#Våld mot Kvinnor
Explore tagged Tumblr posts
Text
@deanwinchesterf another example of gender neutral language obscuring women's issues!
This is about how the Swedish government has this list of goals for equality between men and women, and one of them is "ending male violence against women". And the government intends to do a consultation or something about whether they should change the phrasing about "male violence against women" so it "still emphasises that the violence of men and boys against women and girls is the majority of gender-based violence, it is more inclusive of women's violence against men, violence in lgbtqi relationships, as well as violence in prostitution and trafficking".
18 notes
·
View notes
Text
For quite a few years I have reflected and tried to understand our existence and so also society.
That things can be difficult to understand in the social structure I am now beginning to understand as other purposes may be underlying in the lower layers of the problems in the Riksdag Theater.
So my conclusion for my own part with my choices in life is: That the truth should be a guideline. To understand what is true, sometimes a key word is needed and that is “questioning”
The truth as I see it paves the way for long-termism, sustainability and justice!
A good balance indicator for a healthy consciousness is that no human being has more or less right to Mother Earth here out in space.
Everything else is ignorance or has the misleading intentions of darkness!!!!
Rich and poor, powerful or a follower, yes we all stand before the miracles and wonders of life.
And here in this magic we determine the color of our souls. This is where our inner face is revealed through our choices that speak of who we are and how far we have come in our spiritual maturity.
We face conditions in life with problems that differ from each other in small and large ways.
It is precisely on this platform that we all have the opportunity to take our steps or give up or not care.
Gods or illusions, yes, it may turn out one day.
But the core of it all must, after all, be a faith that does not create oppression and diminishes as this becomes power perfection and power tools on the psychological plane.
God in love and light where truth prepares the way and the lust for life is affirmed in absolute transparency.
With or without reward along the path of the heart.
Amen!
Magnus
* Peace starts with friendship
* Make the world a better place
* Love, p.e.a.c.e & Understanding
* I see evil as undeveloped
Jag är Ambassadör för RNS - Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Magnus Rosén - Ambassador for Green Cross
P.e.a.c.e on Mother Earth
Green-Cross www.green-cross.se
Jag är Ambassadör för RSK riksförbundet stoppa mäns våld mot kvinnor
Jag är Ambassadör för ett försök till en själslig mognad
www.magnusrosen.com
www.baibang.se
www.magnusrosenband.com
www.culturemeetsindustry.com
www.covershow.se
@followers @all @everyone #bahiarock @följare #baibang #radio #southamerica #gullbringarestaurang #thebassofmyheart #amazon #adlibris
#chalmerstekniskahögskola #föreläsning #månadsvladet
#allfollowers #avelibooks #alibris #basenimitthjärta #ebs #baibang #thebassinmyheary
#proudandjoy #lillynails #magnusrosen #arko #rns
#magnusrosen #ebs #factorbasses #hardrock
#rock #rockmusic #glamrock
0 notes
Text
idag nyheter - Debatt: Våldet vilar aldrig
Mäns våld mot kvinnor, hedersförtryck och sexuellt våld är inte isolerade, olyckliga omständigheter. Det är systematiskt och det kräver systematiska förändringar, skriver företrädare för Vänsterpartiet i Karlstad. I en remiss från Arbetsmarknadsavdelningen till bland annat Karlstads kommun föreslås en omformulering av ett delmål i arbetet mot ett jämställt Sverige fritt från våld. Tidigare har…
0 notes
Text
Den store Gatsby, fast lesbisk
Charlie (1932) av Margareta Suber, är vad jag skulle kalla för en lesbisk Den store Gatsby. Här finns allt: det glada 20-talet, fester som varar långt in på natten, otrohet och oansvariga bilfärder. Dessutom är flertalet karaktärer uttalat lesbiska eller bisexuella. De säger inte ordet i sig, men det finns flera utförliga kärleksdeklarationer mellan kvinnor, så nog tycker jag det räknas. Ärligt talat är det lite förvånande att den blev publicerad alls, i och med att det var på 1930-talet.
