#B-sidor

[thesumlax]

So after making this I've read more stuff and decided that the more conventional version is probably more convincing after all. Here I tried to illustrate some more synapsids just to get a feel for this model. I`ve taken these skulls from Sidor, C.A. Simplification as a trend in synapsid cranial evolution (2001). Unfortunately, finding anything other than side-views is still basically impossible, so I still have no idea how these bones actually look in 3D, and thus cannot guarantee any accuracy for my interpretation of these animals' aural anatomy.

Anyway, here I show my best guess at how the proto-tympanic cavity (yellow) would go into the articular notch, behind the reflected lamina. The outer wall of this cavity (initially formed mainly by the bone of the lamina which is gradually replaced by a membrane) would function as a primitive eardrum (green), and the malleus/articular would somehow touch it from inside the cavity. This proto-eardrum would probably be indistinguishable from the surrounding skin, like the eardrums of turtles, though in more derived species it may be visible like in frogs. I imagine in Morganucodon-grade mammaliaforms it would sink at least a little into an earhole  (more like an ear-slit in my drawing) with an ear canal, but without a 3D view of the bones it's impossible to say for sure.

A - Dimetrodon, a sphenacodontid.

B - Biarmosuchus, a biarmosuchian.

C - Tapinocaninus, a dinocephalian.

D - Kannemeyria, a dicynodont.

E - Leontocephalus, a gorgonopsid.

F - Ictidosuchoides, a therocephalian.

G - Thrinaxodon, a cynodont.

H - Morganucodon, a mammaliaform.

[enmusasblog]

The Kinks "The Journey - Del 2” The Kinks, en av de största brittiska rockgrupperna någonsin, fortsätter fira 60-årsjubileet av sin musikaliska resa med del 2 av deras karriärdefinierade antologi, The Journey, Idag släpps antologin på 2CD, 2LP, Digital och HD Digital och innehåller nya mixar av Ray Davies och tidigare outgivna låtar. Efter släppet av The Journey – Del 1 i mars i år (med hits som ’You Really Got Me’, ’Waterloo Sunset’, ’All Day And All Of The Night’, ‘Supersonic Rocket Ship’ och ‘Dead End Street’) kommer nu del 2, sammanställd av bandet och tillgänglig i formaten 2CD, 2LP, Digital & HD Digital. De fysiska formaten innehåller ett häfte med bandfoton och spår-för-spår-anteckningar skrivna av originalmedlemmarna Ray Davies, Dave Davies och Mick Avory. I materialet delar de med sig av sina minnen och väver in dem i The Kinks otroliga berättelse. Idag lanseras också en ny visualiserare för den tidigare ohörda liveinspelningen från 1975 av '(A) Face In The Crowd', mixad av Ray Davies, som visas på The Journey – Del 2. 

The Journey - Del 2 innehåller singlar, B-sidor, albumspår och framför allt sex nya Ray Davies-mixar, varav tre är tidigare outgivna liveframträdanden från New Victoria Theatre i London 1975. 'Everybody's a Star (Starmaker) (Live, 2023 Mix) finns at lyssna på redan. Släppet inkluderar hits som 'Lola', 'Sunny Afternoon', '20th Century Man', 'Dedicated Follower Of Fashion', 'Till The End Of The Day', 'A Well Respected Man', 'See My Friends' och 'Everybody's A Star (Starmaker)'.

Låtarna på The Journey - del 1 och 2 är handplockade av Ray, Dave och Mick. Det är första gången bandet själva kurerat en samling och temat är de prövningar och motgångar de stött på under sin gemensamma resa sedan starten 1963.

The Kinks bildades år 1963 i Muswell Hill, norra London, av bröderna och Ray och Dave Davies ihop med deras vän Pete Quaife. De fick sällskap av Mick Avory i början av 1964 och bandet etablerade sig snabbt som en av 60-talets epokdefinierande grupper. Deras musikaliska påverkan märks fortfarande världen över.

Statistiken talar för sig själv: The Kinks har sålt över 50 miljoner skivor globalt och har streamats över en miljard gånger. De har haft fem US Top 10-singlar, nio US Top 40-album, 22 UK Top 20-singlar/EPs och sex UK Top 10-album, med fyra album certifierade som guld. Bland många utmärkelser har de fått Ivor Novello Award för "Outstanding Service To British Music" och har blivit invalda i "Rock & Roll Hall Of Fame" och "UK Music Hall of Fame". Flerfaldigt prisbelönte, legendariske frontmannen Sir Ray Davies är allmänt erkänd som en av de största brittiska låtskrivarna. 

The Journey – Part 2 släpps den 17 november som uppföljare till den första delen som släpptes i våras. En mängd globala evenemang och aktiviteter kommer att lanseras under 2023 och 2024 för att markera bandets 60-årsjubileum.

