#Diotrefes

[ocupateenlalectura]

¿ESTÁ MUERTO? - APOCALIPSIS 3:1.

Debemos hacernos está pregunta y contestarnos sinceramente. I Corintios 13:5.

Pensamos muchas veces que solo los que no han obedecido al evangelio están muertos. Efesios 2:1, 5; Colosenses 2:13.

Por eso Dios no nos oye. Juan 9:31. Porque la paga del pecado es la muerte. Romanos 6:23. Y no alcanzamos la gloria de Dios. Romanos 3:23. Pero al haber obedecido al evangelio alcanzamos la gloria de Dios. II Tesalonicenses 2:14.

Pero cuando nos apartamos de Dios volvemos a estar muertos. Lucas 15:32; II Pedro 2:20-22.

Cuando desobedemos a Dios morimos. Génesis 2:16-17. Eva lo sabía. Génesis 3:6. ¿Ellos murieron físicamente? No, pero espiritualmente si. Génesis 3:23-24.

Cuando nos entregamos a los placeres estamos muertos. I Timoteo 5:6; Isaías 5:11-13.

Los Diotrefes en la iglesia. III Juan 9-10. Tienen un alto concepto de ellos mismos. Romanos 12:3. Ya que se desvían de la doctrina de Cristo. II Juan 9-11. Aunque tengan nombre de grandes predicadores están muertos. Ya que Dios está contra los soberbios. Salmos 138:6; Proverbios 6:16-17; Santiago 4:6; I Pedro 5:5.

Cuando hemos perdido nuestro primer amor. Apocalipsis 2:4. Muchos ya han perdido su fervor su entusiasmo por la obra del Señor. Jeremías 2:2.

Cuando somos tibios. Apocalipsis 3:15-16. Es cuando queremos estar en el mundo y en iglesia. Santiago 4:4.

No podemos servir a dos Señores. Mateo 6:24. Tenemos que tomar una decisión. Josué 24:15; I Reyes 18:21. ¿Preguntese está muerto Usted para Dios?

POR: MARIO JAVIER MORENO.

[giuseppepiredda]

Il bene di Gaio contrapposto al male di Diotrefe, e l’esempio biblico di come nasce una sètta

Il bene di Gaio contrapposto al male di Diotrefe, e l’esempio biblico di come nasce una sètta L’Apostolo Giovanni, e Anziano della Chiesa, ha scritto la sua terza epistola indirizzandola a Gaio, uomo fedele nel Signore, che faceva il bene dei fratelli della comunità di cui faceva parte, e faceva anche del bene a quei fratelli che erano forestieri, che non facevano parte della sua…

[evigtlivihimlen]

Förföljelsen!

FÖRFÖLJELSEN! Är en verklighet mot alla som vill i sanning följa Jesus och Guds Ord. ”Så kommer också alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas” (2 Tim.3:12) och Jesus sade: "Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst"(Mark.13:13).

80% av all religiös förföljelse är mot Jesu anhängare. Kristna har varit och är de överlägset mest förföljda, miljoner blev ”riktiga” martyrer under de romerska kejsarna, under medeltiden torterade katolska inkvisitionen tusentals protestanter (”väckelsefolk”) och de brändes på bål, bara för att de ville följa Jesus och Guds Ord i sanning, likaså slängdes baptister i fängelse under 1800-talet och idag slaktas mer än 50 000 trossyskon varje år, i Kina, Nordkorea, muslimländerna m m…

Då bleknar ju det vi kristna i västerlandet får möta; några gånger har jag blivit hotad med stryk, fått utstå strypgrepp, hatiska ord, förtal och intriger, kanske förlorat något jobb eller orättfärdigt missunnats o d på grund av Jesu vittnesbörd, men det är ju ingenting i jämförelse med förlust av hem och ägodelar, tortyr och död…Varför detta intensiva hat? Det måste vara eftersom Jesus faktiskt Är "vägen sanningen och livet", då reagerar mörkret och allt ont, ja överhuvudtaget allt som vägrar omvändelse och tro…Joh.3:19-21: ”Ljuset kom in i världen, men människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom deras gärningar var onda. Den som gör det onda HATAR LJUSET och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar INTE SKA AVSLÖJAS. Men den som lever i sanningen kommer till ljuset, för att det ska bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud”…Detta är den egentliga anledningen till detta hat, denna förföljelse mot kristna i alla tider, d v s Ljuset (Jesus, den Helige Ande) i oss frälsta Jesu anhängare är obehagligt då det avslöjar mörkret, synden och försöker väcka samvetet…Men, ”Guds Ord är levande och verksamt” och ”Evangeliet är Guds kraft till frälsning” som Bibeln säger, det finns många vars hjärtan ändå är mogna till skörd och när de får höra Guds Ord och Evangeliet så väljer de omvändelse och tro och kommer över till Guds sida, till Jesus.

Vidare: Det var en kinesisk kristen som hade suttit i fängelse och torterats i många år, han kom till västerlandet, vittnade och predikade i våra kyrkor, efter ett tag fick han förföljelse i form av förtal från ”de egna”, antagligen ljumma och avfälliga s k ”kristna” som reagerade på hans ”väckelsestuk” i liv och lära…Han berättade att detta svek från de egna var värre än fängelset och den fysiska tortyren där…Paulus plågades också ofta av trossyskonens svek och angrepp, om det inte var fariseerna så var det falska bröder och villolärare, Fil.1:15-17: ”En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. De andra predikar Kristus av rivalitet, med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre”…Här ytterligare ett exempel, 3 Joh.1:9-10: ”Jag har skrivit till församlingen, men Diotrefes, som gärna vill vara främst bland dem, tar inte emot oss. Om jag kommer ska jag därför påminna om det han gör, hur han sprider elakt f��rtal om oss. Och han nöjer sig inte med det, utan han vägrar ta emot bröderna, och när andra vill göra det hindrar han dem och driver ut dem ur församlingen”…

Jag har personligen ända sedan jag valt att följa Jesus och i sanning Hans Ord fått också min beskärda del av ”syskonsvek” och den sortens förföljelse från ”de egna”. Vilket verkligen har gett den oerhört dyrbara (och dyrköpta) erfarenheten att ständigt kunna förlåta och välsigna, att älska oavsett vad, inte älska på ett dumt och obibliskt sätt där man låter sig vara en dörrmatta att ständigt skrapa av sin.….på, och så utsätta mig och mina närmaste för onödigt lidande. ”Dörrmattestuket” skulle ju bara ge falsk bekräftelse till den felande att det är okej, ingen omvändelse behövs, det är bara att fortsätta…Älska och förlåta ska vi alltid göra, men vi har ingen skyldighet att vidare utsätta oss för förföljelsen om vi kan undvika det. Har också under många år haft nära och kära syskon i Herren som stöttat, uppmuntrat, gett råd och varit och är till stor välsignelse för oss så det har verkligen inte bara varit elände. Herren har försett och förser med underbar syskongemenskap där man kan samlas och be och ha Gudstjänst tillsammans.