Huvudpersonen är den eponyma Charlie Ramm, en ung maskulin kvinna med ett starkt motorintresse, som har tagit sin röda sportbil och flytt iväg till en badort för att komma undan sin extremt vanliga far. Hon tillbringar dagarna -- eller snarare kvällarna -- med att ge sig ut på casinon med sina två bästa vänner. Där kan de spela, dricka, och flirta med vem som helst. Den ena vännen är Sara Tungel, en änka och ensamstående mamma till två barn i mellanstadieåldern. Den andra, Elisaweta Mercheff, är en avdankad rysk dansös som är fast i ett kärlekslöst förhållande med sin andra man (hon är hans fjärde fru).
Men när sommaren går kommer allt fler herrar på besök till semesterorten. Elisawetas man, Charlies pappa och bror, och flera friare. Vad händer då?
Boken är rolig och fartfylld, och jag skulle varmt rekommendera den till alla som vill leva sig in i queera förhållanden från förr. Folk som gillar riktigt konstiga böcker -- specifikt böcker med ovanliga relationer karaktärerna emellan --kommer gilla den här. Dock finns här en del som kan vara upprörande, till exempel oansvariget i trafik och våld mot djur (specifikt en hund), som kan vara bra att känna till i förväg.
0 notes
Text
Polisen har kartlagt högriskindivider för våld i nära relation
Polisen har kartlagt högriskindivider för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. I dagsläget har polisen identifierat drygt 300 individer där det finns ökad risk för att de ska begå grova våldsbrott eller mord i en relation. För mig förefaller det vara ett alldeles för lågt antal personer. Kartläggningen är en del i polisens satsning mot mäns våld mot kvinnor, som sätter…
View On WordPress
0 notes
Text
EN OVÄNTAD DEBUT - VIVEKA ENANDER: BESTJÄRNADE BEKÄNNELSER
Viveka Enander: Bestjärnade bekännelser Utgiven 2023 140 sidor Ekström & Garay Detta är inte en recension. Jag har inte hämtat mig än… Från den dagen min syster, som i och för sig skrivit många böcker i sitt arbete som forskare om mäns våld mot kvinnor, sade att hon skulle komma ut med en diktsamling! Vi har aldrig pratat om poesi. Har aldrig fått ett intryck av att det är något som hon läser…
View On WordPress
0 notes
Link
0 notes
Text
Onlineforum: Våld mot kvinnor, femicide, feminicide och transcide i Sverige, från dåtid till Covid-19
Rörelsernas museum bidrog under hösten 2020 tillsammans med civilsamhället till att rikta strålkastarljuset på våld mot kvinnor, femicide, feminicide och transcide. Detta gjordes i form av ett digitalt forum där gränsöverskridande perspektiv baserat på gräsrotsrörelser utforskades och presenterades. Arrangemangets syfte var att lyfta fram röster från olika gräsrotsrörelser i Sverige samt belysa internationella rörelsers insatser för att dra lärdomar och uppmuntra till solidaritet. Arrangemanget var online och uppdelat i två dagar.
Onsdagen den 25 november uppmärksammades den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor där det bjöds in till filmvisning och föreläsning. Vi fortsatte med ett intressant program lördagen den 28 november med utbyte av kunskap och erfarenheter blandat med föreläsningar och information om olika antivåldskampanjer.