Citat från media för Part 1 & 2 “’The Journey Part 2’ offers a new way to appreciate a goodly chunk of the work of one of the greatest songwriters of our time. The second instalment of Ray Davies & co.’s 60th Anniversary celebrations is a winner.”  «««« Record Collector  Sixty years on, The Kinks’ incendiary, poignant, witty subversion of British rock has lost none of its charm and bite, and the depth of their catalogue continues to amaze.” Mojo  “The Journey’ charts the Davies’ rise from working-class, postwar London to the spoils of rock stardom, speaking to The Kinks’ status as one of the most revered British bands ever, icons of the ‘60s who stood shoulder-to-shoulder with The Beatles and The Rolling Stones.” NME  “The Kinks’ songs and their methods influenced entire generations of musicians and they remain one of the UK's best-ever rock bands.” Evening Standard  “Movingly draws together disparate, unexpected threads, weaving tender empathy into wistful melodies. Melancholy and wit, disillusion and dreams connect, seeing through the ‘60s into deeper truths.” 8/10 Uncut  För intervjuer kontakta: Anette Ståhl / Enmusa Music, tel: 0707-180 120 anette@enmusamusic.com För mer information: Ulrika Hammar / BMG, tel 0705–295 312 ulrika.hammar@bmg.com

[josephinepripp]

”När du är tunn som luft så är du nästan perfekt. Du gör mig lugn när alla ljusen har släckts. Bara en sekund, då är jag nästan perfekt. Kom gör mig lugn, jag klär i din andedräkt”

- Noll, Kent

13 April

[staticage]

[idioter]

Värre än så här kan det aldrig bli Värre än så här så vill jag inte finnas till

Slutsats, Kent

[a-dinosaur-a-day]

Silesaurus opolensis

By José Carlos Cortés

Etymology: Silesian Reptile

First Described By: Dzik, 2003 

Classification: Dinosauromorpha, Dinosauriformes, Dracohors, Silesauridae, Sulcimentisauria  

Time and Place: Around 230 million years ago, in the Carnian of the Late Triassic

Silesaurus is known from the Drawno Beds Formation of Poland

Physical Description: Silesaurus was a very common almost-dinosaur - specifically, the titular member of the Silesaurids - from Poland in the middle of the Triassic period. It was a quadrupedal animal, about 2.3 meters long and small enough that it most likely would have been covered in fluff. Like other Silesaurids, it was long - with a long neck and a long tail, and long limbs easily reaching to the ground. Like other Silesaurids, it almost had its legs directly underneath its body - it didn’t seem to have an open acetabulum, but rather a partially open one, though Silesaurids are something of a confusing case on this regard. It had a small head, with a little beak in the front, and small sharp conical teeth. In addition, it had very large eyes, giving it distinctly good eyesight, as well as a decent sense of smell. As a quadruped, its front limbs were rather extended, while the hind limbs did a lot of the weight support. 

Diet: Interestingly enough, though for a long time it was thought that Silesaurus was an herbivore, recent fossil poop studies have indicated it was an insectivore - similar to living birds.

By Ripley Cook

Behavior: If Silesaurus really was an insectivore, it would have spent much of its time moving around in its environment, examining it closely for insects and pecking at the ground with its small beak for food. This pecking may have even looked a lot like that of living birds - the large eyes probably would have prevented the eyes from moving much, like in living birds, and as such Silesaurus would have had to bob its head in order to see. It  would have been very careful in its environment, making sure to look for food and avoid predatory dangers in its environment. It would probably have been social - corroborated by the fact that it was very common in its environment - and taken care of its young to some extent. As an Archosaur, it would have been warm blooded as well, and very active. 

Ecosystem: Silesaurus lived in a Mediterranean-esque scrub environment, with summer monsoon seasons and dry winters. The swampy coniferous forest and fernlands it lived in had a wide variety of animals, placing Silesaurus in a unique ecosystem of the Carnian age. This is actually quite important, given that the Carnian Pluvial Event - a minor mass extinction that helped to spur Dinosaurian evolution - occurred around the same time, leading to Silesaurus and its contemporaries being a snapshot of this change. A variety of invertebrates lived alongside this animal, giving it plenty of food, as well as Temnospondyls such as Metoposaurus and Cyclotosaurus, the Aetosaur Stagonolepis, the Phytosaur Parasuchus, the Rauisuchid Polonosuchus, the Sharovpterygid Ozimek, and probably some Tuataras and maybe even a Pterosaur. A small community, but a beautiful portrait of this time period, with its fair share of weirdos and precursors. And Silesaurus would have had a lot to look out for with Polonosuchus at just the right size to attack it. 

Other: Do not let Silesaurus’s weird similarities to birds fool you - it wasn’t an early bird, but a showcase of how bird-like traits kept popping up over and over again in the line of animals leading up to them. In fact, the evolution of such a specialized feeding system is notable in such an early member of the Ornithodirans. Silesaurids in general are extremely interesting because of their mixture of characters - similar to dinosaurs, but not quite there; with legs almost directly underneath the body, but other traits that match the later Ornithischians. The problem with Ornithischians - the bird-hipped dinosaurs - is that they have a bit of a ghost lineage, aka even though they should have showed up at the same time as Theropods and Sauropodomorphs, they don’t until the Early Jurassic. This isn’t as big of a gap as some other examples, but it is notable. Silesaurids have come out as Ornithischians just enough times in phylogenetic studies to bring it up as a question - are they almost-dinosaurs? The first bird-hips (without having bird-hips)? Something else entirely? More research is necessarily, but one thing is for sure - this group of weird dinosaurian experiments is one to keep an eye on, especially as we learn more and more about them. 

~ By Meig Dickson

Sources Under the Cut

Cau, A. 2018. The assembly of the avian body plan: a 160-million-year long process. Bollettino della Società Paleontologica Italiana 57 (1): 1 - 25. 

Dzik, J. 2003. A beaked herbivorous archosaur with dinosaur affinities from the early Late Triassic of Poland. Journal of Vertebrate Paleontology 23(3):556-574. 