Efter 22 år av aktiv tjänst för Jesus i evangelist- och (väckelse) förkunnargärning så är lärdomarna många, också i att ofta låta rannsaka sig själv utifrån Ordet och i att låta den Helige Ande belysa varje hjärtats vrå och ev. dolda motiv. Bibeln lär att vi ska stå upp för, tala och leva ut Guds Ords sanning utan kompromiss, ljumhet och falskhet, detta har jag gjort, vilket också medfört en ständig konfrontation med mörkret, både hos världens barn och troende, men många har också blivit välsignade, frälsta o s v. En stor lärdom är också att vara försiktig med och verkligen vinnlägga sig om Andens ledning vad gäller att tillrättavisa en broder eller syster i Herren, samt att tydligt och omfattande stå på Ordets grund i det. Att predika ”väckelsebudskap” är ett utgivande som är till många, hela kristenheten, och det är bara den enskildes samvete som drabbas av Ordet och den Helige Ande som direkt överbevisar personen ifråga, här anklagar många ”väckelsepredikanten” för att vara dömande, detta är helt fel, de pekar egentligen finger åt Guds Ordet och Guds Ande…om predikan eller delar av den inte stämmer in på lyssnaren så borde man ju inte ”bli sårad” (egentligen: ”få syndanöd”), jag brukar låta Ordet och Anden rannsaka mig också under predikan (den egna som andras), och jag bara njuter av det oavsett hur ”tuff” predikan må vara, för jag råkar vara fri…om inte så omvänder jag mig och Jesus förlåter och renar, sätter fri…Ett stort fel en del pastorer och andliga ledare som är i höga positioner (i människors ögon) gör att de anser sig automatiskt har rätt när de levererar åsikter och kanske tillrättavisningar till särskilt, i deras ögon vilda och ”bångstyriga” evangelister och väckelsepredikanter. Deras ”position”, ställning i de kristna kretsarna är deras kvitto på att Gud talar genom dem, de har alltid rätt. Jesu motståndare Fariseerna och Saddukeerna resonerade så, att deras (”gudagivna”) titlar och positioner säkerställde att de talade å Guds vägnar, så tänkte också medeltidens ”religiösa” kungar, de härskade som blodtörstiga tyranner då de (och folket) trodde de var Guds röst i tiden, de hade aldrig fel. Många tänker sig att det måste vara Guds vilja varje andligt ledarskap som finns, men t ex Översteprästerna på Jesu tid var mänskligt och politiskt tillsatta. Det är väldigt långt ifrån att i särskilt avfälliga tider Guds vilja sker i tillsättandet av andliga tjänster, snarare tvärtom, Ordet säger: ”Därför har också Guds vishet sagt: Jag ska sända dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de mörda och förfölja”(Luk.11:49). Guds sanna andliga ledarskap vinner inte alltid framgång i kristenhets ”rampljus och karriär”, de ställs sällan på piedestal och vinner utmärkelser, vissa kan det bli så med Trons hjältar som de är, men vanligaste mönstret i både Bibeln och väckelsehistorien är förföljelse både från hedningar och ”troende”, det är som Paulus säger i 2 Kor.4:8-11, 16-17: ”Vi är ständigt trängda men inte instängda, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna. Alltid bär vi Jesu död i vår kropp, för att också Jesu liv ska bli synligt i vår kropp. Vi som lever utlämnas ständigt åt döden för Jesu skull, för att också Jesu liv ska uppenbaras i vår dödliga kropp. Därför ger vi inte upp. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. Vår nöd, som är kortvarig och väger lätt, bereder åt oss en väldig och överväldigande härlighet som väger tungt och varar för evigt”.

Hur galet kan det alltså inte bli och blir med detta obibliska antagande om att titlar, anseende och positioner rättfärdigar och ger legitimitet till allt vad ledarskap säger och gör, Hebr.13:7: ”Tänk på era ledare som har förkunnat Guds ord för er. Se vad deras liv har lett fram till och ta efter deras tro”. Och detta förutsätter självfallet att ”dessa ledare” ska just ha förkunnat Guds Ord och haft ett äkta, helöverlåtet kristet liv och lära. Två av landets mest ansedda pastorer, kända som en av de främsta i Bibelkunskap hade tusentals troende beundrare, som lyssnade till dem (jag var en), och så blev den ene katolik anammandes katolska irrläror och den andre svek familjen och ja, ingen utläggning behövs…frågan är, skulle vi följa dem i deras exempel?…En annan känd svensk evangelist blev en av den falska nådesförkunnelsens främsta företrädare i världen, denna antinomianistiska villolära som internationellt kallas för ”hypergrace”, ska vi följa efter?…ja, tusentals (både troende och hela församlingar) i bara detta land har redan gjort så, men då lämnar man den klassiska kristna tron. Käre vän, lyssna inte på människor, följ inte människor vilka de än är som en svans och papegoja som bara upprepar vad dessa ”idoler” säger…Följ Jesus Kristus och Guds Ord, i den Helige Ande. Ja, sann Jesu efterföljelse innebär förföljelse, kanske just detta faktum är främsta orsaken till många att inte "ta sitt kors och följa Jesus", då har alternativet världslig anpassning, liberalteologi och ett "evangelium light" blivit den lätta och "breda" utvägen, man må ha "vunnit sitt liv" här i jordelivet, behållit sin pastorstjänst, predikstolar och plattformar och fått ljumma församlingsmedlemmar stanna kvar, eller blivit populär och omtyckt på jobbet, liksom "en i gänget"…Men, då har man också förlorat den där innerliga, Härlighetsfyllda Jesu närvaro, Andens liv och kraft; men käre vän, 1 minut med Jesus är mera värt än Allt världen må ha att erbjuda, och förföljelsen, ja, den "känns" allt mindre ju mer Jesus får plats i hjärtat, Jesus som är "vår själs Herde och vårdare" och som ger oss ”Liv och liv i överflöd”…

”Det som såddes på stenig mark är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje, men han har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När han möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer han genast på fall”(Matt.13:20).

Visst har jag förebilder, men det är oerhört svårt att finna sådana idag levande pastorer och andliga ledare, vi i västerlandet lever nämligen i ”Sista tidens stora avfall” från kristna tron, detta är en dyster verklighet i våra församlingar idag, som Ordet säger ”Kan väl en blind leda en blind? Faller då inte båda i gropen?”…Därför har jag sedan länge fyllt bokhyllan med böcker av väckelsepionjärer från förr, deras predikningar, vittnesbörd av liv och lära är mina förebilder att följa…sådana som Rosenius, Finney, Moody, Spurgeon, Barrat, Pethrus, Mangs, Wigglesworth mfl. Men, först och främst, JESUS och Hans Ord…Missförstå mig inte, det finns bra andliga ledare och församlingar också idag, har mött sådana i liv och tjänst, men i det stora hela, allmänt sett så…vi måste avslöja mörkret i ljuset så att sanningen kan sätta fri…

Jag och frun fick ett profetiskt ord av en broder i början av vår tjänst, det har visat sig bli verklighet och fungera gång på gång, nämligen Jes.54:15-17: ”Om man sammangaddar sig mot dig, kommer det ingalunda från mig. De som sammangaddar sig mot dig skall falla för dig. Se, jag skapar smeden, som blåser upp kolelden och formar ett vapen genom sitt arbete. Jag skapar också fördärvaren till att förstöra. Inget vapen som smids mot dig skall ha framgång, och varje tunga som upphäver sig mot dig skall du i domen döma skyldig. Detta är Herrens tjänares arvedel, och deras rättfärdighet kommer från mig, säger Herren”…

Sedan har jag också fått följande Bibelställe som ett ledord för evangelist- och förkunnargärningen, jag avslutar detta inlägg med det. Gud välsigne dig som läst, hoppas du fått tröst och uppmuntran, kanske en del också förmaning och "korrigering", här 2 Tim.4:1-5: ”Jag uppmanar dig allvarligt vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, och inför hans uppenbarelse och hans rike: predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och all undervisning. Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst”.