Onsdagen den 25 november 2020 på Rörelsernas museum
Film: Telling Amy's story (Imágenes del sur + ARF) Våldet i nära relationer utifrån ursprungsfolks perspektiv :Amalia Alvarez Feminism, nekropolitik och framtida hopp: Diana Mulinari Femi(ni)cide i Sverige: magnitud, makt och motstånd: Sofia Strid
Lördagen 28 november 2020 på Rörelsernas museum
Våldets ansikten. Våld mot kvinnor i ett segregerat Sverige: Rúna í Baianstovu Ökat våld mot kvinnor i Latinamerika och folkligt feministiska motståndsstrategier under pandemin: Coordinadora Feminista Latinoamericana Carmen Blanco Valer (Peru),Claudia Arenas Ferro (Colombia),Dolores Calvo (Argentina) Kampanjstart i Sverige: Men against honor-related violence : Sholeh Irani Dagsläget för stödsökande transpersoner och tjejer mellan 12–30 ��r, och jourers möjlighet att möta dem: Irina Schmitt, Therese Larsson och Noah Saarela från Trans- och Tjejjouren i Malmö
Hur förhindras sexuella trakasserier på arbetsplatsen: Matilda Göranzon, MeToo Sweden
Pandemic and razzias: the situation of sex workers in Sweden in 2020: Torch, Summering av dagens diskussionsämnen: Irina Schmitt
Avslutande: Parvin Ardalan, Roxana Ortiz, Ana María Bermeo
Till minne av Mirabal systrarna, Patria, Minerva och Maria Teresa
Om den Internationella dagen för avskaffandet av mot kvinnor:
Den 25 november 1960 avrättades systrarna Patria, Minerva och María Teresa Mirabal efter att ha kämpat mot diktaturen i Dominikanska Republiken. Systrarnas politiska engagemang och deras aktivism har inspirerat en rad generationer och gjort dem till symboler av feministiskt motstånd. 1999 instiftades av FN den internationella dagen mot våld mot kvinnor för att hedra Systrarna Mirabals minne samt för att slå fast att våld mot kvinnor är ett hinder för jämställdhet i samhället i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening.
The first Latin American and Caribbean Feminist Encuentro
International Day for the Elimination of Violence against Women 25 November
Vi som arrangerar programmet är:
Organisationer: ABF Colectiva Feminista Latinoamericana Antirasistiska Filmdagar Imágenes del Sur/Bilder från Söder Irakiska kulturföreningen Rörelsernas museum
Individer Professor Diana Mulinari, Genusvetenskapliga Institutionen, Lunds universitet Carmen Blanco Valer, folkbildare och aktivist Camila Alexandra, aktivist, artist, skribent och student
På grund av de skärpta restriktionerna i Skåne, var vi tvungna att ställa in de planerade utställningarna av grupperna och individer: Kollektivet Wiphala, Irakiska kulturföreningen, Feminist dialog och Camila Alexandra.
Tack till alla
#Våld mot Kvinnor#Femicide#Feminicide#Transcide#Severige#gräsrotsrörelser#Internationella dagen för avskaffandet av mot kvinnor#Den 25 november 1960#Mirabal systrarna#feministiskt motstånd#Kollektivet Wiphala
0 notes
Text
Sometimes I still think about the decision to translate the title "men who hate women" to "the girl with the dragon tatoo" for a story about mens violence against women
#idk maybe theres something there but im cynical#for reference 'mens violence against women' is an established term in swedish politics and research etc#= mäns våld mot kvinnor#i think thoughts
2 notes
·
View notes
Photo
“Eftersom vi känner varandra” 15 april 2020
#dikt#prosa#poesi#svenska#skriva#mobbing#mäns våld mot kvinnor#svenska texter#svenska dikter#svenska writblr#skrivblr
0 notes
Photo
– I vissa examensordningar kommer kurser om våld mot kvinnor att bli ett obligatorium. Det gäller för akademiska yrken i vilka man kommer att träffa personer som har blivit utsatta för våld, säger Åsa Regnér.
Hon nämner utbildningar till läkare, psykologer, tandläkare, jurister, socionomer, fysioterapeuter och sjuksköterskor som exempel.
