#Diskussioner

[aseksuelledk]

På søndag er det International Asexuality Day (IAD), og for at markere dagen, vil en række aktivister og frivillige rundt omkring på jorden holde en 24 timers livestream med forskellige debatter og diskussioner. Se det endelige program op til dagen på IADs platforme: https://internationalasexualityday.org/en/contact/

[educal-blogg]

"Hello, World! …and Bugs." 09-02-25

Veckans framsteg och möten

Denna vecka har varit intensiv och produktiv för vårt projektteam. Vi har haft flera viktiga möten med både beställare och handledare, samt arbetat fram en första version av vår projektplan. Här är en sammanfattning av vad vi har gjort under veckan:

Möten med beställare

Vi inledde veckan med ett möte med våra beställare, Sirje Krumholz och Andreas Nilsson från Örebro universitet. Mötet var avgörande för att förtydliga projektets mål och krav. Vi diskuterade bland annat:

Behovet av en säker och skalbar lösning som kan ersätta det nuvarande Excel-baserade verktyget.

Säkerhetskrav, inklusive kryptering av data och möjligheten till Single Sign-On (SSO) eller lösenordsbaserad inloggning.

Användarupplevelse och vikten av ett intuitivt gränssnitt som underlättar för ekonomiavdelningen vid universitetet.

Beställarna betonade också vikten av att systemet ska vara flexibelt nog att kunna användas av andra universitet och organisationer i framtiden. Detta ställer höga krav på vår lösning, men vi ser det som en spännande utmaning.

Möten med handledare

Vi har även haft ett kortare möte med vår handledare, Ann-Sofie Hallberg. Hon har gett värdefull feedback på vår projektplan och hjälpt oss att strukturera vårt arbete. Under dessa möten har vi diskuterat:

Metodvalet och hur vi ska tillämpa Scrum i projektet. Vi kommer att arbeta med sprintar, sprintreviews och retrospektiver för att säkerställa en flexibel och iterativ utvecklingsprocess.

Tekniska val, inklusive vilka programmeringsspråk och ramverk som är lämpliga för projektet. Vi har börjat utforska alternativ som React för frontend och Django eller Node.js för backend.

Riskhantering och hur vi ska hantera potentiella utmaningar, såsom tekniska problem eller missförstånd med beställare.

Utveckling av projektplanen

En stor del av veckan har ägnats åt att skriva och finjustera vår projektplan. Vi har strukturerat dokumentet enligt de riktlinjer som finns för projektplaner och tagit hänsyn till feedback från både beställare och handledare. Projektplanen innehåller nu:

En tydlig beskrivning av projektets mål och problemområde.

En översikt över metodiken, inklusive Scrum och användningen av prototyper för att säkerställa en bra användarupplevelse.

En riskanalys med åtgärder för att hantera potentiella utmaningar.

En resursanalys som beskriver vilka resurser vi behöver för att genomföra projektet.

Utmaningar och Oväntade Hinder

Varje projekt har sina små (och ibland stora) utmaningar, och vårt är inget undantag. Den här veckan stötte vi på några oväntade hinder som fick oss att öva på vår tålamod och flexibilitet.

Handledaren som gick upp i rök

Vi hade ett inbokat möte med vår handledare, Ann-Sofie Hallberg, och såg fram emot att få feedback och vägledning. Men när tiden var inne – ingen handledare i sikte. Vi väntade, dubbelkollade kalendern och försökte nå henne, men utan framgång. Efter flera försök att få kontakt började vi undra om hon hade gått upp i rök eller tagit en spontan semester till en avlägsen ö utan mobiltäckning. Det tog sin tid innan vi äntligen fick tag på henne. När vi väl gjorde det var hon, som alltid, full av värdefulla insikter – men vi hade gärna sluppit det detektivarbete som krävdes för att hitta henne.

Beställarnas säkerhetsdilemma

När det kom till säkerhetsfrågor visade det sig att våra beställare, Sirje och Andreas, var lite osäkra på exakt vilka säkerhetsåtgärder som behövdes. De visste att de ville ha något säkert, men detaljerna var lite suddiga. Frågor som "Ska vi ha Single Sign-On eller enskilda lösenord?" och "Hur mycket kryptering är för mycket kryptering?" ledde till lite huvudkliande på båda sidor. Samt osäkerheter kring hur dem faktiskt får hantera informationen som dem jobbar med.

Efter en del diskussioner och en del googlande från vår sida kom vi fram till att vi behövde ställa lite högre krav på beställarna samt ta fram en mer detaljerad kravspecifikation för säkerhet tillsammans med dem. Det är en pågående process, men vi är säkra på att vi kommer att hitta en lösning som gör alla nöjda.

Nästa steg

Nu när projektplanen är klar är nästa steg att börja arbeta med systemdesignen. Vi kommer att skapa både Low-Fidelity (Lo-Fi) och High-Fidelity (Hi-Fi) prototyper för att visualisera systemets struktur och gränssnitt. Samtidigt kommer vi att fortsätta att ha regelbundna möten med beställare och handledare för att säkerställa att vi håller rätt riktning.

