#Underutnyttjad

[atsvensson]

Vitling - en överfiskad art på väg tillbaks

Vitling – en överfiskad art på väg tillbaks

Vitling (Merlangius merlangus) är en torskfisk som förekommer i nordöstra Atlanten, från Biscayabukten i söder till Lofoten i norr. Finns dessutom i Medelhavet och Svarta havet. Arten uppträder regelbundet i Skagerak, Kattegatt, Öresund och sydvästra Östersjön. Lokala reproducerande bestånd finns sannolikt i Öresund samt längs Bohuskusten. Troligen använder beståndet i Nordsjön sig av…

[pogono]

Färg är en lite underutnyttjad resurs i serietextning, men det här begriper jag inte riktigt. https://www.instagram.com/p/Bs0cMVPh-Ny/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=17m8oi8g9u1dw

[lansbibliotek]

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen. Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans. Ett nytt ettårigt forskningsprojekt har just sjösatts vid Bibliotekshögskolan i Borås. Det handlar om nyanländas inflytande och delaktighet via folkbiblioteken. Vilken betydelse har folkbiblioteken och dess tjänster för nyanlända användare? Intervjuer med både biblioteksbesökare och -personal kommer att göras, liksom observationer på utvalda bibliotek. Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända. Studien belyser också några områden där utvecklingsbehov identifierats. De områden det gäller formuleras som:

En samhällsaktör utan mandat: I den dagliga verksamheten stöter biblioteken på hinder som begränsar den demokratifrämjande uppgiften. Bibliotekens verksamhetsplaner behöver samplaneras med övrig verksamhet i kommun och region för att främja ett mer socialt hållbart samhälle.

Mångspråk, världsspråk, klarspråk: Språkliga utmaningar är hinder i möten med biblioteksanvändare och arbete med mångspråkiga digitala resurser behöver utvecklas. Det finns behov av flerspråkiga bibliotekarier med digital kompetens.

Medieförsörjning kräver kompetens och samordning: Att utveckla ett mångspråkigt bestånd kräver kompetens och samordning. Det nationella och regionala stödet är bristfälligt och ojämnt och det finns behov av strategier och mer samordning.

När det gäller resonemanget om det bristfälliga nationella och regionala stödet för medieförsörjning skriver man att det verkar som om vår mångspråkiga lånecentral Internationella biblioteket, IB, är en underutnyttjad nationell resurs. De skulle kunna stödja biblioteken mer effektivt med kompetensutveckling och vägledning, särskilt om samarbetet med de regionala biblioteksverksamheterna fördjupades. Inför 2019 ska IB:s uppdrag förnyas och eventuellt omformuleras och utvidgas för att kunna tillgodose de behov och utmaningar som finns. I samband med detta rekommenderas en översyn av den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag i förhållande till Kultursamverkansmodellen.

                         via Bibliotek, bildning och media

[northern8downpours-blog]

Att använda portabla värmepumpar

Alla bilder som dök upp i den tryckta artikeln är artighet av Atlas Sales & Rentals Inc. utom de individuellt refereras. Läser artikeln som den såg ut i november 2010 frågan om REES Journal, klicka här här.

 Det finns ett antal bärbara värmealternativ  från Värmepumpar Stockholm till andra entreprenörer i dag för icke-hushåll, men de är inte lika välkänt som sina bärbara luftkonditionerings motsvarigheter, och därför ibland underutnyttjade. Som kallare väder närmar sig, är lämpligt en snabb repetitionskurs om detta ämne. Denna artikel kommer att fokusera på bärbara värmepumpar och kommer att se över andra tekniker som finns för akut, tillfällig eller kompletterande uppvärmning.

 De viktigaste typerna av utrustning som används för bärbart upphettnings är som följer:

Direkt eldade värmare-även känd som byggvärmare-blåsluft över en naturgas eller propan flamma och i det område som skall värmas upp. Detta är en kostnadseffektiv uppvärmning alternativet vid en öppen byggarbetsplats. Det finns dock en öppen eld som har en viss nivå av giftiga utsläpp, så säkerhetsfrågor är av intresse anser Värmepumpar Stockholm. För tillfälligt bruk i välventilerade, öppna områden, direkt eldade värmare är ett lönsamt val och kan hjälpa till att snabba byggprocesser såsom mark upptining, betong och gips härdning, etc. Dessa enheter har vanligtvis mycket stora kapacitet 80,000-7,000,000 BTU.

 Elektriska värmare, stora som små, använder resistiv värme, som är mycket effektiv i kalla miljöer, men är den dyraste formen av värme tillgängliga. Stora elektriska värmare med kapacitet 34,000-512,000 BTU är ganska populär. De använder en forcerad luft fläkt för att blåsa eller kanal färska, varma luften till det område som skall värmas upp, vilket ger ren, torr luft med inga utsläpp. Elkraft kan dock vara ett problem. Dessa stora värmare kräver vanligtvis tre fas 220 V eller 460-V högspännings ledningar, som inte kan vara tillgängliga, ibland kräver användning av en generator eller en elektriker.Läs mer på www.vmpumparistockholm-bzb.se

 Mycket mindre elektriska rumsvärmare används också för punktuppvärmning, men på grund av den välkända säkerhetsproblem-potentialen för närliggande draperier eller möbler för att fatta eld, eller för kontorsanställda att singe en hand eller fot på de exponerade spolarna-enheterna ofta förbjudna att användas i kommersiella byggnader.

Indirekta eldade värmare har vunnit i popularitet på grund av de kombinerar fördelarna med ökad säkerhet eld, inga skadliga utsläpp, och förmågan att värma utomhus eller inomhus områden som innefattar byggarbetsplatser, tillverkning och industriområden och tält. Dessa kraftpaket generera en stor mängd värme- 100,000-1,000,000 BTU-och är användarvänliga. De används i ett brett spektrum av tillämpningar, från att hålla professionella fotbollsspelare varma på bänken för att hålla församlingar bekväm i dragiga kyrkor när det centrala värmesystemet behöver ett uppsving eftersom utomhustemperaturen är kylig.

 Indirekta eldade värmare införliva en värmeväxlare med en naturgasledning eller propan eller fotogen tank som värmer upp luften. Frisk luft värms upp och sedan blåses eller ledas in i en byggnad eller annat område, utan öppen eld eller giftiga utsläpp. Indirekta värmare erbjuder även fördelar jämfört med elektriska uppvärmning enheter. De är lättare att använda, fristående och bekvämt; och de fungerar med låg effektförbrukning, så generatorkraft krävs inte. Kontakta oss på Värmepumpar Stockholm, vi vet mer.

  �a��Xͳ��

[atsvensson]

Rödspätta - ytterligare en underutnyttjad plattfisk

Rödspätta – ytterligare en underutnyttjad plattfisk

Rödspätta (Pleuronectes platessa) som också kallas rödspotta är en vanlig fisk. I havet är det en riktig iakttagelse. Det är en mycket vanlig fisk på vår havsbottnar och bestånden har ökat. Rödspätta förekommer i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. I samtliga hav där rödspätta finns är beståndet mycket större eller störreän vad som behövs för att det ska vara inom säkra…

[atsvensson]

Problem för att utnyttja underutnyttjade arter

Problem för att utnyttja underutnyttjade arter

Det finns ett stort antal fiskarter som är underutnyttjade och kan fiskas mer i det svenska fisket. Bland annat är det olika karpfiskar som brax (braxen), id och mört. Eller arter som i princip aldrig fiskas som spigg. Men också värdefulla arter som fiskas i stor utsträckning såsom havskräfta. Andra arter som underutnyttjas är rödspätta och kolja. Agrifood har gjort en studie om hur utnyttjandet…

[atsvensson]

Flundra, tunga, spätta och namnförvirringen när det gäller plattfiskar

Flundra, tunga, spätta och namnförvirringen när det gäller plattfiskar

När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer flundra. Det kan nästan vara vad som helst.

Sjötunga är i allmänhet en fisk som heter tunga (Solea solea)och ofta kallas äkta tunga. På engelska…

[atsvensson]

Brax istället för lax

Brax istället för lax

I spetsen för en satsning på underutnyttjade fiskar står Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund tillsammans med partners i hela livsmedelskedjan. Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu också svenska fish cakes i frysdisken. – Vi har tillsammans med partners bevisat att det är fullt möjligt att utveckla en storskalig infrastruktur för…

[atsvensson]

Kummel - en underutnyttjad torskfisk

Kummel – en underutnyttjad torskfisk

Kummel (Merluccius merluccius) är en fisk som blivit vanligare i svenska vatten. På danska heter den kulmule och på norska lysing. Det är en mycket bra matfisk och de flesta som semestrat i Spanien har sannolikt stiftat bekantskap med den goda fisken. Men även om fisken har blivit vanligare så fångas den nästan inte alls av svenska yrkesfiskare som har en kvot på cirka 200 ton per år. Av detta…

[atsvensson]

Spiggfiske

En underutnyttjad art i det svenska fisket är storspigg eller kort och gott bara spigg. Beståndet av spigg har ökat mycket kraftigt i Östersjön under senare år så att den idag utgör 10-15% av biomassan i egentliga Östersjön. Det finns helt klart biologiska förutsättningar för spiggfiske och dessutom finns det yrkesfiskare som är beredda att fiska spigg. Då spiggen främst används för att tillverka…

[atsvensson]

Sarv - går lika bra att äta som andra karpfiskar

Sarv – går lika bra att äta som andra karpfiskar

Sarv (Scardinius erythrophthalmus) är en av många outnyttjade eller underutnyttjade karpfiskar. Det är en liten fiske som påminner om den mer kända mörten men är mer guldfärgad och med tydligt rödfärgade fenor.

Sarven är en sötvattensfisk som förekommer i Europa och mellersta Asien runt Nordsjön, Östersjön, Svarta havet, Kaspiska havet och Aralsjöarna. Arten har introducerats i Irland, USA,…

[atsvensson]

Musslor och ostron som mat - en underutnyttjad resurs

Musslor och ostron som mat – en underutnyttjad resurs

I Sverige finns idag odling av blåmusslor (Mytilus edilus)i Bohusläns fjordar. Men odlingen är inte speciellt omfattande och det ekonomiska utbytet är än så länge inte speciellt lysande. Odlingen bör utan tvekan kunna öka vilket också vore bra på andra sätt då odlingen motverkar övergödning. Yrkesfiske av blåmusslor förekommer inte i Sverige, men i Danmark finns ett omfattande fiske i Limfjorden…

[atsvensson]

Krabba - underutnyttjade eller helt outnyttjade arter

Krabba – underutnyttjade eller helt outnyttjade arter

Den krabba som idag förekommer i handeln är olika storväxta krabbarter från Nordatlenaten, Barents Hav, norra Stilla Havet, Alaskabukten, Berings hav och Okhotska sjön (kungskrabba som är namnet på flera olika arter och snökrabba också är ett namn som används på flera olika arter.) samt den vanliga krabban, en art som heter Krabbtaska (Cancer pagurus). Krabbtaska som alltså i allmänhet bara…

[atsvensson]

Sandskädda - en kraftigt underutnyttjad art

Sandskädda – en kraftigt underutnyttjad art

Sandskädda (Limanda limanda) fångas som bifångst i allt snurrevads- och bottentrålsfiske i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. 90% av det som fångas kastas ut då det inte finns någon marknad för sandskädda. Nåt riktat fiske finns inte i Sverige men däremot i Nederländerna. Totalt fångas mellan 30 000 och 60 000 ton varje år. Av det landas cirka 5 000 ton. I det svenska fisket landas mellan 500 och…

[atsvensson]

Underutnyttjad inhemsk fisk kan hjälpa Östersjön att återhämta sig

Underutnyttjad inhemsk fisk kan hjälpa Östersjön att återhämta sig

Östersjön lider av ett överskott av näringsämnen (övergödning) som påverkar det känsliga ekosystemet och får direkt effekt på fiskbestånd, marint liv och vattenkvalité. Efter ett omfattande arbete för att minska näringsutsläppen från land, måste vi nu också ta itu med det överskott av näringsämnen som har ansamlats i Östersjön under de senaste decennierna.

Fiske är en effektiv metod för att…

[atsvensson]

Underutnyttjad fisk i Sverige

Underutnyttjad fisk i Sverige

Med anledning av ICES årliga vetenskapskonferens ASC som ägt rum i Göteborg under den gångna veckan har Göteborgs-Posten och andra tidningar idag en artikel om fiskarter som vi borde kunna äta mer av i Sverige. Artikeln handlar främst om arter som idag inte äter speciellt mycket av men som borde kunna fiskas mer och ätas mer.

Främst berör artikeln karpfiskar som braxen, id och mört. Det finns…