– Det är tufft av regeringen. Jag har väntat på det i 20 år. Det är hoppfullt, säger Gun Heimer, professor i kvinnomedicin och chef för chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet
Till NCK:s Kvinnofridslinje i Uppsala ringer drygt 31.000 kvinnor varje år och från hela landet. Det är kvinnor som är eller har blivit utsatta för hot, misshandel och/eller sexuellt våld i nära relationer. På Uppsala stadsteaters scen kommer man vid lunchtid i dag, på FN:s Internationella dag mot våld mot kvinnor, att läsa upp åttiosex vittnesmål (så många ringer i snitt per dag) från kvinnor som ringt till stödtelefonen. Precis som Metoo-berättelserna är det skakande citat om vissa mäns självutnämnda rättighet att utöva makt och våld över kvinnor.
- Vi pratar ofta om kvinnor som vistas utomhus med män de inte känner, men det farligaste en kvinna kan göra är att vistas inomhus med en man hon känner, säger Åsa Regnér och har stöd i det hon säger i Brottsförebyggande, BRÅs, statistik.
4 notes
·
View notes
Text
Idag får vi inte glömma att fira våra segrar, systrar! För herregud vilken framgångsrik historia feminismen har varit de senaste sisådär 150 åren! Vi har erövrat så mycket: rösträtt, myndighet även som gift kvinna, rätt till högre utbildning, rätt till skilsmässa, rätt att vara vårdnadshavare för våra barn. Och fler generationer kvinnor fortsatte: rätt till abort, rätt till förskola.
Så är det färdigt nu? Har kvinnorörelsen varit så framgångsrik att den inte längre behövs, i alla fall inte i vårt land? Det verkar som om vissa resonerar så. I alla fall är två av de saker som det alltid har varit självklart att feminism handlar om inte längre självklara.
För det första: varför existerar överhuvudtaget feminismen? Svaret har tidigare varit: för att förbättra för gruppen kvinnor och motverka kvinnors samhälleliga underordning under män. Men det svaret är inte längre självklart. Det har blivit svårare att hävda att feminism är en teoribildning och en rörelse som fokuserar på just kvinnor, utan den ses allt oftare som en större rättviserörelse för alla underordnade grupper och inte primärt för gruppen kvinnor.
Så här skrev till exempel Elsa Kugelberg i Dagens nyheter i en runa över bell hooks: ”Feminism är ’motstånd mot förtryck’, där förtryck förstås som ’frånvaro av valmöjligheter’. De som säger sig se och kämpa mot förtryck måste börja med förtrycket där det är som starkast. En feminism värd namnet behöver koncentrera sig på samhällets mest utsatta: flyktingar, sexarbetare, hemlösa, transpersoner, funktionsnedsatta. Vad säger de? Vad skulle göra deras liv bättre, friare?”
För det andra: vi är inte längre överens om vad kön överhuvudtaget är, och därmed inte heller vad en kvinna är. Och kön har ju trots allt varit det som feminismen har byggt på eftersom patriarkatet bygger på det.
Fram till för bara något decennium sedan var vi tämligen överens om att kön är ett biologiskt faktum, man föds till flicka eller pojke. Och med det kommer en rad olika förväntningar på denna nya individ – förväntningar som vi kallar genus. Det får resultatet att flickiga pojkar och pojkaktiga flickor bestraffas. Men det får också konkreta resultat i lägre löner för kvinnor, sämre vård för den som specifikt handlar om kvinnor, såsom förlossningsvården, färre forskningsresurser till kvinnosjukdomar etcetera.
Men i och med den nya syn på kön som har växt fram inom transrättsrörelsen, och som nu till exempel RFSL står för, kan vi inte längre självklart utgå från denna syn på kön och genus. Enligt den nya teorin om kön har alla en inre könsidentitet som inte behöver sammanfalla med det biologiska kön som man har blivit, som de uttrycker det, ”tilldelad”. Vilket kön du tillhör bestämmer du själv; det beror på din egen känsla och visshet – din könsidentitet.