Reflektioner

Det känns bra att ha en tydlig plan på plats och att vi har fått så mycket värdefull input från både beställare och handledare. Vi har fortfarande några frågetecken kvar; ett krav ställdes att "Den måste vara installerbar på en server" - vad det nu betyder...

Vi väntar också på en mysterisk säkerhets-kravlista från universitetet (spännande)!!

Vi ser iallafall fram emot att fortsätta arbeta med projektet och att snart börja koda!

// Projektgruppen EduCal Maximilian, Anton & Hannes

[flodsynd]

utroligt at vi er kommet så langt i den filosofiske diskussion om hvad gud er, men akademikere, professorer mm stadig bruger pronominer på gud (at gøre det overhovedet??) og selvfølgelig altid bruger han/ham SELV i diskussioner hvor der er enighed om at gud ikke er en ekstern personificeret karakter men rettere en åndelig kraft eller energi hvis gud er mand, er mand gud, og kvinden bliver igen ekskluderet og undermineret som et andet

[fattigatillsammans]

Välkommen till min blogg – En plats för förändring!

Hej och välkommen!

Jag har skapat den här bloggen för att lyfta fram de viktiga frågor som påverkar oss alla – ekonomi, samhälle, rättvisa och hur vi tillsammans kan skapa en bättre framtid. Jag är inte här för att säga åt någon vad de ska tycka eller tro, utan för att dela tankar, idéer och möjligheter som kan hjälpa oss alla framåt.Vi lever i en tid där många kämpar. Ekonomin svajar, människor fastnar i skuldfällor, och samtidigt blir det allt svårare att få stöd från systemet. Bankerna, inkassobolagen och Kronofogden fortsätter att pressa folk utan att ta hänsyn till varför någon hamnat i ekonomiska svårigheter från början. Jag vill att vi pratar om detta – att vi slutar skämmas för att vi har skulder och istället fokuserar på hur vi kan lösa dem tillsammans.Stoppa Kronofogdens metoderEn av de största orättvisorna i dagens system är hur Kronofogden agerar mot människor i skuld. De har länge haft makten att gå in i människors hem och beslagta deras ägodelar – ibland till och med bostäder – vilket skapar enorm otrygghet. Förr i tiden var detta en sista utväg, men idag verkar det ha blivit standard. Istället för att hjälpa människor att hitta lösningar på sina ekonomiska problem, tvingas de i ännu större misär.

Det måste få ett slut. Ingen ska behöva leva i rädsla för att få sitt hem invaderat av myndigheter och bli av med allt de äger. Det måste finnas andra sätt att hantera skulder, utan att människor drivs till utslagning och hemlöshet.

Inkassobolagens aggressiva metoder måste stoppasMånga har hamnat i ekonomiska svårigheter på grund av omständigheter de inte kunnat kontrollera. Det kan vara förlorade jobb, sjukdom, höga elpriser eller en allmän ekonomisk kris. Trots detta fortsätter inkassobolagen att agera som rovdjur på jakt efter de mest utsatta.

Avgifter och räntor skjuter i höjden och gör att en liten skuld snabbt kan bli en enorm ekonomisk börda.Hotfulla brev och ständiga påminnelser ökar stressen och gör det ännu svårare för människor att hitta en väg ut ur skuldfällan.

Istället för att erbjuda rimliga avbetalningsplaner och hjälpa människor att komma på fötter igen, driver de på en ond cirkel där skulderna aldrig verkar kunna betalas av.Det är inte rimligt att bolag ska kunna tjäna pengar på att utnyttja människor i ekonomisk kris. Vi behöver regleringar som sätter stopp för dessa övergrepp och som tvingar inkassobolagen att arbeta på ett sätt som faktiskt hjälper människor istället för att krossa dem.

•Vad jag vill att folk ska tänka på: Hur vi kan bygga en starkare gemenskap där vi stöttar varandra.

•Hur vi kan förändra ekonomiska system som idag bara gynnar de rika.

•Hur vi kan hitta lösningar som gör att ingen behöver leva i ständig ekonomisk stress.

•Hur vi kan se på världen med öppna ögon och förstå de krafter som påverkar oss.

•Hur vi kan kräva att Kronofogdens och inkassobolagens metoder förändras och att människor ges en ärlig chans att återhämta sig ekonomiskt.

Hur du kan bidra

•Dela med dig av dina egna erfarenheter och idéer.

•Hjälpa någon i din närhet som kämpar – ibland är ett enkelt råd eller en hjälpande hand det som behövs.

•Sprida information och skapa diskussioner som leder till förändring.

•Stödja förslag som syftar till att reformera Kronofogdens och inkassobolagens arbetssätt.

Jag kommer också att skriva om olika ämnen – från politik och ekonomi till vardagsproblem och lösningar vi kan hitta tillsammans. Min åsikt är en av många, och det är upp till var och en att dra sina egna slutsatser.

Vill du vara en del av förändringen? Följ med mig på den här resan. Kommentera, diskutera, ifrågasätt – låt oss skapa något bättre tillsammans.

Tillsammans är vi starka.

[mauroperschro]

Trump: Gur oder Gefahr?

#Trump ist sein nur einem Monat im Amt und hat er schon für Diskussione gesorts. Ist er gut oder ein Gefgahr?