P.S! Ett annat sätt att möta förföljelse är också "utfrysning", att hamna i "onåd" i ett sammanhang (t ex ett samfund, församling). En predikant, profet eller evangelist hamnar plötsligt i "frysboxen" och blir "persona non grata", d v s icke önskvärd, som om denne inte längre existerade, "tystnad" är ett förödande, iskallt och kärlekslöst budskap…Kommer ihåg en känd evangelist som hamnade i denna sits i Pingströrelsen, men han råkade ha "skinn på näsan" och det var tragikomiskt många gånger…hans "tjänst" blomstrar och bär frukt idag. En annan som sparkades ut längre bak i tiden från samma rörelse var en av landets främsta Gudsmän, jag intervjuade honom i radio en gång, Bror Spetz är hemma hos Jesus nu, och hans församling bär frukt. Frågan är, hade alla dessa ansedda pastorer rätt i sina utfrysningar (”bannlysningar”)?…Vet ni, jag har mött många Gudsmän och Gudskvinnor som har gett ut fantastiska budskap direkt från Gud, de är smorda, Bibelkunniga och helöverlåtna; Men predikstolar och plattformar förblir stängda, församlingar och nationella kristna tidningar bryr sig inte ens om att svara på deras förfrågningar och inskick. På tal om sistnämnda, vilket enormt ansvar några få redaktörer har! De besitter makten vilka som får tala till nationen (nåja, några tusen då…) och vilka som ska "bannlysas". Vilket är deras beslutsunderlag? Är det en andlig bedömning eller är det anseende, titlar och positioner? Hur många har hamnat i "frysboxen"? Hur många har fått stort utrymme där de inte borde fått något alls, detta märker vi när plötsligt livet hos dem inte alls stämt med läran…Är det också praktiskt färdighet, sådant som tale- skrivkonst, retorik och t o m poetisk förmåga som fått företräde? Eller kanske svågerpolitik, samfundspolitik eller "kyrkopolitik". Borde inte dessa tidningsredaktioner bestå av landets allra Bibelkunnigaste och framförallt mest "andliga" personer, nationella apostlar och profeter? Eftersom folket är så trögt att själva läsa Guds Ord och lyssna in den Helige Ande så suger de till sig det som levereras till dem via media, d v s dessa tidningar, och likaså TV-kanaler formar faktiskt dagens svenska kristenhet, vilket ansvar! Jesus sade "på frukten känner vi igen trädet", vilken frukt hade andliga ledarskapet eller "plattformsväktarna" förr, och hur är det idag? Vem bär främsta ansvaret för dagens situation i svensk kristenhet? Vi ska alla göra räkenskap en dag för hur vi förvaltat våra talenter och möjligheter, må vi alla leva i Gudsfruktan och ödmjukhet genom att verkligen förankra våra beslut och vägval i Ordet och Anden och inget annat, oavsett kostnad, oavsett förföljelsen som sann Jesu efterföljelse innebär…

Käre vän, det är värt All förföljelse, hur svår den än kan vara att få tillhöra Jesus, följa, lyda och älska Herren. I mina gråaste vardagsstunder är Han där och det börjar bubbla fram en djup Guds glädje på insidan och jag är hellre i en betongbunker med Jesu Härlighets närvaro än i en lyxvilla vid havet utan Jesus! I stunder av seger och ”framgång” är Herrens jublande glädje där och all ära går till Herren Jesus. I tider av lidande och nöd omsluter Jesus min själ i sin famn som en varm filt av sin kärleksnärvaro, och Han ger en frid som övergår allt förstånd. I djup tillbedjan och lovsång till Jesus så uppfylls jag av Herrens Härlighet och helighet, det himmelska blir mer verkligt än det jordiska, tid och rum försvinner och tårarna flödar fram i tacksamhet och hänförelse då jag förnimmer JESUS…Låt förföljelsen komma, jag står här tillsammans med Jesus, ty ”Gud har själv sagt: Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig . Därför kan vi frimodigt säga: Herren är min hjälpare, jag ska inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?” (Hebr.13:5-6). Nu avslutar jag (återigen) detta lite längre inlägg med ett underbart Bibelställe som så oerhört starkt och överväldigande knyter samman det vi nu talat om, Rom.8:33-39: ”Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet: För din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår. Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre”.

Var Välsignad käre vän, jag försökte här lyfta fram i ljuset lite av allt det som borde sägas men sällan eller aldrig talas ut.

”Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket. Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er”…

[analuciamayblog]

GAYO Y DIOTREFES💞

[bernardo1969]

The apostle John in his third epistle taught about the importance of the truth and spiritual love (Agape) in the teaching of the gospel and the entire message of Jesus. And the apostle put in his epistle a brother in the faith named Gaius as an example of christian living, because he had supported and housed some Christian missionaries, making the commandment of love a practical rule of life: "Love your neighbor as yourself" Mark 12:31. With simple words directed to Gaius the Apostle John explained that whoever knows in his heart the truth is free, and through this freedom, one can help others to improve society; because if the truth is denied, what remains is heresy and the love for the things of the world, and the love of money enslaves man, obligating men to forget his neighbor and justice. Thus begins the third epistle of Juan congratulating Gaius for his behavior: "To my dear friend Gaius, whom I love in the truth. Dear friend, I pray that you may enjoy good health and that all may go well with you, even as your soul is getting along well. It gave me great joy when some believers came and testified about your faithfulness to the truth, telling how you continue to walk in it. I have no greater joy than to hear that my children are walking in the truth" 3 John 1:1-4. And to highlight Gaius as an example, he put Diotrefes as an example contrary to the truth of Jesus. Diotrephes was a leader of the Church in which Gaius participated, and John criticized him for making favoritism and manipulation, tools to lead the fledgling Christian community. For this reason, the apostle expressed a spiritual truth for all christians: "Do not imitate what is evil but what is good. Anyone who does what is good is from God. Anyone who does what is evil has not seen God" 3 John 1:11-12. Good, truth, and love are inextricably linked in the good news taught by the apostle John.

[wolcichyczas]

2020/09/19

3 Jana 9-14

(9) Napisałem do zboru krótki list, lecz Diotrefes, który lubi odgrywać wśród nich kierowniczą rolę, nie uznaje nas. (10) Dlatego, jeżeli przyjdę, przypomnę uczynki jego, że złośliwymi słowy nas obmawia i nie zadowalając się tym, nie tylko sam nie przyjmuje braci, lecz nawet zabrania to czynić tym, którzy chcą ich przyjąć, i usuwa ich ze zboru. (11) Umiłowany! Nie naśladuj tego, co złe, ale to, co dobre. Kto czyni dobrze, z Boga jest, kto czyni źle, nie widział Boga. (12) Demetriuszowi wystawili wszyscy, nawet sama prawda, dobre świadectwo. My również wystawiamy, a wszak wiesz, że świadectwo nasze jest prawdziwe. (13) Miałbym ci wiele do napisania, lecz nie chcę pisać atramentem i piórem. (14) Spodziewam się, że cię niebawem zobaczę, i wtedy osobiście porozmawiamy. (15) Pokój z Tobą! Pozdrawiają cię przyjaciele. Pozdrów imiennie przyjaciół.