De här två uppfattningarna – att feminism bör vara en mer allmän kamp mot diskriminering och förtryck av alla grupper, oavsett grunden för denna diskriminering eller detta förtryck (det kan vara kön, hudfärg, kroppsfunktion, klass, sexualitet) samt uppfattningen att kön är en fråga som den enskilda individen själv bör få bestämma – gör att feminismen är förvirrad för tillfället.
Vilken är vår motståndare? Är det patriarkatet och sexismen, är det kapitalismen, rasismen, normen om heterosexualitet eller en viss uppfattning om vad kön är?
Och vilken är vår kamp? Är det en kamp för att befria oss från könsroller, en kamp mot mäns våld mot kvinnor, en kamp för lika lön för lika arbete? Eller är det en kamp mot alla former av underordning och mot en syn på kön som en fråga om biologi istället för den enskilda individens känsla? De här frågorna bör var och en av oss tänka igenom och ta ställning till.
För övrigt har jag varit i kontakt med vården på grund av en fraktur i foten. Räkningen kom igår: 300 kronor. Å, vad mycket vi får för skattepengarna!
2 notes
·
View notes
Text
Något som jag älskar är att försöka hitta olika vägar med mitt musicerande högt som lågt.
Ett kul komplement är mina föreläsningar: Drömmar Visioner och Framtidstro.
Tänker att musik, föreläsningar och spännande anekdoter, med lite film, live musik, ett spektra av ca 400 års bred i musiken, bilder o.s.v
Har mer än 20 års erfarenhet med massor av referenser.
För att bara nämna några!
Chalmers tekniska högskola
Musikhögskolan
Fackförbundet Unionen Volvo Göteborg
Länstyrelsen
Grundskolor
Kyrkor
Gymnasium
Företag
Föreningar
O.s.v
Finns intresse för föreläsningar eller bas konserter där musiken blandas av reflektioner och anekdoter från världens olika hörn där jag spelar och spelat.
Finns så klart även duo, trio, band av olika slag till olika tillfällen.
Går bra att höra av sig till mig:
Önskar fortsatt trevligt julpyssel.
Magnus
* Peace starts with friendship
* Make the world a better place
* Love, p.e.a.c.e & Understanding
* I see evil as undeveloped
Jag är Ambassadör för RNS - Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Magnus Rosén - Ambassador for Green Cross
P.e.a.c.e on Mother Earth
Green-Cross www.green-cross.se
Jag är Ambassadör för RSK riksförbundet stoppa mäns våld mot kvinnor
Jag är Ambassadör för ett försök till en själslig mognad
www.magnusrosen.com
www.baibang.se
www.magnusrosenband.com
www.culturemeetsindustry.com
www.covershow.se
@followers @all @everyone #bahiarock @följare #baibang #radio #southamerica #gullbringarestaurang #thebassofmyheart #amazon #adlibris
#chalmerstekniskahögskola #föreläsning #månadsvladet
#allfollowers #avelibooks #alibris #basenimitthjärta #ebs #baibang #thebassinmyheary
#proudandjoy #lillynails #magnusrosen #arko #rns
#magnusrosen #ebs #factorbasses #hardrock
#rock #rockmusic #glamrock
0 notes
Text
Haft ett och annat problem med att välja film, men en liten skörd nytt och gammalt kan jag servera även denna månad.
Battle Beyond the Sun / Nebo Zovyot (1962) [👎] Ursprungligen en sovjetisk science fiction-film här omklippt av en (då) aspirerande Francis Ford Coppola och påslängd nya scener och amerikansk dubb. Spåren av ursprungsversionen visar på en film med fantastiska produktionsvärden, någon fantastisk film är dock inte den här amerikanska versionen.
Bubble, the (2022) [👎] Kul idé på pappret. Men metafilmen som produceras i filmen är mer intressant än filmen själv. Skall vara en komedi, kommer inte lastad med några skratt eller fniss.
Dr Gannon och hans Robotar / Return from Witch Mountain (1978) [👍🔁] Uppföljaren till klassikern "Escape to Witch Mountain", bra story och produktionsvärden. Gillar nästan den här filmen mer än originalet.
