#tyder
Explore tagged Tumblr posts
jauntilyplacedcaps · 2 years ago
Photo
Tumblr media
15 notes · View notes
useless-denmarkfacts · 10 months ago
Note
Kan Admiralen bekrĂŠfte at Christian d. 4. slog folk ihjel med sine overnaturlige evner???
Tumblr media
AltsÄ ingen tvivl om at manden var giftig, og at folk omkring ham havde en uheldig tendens til at dÞ (hans svigersÞn-to-be druknede for eksempel i en voldgrav under en kÊmpe drukfest mens han stod og pissede ned i vandet ved siden af svigerfar C4), men jeg tror mÄske den gode Jens Munk er dÞd af et eller andet andet.
Det der med den "kongelige hÄndspÄlÊggelse" er dog et kendt fÊnomen, som Tolkien ogsÄ brugte i forbindelse med Aragorn ("There is healing in the hands of the King"). Dog var ideen bag det, at kongen som guds udvalgte kunne helbrede via hÄndspÄlÊggelse, hvilket gjorde at f.eks Louis XIV af Frankrig jÊvnligt gik ud og prikkede til syge folk, typisk folk med vattersot, med den forventning at hans berÞring pÄ magisk vis ville helbrede dem. Der er ikke noget der tyder pÄ at det hjalp det store, men at Christian 4.'s berÞring skulle have haft den modsatte effekt er ret morsomt, og mÄske fordi han i grunden var en mega dÄrlig konge. SÄdan. Generelt.
33 notes · View notes
maelkogvildeblomster · 10 days ago
Text
Skriver med fyr pÄ datingapp. Han er virkelig virkelig sÞd? Bliver sÄ Êngstelig, fordi hvad nu hvis han ikke er sÄ dejlig i virkeligheden? SÄ bliver jeg sÄ skuffet, og det hader jeg bare. Hvad nu hvis han ikke synes, jeg lever op til hans forventninger?!
Jeg har sgu besluttet at vĂŠre ĂŠrlig, og bare fylde op med alt det jeg er. = for meget.
MÄske han sÄ forsvinder, men magter ikke at bekymre mig. Men jeg har sagt til ham, at han godt kan forvente at jeg virkelig er dÄrlig til at tage den med ro, og at jeg bliver for meget og sÄdan. Nu venter jeg pÄ svar.
Vi mÄ se. Om ikke andet kan jeg hive brysterne frem? Det tyder pÄ, at det Äbenbart altid kan fÄ mig til at virke mere interessant :))))))))
1 note · View note
whitewaterpaper · 2 years ago
Text
SL04: “Slaget om Skandia”.
Originaltitel: Oakleaf Bearers / The Battle for Skandia[1]. Serie: Spejarens lĂ€rling #4 (Ranger's Apprentice #4). Författare: John Flanagan. ÖversĂ€ttare: Ingmar Wennerberg. Publicerad: 2006 (pĂ„ svenska 2008). Medium: eBok/B. Wahlströms.
¥Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!
Tumblr media
DelmĂ„l 1 (Kapitel 01–04).
Ett första delmÄl som ger sig av med en rivstart, vÄren Àr pÄ G i Skandia och saker och ting börjar röra pÄ sig. Innan första kapitlet Àr slut har vi fÄtt osss en uppdatering av Wills sinnesstÀmning och Evanlyn har hunnit gÄtt att bli kidnappad. Det senare troligtvis av samme ryttare som Evanlyn sÄg/mötte i slutet av förra boken. Lite nyfiken blir man pÄ vem det Àr och om denne hÄllit koll pÄ Evanlyn/Will hela vintern?
Andra kapitlet som kickar av Halt och Horace del av intrigen Àr kul med relativt poÀnglöst. Men hÀr lÀr det hÀnda saker dÄ man snart skall in i passet.
Erak kommer vi (lite vÀntat) fÄ trÀffa mer av, och visst kÀnns hans uppdrag som indrivare lite som en ursÀkt att skicka i vÀg honom Ät Wills och Evanlyns hÄll. VÄgar vi gissa pÄ hÀr att Erak skall driva in skatter hos samma person som nyligen tagit Evanlyn till fÄnga? Dvs Erak och Will kommer trÀffas nÄgonstans pÄ vÀgen dit?
DelmĂ„l 2 (Kapitel 05–08).