Widzimy w dzisiejszym fragmencie niewielki kłopot, który pojawił się w lokalnym zborze. Diotrefes, który wygląda na przywódcę z wielkim wpływem, zmienił swoją doktrynę do takiego stopnia, że odrzucał i zabraniał członkom zboru zadawać się z emisariuszami, którzy byli wysłani do nich przez Jana i być może też przez innych apostołów. Demetriusz mógł być mniejszym przywódcą, który przeciwstawił się Diotrefesowi i został wykluczony ze zboru. Gajus, do którego został napisany ten list, jest rozdarty miedzy lojalnością wobec lokalnego zboru i jego przywódcą, a lojalnością do Jana i jego nauczania. Jan mówi mu, że słusznym jest zaparcie się Diotrefesa, nawet jeśli jest przywódcą, ponieważ on w jasny sposób odrzuca Bożą prawdę głoszoną przez apostoła. To jest jedna z najcięższych decyzji jaką wierzący ma do podjęcia. Prawda i miłość nie mogą zmienić się w moich wrogów. My kochamy prawdę i uczymy prawdy w miłości. Werset 13 wraz z 12 wersetem z drugiego listu mogą sugerować, że 1 Jana jeszcze nie został napisany. „Wiele rzeczy”, które Jan chciał powiedzieć mogły ostatecznie zostać napisane w 1 Jana. Niezależnie od tego jaka była sytuacja, te dwa małe listy dają nam kontekst do zrozumienia przesłania 1 Jana trochę lepiej. Kluczowe pytanie we wszystkich trzech listach ma czynienia z balansem chodzenia w miłości i chodzenia w prawdzie. Kiedy należy się odseparować od innych w miłości? Odpowiedzią na to pytanie jest głęboko zakorzeniona w naturze prawdy i miłości. Jeśli pozwolimy światu lub fałszywym nauczycielom żeby zdefiniować, którekolwiek z nich, to znajdziemy się w tarapatach.

Krok Życiowy

Podziały w kościele nigdy nie są łatwe, a bardzo często też bolesne. Jednakże, czasem są konieczne dla dobra prawdy i miłości. Kiedy ustanowione przywództwo odrzuca jasne nauki Słowa Bożego i ucisza głos prawdy, musimy być gotowi, żeby odejść, w miłości i prawdzie wraz z tymi, którzy chcą zrobić to samo.

[christusleeft]

3 Johannes

Opschrift. 1 De ouderling aan den geliefden Gajus, welken ik in waarheid liefheb. Lof voor Gajus. 2 Geliefde, voor alle dingen wens ik, dat gij welvaart en gezond zijt, gelijk uw ziel welvaart. 3 Want ik ben zeer verblijd geweest, als de broeders kwamen, en getuigden van uw waarheid, gelijk gij in de waarheid wandelt. 4 Ik heb geen meerdere blijdschap dan hierin, dat ik hoor, dat mijn kinderen in…

[alkitabsaja]

3 Yohanes 1:9-11 (TB) Aku telah menulis sedikit kepada jemaat, tetapi Diotrefes yang ingin menjadi orang terkemuka di antara mereka, tidak mau mengakui kami. Karena itu, apabila aku datang, aku akan meminta perhatian atas segala perbuatan yang telah dilakukannya, sebab ia meleter melontarkan kata-kata yang kasar terhadap kami; dan belum merasa puas dengan itu, ia sendiri bukan saja tidak mau menerima saudara-saudara yang datang, tetapi juga mencegah orang-orang, yang mau menerima mereka dan mengucilkan orang-orang itu dari jemaat. Saudaraku yang kekasih, janganlah meniru yang jahat, melainkan yang baik. Barangsiapa berbuat baik, ia berasal dari Allah, tetapi barangsiapa berbuat jahat, ia tidak pernah melihat Allah. 3 John 1:9-11 (KJV) I wrote unto the church: but Diotrephes, who loveth to have the preeminence among them, receiveth us not. Wherefore, if I come, I will remember his deeds which he doeth, prating against us with malicious words: and not content therewith, neither doth he himself receive the brethren, and forbiddeth them that would, and casteth them out of the church. Beloved, follow not that which is evil, but that which is good. He that doeth good is of God: but he that doeth evil hath not seen God. #alkitabiah.org #matikemana.com #alkitabsaja #gbia #graphe https://www.instagram.com/p/CTSK2QdFyCL/?utm_medium=tumblr

[garamterang]

Jadi Pelaku Kebenaran

Renungan Jumat, 8 Mei 2020 Oleh Wahyudi Purnomo 3 Yohanes 1: 5-14

"Mereka telah memberi kesaksian di hadapan jemaat tentang kasihmu. Baik benar perbuatanmu, jikalau engkau menolong mereka dalam perjalanan mereka, dengan suatu cara yang berkenan kepada Allah." - 3 Yohanes 1:6 (TB)  

Hidup selaras dengan kebenaran diperlihatkan Gayus dengan kesediaannya menolong para hamba Tuhan yang sedang dalam perjalanan pelayanan (ayat 5-6). Ia menjadi sahabat bagi mereka dengan bersedia membuka pintu rumahnya, meski ia tidak mengenal mereka. Pertolongan ini dilakukan bukan hanya dengan menyediakan makanan atau tempat tinggal sementara bagi mereka. Termasuk juga di dalamnya adalah memberi dukungan moril dan finansial supaya hamba Tuhan dapat melaksanakan tugas panggilannya. Dukungan semacam ini jelas bukan tanggung jawab orang yang tidak beriman (ayat 7). Melainkan kewajiban orang Kristen sebagai upaya ambil bagian dalam pekerjaan untuk kebenaran (ayat 8), atau dengan kata lain: menjadi partner dalam pelayanan. Orang yang melayani dengan cara seperti yang dilakukan Gayus juga tidak kalah penting. Kita dapat mendukung orang-orang yang melayani Tuhan secara khusus dengan mendoakan mereka atau mendukung mereka secara finansial, juga menjadi sahabat bagi mereka.

Berbeda dengan Diotrefes, yang ingin memegang kendali atas jemaat. Dia tidak mau mengakui keberadaan pemimpin rohani yang lain (ayat 9). Ia memfitnah sang penatua dan melarang orang lain menerima kedatangan saudara seiman (ayat 10). Tindakan Diotrefes ini memperlihatkan kesombongan dan iri hati yang menguasai dirinya. Padahal seorang pemimpin jemaat adalah seorang pelayan, bukan diktator!

Demetrius adalah contoh orang yang melakukan perbuatan baik. Kelakuannya menjadi suatu kesaksian bahwa dia hidup dalam kebenaran. Demikian terpujinya hidupnya sehingga semua memberikan kesaksian baik tentang diri Demetrius. Karakter dan kelakuan memang berbicara dan berpengaruh lebih kuat dari sekadar ucapan lisan. Gayus dan Demetrius adalah murid Kristus yang mempraktekkan kebenaran dan kasih Kristus. Kiranya teladan mereka mendorong kita untuk menjadi pelaku kebenaran.

Refleksi: adalah pergumulan penting bagi setiap anak Tuhan, untuk menjadi pelaku firman Tuhan. Memahami firman Tuhan adalah soal doa dan belajar, tetapi menjadi pelaku kebenaran adalah kebiasaan yang harus diulang-ulang, agar karakter Kristus nyata dalam hidup kita.

[jailtonme]

View this post on Instagram

A post shared by 🇧🇷 Bíblia 🛡️ (@jsilva3557)

🤔O que é defender o Evangelho? ✅Defender o Evangelho implica em você colocar um alvo na sua testa pois ao fazê-lo você vai ficar contra a maioria dos que se dizem cristãos. E com certeza ao se colocar nessa posição você deverá se preocupar, mais do que nunca, em viver aquilo que você prega, pois você vai expor todos os problemas que existe no meio da igreja, além da obrigatoriedade de estar preparado biblicamente para refutar e fundamentar com base bíblica. Filipenses 1:16. (b) "...sabendo que fui posto para defesa do evangelho. O apóstolo Paulo alertou os Gálatas acerca daqueles que estavam anunciando um outro evangelho Gálatas 1:6-9. ☝Diante de tantos falsos profetas com suas heresias, aumenta cada vez mais a necessidade de se ter pessoas dispostas a combatê-los sabiamente e biblicamente. Em 2ª Coríntios 11:13 Paulo cita os que pervertiam o Evangelho de Cristo e que na verdade estavam disfarçados de apóstolos, na maioria de suas cartas sempre vamos ver Paulo expondo alguns, até mesmo citando nomes e defendendo o verdadeiro Evangelho, leia. 2ª Timoteo 2:14,15. ☝João citou Diotrefes veja 3ª João 1:9. Escrevi alguma coisa à igreja; mas Diótrefes, que gosta de ter entre eles a primazia, não nos recebe. Em suma, a Bíblia está repleta de exemplos de pessoas que foram expostas pelos seus erros publicamente. O farisaísmo foi o principal perseguidor do apóstolo Paulo na luta pela defesa do Evangelho pois os fariseus o acusavam de pregar contra lei Atos 21:28, Gálatas 2:4,5. ☝hoje em dia não é diferente, por um lado temos os falsos profetas com suas heresias, muitos têm trazido o judaísmo para dentro da igreja, e do outro lado temos um número muito grande de pessoas que se deixam enganar, justamente por não se preocupar com a leitura e o estudo da PALAVRA. Lembre-se que para refutar e para combater as heresias devemos estar preparados 2ª Timoteo 2:15. Evangelho e apologética andam juntas na missão cristã de levar a mensagem do Evangelho e consequentemente combater heresias, uma coisa está 100% ligada à outra. #pastor #pastora #pastores #obreiro #obreiros #pregar #pregação #pregacao #pregarmefazviver #pregaroevangelho #pregandoapalavra #pregando #pregandooevangel https://www.instagram.com/p/B7BnMF6J3IC/?igshid=j9hoy5kbi2nc

[alvarezgalloso]

Un Resumen Con Leccion Acerca De La Tercera Carta de Juan

Un Resumen Con Leccion Acerca De La Tercera Carta de Juan

Juan escribio su tercera carta como una nota personal para su discipulo Gayo. El proposito fue acerca de como acercar al joven discipulo hacia Demetrio [en vez de Diotrefes] siendo el primero un verdadero creyente en Dios mediante sus acciones dando mano a mano con la teoria.

Las lecciones en la tercera carta de Juan consiste en aceptar las ensenanzas del Senor sin la hipocresia. Tambien llamo a…

[giuseppepiredda]

DIOTREFE, UN CATTIVO OPERAIO CHE NON AGIVA PER IL BENE COMUNE DELLA CHIESA

DIOTREFE, UN CATTIVO OPERAIO CHE NON AGIVA PER IL BENE COMUNE DELLA CHIESA L’Apostolo Giovanni ha scritto un’epistola a Gaio, parlandogli del male operato da Diotrefe, che aveva forte influenza in una Chiesa e si opponeva a Giovanni. Ecco cosa scrisse di lui: «Ho scritto qualcosa alla chiesa; ma Diotrefe che cerca d’avere il primato fra loro, non ci riceve. Perciò, se vengo, io ricorderò le…

[evigtlivihimlen]

ANDLIGT LEDARSKAP - Tjänst i Guds rike!

Detta är ett gigantiskt ämne och ofta tabubelagt och känsligt, få undervisar om vissa delar i vad Bibeln lär. Jag gör det nu med fara för att plattformar och relationer riskeras, men som så många gånger förr, i valet mellan att lyda Herren Jesus eller behaga människor väljer jag Jesus, kosta vad det kosta vill, ty det "brinner en andlig eld" och jag kan inte tiga, den Helige Andes närvaro och kraft i Jesus Kristus är allt. För dig käre läsare så blir det faktiskt "sanningen som sätter fri", till hjälp och inte stjälp...Inlägget blir långt, dela upp läsningen du som inte orkar läsa allt på en gång.Bibeln undervisar faktiskt en hel del om ”andligt ledarskap”. Vi är alla kallade till olika uppgifter i Guds rike och i församlingarna. Det är självfallet väldigt viktigt för dig att upptäcka den kallelse Gud lagt på ditt liv. Vissa ska i Guds vilja och ledning ägna sig åt t ex barnarbete, sång och musik, ha omvårdnad för gamla, sjuka och andra lidande (s k diakoni), vara i någon hjälptjänst så det praktiska i församlingslivet fungerar, några är kallade till missionärer i fjärran land eller som lokala evangelister, en del är herdar (pastorer), profeter eller lärare. De sistnämnda är exempel på sådana som är i ”Ordets tjänst”, Apg. 6:2-4 säger såhär ”Det är inte bra om vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. Nej, bröder, utse sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften. Själva ska vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst”.Här kom det tydligt fram att de som är i ”Ordets tjänst” behöver friställas från praktiska sysslor för att kunna utföra sitt uppdrag. Och likaså ser vi att även de i mer praktisk hjälptjänst behövde vara ”fyllda av Ande och vishet”. En av de som blev utvald till hjälptjänst verkade senare som evangelist och gjorde mäktiga evangelisations-kampanjer (Filippus), och Stefanus, den förste martyren började också i hjälptjänst men gjorde likväl stora under och tecken predikandes bland folket…Men vissa ska alltså vara i ”Ordets tjänst”. Vi läser om Tjänstegåvorna till församlingen i Ef.4:11-12: ”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp”…Här har vi flera tjänster som vanligtvis borde vara i heltidstjänst i församlingarna, och då också ingå i det andliga ledarskapet. Det är apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Tyvärr så är vi i avfälliga tider då det finns få troende som kan/vill bidra med lön genom kollekten, det är inte som förr i väckelsetiderna då kapellen var fullsatta och de flesta ville ge av glatt och överlåtet hjärta. Så många av dessa Ordets tjänare i dagens svenska kristenhet tvingas ha deltidsarbeten i världen eller annan inkomstkälla.