Dzik, J. and T. Sulej. 2007. A review of the early Late Triassic Krasiejów biota from Silesia, Poland. Palaeontologia Polonica 64:3-27. 

Ezcurra, M. D. 2006. A review of the systematic position of the dinosauriform archosaur Eucoelophysis baldwini Sullivan & Lucas, 1999 from the Upper Triassic of New Mexico, USA. Geodiversitas 28(4):649-684. 

Griffin, C. T., and S. J. Nesbitt. 2016. The femoral ontogeny and long bone histology of the Middle Triassic (?late Anisian) dinosauriform Asilisaurus kongwe and implications for the growth of early dinosaurs. Journal of Vertebrate Paleontology 36(3):e1111224:1-22. 

Irmis, R. B., S. J. Nesbitt, K. Padian, N. D. Smith, A. H. Turner, D. T. Woody, and A. Downs. 2007. A Late Triassic dinosauromorph assemblage from New Mexico and the rise of dinosaurs. Science 317:358-361. 

Jagt, J. W. M., G. Hebda, S. Mitrus, E. Jagt-Yazykov, A. Bodzioch, D. Konietzko-Meier, K. Kardynał, K. Gruntmejer. 2015. Field Guide, Conference Paper, European Association of Vertebrate Palaeontologists XIII Annual Meeting. 

Kammerer, C. F., S. J. Nesbitt, and N. H. Shubin. 2012. The first basal dinosauriform (Silesauridae) from the Late Triassic of Morocco. Acta Palaeontologica Polonica 57(2):277-284. 

Langer, M. C., M. D. Ezcurra, J. S. Bittencourt and F. E. Novas. 2010. The origin and early evolution of dinosaurs. Biological Reviews 85:55-110. 

Martínez, R. N., and O. A. Alcober. 2009. A basal sauropodomorph (Dinosauria: Saurischia) from the Ischigualasto Formation (Triassic, Carnian) and the early evolution of Sauropodomorpha. PLoS ONE 4(2 (e4397)):1-12. 

Martz, J. W., and B. J. Small. 2019. Non-dinosaurian dinosauromorphs from the Chinle Formation (Upper Triassic) of the Eagle Basin, northern Colorado: Dromomeron romeri (Lagerpetidae) and a new taxon, Kwanasaurus williamparkeri (Silesauridae). PeerJ 7:e7551:1-71. 

Nesbitt, S. J., C. A. Sidor, R. B. Irmis, K. D. Angielczyk, R. M. H. Smith and L. A. Tsuji. 2010. Ecologically distinct dinosaurian sister group shows early diversification of Ornithodira. Nature 464:95-98. 

Nesbitt, S. J. 2011. The early evolution of archosaurs: relationships and the origin of major clades. Bulletin of the American Museum of Natural History 353:1-292. 

Qvarnström, M., J. V. Wernström, R. Piechowski, M. Tałanda, P. E. Ahiberg, G. Niedźwiedzki. 2019. Beetle-bearing coprolites possibly reveal the diet of a Late Triassic dinosauriform. Royal Society Open Science 6 (3): 181042. 

[whitewaterpaper]

Goda Omen [Tv Mini-Serien, 2019] (Kap: ”The Very Last Day of the Rest of Their Lives”).

En tittapåtvcirkel tillsammans med @kulturdasset​​, delmål 6:6.

Originaltitel: Good Omens [Tv Mini-Serien, 2019].

Story: Terry Pratchett och Neil Gaiman (@neil-gaiman). Manus: Neil Gaiman (@neil-gaiman). Regi: Douglas Mackinnon. Boken publicerad: 1990 (på svenska 2000). Medium: TV/Stream (2019).

¡Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!

Så knyts säcken ihop, på ett liknande sätt som i boken. Om än att ”epilogen” känns utökad.

Det hela avlöper ungefär som jag minns det i boken, även om jag inte minns specifikt att Adams pappa på den satanistiska familjegrenen visar sig… Men jag tycker också det där med ”en riktig pappa väntar inte 11 år innan han visar sig”-talet som Adam ger honom känns bekant. Det är en riktigt bra scen, vilket som. Jag tycker också man lyckas bra med att behålla Adams okomplicerade sätt att se på världen, hur självklart somligt är för honom.

Roligast i hela upplösningen på flygbasen måste vara när Aziraphale skall svara på frågan om vad som pågår ”här”:

A: Uh...OK, so, uh... In the beginning, in the Garden, there was... Well, he was a wily old serpent, and I was technically on apple-tree duty…

Snacka om att verkligen ta det från början. :lol: Även om ordväxlingen mellan Gabriel och Belzebub inte går av för hackor den heller:

G: Um... I'm going to need to talk to, um, Head Office. How I am supposed to get 10 million angels to stand down from their war footing is… It doesn't bear thinking about.

B: You should try to get 10 million demons to put down their weapons and go back to work.

Det är uppenbarligen inte bara Aziraphale och Crowley som fått drag av motståndarsidan… De är i sanning två sidor på samma mynt spelkort.

Jag gillar också att man sparade den sista snutten av upplösningen på flygbasen till det här avsnittet. Hade man haft hela den här uppgörelsen med förra avsnittet hade det tagit energin ur det här avsnittet.