Det verkar som Evanlyn tagits till fÄnga av ett folkslag likt vÄra Mongoler. BÄde Evanlyns och Halts beskrivningar av dem tyder pÄ det. Det ger en vink om vad det Àr för typ av slag bokens titel avser, jag var inne pÄ nÄgon form av inbördeskrig först.
Lustigt att Halt och Horace nÀrmar sig förövarna de med i Wills fotspÄr. Hade inte rÀknat med en Äterförening sÄ hÀr tidigt i boken. Undrar om det Àr Will som Tug reagerar pÄ?
Men det kÀnns som ett logiskt beslut samtidigt, Will lÀr inte klara en fritagning sjÀlv.
En formulering detta delmÄl som lÀmnade spÄr pÄ nÀthinnan var följande i samband med Evanlyns fÀrd:
Det var nog tur för Evanlyn att hÀsten inte ramlade. Hon hade nÀmligen varken sett bÄgen som ryttaren hade pÄ ryggen eller det vÀlfyllda kogret pÄ hans högra sida.
En "Sandemo"-formulering jag inte rÀknat med frÄn Flanagan. En överraskning och dÄ inte pÄ ett bra sÀtt.
Nu ÄterstÄr det att se hur Erak:s uppdrag faller sig mot avslöjandena i det hÀr delmÄlet.
DelmĂ„l 3 (Kapitel 09–12).
Will har efter vinterns motgĂ„ngar inte de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna att frita Evanlyn, och han inser sjĂ€lv att det inte bara handlar om att han Ă€r fysiskt svag. Utan det gĂ€ller Ă€ven hans förmïżœïżœgor att tĂ€nka och planera som Ă€r minst sagt nedsatta just nu. Jag tycker det Ă€r bra att Flanagan tillĂ„ter Will att vara nedgĂ„ngen hĂ€r, och att han inte tog sig ur ett beroende pĂ„ grĂ€nsen till svĂ€lt och Ă€ndĂ„ var redig nog i huvudet att iscensĂ€tta ett fritagande. Det gör det lite lĂ€ttare att svĂ€lja att Halt och Horace nu serveras honom pĂ„ ett silverfat.
Och nu blir det ocksĂ„ mer och mer tydligt att Temujaierna planerar en invasion av Skandia och efter det fortsĂ€tta vĂ€sterut. Halt Ă€r övertygad om att Skandia kommer falla och resten av vĂ€st efter dem. Visst Ă€r det lite trist att storyn hĂ„ller fast vid en VĂ€st/Öst-perspektiv hĂ€r.
Och mycket riktigt sÄ innebÀr Eraks uppdrag att han springer in i Will, nu i sÀllskap med Halt, och som tur Àr har han huvud nog att iaf nu inledningsvis förstÄ att Halt kanske inte Àr en fiende. Jag gillar den hÀr idén om att en framtida allians mellan Skandia och Araluen kanske grundas mellan en jarl och en liten spejare han kidnappade.
Vi fÄr se vad som hÀnder i skandiernas ledarskikt efter det hÀr, det lÀr bli svÄrt för storjarlen att framhÀva sin vendetta mot Araluens kungahus om landet behöver dem för att möta temujaierna.
DelmĂ„l 4 (Kapitel 13–16).
Halt och Erak tar de första stapplande stegen till att lita pĂ„ varandra nĂ€r Erak vĂ€grar lĂ„ta Halt undersöka temujaierna sjĂ€lv.  De konstaterar att det Ă€r en invasionsstyrka pĂ„ minst 5000 man som Ă€r pĂ„ ingĂ„ng. Kanske tycker jag att Flanagan Ă€r lite hĂ„rdhĂ€nt med Erak – visst karln Ă€r en sjökapten och ingen spion, men som krigare och jĂ€gare bör han ha iaf basala kunskaper i att smyga. Det gĂ„r (lite vĂ€ntat) Ă„t skogen och Halt jagas tillsammans med Erak tillbaka till de andra och bara Halts erfarenhet ger dem tid nog att varna de andra.
Lika vÀntat Àr det kanske ocksÄ att Halt, Horace, Will och Evanlyn skall stanna och kÀmpa med Skandierna. Den sistnÀmnda fÄr visserligen inte uttala sig om saken (hÀr var det nog viktigare att hÄlla hennes riktiga identitet hemlig) och den stora uppgiften nu blir att varsko Ragnar om att invasionen har börjat.