Falkenbergsrevyn: Dubbeldosen (2022) [👍🎭📺🆓] Falkenbergsrevyn sammanfattar 2020 och 2021 med sin vanliga blandning av skoj och ploj. Skulle inte ha något emot att se dem live.
Gasen i botten, Herbie! / Love Bug, the (1968) [👍🔁] Klassisk liten komedi om hur en man och en liten folka-bubbla finner varandra.
Hjalmars revychock (2003-04) [🎭] Har sina roliga sidor. Främst Hjalmar -- men en del inslag tycker nog ensemblen själva är roliga än mig som tittar. (Den finns på tuben för den som känner sig vågad).
Konga (1961) [👎] King Kong rippoff med en stabil story men som tappar stort på den oinspirerade huvudrollen. Får bonus för att man vågar låta den storvulna forskaren inte bara ha drömmar om världsherravälde utan även vara ett kräk av rang som ger sig på kvinnor han vill ha med våld.
La Venere dei Pirati / Queen of the Pirates, the (1960) [👍] Kul och underhållande piratfilm. Ett av förra månadens YouTube-fynd. Inte i klass produktionsmässigt med PotC, men var klart bättre än väntat av en budget italienare.
Princess, the (2022) [__] En okej actionfilm signerad Disney. Bygger på den nya moderna prinsessan. Bygger stadigt upp mitt intresse under filmens gång och mot slutet klockar den in som riktigt skaplig.
Race to Witch Mountain (2009) [🔁] Mindes den inte med någon stor värme (eller större omfattning av detaljer) men måste erkänna att den var bättre än jag mindes den som.
Rymdens Demoner / This Island Earth (1955) [👍] Ännu en SF-film från genrens guldålder. Kommer inte helt utan problem men är avgjort en riktigt bra film.
They Came from Beyond Space (1967) [👍] Brittisk SF, bra story och klassisk "framtiden i playwood"-estetik.
Personligen vill jag se om "Battle Beyond the Sun / Nebo Zovyot" men då i originalform. Annars rekomenderar jag att man passar på att se falkenbergsrevyns senaste. Den var riktigt bra.
#månadens filmer#senast sedda filmer#film#Battle Beyond the Sun#Nebo Zovyot#the Bubble#Gannon och hans Robotar#Return from Witch Mountain#falkenbergsrevyn#Falkenbergsrevyn Dubbeldosen#Hjalmarrevyn#Hjalmars revychock#Gasen i botten#Herbie!#the Love Bug#Konga#La Venere dei Pirati#the Queen of the Pirates#the Princess#Race to Witch Mountain#Race to Witch Mountain (2009)#Rymdens Demoner#This Island Earth#They Came from Beyond Space
13 notes
·
View notes
Text
Nej, du måste inte genomgå en könskorrigering, Helena.
“Varför kan jag inte få felköna transpersoner?” frågar sig Helena Granström i en text på Expressens kultursidor. Hennes text erbjuder ett smörgåsbord av gamla transfoba käpphästar och bidrar med väldigt lite nytt till debatten som fått ny fart i kölvattnet efter Kajsa Ekis Ekmans nya bok ”Om könets existens”.
Det brukar sägas att fakta inte bryr sig om dina känslor, men Helena Granström går ett steg längre och bryr sig varken om fakta eller känslor. Diskussioner om sakfel eller bristande empati är enligt henne oviktiga, istället bör vi diskutera runt det och fokusera på bokens kärnfråga, som hon beskriver som “hur vi som samhälle kommit att gå från en syn på genus som social konstruktion, till en syn på genus som som absolut och okränkbar essens”.
Det är lätt att missa den lilla retoriska fint hon gör här, men genom att slå fast att den syn hon och Ekis argumenterar mot är vida accepterad av “samhället” placerar hon sig själv som en underdog, en tråd som löper genom texten. Helena är allt bra modig som vågar stå upp mot det elaka trans-etablissemanget. För vi vet ju alla att transpersoner är en otroligt privilegierad klass år 2021.
