins avgrensing av begrepet: queer er rett og slett alt som motsetter seg det normale.[iii]

Komme ut Et annet tilbakevendende tema i samtalene har vært historier om å «komme ut». I noen tilfeller handlet dette om å gjøre det kjent for familier og venner at man har en annen seksuell legning enn heteroseksuell, mens det i andre historier handler om å komme ut som skeiv innenfor dansefeltet. Forventningen om heteroseksualitet blir tydelig i disse historiene. Personlig opplevde jeg for noen år tilbake det Rosenberg omtaler som «heteronormativitet i forventet form», at det ikke bare handler om seksualitet, men også hvordan denne seksualiteten forvaltes så å si, da jeg, til min egen overraskelse, kom ut av heteroskapet. Jeg var ærlig talt ikke selv klar over at jeg satt inni dette skapet, men mitt utseende, i kombinasjon med yrkes- og livsvalg, ser fortsatt ut til å skape forvirring omkring min legning. Og det slår meg at dette handler vel så mye om den som ser; at det som er utenfor normen oppleves som annerledes og rart sett nettopp innenfra. Men på samme måte kan utenfra-blikket, det skeive blikket, være med på å vise fram normen som noe like rart og minst like forskrudd som det utenfor. Blant annet hvordan et skeivt blikk viser frem fremstillingen av kjønn innenfor dans. Og at opplevelsen av å stå utenfor, og anerkjennelsen av dette i form av komme ut-historier, slik Sindre Jacobsen presiserte, handler om å finne et sted å plassere den historien.

Hvilket fører meg tilbake til denne tekstens begynnelse, og opplevelsen av å forholde seg til for trange kategorier, mye grunnet et heteronormativt regime. Eller, slik Per Roar beskrev det i samtale #2: som et underskudd av refleksivitet i kroppen. Det er her Skeiv dansekunst klarer å gjøre det utenfor normen, altså ikke-normen, til et frigjørende prosjekt.

Samtalene gir rom og språk til det som ser ut til være en felles opplevelse, kanskje særlig innenfor dansekunsten, av å mangle ord og begreper som rommer de opplevelsene man har. Samtidig ble dansekunsten i seg selv i mindre grad problematisert i disse tre første samtalene. Kanskje henger det sammen med at de alle utspilte seg i dansekunstneriske kontekster, og forhåpentligvis vil dette få mer plass i de neste samtalene. Undertitlene Å gi skeiv historie en kropp og Skeiv dans er i hvert fall lovende i så måte.

[i] Fra Tiina Rosenbergs Queerfeministisk Agenda, Bokförlaget Atlas, Stockholm, 2002, s.11

[ii] Ibid., s.100-101

[iii] Ibid., s.51

Teksten ble opprinnelig publisert på Scenekunst.no 25.juni 2018. Foto: André Wulf (Maja Roel i I slipped inbetween two wor(l)ds av Søvnløs/Maja Roel & Lowri Rees, CODA Oslo International Dance Festival 2015).

[photofabulicious]

Hey gay💅🏼 ..... Jag har alltid älskat att klä ut mig. Därför är det inte konstigt att Halloween är min favorithögtid. Under åren som gått har jag haft alla olika klädstilar ni kan tänka er (ravekläder, hippie, brat, skate, hiphop, utsvängda byxor, Buffaloskor, rockare med massor av nitar, preppig, casual, punkigare kläder och såklart alla olika typer av ”innestilar” som gäller där och då). Jag är fascinerad av hur annorlunda man kan känna sig, bara genom att sätta på sig andra kläder. Ett tag använde jag ganska mycket smink också. Tycker att det är kul att nagellack på killar är ganska inne nu. Jag har använda mode och kläder för att uttrycka mig konstnärligt men också pga ställningstagande mot stereotyper, heteronormativitet och de könsroller som samhället fastslagit. . Jag tycker även om att redigera foton och uttrycka mig konstnärligt genom ord. För mig är det bara en hobby och jag har inga andra ambitioner med mitt konstnärskap. Att få vara kreativ ökar livsglädjen enormt för mig och ger lite mer mening till livet som annars känns ganska så meningslöst. . En sak jag inte gillar speciellt mycket är åldrandet. Det ger mig hemsk ångest. Att se hur snygga äldre människor var i sin ungdom är nästan overkligt ibland. Andra bilden i albumet är några foton på Leonardo di Caprio och Johnny Depp som unga. Fy fan vad som var snygga då! Inget förstör det vackra lika mycket som tiden. Haha. Jag accepterar att jag blir äldre för varje dag, men jag kommer aldrig att tycka det är roligt. . Sådär. Nu har jag fått vara lite filosofisk också. Tjarrå! . #instagay #gaystagram #proud #🌈 https://www.instagram.com/p/CIdxy26loA5/?igshid=16znlbe1j45d4

[destruckt]

[estrada-se]

Saker du borde men inte fick lära dig i skolan - heteronormativitet

Normen är de oskrivna regler som vi (ofta omedvetet) känner att vi måste leva upp till. De reglerna är inte medfödda utan något vi lär oss efterhand. Vi förväntas verka och vara på det sätt som är norm även om vi blir direkt olyckliga av det. Det finns massor med normer t.ex. att man inte tränger sig före i kön, att doktorn är en man, att en kvinna ska vara kvinnlig m.fl. 

Norm = regel, rättesnöre; måttstock, mönster (SAOL)

Normal = regelrätt; som sig bör; vanlig (SAOL)

En av våra starkaste normer är heteronormen. Den innebär att vi förväntas tända på, älska, leva med någon av det andra könet. Dessutom förväntas vi bete oss typiskt för vårt medfödda kön. Heteronormen handlar alltså om sexualitet men även kärlek, kön, beteende och identitet. 

Hetero = olikartad (SAOL)

Heteronormative =  denoting or relating to a world view that promotes heterosexuality as the normal or preferred sexual orientation (Oxford dictionaries).

(bild från sociologerna.se)

Ordet heteronormativitet myntades 1991 i USA, i samband med forskningen om queerteori. Ordet finns inte i SAOL.

Enligt normen är man och kvinna motsatspar med väl definierade kön och roller. De ska attraheras av och alstra barn med varandra. Andra könsuttryck (ex. androgynitet), könsidentiteter (ex. transpersoner), sexualiteter undanträngs av normen. De blir ofta mindre synliga och mindre accepterade alternativ till normen. 

En viktig aspekt av heteronormen är de allvarliga konsekvenser som normbrytare kan drabbas av. Eftersom heteronormen är så stark blir hetronormativa ideer en del av ens identitet. När någon så bryter mot normen uppfattas det som ett hot mot den egna identiteten vilket leder till det motstånd, våld och ibland självhat som normbrytande drabbas av (detta står att läsa mer om på bl.a RFSL-ungdom).

(bild från coilhouse.net)

I den här texten vill jag mer presentera heteronormen än problematisera den. Och frågan är om normer går att kategorisera under bra eller dåligt? Min personliga åsikt är dock att just heteronormen är alldeles för begränsande och exkluderande för att vi okritiskt skall acceptera dess oskrivna regler.

Skrivet av Marisol