Det skall bli intressant nu att se om man fortsÀtter hÄlla Evanlyns identitet hemlig, eller om hon kommer bli inblandad i en eventuell allians mellan Skandia och Araluen.
DelmĂ„l 5 (Kapitel 17–20).
Jag gillar hĂ€r hur Halt, genom att kategoriskt inte överge Erak, vinner en plats som rĂ„dgivare Ă„t skandierna. Att Will och Evanlyn Ă€r förrymda slavar Ă€r nĂ„got som helt enkelt slĂ€tas över i ljuset frĂ„n allt annat. Och parallellt med att Halt lĂ€gger strategier ihop med skandierna sĂ„ har Will börjat kĂ€mpa sig tillbaka till sin toppform. Samtidigt sĂ„ spenderar Evanlyn tid ihop med Horace, personligen hoppas jag att det hĂ€r inte bygger mot ett kommande triangeldrama utan att Evanlyn just nu inte inser vad det Ă€r hon gör med de stackats pojkarna. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att hon gör det – och att hon anvĂ€nder Horace för att fĂ„ en reaktion ur Will.
Kommer temujaierna bli förvirrade över skandiernas plötsliga anammande av gerillatekniker? Halt hoppas pĂ„ det. ÅterstĂ„r att se vilken inverkan det har pĂ„ de kommande hĂ€ndelserna.
DelmĂ„l 6 (Kapitel 21–24).
Intressant delmÄl med ett nedslag i Temujaiernas lÀger, dÀr vi fÄr Halts gissning om vilket försvar Temujaierna förvÀntade sig att möta, och sedan ett lika intressant demoniserande av fienden:
”Förlusterna Ă€r inte sĂ„ stora. Vi klarar dem.” Det mĂ€rktes pĂ„ förslaget att det var en temujai som talade. Nit’zak tyckte inte att det spelade sĂ„ stor roll om nĂ„gra mĂ€nniskor strök med sĂ„ lĂ€nge de slapp sĂ€nka tempot. Men Haz’kam skakade pĂ„ huvudet. Inte för att han kĂ€nde nĂ„got större medlidande för soldaterna, förstĂ„s.
Samtidigt hos Skandierna börjar tĂ„lamodet tryta för överjarlen över Halts nĂ€rvaro – jag skulle tippa pĂ„ att det Ă€ven handlar om att han framstĂ„r som lite svag som behöver en frĂ€mling (och till och med fiende) som rĂ„dgivare i det hĂ€r lĂ€get. Och givetvis att deras egna metoder inte Ă€r tillrĂ€ckliga enligt Halt.
Lite börjar jag undra om storyn grundar lite hÀr för att Erak skall ta över styret över Skandia och leda dem in pÄ en annan mer allians inriktad vÀg? Erak verkar avgjort vara mindre traditionsbunden och vÀlvillig till att testa nya idéer. Det hÀr Àr ju den typen av hÀndelser som brukar kunna bli stora vÀgskÀl i ett lands historia.
Kul att Will ocksĂ„ börjar ta mer aktiv roll i storyn – han har hittills i den hĂ€r boken varit relativt anonym. Intressant ocksĂ„ att Evanlyn upplever att hon och Will glider isĂ€r, och lite undrar man om hon anvĂ€nde Horace som ett försök att lĂ€sa av Wills kĂ€nslor och/eller fĂ„ hans uppmĂ€rksamhet? Jag ser fram emot att se vad Evanlyns lilla stickspĂ„r ombord pĂ„ Slagors skepp skall leda till. Det skulle inte förvĂ„na mig om karln tĂ€nker sĂ€lja ut Skandierna till Temujaierna, men heller inte att Evanlyn nu hamnar i Araluen och kan meddela pappa kungen om vad som pĂ„gĂ„r. BĂ„da kĂ€nns vĂ€ldigt troliga i det hĂ€r lĂ€get.
DelmĂ„l 7 (Kapitel 25–28).
Will börjar hitta tillbaka till formen, inte bara fysiskt utan Ă€ven mentalt och lyckas övertyga Ragnak att rekrytera slavar till att bemanna pilbĂ„gar. Och redan hĂ€r, som om debaclet med Vallernas ed inte redan antydde det, finns det en viss indikering pĂ„ att Skandia stĂ„r inför ett maktskifte. Erak Ă€r fortfarande en god kandidat att leda ”det nya Skandia” tycker jag.