[sakristia]

dag fyra

På morgonen hade vi bibelundervisning

Efter lunchbönen hade vi diskussioner tillsammans med helårseleverna utifrån Att vårda en kyrka och om vår yrkesroll.

Sen skulle vi ha en danslektion, men läraren var sjuk så nu sitter jag o läser och skriver fram tills kvällsmat.

[orum]

Om håbet i de sociale medier

Jeg logger på hver morgen af samme grund, som jeg laver kunstudstillinger. Ikke fordi jeg investerer mit håb i de sociale medier eller kunstverdenens nuværende form, men fordi det er sådan, verden er indrettet lige nu. De er begge realiteter, jeg ikke har valgt, men som jeg må forholde mig til.

De sociale platforme er blevet den primære infrastruktur for social synlighed og udveksling. De fremstiller sig selv som naturlige og uundgåelige, selvom de er skabt og opretholdt af specifikke kommercielle interesser. Det er fascinerende at tænke tilbage på BBS-scenen (Bulletin Board Systems) fra 1980’erne og 90’erne - digitale mødesteder hvor brugere via telefonmodem kunne ringe op til private computere og deltage i diskussioner, dele filer og skabe fællesskaber, der længe før internettet blev allestedsnærværende, drømte om decentraliserede netværk og fri udveksling af ideer. Vi fik med tiden de sociale netværk som en slags version af denne drøm filtreret gennem venture capital og misforstået science fiction, men desværre i en form hvor frihed er blevet til overvågning og fællesskab til data.

Der findes mange andre måder, vi kunne organisere vores digitale socialitet på, ligesom der kunne være andre måder at værdsætte og muliggøre kunstnerisk arbejde. Nonkonforme kunstnere - fra det tidligere Østeuropa til Hong Kong i dag - har gennem tiden vist os, at selv når det virker umuligt, kan man skabe alternative rum og praksisser. Deres lokalt forankrede ofte usynlige modstand og eksperimenter peger på utopiske muligheder, der transcenderer både det globale markeds ensretning og nationalstaternes kontrol. Ved at insistere på at forestille sig andre verdener, bliver deres praksis ikke blot en kritik af samtiden, men også et vidnesbyrd om, at forandring er mulig nedefra - ikke som en totalitær vision der skal påtvinges, men som mangfoldige lokale rum der kan inspirere og forbinde sig med hinanden på tværs af grænser.

Men det er langt fra altid tydeligt her lokalt, hvornår vi udfordrer de sociale medier, og hvornår vi bare bidrager til deres vækst. Vi drømte om digitale fællesskaber uden centrum, og nu har vi platforme, der simulerer intimitet, mens de høster vores opmærksomhed. Enhver drøm om fri kommunikation risikerer at blive til et nyt overvågningssystem med en ny konge, hvis ikke de underliggende strukturer og ideologier ændres.

De forskellige forsøg på at skabe alternative sociale platforme lige nu er vigtige og værd at støtte op om. Men de er også ofte midlertidige og skrøbelige, afhængige af de samme infrastrukturer og økonomier, de forsøger at erstatte. Måske er deres største værdi, at de minder os om muligheden for andre måder at organisere vores digitale liv på.

At være på dagens sociale medier giver os forbindelser til hinanden, men disse forbindelser er algoritmisk styrede, overvågede og kommercialiserede. Det står i skarp kontrast til BBS’ernes rå, ujævne socialitet, hvor hastighed og rækkevidde var begrænset, med langsomme forbindelser og lokale fællesskaber.

For mig er BBS-scenens historie er ikke bare nostalgi - den er en konkret påmindelse om, at vores digitale infrastrukturer kunne være anderledes struktureret. At der stadig er værdi i og mulighed for mere decentraliserede, brugerstyrede platforme - erfaring som jeg håber at holde i live for at de kan blive relevant igen, når de teknologiske og samfundsmæssige forhold ændrer sig.

At være kritisk deltagende på de sociale medier er ikke heroisk. Det er en position fuld af kompromiser og selvmodsigelser. Som kunstner navigerer man konstant mellem nødvendigheden af at være synlig på platformene og ønsket om at undslippe deres logik. Vi famler os frem mellem resignation og håb, mellem accept og modstand. Men ved at holde erindringen om alternative muligheder i live, kan vi måske bevarer vi evnen til at forestille os og skabe anderledes digitale fællesskaber, når muligheden byder sig.

[tryingtounderstandbrainheart]

16 januari 2025

Många känslor nu.

Bröt ihop totalt hos psykologen idag när hon frågade om känslor och inte bara hur jag ska vara så förstående för deras beteende. Jag har liksom inte varit i den här delen att..de kanske faktiskt inte var...perfekta. Att de gjorde massa skit som har fuckat upp mig. Jag fick prova att känna ilska. Och när hon sa nåt om "hur tror du ett barn som får lära sig dedär gör"? så bara...bilden började målas upp. Ett barn som skulle lära sig att hålla käft och inte få ta plats. En bortglömd där det alltid är någon som har det värre så hennes känslor inte spelar roll. Alla andra var viktigare, jag var statisten.