En av styrkorna i mini-serien har hela tiden varit ”bakom kulisserna”-scenerna som lagts till. Epilogen är inget undantag. Jag har inget minne av att Aziraphale och Crowley straffas i boken, eller att bägge överlever sina dödsdomar för att man bytte kroppar med varandra. Det var rätt uppenbart att så hade skett, och jag är glad att man lät Aziraphale och Crowley känna varandra så bra att de inte lät ”sig själva” skina igenom förrän då dödsdomen verkställs.

Men som Crowley säger: det är med all säkerhet bara en tillfällig respit. Ett tag under epilogen kändes det som att man byggde upp mot en uppföljare, även om Anatema och Newt får de nya profetiorna i boken med. Men det byggs upp annorlunda här. Men man verkar inte trycka på den punkten, men så klart: det är inte omöjligt heller. Även om väldigt lite sagts på den punkten, och även om jag gärna hoppar på tåget så känns det inte så nödvändigt heller kanske. (Därmed inte sagt att jag inte skulle vilja se en prequel om Agnes Nutter :hint: :hint:).

LÄNKAR.

Goda Omen @ duckduckgo.com.

Good Omens @ duckduckgo.com.

Good Omens @ Play Pilot.

Good Omens @ IMDb.

Good Omens @ Prime Video.

[bluecheeseblues]

when my boss took one look at my Kent t-shirt today and then suggested we listen to them during my shift and so we did and like three songs in I was on the verge of crying hahhaa ha

[jur0ck]

kent box 1991-2008

[succek]

Skogsväg!

Skogsväg! “Min” skogsväg har flera sidor. Jag har letat efter den förrymda Inspirationen här. Och funnit en större del av den! Jag har gått den i syfte att komma snabbare från punkt a till b. På nästan alla dygnets tidpunkter. Och träffat på både folk och fä på vägen. Skogsvägen kan också påminna om att människan KAN leva i harmoni med naturen, om vi bortser från att vägen är asfalterad. Vägen är…

[fotbollstrojabarn123]

dybala tröja  Tanken på att en spelare ska spela mot

dybala tröja  Tanken på att en spelare ska spela mot sin moderklubb i en semifinal i Champions League är bara lite konstig, eller hur är det? James Rodriguez befann sig i. James återvände till Bernabeu för att hjälpa Bayern München att vända runt deras 2-1-underskott mot Real Madrid från första etappen.

Och det gjorde han nästan. Den tyska sidan tog en tidig ledning och, trots Karim Benzemas stag på båda sidor av halvtid, såg Bayern aldrig misshandlad ut. Och James drog tillbaka Bayern till oavgjort med en kvittering i andra halvlek, vilket innebär de behövde bara ett mål till för att gå vidare. Naturligtvis, som han lovade, firade inte colombianern men hans sida lyckades inte göra ytterligare ett för att gå vidare till finalen i Kiev. supportrar med sitt mål under semifinalen, var det ett ögonblick mot slutet av matchen som såg många fotbollsfans röra med honom. När tiden tog slut b

ehövde Bayern bara ett mål och Madrid gjorde allt de kunde för att springa ner mot Och när Marco Asensio gick ner med kramper hade Bayern chansen att starta ännu en attack mot Keylor Navas mål, men när James tog emot bollen med Asensio fortfarande nere bestämde han sig för att sparka bollen ur spel så spanjoren kunde få lite behandling. fotbollsset barn  Madrid fans och spelare kommer att säga att det var en stilig gest men alla andra - inklusive Bayern -spelare ryckte med honom. Asensio gled klart över och var

[enmusasblog]

 The Kinks, en av de största brittiska rockgrupperna någonsin, släpper idag en speciell ny Ray Davies-mix av bandets studiolåt 'Money Talks' från 1974. Den släpps som en ny digital singel och video och är hämtad från den andra delen av deras karriärdefinierande antologi, The Journey Part 2 som släpps 17 november på BMG.   Den nya 2023-mixen av den klassiska låten är hämtad från The Kinks studiokonceptalbum Preservation Act 2, från 1974 och har mixats av Ray Davies och Matt Jaggar i Konk Studios i London. “Moral decline” säger Ray Davies om låten “Always amused me when we did it live. An exceptional song I think”. kommenterar Dave Davies  Trummisen Mick Avory minns: “I have memories of playing this song on the US tours in the 70s. It’s a good old stomper for the stage.” Efter släppet av The Journey – Del 1 i mars i år (med hits som ’You Really Got Me’, ’Waterloo Sunset’, ’All Day And All Of The Night’, ‘Supersonic Rocket Ship’ och ‘Dead End Street’) kommer nu del 2, sammanställd av bandet och tillgänglig i formaten 2CD, 2LP, Digital & HD Digital. De fysiska formaten innehåller ett häfte med bandfoton och spår-för-spår-anteckningar skrivna av originalmedlemmarna Ray Davies, Dave Davies och Mick Avory, som delar med sig av sina minnen från tiden och väver in dem i The Kinks otroliga berättelse. The Journey - Del 2 innehåller singlar, B-sidor, albumspår och framför allt sex nya Ray Davies-mixar, varav tre är tidigare outgivna liveframträdanden från New Victoria Theatre i London 1975. 'Everybody's a Star (Starmaker) (Live, 2023 Mix) finns at lyssna på redan och släpptes 27 september. Videon kan ses här. Släppet inkluderar hits som 'Lola', 'Sunny Afternoon', '20th Century Man', 'Dedicated Follower Of Fashion', 'Till The End Of The Day', 'A Well Respected Man', 'See My Friends' och 'Everybody's A Star (Starmaker)'.  Låtarna på The Journey - del 1 och 2 är handplockade av Ray, Dave och Mick. Det är första gången bandet själva kurerat en samling och temat är de prövningar och motgångar de stött på under sin gemensamma resa sedan starten 1963.  Spåren är hämtade från klassiska original-The Kinks-album som Face To Face, The Kink Kontroversy, Something Else, The Village Green Preservation Society, Lola Versus Powerman och The Moneygoround, Muswell Hillbillies, Everybody's In Show-Biz, Preservation Acts 1 & 2 och A Soap Opera. Alla låtar har vördnadsfullt remastrats av Kevin Gray i Cohearent Studios i LA, övervakat av Andrew Sandoval.  Alla låtar har noggrant remastrats av Kevin Gray i Cohearent Studios i LA, övervakad av Andrew Sandoval. The Kinks bildades år 1963 i Muswell Hill, norra London, av bröderna och Ray och Dave Davies ihop med deras vän Pete Quaife. De fick sällskap av Mick Avory i början av 1964 och bandet etablerade sig snabbt som en av 60-talets epokdefinierande grupper. Deras musikaliska påverkan märks fortfarande världen över.  Statistiken talar för sig själv: The Kinks har sålt över 50 miljoner skivor globalt och har streamats över en miljard gånger. De har haft fem US Top 10-singlar, nio US Top 40-album, 22 UK Top 20-singlar/EPs och sex UK Top 10-album, med fyra album certifierade som guld. Bland många utmärkelser har de fått Ivor Novello Award för "Outstanding Service To British Music" och har blivit invalda i "Rock & Roll Hall Of Fame" och "UK Music Hall of Fame". Flerfaldigt prisbelönte, legendariske frontmannen Sir Ray Davies är allmänt erkänd som en av de största brittiska låtskrivarna.   The Journey – Part 2 släpps den 17 november som uppföljare till den första delen som släpptes i våras. En mängd globala evenemang och aktiviteter kommer att lanseras under 2023 och 2024 för att markera bandets 60-årsjubileum. För intervjuer kontakta: Anette Ståhl / Enmusa Music tel: 0707-180 120 anette@enmusa.se För mer information: Ulrika Hammar / BMG, tel 0705–295 312 ulrika.hammar@bmg.com

[fotbollsbutik1]

ronaldo tröja juventus barn  Det har varit ganska

ronaldo tröja juventus barn  Det har varit ganska dramatiskt världscup hittills. England sände förhoppningar som steg med en dominerande seger över Panama, Tyskland smög förbi Sverige i allra sista riktning, och Brasilien trots att ha en av de mest spännande trupperna i turneringen skrapade förbi en uppmuntrade Costa Rica efter att ha dragit med Schweiz i sitt inledande spel. Under tiden måste sydamerikanska rivaler Argentina slå Nigeria för att säkra sin plats i nästa omgång efter att ha blivit ödmjuka av Kroatien i en av turneringens största chocker.

Dramen nådde dock nya höjder på måndag kväll när de sista matcherna i Grupp B startade. Spanien och Portugal fotbollströja med eget namn  var jämna på fyra poäng och båda sidor var långt ifrån garanterade en plats i nästa

[scandinavianhomes]

Exempel Pm Nationella Prov

Gamla nationella prov i gymnasieskolan. Den är ett pm om fråge ställningen som väl kan fylla syftet att informera och intressera kurskamraterna.

Pdf Why They Came The Colonization Of The Coast Of Western Sweden And Its Environmental Context At The End Of The Last Glaciation

I din pm ska du.

Exempel pm nationella prov. Pm om censur i usa och sverige betyg. Av upphovsrättsliga skäl kommer vi inte att kunna visa hela prov. Det nationella provet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 består av uppgifter som på olika sätt är kopplade till ett tema.

Här nedan hittar du exempel på uppgifter från tidigare års nationella prov som inte längre omfattas av provsekretess. Skriftlig framställning 24 hur man skriver en pm. Presentera ett ämne samt en frågeställning inom.

Lisa bolin 17 867 views. På denna sida kommer vi framöver att visa exempel på provuppgifter samt elevlösningar med kommentarer. Det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 består av uppgifter som på olika sätt är kopplade till ett tema.

Ett pm om frågeställningen som kan fylla syftet att informeraoch intressera kurskamraterna. Av upphovsrättsliga skäl kommer vi inte att kunna visa hela prov. Exempel på uppgifter från 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2013 2014 och 2014 2015.

Nationella prov svenska 3 delprov a. Exempel på bedömda på elevtexter. Exempel på uppgifter från 2010 2015 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 8068 kb.

Delprovsbetyg f e d c b a. På denna sida visar vi exempel på texter och provuppgifter samt på elevlösningar med kommentarer. Pm nationella prov svenska 3 exempel ett bra sätt att förbereda dig på är att läsa igenom en pm så att du kan få lite konkret inspiration till hur du kan skriva din egen text under provet.

11 06 vi flög hårt. B notera textens struktur och hur den refererar till källor samt språk och stil medan du läser 3 exempel på delprov a. Exempel på bedömda på elevtexter.

På följande sidor kan du se sekretesstiden för de nationella proven i respektive. Gamla nationella prov i svenska för invandrare sfi gamla nationella prov i komvux på gymnasial nivå. Unsubscribe from samira lärare.

Texten är väl anpassad till syfte mottagare och ommunikationsksituation. Nationella prov svenska 3 delprov a. Nedanför hittar du ett gratis exempel.

Exempel på pm sva3 samira lärare. Nationella prov i svenska 1 höstterminen 2011. Exempel på delprov a.

Gamla nationella prov i dansarutbildningen samma exempelprov som i grundskolan sekretess på nationella prov. Att skriva pm skriva inför np sv3 duration. Pm en som du ska skriva i detta delprov är en form av utredande text som ska skrivas på ett vetenskapligt och objektivt sätt.

How Technology Is Creating A Reading Revolution Dyslexia Technology Reading Revolution

Hur Man Skriver En Pm Nationella Prov Svenska 3 Delprov A Skriftlig Framstallning

Kursprovet Vt 2008 Nationella Prov I Svenska Och Svenska Som

Http Www Argentumcapital Lu Pdfs Prospectuses Series 202015 23 Pdf

Pdf Intercultural Education In Transition Nordic Perspectives

Rodluvan Och Vargen Pm Studienet Se

Https Www Osti Gov Etdeweb Servlets Purl 20086721

Forberedelser For Nationella Prov Skriftlig Framstallning Pm Youtube

Pdf Relationships Between Human Activities And Marine Ecosystem Services

[tovejanssonblogg]

Mumin: det visuella i Tove Janssons romaner

En sak som skiljer muminböckerna från Toves andra skönlitterära texter är det faktum att romanerna inkluderar teckningar. Svartvita bläckmålningar av trollet, de övriga figurerna och den omgivning de placerats i. Detta kan man kanske se på som tribut till mumintrollets framkomst, det är nämligen så att den första instansen av en muminfigur är den som då kallades ”snorken” och fungerade som Toves signatur. Snorken kunde man återfinna i de konstverk Tove ritat till tidningen Garm (Boel Westin: 1988: s. 77) där den muminlika figuren interagerade med hennes ritade sidor. Snorken var ett svart troll med horn snarare än öron, men bar en mycket liknande profil till vad som senare kom att bli mumins. År 1945 debuterar Tove med boken Småtrollen och den stora översvämningen, en fullt illustrerad barnbok med ett mumintroll som ännu inte ser ut som den gör idag. Trollen (både mumin och mamman) hade längre, smalare nosar som snarare liknade stora näsor – men för övrigt påminner de om den modernare, rundade mumin.

Trots att Småtrollen och den stora översvämningen var Toves första muminbok var hon inte en nybörjare, redan under sin uppväxt skrev hon ett flertal barnböcker och noveller (Boel Westin: 1988: s. 97). Med en kombination av denna inövade författarförmåga, hennes inlära konstnärskap samt kunskap om boktryckning (Sirke Happonen: 2014 a: s. 37) skapades en expertis inom ett område som tangerar såväl ord som bild: bilderboken. I de tryckta böckerna syns det tydligt hur Tove förstår böckernas layout – bilderna är av varierande storlek och position på sidorna, vilket påverkar deras stämning. Och det är just detta Tove uppnår med denna kombination av ord och bild, stämning. Vare sig det är konstrast och skuggor som skapar en mystisk och skrämmande skog (Sirke Happonen: 2014 a: s. 49) eller tecknade dansscener i vilka var och en av figurerna har sin egen rörelse och glädjeyttring (Sirke Happonen: 2011: s. 397).

Särskilt landskapen beskrivs i djupet av kombinationen ord och bild; i sin text om Toves illustrationer ger Sirke Happonen (2014 b: s. 192 – 196) en extensiv analys av den ”sista muminfesten”. I Toves sista muminroman, Sent i november, firas den frånvarande muminfamiljen genom en middag i deras ära. Gästerna (Snusmumriken, Hemulen, Filifjonkan, Onkelskrutten, Mymlan och homsan Toft) sitter alla kring ett bord och utför familjens middagstraditioner, som bäst de kan. Men istället för att skåla i familjens ära tar de istället en tyst minut, och den ritade bilden av scenen tycks för ljus. Allting är upplyst, det finns ingen fokaliseringspunkt, alltså inget egentligt fokus (Happonen: 2014 b: s.194). Med bilden till stöd för detta ofokuserade narrativ inser läsaren att karaktärerna själva upplever sig vara vilsekomna – de vet inte riktigt varför de är där eller vad de håller på med. Samspelet mellan bild och ord förstärker upplevelsen av vilsenhet, detta exempel är bara ett av de många man kan ge i vilka ord och bild vävs samman.

Gällande det visuella är det heller inte enbart teckningar som Tove använder för att skapa stämning och inlevelse, utan man kan även se på textformerna. I boken Hur gick det sen? har exempelvis alla karaktärer sin egen font. Muminmamman talar med kursiv stil, och lilla mys repliker är alla mycket små. Dessutom är texten skriven i versform med lekfulla slutrim, vilket ”lockar läsaren att läsa och tralla dem högt” (Hanna Lähdenperä: 2013: s.134). Detta är ett sätt Tove lekt med texten, men även sidlayout och något så enkelt som mellanslag har stor effekt. I en scen ur Sent i november använder Tove ett utropstecken som full stopp på en mening som tycks vilja fortsätta, jag citerar: ” […] nu slutade Snusmumriken att spela med ett högt rop! och Mymlan skrattade av stolthet” (Sent i november: 1970: s. 127). Meningen fortsätter utan stor bokstav efter utropet, vilket berättar åt läsaren att det inte är en ny mening, utan det var en temporär paus i textens flyt. Detta ger läsaren en upplevelse av att ha hört ett rop, vilket tillfälligtvis framkallat tystnad men senare fortsätter i samma takt.

Det finns givetvis massvis fler intressanta exempel på de gånger ord och bild samverkat för att betona, förstärka eller förtydliga en viss stämning – men jag valde dessa eftersom de tydligast presenterade de olika sätt Tove använder sin kunskap om såväl författarskap, konstnärskap och textbehandling. Denna egenskap att kombinera ord och bild är kanske den Tove hyllats mest för, vilken man kan se i titeln av en av de biografier jag läst om henne – nämligen Tove Jansson - Ord, bild, liv (Boel Westin: 2007). Personligen har jag imponerats mest av Toves figurskrivning och temabehandling, men speciellt i de tidigaste bilderböckerna har teckningarna t.o.m. en central roll. För att avsluta detta inlägg vill jag bifoga en stämningsfull teckning från romanen Trollvinter.

[a-dinosaur-a-day]

Ouranosaurus nigeriensis

By José Carlos Cortés

Etymology: Brave Reptile of the Sky

First Described By: Taquet, 1976

Classification: Dinosauromorpha, Dinosauriformes, Dracohors, Dinosauria, Ornithischia, Genasauria, Neornithischia, Cerapoda, Ornithopoda, Iguanodontia, Dryomorpha, Ankylopollexia, Styracosterna, Hadrosauriformes

Status: Extinct

Time and Place: Sometime around 112 million years ago, in the Albian age of the Early Cretaceous 

Ouranosaurus is known from the Elrhaz Formation of Agadez, Niger 

Physical Description: Ouranosaurus is an exceptionally iconic dinosaur, primarily because of its very weird distinguishing physical feature: it has a sail. Probably. The reason for this idea is that Ouranosaurus had extremely high spines on its back, creating a notable ridge along the center of the animal. These spines become thicker and flatten as they go along the body, and bony (ossified) tendons ran across the spines and the tail. The spines grew biggest over the forelimbs, rather than over the hips. This structure may have been a sail; it also could have been a hump containing muscle or fat - similar to living bison and camels. This would have allowed for the storage of energy during the dry season or another time of year. If a sail, this structure would have been primarily one of display, flashing colors and patterns to communicate with other members of the species. It had very long forelimbs with lightly built hands, which had sharp thumb claws and the middle fingers built into a broad hoof-like structure. In short, it was capable of quadrupedal walking. It had very robust hindlimbs as well, and thus was able to walk bipedally in addition to quadrupedally. Ouranosaurus was quite large, reaching 7 meters in length and weighing somewhere around 2.2 tonnes - despite its length, it was fairly lightly built. With its sail, it was just under 3 meters tall. Being of such large size, it is unlikely that Ouranosaurus retained any fluffy covering; if it did, it was sparse and mainly ornamental.  

By Slate Weasel, in the Public Domain

It had a very long, flat head, with an even longer snout that greatly surpassed the size of Ouranosaurus’ close relative, Iguanodon. It had a straight beak, rather than a curved one, and no teeth in the front of its snout. The snout also was covered in a sheath of horn, which made it wider and more like something of a beak. This beak was then followed by densely packed batteries of teeth in the cheeks, forming a single surface like those found in the much later Hadrosaurs. The jaws had fairly weak muscles, but this was made up for with a narrow back of the skull, which made the bite ability of the jaws greater to make up for the weak musculature. In short, Ouranosaurus, despite having a very different head than the later Hadrosaurs, was still a strong chewer. Interestingly enough, the eyebrows of Ouranosaurus featured small rounded horns - making Ouranosaurus the only known Ornithopod (Hadrosaurs and their close relatives) with horns. It had highly placed nostrils, and two small bumps between the nose and the eye socket for display. 

By Pavel Riha CC BY-SA 3.0

Diet: Ouranosaurus primarily fed on leaves, fruit, and seeds, using its chewing to break up tougher plant material and to gain food from it. Given its decent height, Ouranosaurus would have been a mid-level browser. 

By Audrey M. Horn, CC BY-SA 4.0

Behavior: Ouranosaurus would have spent most of its time foraging on a variety of plants in its ecosystem, wandering about the river delta searching for leaves, fruits, and other delicious foods. It is fairly unlikely that Ouranosaurus would have been a herding animal, as herds seemed to have been more of a behavior for Ornithopods more closely related to Hadrosaurs; instead, Ouranosaurus probably wandered about its environment alone, or in small family groups. That said, it almost certainly took care of its young in some capacity, and it did have complex social behaviors if the sail was a sail and used for display - and it used those bumps and horns on its head for display as well. It was also probably at least somewhat vocal. As for the spiked thumbs, those could have been used for defense, as well as in-fighting amongst members of the group. It wouldn’t have been a good runner, but it would have moved on two legs when needing to move at least somewhat faster, and stuck to four legs for most movements throughout the day. It probably would have used that narrow head to selectively grab a variety of foods from in between more dense foliage. 

By Scott Reid

Ecosystem: Ouranosaurus lived in an extensive river delta, filled with extensive waterways and wetlands. These wide rivers were home to many animals, including a truly extensive number of dinosaurs. Plenty of trees, including ginkgoes and pines, and some flowering plants, in addition to horsetails and ferns, were present for Ouranosaurus to feed on. There were many types of fish and invertebrates, and the turtle Taquetochelys, but the archosaurs were the main stars of the show. There was the duck-croc Anatosuchus, the giant croc Sarcosuchus, and the running croc Araripesuchus on the Crocodylomorph side of things. There was a weirdo sauropod here too, the duck-billed Nigersaurus, which decidedly does not get enough press. As for other ornithopods, there was the fast-running biped Elrhazosaurus, and a close cousin of Ouranosaurus - Lurdusaurus, an equally-weird creature, with a long neck like a sauropod and the ability to live semi-aquatically in the river system. As for theropods, there was the possible Ornithomimosaur Afromimus, the mid-sized carnosaur Eocarcharia, the Abelisaurid Kryptops, and the spinosaur Suchomimus. You will note that Ouranosaurus did not live with Spinosaurus. This is a misconception. The two did not live together - never, not once, not even close, they are not found in the same place. Spinosaurus (probably) comes from later, and while it seems that it did live that southward, it decidedly did not live in the Elrhaz formation, because its job was being done by Suchomimus. As for predators, Ouranosaurus probably had to mostly watch out for Eocarcharia and Kryptops, as they would have been the main land predators of the area. 

By Ripley Cook

Other: Ouranosaurus, being a Hadrosauriform, was most closely related to one of the more famous Ornithopods, Iguanodon, and shared the thumb spike in common with it. Interestingly enough, Ouranosaurus wasn’t the only hump or sail backed dinosaur at that point of the family tree; Morelladon, which lived much earlier, also supported some sort of odd structure on its back.

~ By Meig Dickson

Sources under the Cut 

Bailey, J.B. (1997). "Neural spine elongation in dinosaurs: sailbacks or buffalo-backs?". Journal of Paleontology. 71 (6): 1124–1146.

Benton, Michael J. (2012). Prehistoric Life. Edinburgh, Scotland: Dorling Kindersley. p. 338.

Galton, P. M., and P. Taquet. 1982. Valdosaurus, a hypsilophodontid dinosaur from the Lower Cretaceous of Europe and Africa. Géobios 15(2):147-159

Larsson, H. C. E., and B. Gado. 2000. A new Early Cretaceous crocodyliform from Niger. Neues Jahrbuch für Geologie und Paläontologie - Abhandlungen 217(1):131-141

McDonald, A.T.; Kirkland, J.I.; DeBlieux, D.D.; Madsen, S.K.; Cavin, J.; Milner, A.R.C.; Panzarin, L. (2010). Farke, Andrew Allen (ed.). "New Basal Iguanodontians from the Cedar Mountain Formation of Utah and the Evolution of Thumb-Spiked Dinosaurs". PLoS ONE. 5 (11): e14075.

McDonald, A. T., (2011). "The taxonomy of species assigned to Camptosaurus (Dinosauria: Ornithopoda)" (PDF). Zootaxa. 2783: 52–68.

Palmer, D., ed. (1999). The Marshall Illustrated Encyclopedia of Dinosaurs and Prehistoric Animals. London: Marshall Editions. p. 144.

Paul, G.S. (2010). The Princeton Field Guide to Dinosaurs, Princeton University Press. p. 292.

Sereno, P. C., A. L. Beck, D. B. Dutheil, B. Gado, H. C. E. Larsson, G. H. Lyon, J. D. Marcot, O. W. M. Rauhut, R. W. Sadleir, C. A. Sidor, D. D. Varricchio, G. P. Wilson, and J. A. Wilson. 1998. A long-snouted predatory dinosaur from Africa and the evolution of spinosaurids. Science 282:1298-1302

Sereno, P. C.; H. C. Larsson; C. A. Sidor, and B. Gado. 2001. The giant crocodyliform Sarcosuchus from the Cretaceous of Africa. Science 294. 1516–1519.

Sereno, P. C.; Wilson, J. A.; Witmer, L. M.; Whitlock, J. A.; Maga, A.; Ide, O.; Rowe, T. A. (2007). "Structural extremes in a Cretaceous dinosaur". PLoS ONE. 2 (11): e1230.  

Sereno, Paul C., and Stephen L. Brusatte. 2008. Basal abelisaurid and carcharodontosaurid theropods from the Lower Cretaceous Elrhaz Formation of Niger. Acta Palaeontologica Polonica 53. 15–49.  

Sereno, P. C., and H. C. E. Larsson. 2009. Cretaceous crocodyliformes from the Sahara. ZooKeys 28:1-143

Sereno, P. C., and S. J. ElShafie. 2013. A New Long-Necked Turtle, Laganemys tenerensis (Pleurodira: Araripemydidae), from the Elrhaz Formation (Aptian–Albian) of Niger. In D. B. Brinkman, P. A. Holroyd, J. D. Gardner (eds.), Morphology and Evolution of Turtles 215-250

Taquet, P., 1970, "Sur le gisement de Dinosauriens et de Crocodiliens de Gadoufaoua (République du Niger)", Comptes Rendus de l'Académie des Sciences à Paris, Série D

Taquet, P. 1976. Geologie et paleontologie du gisement de Gadoufaoua (Aptien du Niger), Cahier Paleont., C.N.R.S. Paris, 1-191

Weishampel, David B.; Dodson, Peter; and Osmólska, Halszka (eds.): The Dinosauria, 2nd, Berkeley: University of California Press. 861 pp.