TyvĂ€rr fĂ„r vi inte mer om Evanlyn ombord pĂ„ Slagors skepp, nĂ€sta gĂ„ng vi trĂ€ffar henne har hon kommit i land helskinnad och osedd av skeppets bemanning och redan avlagt rapport till Halt. Parallellt med detta har alltsĂ„ Slagor hittat en slav som identifierar Evanlyn som Prinsessan Cassandra. Halt lyckas snacka henne ur den knipan, om Ă€n tillfĂ€lligt och gĂ„r sedan direkt pĂ„ löken: Slagor. NĂ„got sĂ€ger mig att Slagor kommer gĂ„ till Skandias historia som mycket – men inte krigshjĂ€lte.
DelmĂ„l 8 (Kapitel 29–32).
Slagor Äker dit sÄ det slamrar om det, Will visar sig igen pÄ styva linan med att klÀcka en idé sÄ man nu kan göra sig av med en hel hög temujaiska krigare med relativt enkla medel.
Jag gillar hur Horace och Evanlyn blir inblandade i Wills trĂ€ning med slavarna/bĂ„gskyttarna och hur de bĂ„da bĂ€ttrar pĂ„ Wills idĂ© pĂ„ varsitt sĂ€tt. Vad gĂ€ller Evanlyn Ă€r det ju inte helt omöjligt att hennes oförbehĂ„llna sĂ€tt att stödja Skandierna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kommer fĂ„ Ragnak att slĂ€ppa det hĂ€r med Vallernas ed – Ă€ven om det vi vet hittills att det inte gĂ„r att backa ur det sĂ„ Ă€r det som Halt sĂ€ger: kan man skjuta upp det brukar det gĂ„ att lösa. Det Ă€r dessutom kul att se de tre jobba ihop igen, Ă€ven om Will kanske har lite bĂ€ttre minne Ă€n Horace.
Och givetvis fĂ„r Temujaierna pĂ„ pisken vid deras första försök, Haz’kam mĂ„ vara förvirrad över skandiernas ovanliga beteende – men jag misstĂ€nker att Halt hĂ„ller pĂ„ att förĂ€ndra vĂ„ra ”vikingar” i grunden.
DelmĂ„l 9 (Kapitel 33–36).
Temujaierna inser att en spejare bistĂ„r skandierna, och avpolleterar chefen för den egna underrĂ€ttelsetjĂ€nsten. Och dĂ„ vet de inte om att de i princip blev överlistade av en pojke. Samma pojke som sedan slaktade hundratals temujaier pĂ„ slagfĂ€ltet med sin styrka pilskyttar. Undrar vad det innebĂ€r att Erak Ă€r stolt över Will? Det kan givetvis bara vara en observation frĂ„n Erak – han har ju stöttat Halt frĂ„n första början men det kan ocksĂ„ vara nĂ„got som antyder nĂ„got djupare lĂ€ngre fram. Temujaierna börjar bli alltmer desperata och i kommande delmĂ„l fĂ„r vi kanske se pĂ„ mer nĂ€rstrider. En sak Ă€r sĂ€ker: temujaierna vet att en förlust hĂ€r kan vara början pĂ„ slutet – om det visar sig att de kan bli besegrade kommer givetvis fler att försöka.
DelmĂ„l 10 (Kapitel 37–41).
Temujaierna fĂ„r som vĂ€ntat pĂ„ moppe, men det Ă€r pĂ„ hĂ„ret. Även hos skandierna Ă€r förlusterna stora och de var nĂ€ra att falla sjĂ€lva. Som vĂ€ntat överlever inte Ragnak striden heller – vĂ€ntat eftersom fredsamtal eller en allians med Araluanerna skulle ha varit omöjliga med honom. Och det hade inte varit rĂ€tt att Cassandra skulle fĂ„ betala med sitt liv efterĂ„t. Överraskade blir vi inte heller nĂ€r skandierna vĂ€ljer ny överjarl, utom möjligen Erak sjĂ€lv dĂ„.
Under striden sĂ„ reagerar jag pĂ„ ordet ”detachera” och undrar om det ordet Ă€r nĂ„got som mĂ„lgruppen för böckerna skulle förstĂ„. Å andra sidan sĂ„ kryper det lĂ€ngre ned i Ă„ldrarna med att lĂ€sa böcker pĂ„ engelska sĂ„ kanske spelar det ingen roll?