Helena tycker att det är jobbigt att personer som bara vill diskutera huruvida transpersoner faktiskt är könet de är anklagas för att gå till angrepp på ”extremt utsatta människor”, en term hon valt att sätta inom citationstecken. Det faktum att transpersoner alldeles uppenbart är en extremt utsatt grupp, det har ingen plats i den här diskussionen.
Ett exempel på hur det egentligen är debattörer som Helena som är de mest utsatta i den här debatten, är att Kajsa Ekis Ekman en gång inte fick föreläsa för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige efter att hennes bok kommit ut. Helena beskriver Roks som “ett nätverk som alltså organiserar kvinnojourer”, och det är visserligen korrekt, men sättet hon skriver det har också som syfte att påpeka det, enligt henne, bisarra att en kvinnojour inte accepterar transexkluderande retorik.
Själv tycker jag att det känns ganska självklart att någon som inte anser att en hel underkategori av kvinnor faktiskt är kvinnor, inte ska föreläsa för en kvinnojour. Men det är kanske bara jag.
Att transpersoner, bara genom att existera, argumenterar för kön som en “okränkbar essens” är en myt som fortsätter återkomma. Den okränkbara essensen tycks sällan tas upp av transpersoner själva, utan det är istället kritikerna som gång på gång ålägger dem den åsikten, uppenbarligen omedvetna om att transpersoner inte är någon monolit som alla delar samma åsikter om vad kön är.
Men låt oss för tillfället acceptera Helenas premiss. Synen på genus har av “samhället” kommit att skifta från att vara en social konstruktion till en okränkbar essens. Okej. Det logiska resultatet av det borde väl i så fall vara att könskorrigerande behandlingar helt övergavs, eller? Och eftersom transvården fortfarande tillhandahåller könskorrigerande vård, tyder inte det snarare på att deras syn på kön faktiskt är ganska materialistisk?
Helena verkar tro att erkännandet av transpersoners blotta existens på något vis negerar idén om att vår syn på kön är formad av kulturella könsstereotyper. Vilket det alltså inte gör. Vi är alla, oavsett var vi befinner oss på könsspektrat, påverkade av samhällets syn på kön, och det är det ingen som förnekar. Men det förändrar inte heller det faktum att transpersoner fortfarande existerar.
Det verkar som att vad Helena försöker säga att om vi levde i ett samhälle utan könsstereotyper så hade det inte funnits något behov för någon att transitionera. Och kanske har hon rätt om det, vad vet jag. Men vi lever inte i det samhället, och så länge hon inte har en plan för att få oss dit inom de kommande sex månaderna eller så, så kommer könsbekräftande medicin fortfarande vara nödvändigt för att rädda liv.
Helena frågar sig om hon också ska behöva genomgå en könskorrigerande behandling eftersom hon inte tycker om hur samhället behandlar kvinnor. Och om det är en farhåga hon har kan jag förstå att trans-debatten känns väldigt akut för henne. Men vilken tur att jag då kan stilla den oron. Nej, Helena, du behöver inte genomgå en könsbekräftande behandling om du inte vill. Om du vill fortsätta leva som kvinna är det helt och hållet upp till dig. Att du som cis-kvinna skulle tvingas att genomgå en transition är snarare att jämföra med att som transkvinna förnekas en transition. Istället för att som cis-kvinna försöka projicera dig själv på transmän kanske det vore mer givande att försöka sätta dig i en transkvinnas skor. Hur skulle det kännas för dig om du tvingades att leva i en mans kropp?
Både Helena och Kajsa Ekis Ekman verkar ha en stark oro över att transition ska tvingas på människor. Citatet ”då man förr tog bort klänningen från barn med penis, vill man nu ta bort penisen från barn med klänning.” är onekligen slående, men vem är dessa “man” som springer runt med skalpellen i högsta hugg och inte vill något hellre än att hugga penisen av pojkar i klänning? Sist jag kollade krävdes månader av utredningar innan ens de första stegen av en hormonbehandling hamnade på bordet.
Det känns som att Helena vet väldigt lite om den faktiska verkligheten som transpersoner lever i. Vad som faktiskt krävs för att tillåtas genomgå könsbekräftande behandling. Effekterna av att nekas tillgång till den behandlingen. Hon kallar det empati att oroa sig över biverkningarna av behandlingen, men har av allt att döma inget intresse av att lyssna på de hon säger sig sympatisera med.
Särskilt mycket empati tycker jag mig inte finna i texten när hon går vidare och slår fast att det faktiskt inte är kränkande alls att kalla alla personer med penis för man, och alla personer med livmoder för kvinna. Det är enligt henne helt i linje med vad den feministiska rörelsen alltid velat. Att kalla transkvinnor för män och transmän för kvinnor är enligt en logik jag själv har svårt att följa tydligen en del av “feminismens kamp för att skilja könsroller från könsorgan”.
I slutändan argumenterar Helena här om en slags köns-metafysik. Transpersoners hela existens reduceras till en tanke-övning, en abstraktion. Hon slår ut med armarna och frågar sig hur det kan vara hotfullt att insistera att den som har livmoder ska kallas kvinna och den som har penis är en man. I hennes teoretiska ramverk är det inte det minsta hotfullt! Men kanske skulle Helena kunna lägga några minuter på att googla “trans panic” och läsa om det våld transpersoner utsätts för och hur det är direkt kopplat till att människor förnekar deras könsidentitet. Läsa om hur transkvinnor gång på gång mördas av män som inte anser att de är riktiga kvinnor och ser sin attraktion till dem som ett bedrägeri.
Hon frågar sig vad vi har att vinna på att tillåta transpersoner att leva som det kön de identifierar sig med. Att det räddar liv är tydligen inte tillräckligt. Åtminstone inte tillräckligt för att överväga hennes framfantiserade rädsla över att inte få “uttrycka sin mänsklighet”. Som om någon annans rätt att leva som sitt sanna jag på något vis skulle begränsa hennes.
Helena har en nedlåtande ton när hon tar upp diskussionen kring “den privilegierade ställningen för de så kallade ‘cis-personer’”, men det är svårt att förneka att hennes text är ett enda långt exempel på just det.
10 notes
·
View notes
Photo
Utsagan ”kvinnor kan faktiskt också vara elaka” är någonting man stöter på ofta som feminist. Kanske talar man om att mäns våld mot kvinnor gör att kvinnor måste byta stad, gömma sig, sluta arbeta för att inte bli mördade, och så ska någon snubbe dyka upp som gubben i lådan och mena att ”kvinnor kan faktiskt också vara elaka” och berätta om en gång en tjej han dejtade skrattade åt hans fula hatt. Nåja, kvinnor kan väl förvisso vara elakare än så. Det finns faktiskt kvinnor som är riktigt elaka. Det är ju förvisso inte så vanligt att en kvinna är så elak att någon måste byta stad och leva under skyddad identitet för att överleva, men elaka kan vi vara. Men grejen är att det spelar ju ingen roll om vi talar om feminism, för den intressanta frågan är ju inte om ”kvinnor kan vara elaka” utan om kvinnor sitter på kulturell, politisk, ekonomisk och sexuell makt över män, vilket vi ju alla vet inte är fallet. Hela grejen att försöka koka ner någonting sådant till en fråga om att vara ”snäll” eller ”elak” är så förminskande av feminism. Vad spelar det för roll om det finns snälla män och elaka kvinnor? Feminism är inte en fråga om mäns och kvinnors ”personligheter” utan om samh��lleliga strukturer. Patriarkatet som politisk struktur blir ju inte mindre av ett faktum för det. https://www.instagram.com/p/CCSqNB2heLO/?igshid=1xp9ie49lw5cn
1 note
·
View note