Sår som kan ta livstider att läka.

Det kändes banalt att prata om hur alla fick en tårtbit den där gången men när jag kom fram var det ingen bit kvar. Men på nåt sätt var det en passande metafor. Jag som lärt mig att hyperfokusera på människors känslor för att överleva, för att det fanns ju inget större brott än att trampa på någons känslor genom att behöva stöd. DU kan ju inte behöva Hjälp..! Det är ju JAG som behöver hjälp ! Det gick inte att läsa av 25 personers behov samtidigt så ...jag stängde av. Och där stannade jag i åratal.

Jag bara fattar nu hur galet powerful det var när Tobbe frågade ja men hur är det Egentligen? i början.

Alla mina monster jag ritade. It all makes sense. Det var där känslorna kom ut.

Jag har fortfarande skitsvårt att ta plats och bara frågan av vad jag vill äta leder ofta till att jag studsar den till honom. Att vara mig själv är galet kopplat till då blir jag övergiven och riskerar att dö. Konstigt att man håller en lägre profil då. Inte sticka ut, inte höras, inte såra, inte vara i vägen och framförallt inte skapa något som helst obehag för någon. Lite där nånstans.

Jag har vågat vinna lite i kortspel och jag har vågat känna att det är lite nice. Att jag till och med blivit sur när jag inte vunnit. På nåt sätt tror jag det är terapi för mig.

Men att få uttrycka mina känslor och ...iaf börja med att bekräfta att ... jag har känslor och känner saker är kopplat till att ta plats tror jag. Det trodde hon också. Att kanske att vara själv utan att känna är lite... döden? omöjligt? Att stänga av och vara själv är nån slags motsägelse. ..och jag tror det ligger nåt där. Det jag vill behöver få komma upp till ytan och existera.

Att bara vara idag ledde till att jag kände mig närvarande och hade massa intressanta diskussioner och jag kände att jag visade lite av mig. Att jag var lite...sedd.

Helene sa idag att hon tyckte om att det var flera subtila saker på lejonbilden, att man behövde gå nära för att se. Jag har inte tänkt på det men det var en sån fin metafor. På håll ser jag annorlunda ut.

I torsdags hade jag en riktigt nice dag. Det började med strul på nydala med csn och att jag skulle betala jäkligt mycket till dem. Det gick från 9000 till 1600 i månaden med mycket tjorv. Och ovanpå det så var det en tandläkarräkning på 2000 och även kostnader för Danmark i nyår. It was…alot. Ovanpå det så var det verkligen bara jag och Linus på Nydala och sedan Ulrika och Thomas. .. Det var tomt, tråkigt och vi satte oss (efter CSN) och kollade på en dramatisk dokumentär om en man som levt i sin lägenhet hela sitt liv pga hjärtfel och hur han till sist fick leva lite innan han dog. .. Det var inte den mest muntra stämningen och Linus började dra upp sitt rätt mörka förflutna och confidade i mig. Jag försökte peppa honom lite. Sedan när klockan närmade sig tolv och deras möte (are you serious?!..) typ var över/de hörde Linus gnäll om att de inte var där ute så kom de ut och Ulrika sa att de skulle göra soppa kl 13. Efter det kom Jenny från ”promenadgruppen” och frågade om jag skulle med. Liunus hade tänkt att gå med och frågade om jag skulle med och då sa jag näe..jag sticker till vänkretsen istället. Och där och då, när jag gav mig själv liite mer värde så…wadda you know, jag inspirerade honom och sa där och då att nä jag hänger på Karin, det är så tråkigt att åka buss själv o blablabla. So we went.

Väl framme var jag i lätt obalans och det var inte A-listan som var därinne direkt. .. en kvinna från handkraft var där men hon verkade sakna lite…brain eller nåt. Det va helt klart nåt med henne. Som det är med många på vänkretsen o nydala. Jag bytte några ord med henne men sedan tog jag upp Tobbes padda och började fortsätta med mina kort igen. Såklart bråkade ljudet med mig och maxade mina hörlurar så mina öron höll på o få spader men jag lyckades samla mig.

Väldigt nära inpå där rasade det in folk (klockan var typ 12) och jag kände att jag ville köpa nåt och iaf äta på men inte direkt mat. Jag blev sugen på äpple. Så jag gick o köpte frukter och en pellegrino. När jag kom tillbaka var min stol upptagen och det var fullt av folk. Jag ville gå in i kreativa rummet men där va nåt samtal på gång och jag bara…åhnej… då ser jag lädersoffan i lugna rummet och tycker japp, där får det bli. Så jag sätter mig där och upptäcker att man inte får äta eller dricka där vilket var sådär…fackh. Men jag smusslade med både dricka och frukt. Falalala ingen ser.

Jag sätter mig där och slår på lite chill jazz och designar vidare. Såklart så bråkar nu även korten och jag kan inte designa om dem. …men jag gör det jag kan och lägger iaf in ny text.

Någonstans då så kommer han den där långa nya mannen in och frågar om det är ok om de spelar lite där. Jag sa ja och sen kom även Mattis. Jag frågade om jag kunde sitta där och Mattis kommer återigen och säger ”klart” på hans sätt som bara lugnar mina nerver och jag känner en slags det är självklart/du är välkommen.