En fin liten scen dessutom dÀr Will reser tillbaka till stugan och hÀmtar hem den lilla ponnyn som han och Evanlyn flydde pÄ. Det hÀr Àr detaljer som kanske ofta faller mellan stolarna i de stora upplösningarna.
Och nÀr Halt och Erak börjar tala om allians och gemensamt försvar mot temujaierna Àr det ju himskans smidigt att prinsessan Cassandra överlevde och har befogenheter att skriva pÄ sÄdana avtal. Kung Duncan har all anledning att vara stolt som en tupp nÀr gÀnget kommer hem till Araluen igen.
Och som vÀntat blir Halt förlÄten pÄ plats hemma i Araluen. PÄ nÄgon nivÄ lÀr de allra flesta vetat varför Halt försatte sig i den knipa som gjorde honom landsförvisad i ett Är. Och det kÀnns inte som nÄgot större övertramp att han benÄdas nÀr han kommer hem med prinsessan vÀlbehÄllen.
Horace blir riddare och Will erbjuds tjĂ€nst bland kungens spejare – men den senare tackar nej. Fin gest dessutom att Horace fick behĂ„lla den improviserade ”av Eklövet”-titeln.
I framtiden skall det bli intressant att se vart Will-Evanlyn/Cassandra-Horace tar vĂ€gen. Uppenbart Ă€r att Cassandra har kĂ€nslor för Will men att hennes titeln nu stĂ€ller sig i vĂ€gen. Jag hoppas dock inte att det kommer utveckla sig till nĂ„got segt triangeldrama nu nĂ€r hon ”kommit nĂ€rmare Horace”.
Sammanfattning.
Det hÀr har helt klart varit en bra bok med mycket förvecklingar. Jag gillar att Flanagan tillÄter Will pÄverkas av beroendet lÀnge, och lite ser jag fram emot att se om det kommer fÄ nÄgra eftergifter lÀngre fram i form av Äterfall (kanske inte med varmlöv men andra saker som alkohol). Jag hoppas ocksÄ det inte Àr sista gÄngen vi fÄr se Cassandra dra ut pÄ Àventyr med Will och Horace. Undrar om man skulle överraska lÀsecirkeln med att lÀsa nÀsta bok pÄ engelska?
LĂ€nkar.
Boken @ Goodreads.
Boken @ Libris.
Biblio eBiblioteket @Google Play, @Appstore.
Fotnoter.
[1] Den australiensiska originaltiteln Ă€r ”Oakleaf Bearers” medan den i Usa gavs ut som ”The Battle for Skandia”.
14 notes · View notes
utvarpcity · 1 year ago
Text
– Eurovisionen bör inte bjuda in Israel, sĂ€ger Nooshi Dadgostar.
Anledningen till VÀnsterpartiets besked Àr det krig som pÄgÄr i Gaza, dÀr Israel har dragits inför Internationella domstolen i Haag. RÀttsprocessen har inletts efter att Sydafrika anmÀlt Israel till domstolen.
– Tiotusentals mĂ€nniskor har blivit dödade. Det Ă€r inte rĂ€tt signal att skicka att Sverige ger plats pĂ„ scen till en sĂ„dan stat, sĂ€ger Nooshi Dadgostar.
– Israel bedriver ett aggressivt krig mot barn och deras förĂ€ldrar och Ă€r nu Ă„talade för folkmord och det finns mycket som tyder pĂ„ att de begĂ„r krigsbrott just nu.
Är det rimligt att du som politiker lĂ€gger dig i en produktion pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet?
– Jag Ă€lskar eurovisionen. Det Ă€r en plats för fest och gemenskap men jag tror att mĂ„nga delar uppfattningen att en stat som dödat sĂ„ mĂ„nga barn inte kan ges den hĂ€r platsen. Annars Ă€r det som att omvĂ€rlden inte bryr sig om dödandet. Det mĂ„ste fĂ„ ett slut.
(
)
SVT hĂ€nvisar frĂ„gan om Israels medverkan i Eurovision vidare till EBU, Europeiska radio- och tv-unionen: ”SVT kommer inte att kommentera detta eftersom det Ă€r EBU som bestĂ€mmer vilka medlemmar som deltar i tĂ€vlingen och SVT kommer att följa EBU:s beslut”, skriver Madeleine Sinding-Larsen. Aftonbladet har sökt EBU.