Men, dessa tjänstegåvor då, hur tilldelas de? Det står att ”Han gav”, d v s Gud gav och inte någon människa. Den Helige Ande frågar ingen ledare eller kyrkostyrelse om lov för utdelandet av dessa tjänster, dessa gåvor. Det är en direkt installation av Herren Jesus utan att någon rådfrågas…Däremot ska den personliga kallelsen bekräftas och bejakas i församlingen, av dess andliga ledarskap och övriga medsyskon.

1 Kor.12:27-30: ”Ni är alltså Kristi kropp och var för sig delar av den. Gud har i församlingen för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, sedan några till att göra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, styra och tala olika slags tungomål. Alla är väl inte apostlar? Alla är väl inte profeter? Alla är väl inte lärare? Alla gör väl inte kraftgärningar? Alla har väl inte gåvor att bota sjuka? Alla talar väl inte tungomål? Alla kan väl inte uttyda?”...

Här ger Bibeln på fler exempel på kallelser i de troendes liv, som t ex ”gåvor att bota sjuka” och här bekräftas ytterligare att en del ska styra och andra hjälpa. Nu tänker du kanske att ”jag vill minsann vara boss och styra och inte en hjälpreda”, men, den uppfattningen är helt obiblisk, ty ”styrandet och ledandet” handlar inte om att härska utan tvärtom att betjäna, vi återkommer till detta senare…

Vidare; Vi kan se i Bibeln hur s k Äldste insattes i församlingarna (Apg.14:23, 16:4, 1 Tim.5:17, 1 Petr.5:1-4) och att dessa blev församlingens ledarskap. Det var ett andligt ledarskap som också oftast var i Ordets tjänst och hade någon tjänstegåva, såsom profet eller herde. Läser vi väckelsehistoria, vilket jag gärna gör, så märker vi hur ledarskapet bestod av just sådana troende med en tjänstegåva, de var kallade och därmed också andligt utrustade till denna sin tjänst som ledare. Men idag, vilka premisser har församlingarna när de tillsätter äldste och det andliga ledarskapet? Jag har under mina 23 år som frälst sett mycket, som väckelseförkunnare och evangelist har jag besökt många församlingar, och jag och frun har flyttat runt en del med ännu mer inblick i olika församlingar…Vänner, de som idag insätts i det andliga ledarskapet är i många fall långt ifrån just ”andliga”, de är ofta inte ens i Ordets tjänst och innehar ingen kallelse till någon tjänstegåva. De må ha pondus, vara vältaliga, kanske framgångsrika inom företagande och världsliga styrelser men ofta sakna de förmåga att lyssna in den Helige Ande, att söka Guds Ansikte och ta reda på Guds vilja och ledning. Istället blir det världsliga och mänskliga hänsyn och behov som får styra…Inte nog där, det utvecklas en stenhård kontroll där absolut inget som kan störa det avfälliga lugnet får ta plats. Herrens tjänare blir sända, sådana som predikar väckelse i Andens kraft, som evangeliserar frimodigt och folk blir välsignade, frälsta och helade, men likväl slås den religiösa kyrkporten igen hårt och slutgiltigt, av denna sorts ledarskap. De intalar sig själva och andra att de beskyddar fåren, i själva verket beskyddar de vargen och stänger Jesus ute…Jesus sade ”på frukten känner vi igen trädet”, se på decenniers frukt i dagens svenska församlingar, under detta ledarskap…Nu talar jag tufft, det gör ofta Guds Ord också (om du läser den). Jesus värsta fiender var just det "oandliga" religiösa ledarskapet, och Paulus kämpade mot dem, även s k kristna som Diotrefes och Alexander som försökte stänga ute Paulus och bröderna (3 Joh.1:9)...

Kära vänner, om vi inte får eller kan diagnostisera sjukdomen eller skadan så kan vi ju inte åtgärda problemet. När vi går till läkaren så får vi en diagnos och därefter medicinen som ger lösningen. Detta är ett brännhett ämne och få vågar tala, de flesta som borde tala tiger i kompromiss eftersom de vill behålla sina plattformar och sina löneutbetalningar. Många vattnat ner sina budskap från predikstolarna och ger inte ut det Herren ville fullt ut, de skalar bort det stötande och ”väckande”, saltet tas bort och det söta kvarstår…och äldstekår tittar förnöjt på, likaså alla avfälliga medlemmar som vaggats in i en falsk trygghet. Ju mer du kompromissar med Ordet och budskapet desto mer försvinner Andens smörjelse och kraft från predikantens liv, tjänst och predikan…Kärlek och nåd ska vi ha alltjämt och Guds visdom (inte världslig, mänsklig sådan), men Jesus är både nåd och sanning, både salt och sött. Plocka bort 90% av Ordet och folket blir sjukt, ansvaret är på dig och mig som Ordets tjänare, men många har förlorat en sund Gudsfruktan, de är väl offer för sin egen ljumma predikan.

Självfallet finns det också goda och andliga ledare i landet, kallade och utrustade som verkar i Andens kraft och ledning, i Guds visdom och nåd. Men, vi kan inte blunda och sopa under mattan i all oändlighet, inte om vi vill bryta dödläget av avfall från kristna tron för både troende, församling och samhälle…

Angående tillsättandet av andligt ledarskap och församlingstjänst i överlag så har ju faktiskt Guds Ord tydliga riktlinjer också vad gäller "aspiranters" leverne och karaktär, särskilt 1Tim.3:1-13 beskriver detta ingående, läs gärna...

Lite nu om trohet till Guds Ord kopplat till "andligt ledarskap"...

Rubriken kunde också heta ”Bibeltrogen väckelsekristendom kontra Världslig humanreligiösitet”. Kära läsare, det är avgörande att följa Guds Ord då Anden bejakar just Ordet. En s k ”bokstavstrogen” Bibeltolkning har historiskt varit och är ett väckelseincitament vilket Guds Ande bekräftar med förvandlade liv, med stora skaror som blir riktiga Jesu lärjungar. Att tolka Skriften utifrån ett "världsligt perspektiv" och vara ”relevant” för att passa tidsandan innebär ju nästan en ny alternativ "Bibel" eller Bibeltolkning för varje generation, det kan inte vara Guds intention med Skriften..."Jesus är densamme igår, idag och i evighet", likaså Hans Ord. Kännetecknande för avfälliga perioder är just kompromiss, ett ignorerande eller förvrängning av Bibelordet för att behaga ”det världsliga”, inte stöta sig med någon och bli vän med allt och alla (undantag Gud och ”väckelsefolket”), vilket dränerar ”värksamheten” från Guds kraft och Andens ledning, det enbart mänskliga med helt andra influenser tar över...Och hur kan församlingarnas ledarskap utifrån sådan liberalteologisk, världsligt mänsklig situation och anpassning överhuvudtaget kunna höra Andens ledning, vilket man ju kanske inte ens eftersträvar…Dagens församlingar söker, som sagt ett ledarskap som har en mänsklig och inte nödvändigtvis ”andlig” pondus och position i kyrkliga kretsar och gärna så också i samhället. En retorisk vältalare, diplomatiskt välpolerad och ”folklig”, kanske någon med ekonomiskt inflytande, en företagare o.d.

Men hur vore det med en Profetröst som kan visa vägen, utmana till förändring? En andlig tjänstegåva rikligt utrustad med Ordet och Anden. En Herde som verkligen beskyddar fåren från verklig villolära som liberalteologi, katolska irrläror eller s k falsk nådesförkunnelse. En lärare som utgår enbart från Guds Ord och inte en massa annat mänskligt tankestoff. En evangelist som väcker liv i evangelisation och mission…Men, nej, detta ledarskap ska vara i det politiskt och kyrkligt korrekta ”mainstream”, det som får applåder och mest ”gillningar” från både världslig och religiös media och som accepteras av kulturelit, det politiska systemet, alla kyrkostyrelser…Och detta bejakas förstås av den (stora) del av svensk kristenhet som faktiskt inte vill ha den sortens väckelse som innebär omvändelse, rening i Guds hus från synd och värld, helöverlåtelse och till Jesus ett totalt hängivet liv, där väckelsens Ande och Eld griper tag och skapar bestående förändring med sanna Jesu lärjungar som bevaras i frälsningen och som bär rik frukt till evigheten.

Man kan tänka sig den sorts ”väckelse” som fyller kyrkorna och medlemsmatriklarna och sänker trösklarna in i Guds rike och församling ända ner till avgrunden…och där ingen någonsin tar illa upp för något, en sådan väckelse är inte från Ovan. Ordet väckelse innebär egentligen att ”vakna” till normaltillståndet som beskrivs i Bibeln, läs t ex Apostlagärningarna och se hur den 1:a tidens kristna trodde, levde och verkade…eller läs väckelsehistoriska böcker och biografier, vittnesbörd från forna tiders väckelser då det andliga ledarskapet var just ”andliga”. Tänk på våra föregångare, t ex Rosenius, F.O Nilsson, Ongman, Lewi Pethrus, Barrat, Georg Gustafsson, Frank Mangs, Bror Spetz och väldigt många fler…

Detta med andligt ledarskap är ett så stort ämne och så oerhört förtiget och tabu till vissa delar. Här kunde vi talat också om auktoritet och underordnande. Inom vissa grupperingar ska det vara mer av Gamla Testamentets stuk där pastorn är envåldshärskare och övriga är slavar att bruka allt eftersom pastorn allena hör från Gud, och förebilden är Mose och inte det Nytestamentliga ledarskapet. Och det andra diket, som är det vanligaste är en totalt stukad pastor och äldstekår som helt anpassar allt efter alla, vilket ju är omöjligt och inget blir gjort på något sätt alls…Spelar ingen roll om pastorn fått någon vägledning och vision från Gud, ingen vill göra något. I stället för den högste Gudens tjänare blir pastorn slav under människorna runtomkring honom, det var "Guds slav"(Rom.6:22, 1Kor.7:23) och tjänare han ska vara, inte människors. Kommer själv ihåg ett tillfälle när en ny bekantskap dök upp efter att jag predikat, han lämnade en kravlista på allt jag skulle göra för honom, praktiska saker…visst gör jag sådana tjänster, men då lett av Herren Jesus i den Helige Ande…Fiendens plan är att göra pastorer utbrända genom krävande medlemmar som tvingar pastorn göra allt annat än det Herren leder till…Kanske medlemmen ska själv göra mycket av det som denne vill…Det finns alltså olika diken att hamna i, varken ledare eller medlem ska missbruka den andre, 1 Kor.11:19-20: "Ni står ju gärna ut med dårar, ni som är så kloka. Ni accepterar att man gör er till slavar, att man suger ut och plundrar er, att man uppträder överlägset och slår er i ansiktet". Ja, Jesus sade att vi ska vara likt varandras slavar i betjänande, men "Skrift förklarar Skrift", och helhetsbilden utifrån Ordet är att inte missbruka eller utsuga varandra. 1 Kor.5:11:

"Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder och är sexuellt omoralisk, girig, avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller UTSUGARE"...

Här nu tre av de viktigaste Bibelställena om andligt ledarskap, läs noga:

1 Petr.5:1-4: ”Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. UPPTRÄD INTE SOM HERRAR över dem som anförtrotts er, utan VAR FÖREDÖMEN för hjorden”.

”Ni vet att folkens ledare beter sig som herrar över dem och att stormännen härskar över dem”, säger Jesus. ”Men så ska det INTE VARA BLAND ER. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er ska vara de andras slav. Så har inte heller Människosonen kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många” (Matt 20:25–28).

Hebr.13:17: ”Lyd era ledare och rätta er efter dem, för de VAKAR ÖVER ERA SJÄLAR och ska avlägga räkenskap. Låt dem göra det med glädje och inte suckande, för det skulle inte vara lyckligt för er”.

En bra liknelse på ledarens roll är den om Fotbollstränaren. Tränaren/Pastorn är en lagledare på bänken/predikstolen vars roll är att instruera och uppmuntra andra så de kan ta ansvar ute på planen/livet. Tränarens framgång mäts enbart i spelarnas framgång. Ledarens framgång mäts enbart i andra människors tillväxt och mognad. Återigen Ef. 4:11–12: ”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att BYGGA UPP Kristi kropp tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet”...

Och såhär står det i 2 Tim 2:2: ”Det du har hört av mig inför många vittnen ska du anförtro åt pålitliga personer som i SIN TUR ska kunna undervisa andra”…Detta, kära vänner är "Biblisk multiplicering" av lärjungar.

Det stod i Hebr.13:17 att ledaren ”vakar över era själar”, och här kommer herdehjärtat fram hos en äkta pastor. Det handlar om att pastorn tillrättavisar synd, världslighet och villolära och annat som är direkt skadligt för den troende, vi ser exempel på detta överallt i Bibeln. Lydnaden för den troende medlemmen handlar då alltså att bejaka tillrättavisningen eller undervisningen från Ordet om ett helgat liv i Andens kraft och förmåga, och att omvända sig vid behov…Vissa tror att lydnaden och underordnandet handlar om att uppfylla alla pastorns önskemål och visioner, nej, men däremot om den troende själv upplever i den Helige Ande att denne ska göra det pastorn säger, då har Gud lagt ner samma saker i båda eller flera…Och tvärtom, om en troende medlem säger till pastorn ”detta och detta vill jag att du och församlingen gör”, om då Gud talat detsamma till pastorn och flera så är det uppenbart ”grönt ljus”, om inte så är risken stor för både maktmissbruk och närmast demonisk manipulation, hur många församlingar har inte slitits sönder av sådant! Hur svårt kan det vara?! Låt Jesus vara Herre genom den Helige Ande hos, i och genom alla, pastor, äldste som medlem!

Sedan har vi relationen mellan äldstekår och pastorn, där äldstekåren sitter på all egentlig makt och håller pastorns lönekuvär i handen, detta kanske är det vanligaste fenomenet inom vissa frikyrkor. Ordföranden är troligen den mäktigaste och mest tongivande. Och pastorn är nervöst en förlängd arm och mun till äldstekårens direktiv, vad som får predikas och hur o s v…vilka predikanter som får bjudas in utifrån. Och just här har en stor del av de senaste decenniernas väckelseskeenden och initiativ strypts, äldste har många gånger slagit ihjäl en gryende väckelse! O, att många behöver vakna upp ur sin maktfullkomlighet, de tror sig ha beskyddat fåren så att dessa får lugnt sitta kvar i den stilla avfälliga soffan och inte oroas av Guds levande och verksamma Ord, inte sättas i brand av Anden så vi kan bibehålla lugnet, men detta är en falsk trygghet, de har beskyddat vargen och stängt Jesus ute! ”Se på frukten” som Jesus sade…Var är bönebruset, var är nådegåvorna i funktion, var är nöden för människors frälsning? Var är det saliga folket som går den smala vägen fram i helig Gudsfruktan, i Andens väldiga kraft och förmåga såsom det var förr i landet och är hos den s k ”tredje världens” kristna…Nu har vi en svensk kristenhet som i decennier blivit alltmer sekulariserad, förvärldsligad och oandlig, kapellen har sålts i hundratal och medlemstappet är hisnande…

Fåren, de troende medlemmarna kan oftast inte komma längre än ledarskapet i andlig tillväxt, de blir ju det som de matas med. Därför varnar också Bibeln kraftfullt i t ex Jak.3:1: ”Mina bröder, inte många av er bör bli lärare. Ni vet ju att vi ska få en strängare dom”…

Slutligen, Rom.12:7-9: ”Vi har olika gåvor efter den nåd vi har fått: att profetera i överensstämmelse med tron, att tjäna i vår uppgift, att undervisa i läran, att förmana med uppmuntran och tröst, att dela ut gåvor utan baktankar, att vara hängiven som ledare, eller att visa barmhärtighet med glatt hjärta”...Här ser vi ytterligare fler uppgifter och kallelser, som att "förmana" eller "ge gåvor". Det finns många fler uppdrag och kallelser än de vi nu konstaterat från Ordet, allt står heller inte detaljerat beskrivet, men däremot måste allt vi gör för Gud vara i linje med och överensstämmelse med Guds Ord och Kristi lära...och det kan inte betonas för mycket: "Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn" (Kol.3:17), alltså i den Helige Andes ledning. Låt det ni kära trossyskon gör inte vara "en god ide" utan en "Guds ide", ty som Ordet också säger "Alla som drivs av Guds Ande är Guds barn", då bär ni rik frukt som består till evighet...

Och kom ihåg Jesu Ord i Matt.23:11

"Störst är den som tjänar". Och att tjäna är motsatsen till att härska...Också

Matt.9:37: ”När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde”...D v s, när de troende saknar äkta andligt ledarskap blir de härjade och hjälplösa, ja, Jesus själv är varje troendes stora Herde som vårdar om våra själar och styr "vårt livs båt", men Han använder också andra troende till att vara Hans händer och fötter...Vi behöver alla varandra såsom "Kristi Kropp", precis som Bibeln omfattande undervisar i t ex 1 Korintierbrevet kapitel 12, där läser vi också om "de andliga nådegåvorna" som verkligen är underbara gåvor och uppgifter till Alla troende, men det är en annan undervisning det. Var välsignad du som läst ända hit, Guds Ord och Ande verkar i dig, var frimodig och tjäna Herren din Gud i glädje, i den Helige Andes kraft och förmåga, till Jesus all ära och pris...Amen.

[oggi-in-cristo]

Imita il bene

Amiamoci gli uni gli altri 3 Giovanni - Episodio 2 Viviamo in una società molto competitiva in cui ognuno cerca di ritagliarsi il suo spazio cercando di dimostrare agli altri di essere il più bravo, il più meritevole, il migliore. Fin da quando siamo bambini impariamo a competere per il primato. Quando le persone si avvicinano alla religione cristiana, tendono a portare questa competizione anche nella chiesa... Leggi l'articolo completo sul blog, cliccando sul link. Ciao e grazie!

[post_thumbnail size=”full”] [note note_color=”#b9ddfb”]Ascolta audio mp3[powerpress][/note] Ho scritto qualcosa alla chiesa; ma Diotrefe, che aspira ad avere il primato tra di loro, non ci riceve. Perciò, se vengo, io ricorderò le opere che fa, sparlando contro di noi con parole maligne; e non contento di questo, non solo non riceve egli stesso i fratelli, ma a quelli che vorrebbero riceverli…

[institutogamaliel]

DIÓTREFES, UM MAU OBREIRO

[christusleeft]

New Post has been published on In de hemel is wél bier !

New Post has been published on http://bit.ly/2nlcIO7

3Johannes

Opschrift.

1 De ouderling aan den geliefden Gajus, welken ik in waarheid liefheb.

Lof voor Gajus.

2 Geliefde, voor alle dingen wens ik, dat gij welvaart en gezond zijt, gelijk uw ziel welvaart. 3 Want ik ben zeer verblijd geweest, als de broeders kwamen, en getuigden van uw waarheid, gelijk gij in de waarheid wandelt. 4 Ik heb geen meerdere blijdschap dan hierin, dat ik hoor, dat mijn kinderen in de waarheid wandelen. 5 Geliefde, gij doet trouwelijk, in al hetgeen gij doet aan de broederen en aan de vreemdelingen, 6 Die getuigd hebben van uw liefde, in de tegenwoordigheid der Gemeente; welken indien gij geleide doet, gelijk het Gode waardig is, zo zult gij weldoen. 7 Want zij zijn voor Zijn Naam uitgegaan, niets nemende van de heidenen. 8 Wij dan zijn schuldig de zodanigen te ontvangen, opdat wij medearbeiders mogen worden der waarheid.

Klacht over Diótrefes.

9 Ik heb aan de Gemeente geschreven; maar Diotrefes, die onder hen zoekt de eerste te zijn, neemt ons niet aan. 10 Daarom, indien ik kom, zo zal ik in gedachtenis brengen zijn werken, die hij doet, met boze woorden snaterende tegen ons; en hiermede niet vergenoegd zijnde, zo ontvangt hij zelf de broeders niet, en verhindert degenen, die het willen [doen], en werpt ze uit de Gemeente. 11 Geliefde, avolgt het kwade niet na, maar het goede. Die goed doet, is uit God; maar die kwaad doet, bheeft God niet gezien.

a: Psa 37:27  Samech. Wijk af van het kwade, en doe het goede, en woon in eeuwigheid. Isa 1:16  Wast u, reinigt u, doet de boosheid uwer handelingen van voor Mijn ogen weg, laat af van kwaad te doen. 1Pe 3:11  Die wijke af van het kwade, en doe het goede; die zoeke vrede en jage denzelven na. 

b: 1Pe 3:6  Gelijk Sara aan Abraham gehoorzaam is geweest, hem noemende heer, welker dochters gij geworden zijt, als gij weldoet, en niet vreest voor enige verschrikking.

12 Aan Demetrius wordt getuigenis gegeven van allen, en van de waarheid zelve; en wij getuigen ook, en gij weet, dat onze getuigenis waarachtig is. 13 cIk had veel te schrijven, maar ik wil u niet schrijven met inkt en pen;

c: 2Jn 1:12  Ik heb veel aan ulieden te schrijven, doch ik heb niet gewild door papier en inkt; maar ik hoop tot ulieden te komen, en mond tot mond met u te spreken, opdat onze blijdschap volkomen moge zijn.

14 Maar ik hoop u haast te zien, en wij zullen mond tot mond spreken. 15 Vrede zij u. De vrienden groeten u. Groet de vrienden met name.