Så de sätter sig på varsin sida om mig och jag sitter i hörnet på soffan. Först i början spelar dem och babblar tillsammans. Jag sysslar med mitt, eller försöker iaf. Efter ett tag blir det lite…tyst mellan dem och deras snack va lite hackigt. Jag tror Mattis märkte att jag var tyst för plötsligt frågade han hur läget var med mig. Där nånstans drog jag upp CSN och plötsligt märker jag hur vi tre sitter o snackar. Jag lärde mig att den långe mannen varit värsting och slagits på krogen skolan. Han öppnade sig och sa att ”farsan..” och ”hemma..” och någonstans där fattade jag att han lärt sig att slåss hemma. Kanske för att försvara sig från pappan. Han var tydligen lika gammal som jag. Och sen Mattis som är 43 tydligen.

Stämningen där inne blev Så nice. Vi satt i ett stängt rum och det kändes som att vi skapade något där. Vi kokade ihop en stämning som på sätt o vis påminde lite om Hugo och Patrik grejen. Ish. Speciellt när de sjöng och spelade.

Den där värstingen började prata om karma, Eckhart Tolle och jag bara…eh…känns lite som jag dehär. Som att han hade lite storebrorsvibbar. Vi tre kändes som att där och då så funkade vi bara. ”Värstingen”/”storebror” började sjunga på ”vi kunde lika gärna aldrig nånsin mötts” och jag bara kände hur på nåt sätt så hade vi tre, med helt olika liv träffats i ett litet rum och delat livet tillsammans.

Efter typ …4 timmar så var jag hungrig och glad. Så jag skulle iväg och handla något och äta och då ser jag att Robert satt i stora rummet. Jag hälsar glatt och går och handlar. När jag kommer tillbaka ser jag att han sitter med häxan och jag tänker att ja..vissa gillar henne. Kanske han också gör. Nånstans där, när jag ätit upp så kommer han iaf fram till mig och ojjar sig och säger att han haft en dipp i tre veckor (trots antidepressiva), varpå jag ger lite råd och försöker stötta med en slags ”det är ok att känna” och kan du inte bara låta känslorna få vara som de är?, typ. Jag tror han kände att jag gav en slags ”ok” stämpel på att han kände som han gjorde och han bara ”DÄR sa du nåt..!”. Nånstans där försöker jag fumla ihop och förklara att jag inte heller var på så bra humör pga CSN men att det samtidigt är viktigt att fokusera på det man vill också och förklarade hur nice det blivit efter jag gjort det och hur bra stämning det var i lugna rummet. Där nånstans så följer han med mig för att se vem jag pratat om och vad som hände i lugna rummet. Då får jag reda på att han heter Henrik och simsalabim så sitter vi nu 4 stycken i soffan.

När Robert kommit in så märks det att han inte är lika insatt i musik som vi var och stämningen blir lite annorlunda. Istället blir det nu mer ett performance där Mattis och Henrik spelar och vi nynnar med och jag känner nu att det är tre dudes och sen jag i dedär lilla rummet. Liiite mer off men ändå helt ok.

Jo, Emmy och Helene kom in några gånger och öppnade dörren under dagen för att kolla vad som hände där. Kanske var de också lite nyfikna.

Efter kanske en 40 minuter så blev Mattis hungrig och stunden avbröts. Jag tackade för en så trevlig pratstund/stund och de likaså.

.

Det kändes rätt naturligt att prata med dem. Det liksom flöt på och det blev himla…vem hade trott att en före detta buse blivit så lugn och klok? Vi möttes på ett plan som var väldigt…balanserat. Som om vi var på samma planhalva. Vi liksom förstod och höll med.

Nu vet jag inte hur det kommer blir när vi ses igen. Jag kommer troligen uppleva att det är awkward för det blev lite närmare än vanligt och då …vill jag gärna rymma.

Men jag är så nöjd ändå att jag valde att sitta där och prata med de som jag faktiskt tyckte var mest intressanta där…! Istället för att undvika dem.  >_<

Nån annan dag så var det två hemlösa som låg och sov bakom soffan där vi satt. Det är lite strange. Och nu har det kommit in ett dudegäng som jag inte kan avgöra vad som...hur känner de varandra och är de Jehovas? Hemlösa? De ser så propra ut med schyssta kläder och väskor. Men varför har man med sig en tandkrämstub?

.

Det är kontraster. Vackra Limhamn och hemlösa och psykoser.

Men det är ändå...väldigt mycket hur man upplever det. Hur vinklar man det? Man kan ju vara in hell in paradise. och på nåt sätt kan hell också vara paradise. Man kan skapa bubblor. Bubblor av self care, self love och fokus på det man tycker om och det fantastiska bara vara som verkar leda en till...en själv.

.

Nu känns det som att det är folk som står och väntar på att jag ska bli klar så vi kan börja nån gång. Ouf. Det är pressure. Men samtidigt behöver jag vidare. Ska jag börja tillverka hoppbollar för vuxna i recyclat material? Hoppa omkring till musik? Eller ett race genom stan? Ska jag nånsin våga sånt? Ska jag våga ta...den platsen? I sure as heck want to.

[ideaalitec0]

Utforskar professionell psykoterapi och parterapi i Stockholm för personlig tillväxt

När du står inför livets utmaningar kan det göra en värld av skillnad att söka professionellt stöd. En psykoterapeut i Stockholm erbjuder värdefull hjälp till individer som navigerar i en rad olika psykiska problem, från stress och ångest till depression och trauma. Psykoterapi ger ett säkert, konfidentiellt utrymme för självutforskning, hjälper individer att förstå grundorsakerna till deras svårigheter och utveckla effektiva hanteringsmekanismer. Genom att delta i terapi kan människor få insikt i sina tankar, känslor och beteenden , vilket främjar personlig tillväxt och känslomässigt helande. I Stockholm skräddarsyr skickliga terapeuter sitt tillvägagångssätt för att möta varje klients unika behov, vilket främjar psykiskt välbefinnande i en medkännande och stödjande miljö.

Förstå fördelarna med parterapi för att stärka relationer

Relationer kan vara både tillfredsställande och utmanande och kräver ansträngning och förståelse från båda parter. Parterapi Östermalm erbjuder ett stödjande utrymme för par som vill förbättra sin koppling och arbeta genom relationsfrågor. Oavsett om par har att göra med kommunikationsproblem, förtroendeproblem eller effekterna av livsförändringar, kan terapi ge de verktyg och vägledning som behövs för att förbättra relationen. Genom öppna diskussioner får par en bättre förståelse för varandras perspektiv och lär sig hälsosammare sätt att hantera konflikter. Med hjälp av en utbildad terapeut kan partners stärka sitt band och främja en djupare känslomässig anknytning, vilket leder till en mer harmonisk och varaktig relation.

Vikten av att välja en kvalificerad psykoterapeut

Att välja rätt terapeut är avgörande för effektiv mentalvårdsbehandling. En psykoterapeut i Stockholm med rätt kvalifikationer och erfarenhet kan hjälpa klienter att nå meningsfulla framsteg i terapin. Terapeuter använder en mängd olika terapeutiska tekniker, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi och mindfulness-metoder, skräddarsydda för att passa individuella behov. En skicklig terapeut främjar en icke-dömande och empatisk miljö, där klienter känner sig bekväma med att dela med sig av sina tankar och känslor. Att lita på terapeutens expertis kan leda till genombrott i personlig tillväxt, känslomässigt helande och allmänt välbefinnande. Att hitta en professionell som resonerar med ens personlighet och terapeutiska mål kan göra stor skillnad för behandlingens framgång.

Varför parterapi är avgörande för att lösa relationskonflikter

Parterapi kan vara en transformerande upplevelse för dem som vill lösa konflikter och förbättra sin relation. I parterapi Östermalm fokuserar terapeuter på att främja effektiv kommunikation, känslomässig förståelse och konfliktlösningsförmåga. Genom att ta itu med olösta problem kan par förhindra återkommande missförstånd och känslomässigt lidande. Terapi erbjuder ett strukturerat tillvägagångssätt för att hjälpa partners att på ett hälsosamt sätt navigera genom svåra situationer, såsom otrohet, föräldrautmaningar eller ekonomisk stress. Genom denna process lär sig par att uttrycka sina behov och känslor konstruktivt, vilket banar väg för ömsesidig respekt och starkare intimitet. Professionell vägledning hjälper par att återuppbygga förtroende och skapa ett mer stödjande och kärleksfullt partnerskap.

Processen för terapi: Vad du kan förvänta dig i psykoterapi och parterapi

Att engagera sig i terapi innebär en strukturerad men ändå flexibel process. På psykoterapeutsessioner i Stockholm börjar klienterna med att diskutera sina bekymmer och sätta upp personliga mål för terapin. Med tiden hjälper terapeuten klienter att utforska sina tankar, känslor och beteenden mer på djupet. För par börjar terapi ofta med att förstå varje persons perspektiv och dynamiken i relationen. I både individuell och parterapi fungerar terapeuten som vägledning, underlättar öppen kommunikation och erbjuder strategier för att hantera utmaningar. Klienter uppmuntras att öva på nya färdigheter utanför terapisessionerna, och gradvis integrera dem i deras vardag för varaktig förändring och förbättring.

Slutsats:

Att söka professionell hjälp hos en psykoterapeut i Stockholm eller ägna sig åt parterapi på Östermalm kan leda till en djupgående personlig och relationell tillväxt. Terapi erbjuder en unik möjlighet att ta itu med känslomässiga kamper, få insikter och bygga hälsosammare relationer. Oavsett om det handlar om att övervinna personliga utmaningar eller att stärka ett partnerskap, ger vägledningen av en utbildad terapeut ett ovärderligt stöd. För den som vill börja sin resa mot helande och tillväxt, kan de tjänster som erbjuds av proffs som de på louiselagerling.se ge grunden för ett mer tillfredsställande och balanserat liv. Omfamna kraften i terapi och ta det första steget mot en ljusare framtid idag.

för mer info

parterapi östermalm

bra psykoterapeut stockholm

[educal-blogg]

Från UML till verklighet – och lite halvautomagi! 🪄🤖

Den här veckan hade vi ett spännande möte med vår kontaktperson Conrad och hans kollega Catrine från universitetets IT-avdelning. Vi gick igenom vår UML-ritning och processflödet för systemet, och efter en del diskussioner (och en hel del kaffepåfyllning ☕) fick vi massor av bra tips på hur vi kan gå vidare.

Planen? För att göra övergången smidigare ska vi börja med ett halvautomatiserat system. Det låter kanske som något hämtat från en sci-fi-film, men i praktiken innebär det att vi först strukturerar om den befintliga Excel-filen till ett format som datorer faktiskt förstår (istället för det nuvarande kaoset där kolumnerna lever sitt eget liv). Detta gör vi i enlighet med vår UML-ritning, så att allt blir snyggt, strukturerat och redo för nästa steg.

Hur sker halvautomatiseringen?

Data exporteras från externa system.

Vi formaterar om den så den blir mer datorvänlig.

Den importeras in i vår prototyp, där magin börjar hända. ✨

Vi är nu redo att börja prototypa, experimentera och se hur vi bäst kan få detta att fungera i praktiken. Det kanske inte blir ett helt självgående system på en gång, men ett första steg mot en automatiserad lösning – och det är alltid kul att se något vi planerat på papper börja ta form i verkligheten!

Nu kör vi vidare, och förhoppningsvis blir detta mindre av en Excel-mardröm och mer av en smidig lösning! 😎

[forislynx]

En offentlig debatt byggd på fakta blir omöjlig när några parter vägrar läsa det omtvistade materialet. Att läsa är inte bara ett tidsfördriv eller en lyx, utan en förutsättning för demokratiskt liv, en av de saker som håller diskussioner och oenigheter välgrundade, fokuserade och produktiva.

Judith Butler, Vem är rädd för genus?

[miasbokblogg]

Bilderbok och tecknade serier

24.11.2024

Beskow, Elsa: Tomtebobarnen (1910) Jansson, Tove: Hur gick det sen? (1952) Bondestam, Linda: Mitt bottenliv (2020) Dåsnes, Nora: Missat samtal (2022) eller Furmark, Anneli & Monica Steinholm: Närmare kommer vi inte (2018)

Jag vill först gratulera Linda Bondestam för sin tankeväckande bilderbok Chop Chop och fick Augustpriset för den bästa barn- och ungdomsboken. Bondestam, som hör till de allra mest framstående bilderboksillustratörerna i Norden var nominerad till Augustpriset för fjärde gången, men för första gången med en bok som hon själv både skrivit och illustrerat.

På vår kurs har vi fått läsa Mitt bottenliv och jag hittade den på finska här i Enare, den heter Elämäni pohjalla. Det här är en vacker, humoristisk och sorglig berättelse som förser läsaren med de djupaste sympatier för den lille axolotlen. Klimathot, föroreningar och skräp som människan lägger i knät på det lilla djuret som inget förstår. Jag plockar skräp varje sommar på vår strand vid ishavet i Norge. Det är sorgligt att människan förstör vår planet, fåglar som fastnar i plast, alla djur kan inte urskilja skräpet från föda och äter bitar av plast. De rör sig omkring med plast i magen. Det är bra att plocka skräp tillsammans med barnen, bra att de får läsa böcker som Bondestam skriver och att föräldrarna visar ett bra exempel med sopsortering.

Vi skulle under föreläsningen prata om en av böckerna och jag var med i gruppen som talade om Tove Janssons verk Hur gick det sen? Det är en bok som kanske inte är så hållbar på ett bibliotek då där finns hål och en vit ruta där barnet får rita själv. Det kan även vara skrämmande för små barn med kusliga skogar, spännade blixtrar, de åker in i en dammsugare och hur gick det sen? Diskussioner om svårtolkad handstil, det är meningen att boken ska en vuxen läsa högt för ett barn. Det är en tydligt finlandsvensk text med rim som ven och trän, steg och väg. Det finns också rim som dem och hem, opp och knopp, så det är bra om den vuxne läst igenom boken först för att få till alla rim.

Tomtebobarnen är fortfarande älskad och lånas på biblioteken, dessa vackra bilder och boken berättar om en liten familj av tomtar som bor i en stubbe i skogen. Genom vackra illustrationer och poetisk text skildrar Beskow de små tomtebarnens äventyr och deras samspel med djur och natur. Boken är en hyllning till naturens skönhet och har en pedagogisk ton som uppmuntrar till omsorg om miljön.

Teckande serier har jag alltid tyckt om och de har ett bredare ålderspam. Vad gäller tecknade serier i skolvärlden har det inte alltid varit särskilt accepterande eller välkomnande. Synsättet har förändrats och utvecklats under de senaste decennierna, där man ur ett lärarperspektiv blivit mer mottagande, accepterande och välkomnande till tecknade serier i skolvärlden.

Missat samtal skriven av den norska Dåsnes Nora är en berättelse om att fortsätta leva efter ett terrorangrepp. Leta efter mening i mötet med det meningslösa, om utanförskap, sorg och ångest. Om hur svårt det kan vara att nå varandra, och hur fantastiskt det är när vi lyckas med det.

Närmare kommer vi inte utspelar sig i Nordnorge, plågsam och fantastisk på samma gång. En kärlek alla kan känna igen sig i vare sig du är homo, straight, bi eller bara lite på tvärs.

I vår kursbok Barnbokens byggklossar skriver Nikolajeva Maria (2019:46) om mångfaldigt tilltal, vilket understryker att skiljelinjen inte enbart går mellan unga och vuxna läsare.

Uttrycket "mångfaldigt tilltal" syftar på att det finns olika sätt att tilltala och engagera olika grupper av läsare. I sammanhanget med tecknade serier och bilderböcker understryker det att den skillnad som finns i läsarens ålder inte är den enda avgörande faktorn för att förstå och uppskatta en berättelse eller ett konstverk. Det handlar om att dessa medier, även om de ofta riktar sig till yngre läsare, kan ha en djupare eller mer mångsidig betydelse som kan tilltala även vuxna.

Tecknade serier och bilderböcker har utvecklats till att bli mer komplexa och har ett större innehåll än bara enkel underhållning för barn. De kan innehålla teman som vuxna också kan relatera till, eller använda humor, samhällskommentarer eller konstnärliga uttryck som appellerar till en bredare publik.

Det innebär att medan vissa bilderböcker och serier kan vara anpassade för en yngre målgrupp, kan de också vara tillräckligt mångfacetterade för att engagera vuxna läsare. Därmed går inte skiljelinjen endast mellan unga och vuxna läsare utan också mellan olika intellektuell eller emotionell nivå av förståelse och tolkning som en läsare kan ha oavsett ålder.

[omgivenavidioter]

En dag med mycket bra. Julstök, återhämtning, kondition & viktiga ärenden. Några tunga diskussioner har behövt äga rum. Jag skulle vilja påstå att jag mår hyfsat bra för tillfället, men de där samtalen, de är på gränsen till att vara alldeles för tunga ändå. Ett äckligt, nödvändigt ont. Det är vad det är.

Mina tidigare höga stressnivå har gett med sig undan för undan. Men visst kommer det lite stunder då & då, stunder där mina egna beslut hotfullt ställer sig i vägen och framkallar ren panik. Det är då jag kan börja vackla när hjärtat frågar mig om mitt beslut verkligen är rätt. De där stunderna, de kan vara ett rent helvete skall ni veta. Jag är ju dock medveten om att de drar förbi och går över. Att jag inte behöver agera för de är övergående känslor. Jag vet också att det finns strategier för att hantera panik, de har nämligen några envisa, men ack så sköna kuratorer lärt mig genom åren. Andas i fyrkant. Djupandning. Ja, men typ sånt trams. Äsch, jag minns ändå inte. Kasst egentligen. Att saker jag kunnat som rinnande vatten fallit ur minnet. Inte bara just det här. Inte ens när jag anstränger mig och verkligen försöker minnas blir vissa saker klarare. Med tanke på det behöver jag nyttja min nya, engagerade läkare & ifrågasätta det som en bieffekt av all medicin eller en restprodukt av mitt tidigare levene. En läkare vars ögon är fyllda av värme och nyfikenhet. Med en iver som talar tydligt i ett, vad som verkar nästan ofrivilligt, kroppsspråk. Jag har träffat tillräckligt många läkare för att kunna veta att såna där inte växer på dagens träd. Så logisk. Han kommer förmodligen bli som de andra till slut, söndertrasad av stress och tragiska livsöden. Det är också en sån där insikt. Att det alltid är de vackraste genuinaste själarna som går vilse. Jag har redan hunnit möta så otroligt många på min korta resa mot tillfrisknad. Visst finns det några inkompetenta rövhattar bland alla pärlorna, men det är ändå över lag fantastiska människor. Ödmjuka. Genuina. Tillfrisknade då, såklart.

Så, det är bara att njuta av stabiliteten medan jag sitter här i min sjunkande båt med paniken i halsen. Den tar in vatten överallt men jag, jag är inte orolig. Tar man rygg på vinnarna över vågen väntar det jävligt stora hinkar och folk som är duktiga på att ösa, - där borta, på andra sidan ❤️

[cawamedia]

Världen får äntligen en strimma av optimism efter det historiska klimatmötet COP29 i Baku

Med en rad innovativa idéer och planer som omdefinierade potentialen för internationellt samarbete, kommer årets COP29 klimatmöte i Baku att gå till historien som en milstolpe i kampen mot klimatförändringarna. Det modiga och ambitiösa Baku-finansieringsmålet – ett åtagande att samla in 1,3 biljoner dollar per år till fattiga länder fram till 2035 – blev centrum för intensiva diskussioner och…

[dugiskoven]

Vi har vores hårde dage. Diskussioner om hvem der skal gøre hvad. Rollerne i hjemmet. Er der nogle? Aftalen brydes til tider. Er det ikke fair? Enigheden sker ikke hver gang. Frustration. Gentagelser. Vi skal nok gøre det bedre. Siger vi hver gang til hinanden. Og os selv.