4 notes · View notes
ditte-i-brisbane · 1 year ago
Text
Open mic aften, matematik og weekendturer
Denne uge blev startet godt med en mandag aften open mic. Til open mic sÄ vi Piper, fra mit hus, og vores to venner Hamish og Juan synge. Det var en virkelig hyggelig aften, og det var rigtig fedt at se dem pÄ scenen.
Tumblr media Tumblr media Tumblr media
Fra tirsdag til fredag stod det pÄ intens skolearbejde. Jeg havde min anden matematik aflevering fredag, hvilken viste sig at vÊre end del hÄrdere end den fÞrste. Der blev altsÄ brugt mange timer pÄ partiel fractions, Laplace transforms og phase portraits. Det var dog ikke kun matematik tiden blev brugt pÄ. Vores fÞrste kemiprojekt er ved at nÊrme sig deadline, sÄ ugen blev brugt pÄ at lave det sidste design for vores methanol produktion. Nu er designet lavet, sÄ denne uge skal der bruges en masse krudt pÄ at skrive rapporten, som skal afleveres mandag d 18/9. Derudover startede jeg ogsÄ mit statistik kursus denne uge. Det tyder meget godt indtil videre og virker ikke alt for svÊrt. Kurset giver mig ogsÄ mulighed for at programmere lidt mere i python, hvilket jeg har savnet.
Tumblr media Tumblr media Tumblr media
Udover skole har jeg dog ogsÄ haft tid til en del lÞb i denne uge, hvilket har vÊret virkelig fedt! Jeg fÄr ligesÄ langsomt lÞbet lÊngere turer, og fÄr flere og flere kilometer i benene. Det fÞles bare helt vildt godt!
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
Weekenden blev som vanligt brugt pÄ turer i Queenslands fantastiske natur.
LÞrdag vÄgnede jeg kl 4:30 (meeeget tidligt) for at tage pÄ en lang vandretur i Springbrook nationalpark. Vandreturen hed Springbrook Stairs Hike, og den var godt 28 km lang med 1,4 km hÞjdemeter. Og som navnet tyder, var der en del trapper pÄ turen. Dette var den fÞrste vandretur i mine nye vandresko, og jeg vil sige de klarede turen overraskende godt. Vandreturen bÞd os ogsÄ pÄ hele tre slanger, hvoraf en af dem var den yderst giftige red-bellied black snake. Den lÄ ved siden af stigen og solede sig da vi skulle forbi. Lidt skrÊmmende, men den sneg sig vÊk da vi kom tÊttere pÄ. Da jeg kom hjem kl 19, spiste jeg aftensmad ogsÄ kig jeg ellers bare i seng. Jeg skulle nemlig vÄgne kl 6 nÊste dag, da jeg skulle pÄ bouldering tur.
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
SÞndag kl 7 om morgenen kÞrte jeg med UQMC til Cedar Creek pÄ bouldering tur. Dette var en super fed dag, selvom jeg var lidt trÊt efter den lange vandretur dagen fÞr. Endnu engang mÄtte jeg klatre barfodet, da de havde glemt lÄne sko, men det gik. Jeg fik klatret, solet mig og hygget mig med min nye ven Ingvild fra Bergen. Hun er virkelig sÞd, og vi har nu mÞdtes til en del Mountain club arrangementer.
Tumblr media Tumblr media Tumblr media
Heldigvis kom jeg lidt tidligere hjem sÞndag, og havde derfor tid til at se Ringenes Herre med mine roomies. Dejlig mÄde at afslutte ugen pÄ, ogsÄ selvom det ikke var extended edition (Jeg skal lige have talt med Jonas om, hvorfor han har givet mig et harddrive med film pÄ, ogsÄ er det ikke extended edition af Fellowship of the Ring? Det er lidt useriÞst).
3 notes · View notes
welele · 2 years ago
Text
pic.twitter.com/aS3PUpT42T
— Tyder (@Tyder__) June 17, 2023
3 notes · View notes
hanna-water · 2 years ago
Text
2 notes · View notes
1revnet · 7 hours ago
Text
ForelĂžpig studie avslĂžrer hvorfor sovemedisiner kanskje ikke gir den beste sĂžvnkvaliteten
Sovetabletter kan forstyrre hjernens nattrengjÞringssystem, tyder ny forskning pÄ mus. Som celler i hele kroppen, produserer hjerneceller en stor mengde avfallsstoffer som mÄ fjernes med jevne mellomrom for Ä hindre at de bygger seg opp og forÄrsaker skade. Dette avfallet inkluderer giftige molekyler assosiert med nevrodegenerative lidelser, som f.eks Alzheimers sykdom. Normalt utfÞres denne

0 notes
atsvensson · 13 days ago
Text
Videobutiksmordet pÄ VÀrmlandsgatan 1985
Videobutiksmordet pĂ„ VĂ€rmlandsgatan 19 i Göteborg Ă„r 1985 var ett av sista morden som preskriberades innan lagen Ă€ndrades Ă„r 2010. En anstĂ€lld i en videobutik vid namnet Satellit-Video sköts ihjĂ€l pĂ„ sitt arbete den 10 mars 1985. Orsaken till mordet pĂ„ Chister Persson som den mördade hette klarlades aldrig och nĂ„gra spĂ„r efter förövarna hittade polisen aldrig. Mycket tyder dĂ€rför pĂ„ att det

0 notes
whitewaterpaper · 2 years ago
Text
SR01: “Avgrund”. Originaltitel: Annihilation. Serie: “Södra domĂ€nen” #1 (Southern Reach #1). Författare: Jeff VanderMeer. ÖversĂ€ttare: Jan Risheden. Publicerad: 2014 (pĂ„ svenska 2018[1]). Medium: eBok/StorySide.
¥Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!
[1] Boken gavs ut 2018 av förlaget ”Fria Ligan”, E-boks- och Ljudboksversionen gavs ut av StorySide/Storytel) 2019.
Tumblr media
DelmÄl/Kapitel 1.
Undrar om hypnosen hĂ€r, Ă€r anledningen till minnesluckan expeditionen upplevde i filmen[2]? Jag gillar hur som helt konceptet hĂ€r att vi inte fĂ„r reda pĂ„ sĂ„ mycket om karaktĂ€rerna, utan att det fanns en ”inga band”-mentalitet bakom urvalsprocessen. I över huvud taget Ă€r det intressant med att det finns sĂ„ mĂ„nga förhĂ„llningsregler nĂ€r de vĂ€l kommit in i OmrĂ„de X, som om det inte skall finnas utrymme för att tĂ€nka pĂ„ sprĂ„ng. Efter mötet med vildsvinet fĂ„r jag ocksĂ„ intrycket att det verkar spridas nĂ€stan selektiv apati i ”Biologen” (som Ă€r den karaktĂ€r vi följer). Eller Ă€r det ett utslag av instruktioner i hypnosen? Det skall bli intressant att följa det hĂ€r hypnos-spĂ„ret som inte finns i filmen, och framför allt hur Psykologen anvĂ€nder den och om hon har en egen agenda som expeditionen inte fĂ„r komma i vĂ€gen för. Framför allt nu nĂ€r det verkar som om ”Biologen” blivit immun efter att ha kommit i kontakt med sporerna.
Tornet/Grottan/Tunneln de hittar Ă€r ocksĂ„ en intressant sak – framför allt att det finns text pĂ„ vĂ€g ned dĂ€r. Den orationella teorin om att den hör ihop med fyren (som vi som sett filmen redan misstĂ€nker kommer bli central för upplösningen) Ă€r intressant och kanske förklarar de dĂ€r sidorummen i fyren som dyker upp mot slutet.
Bra början, medryckande text/sprĂ„k och jag kĂ€nner att det hĂ€r kommer bli en av de dĂ€r böckerna i lĂ€secirkeln vi kommer flyga fram igenom. StrölĂ€ste nĂ„gra rader i den engelska utgĂ„van och översĂ€ttningen kĂ€nns bra – bĂ„dar gott om man mĂ„ste lĂ€sa de tvĂ„ resterande böckerna i serien pĂ„ engelska.
[2] Jag vill minnas att Alex Garland (som regisserade filmen som baseras pĂ„ boken) tog beslutet om att producera filmen som en ”dröm av boken”. SĂ„ det Ă€r fullt möjligt att hypnosen lyfts ur eller missats isf under adaptionen. Garland lĂ€ste ju trots allt inte om boken.
DelmÄl/Kapitel 2.
Bra delmĂ„l dĂ€r vi slits mellan bilderna av att Biologen bĂ„de som den enda som ser klart och den överdrivet paranoida. Detta spĂ€ds pĂ„ efter att Antropologen passligt ”bestĂ€mde sig för att Ă„tervĂ€nda hem”, helt utan sin utrustning. Det hