billiga

[billiga]

Skriver av mig - Billiga trix

Jag använder ett billigt trix och skriver av mig all den frustration jag nu känner. Jag är tvärarg och det med rätta. Jag vet inte vad jag kan göra annorlunda annat än att bete mig som en jävla asp och darra, böja mig och hålla käft. Till och med det har jag prövat, men det funkar inte för mig. Frågan är om jag har förmågan att göra det ens, jag tror inte det. Jag tror att jag är skapt på ett annat vis, och det enda som skulle kunna göra mig mer flexibel vad gäller just det är strängt förbjudet. Jag “får inte”. Så trots att jag skiter blanka fan i vad jag får eller inte får göra så är själva förbudet något som ställer till det. Något sopm omöjliggör flexibiliteten det annars ger. Jag vet, jag kan jämföra och jag har ett minne som en elefant. Apropå elefanter så har jag lystna rätt noga till dess trumpetande, och det har faktiskt varit rätt mycket mysigare än det låter som.

Trots det är det ett billigt trick att skriva på detta vis, jag borde lyfta frågorna i en annan miljö, ett annat forum. Här gör det sannolikt ingen reell nytta, utan blir bara en lång harang av mumbo-jumbo-text som bara jag vet vad det egentligen betyder. Då kan man tycka att jag borde vara klok och helt sonika strunta i att skriva, eller i alla fall skriva detta. Billigt sa Bill, Fan heller sa Bull. Så vem av dessa två följsamma katter skall man lita på? Måns behöver knappast fundera på de eftersom de bara upprepar vad han säger, tycker och gör. Måns är såvitt jag kommer ihåg något av en skit, fast i min värld är Herr Svanslös något av en fegis. Maja Gräddnos däremot, henne minns jag inte mycket av alls. Jag minns att hon var vit, gillade Pelle med ändå hade ett gott öga till Måns. Det sistnämnda vet jag inte om det stämmer, jag kan ha helt fel i det. Fast det vore ju som de flesta sagor, lånat från en annan saga som i sin tur lånat från en tredje, tidigare saga. Det känns som om en ränta på ränta effekt vore på sin plats här, fast jag tror inte det fungerar så i sagornas värld.

Ibland önskar jag ta mig tusan att jag levde i en saga, och slapp verklighetens bistra ton. Verkligheten är fan överskattad ibland, fast andra gånger helt underbar. Hmm. Underbar. Det är nog ett ord jag aldrig borde lekt med, det biter mig i svansen en hel del. Jag är inte Herr Svanslös, jag har en svans att bita i. Varför jag gör det själv vet jag inte, fast det är än värre hur jag snällt lägger upp den för andra att hugga tag i. Jag borde gömma svansen i mina byxor, eller än hellre i underkläderna. Det spelar faktiskt mindre roll vilka kläder den göms i, byxor, kalsonger eller i mina fiktiva träningskläder.....vilka kläder som helst hade varit bättre än att avklädd svänga med ovan nämnda svans för vem som helst att bita i. Till och med begagnade kläder, lånade dito eller alla andra kläder än Kejsarens nya. Ser ni hur fint man kan knyta ihop säcken? Till och med jag som rea ljerar över lånade delar i sagor lyckas göra detsamma: låna från inte mindre än två sagor. Inte heller jag behöver betala vare sig stim-pengar eller ränta. Ett helt (hoppas jag) riskfritt lån, och är det inte så får det företag som känner att jag är skyldig dem ränta en lång resa för att hitta mig. Jag är ju anonym, helt anonym.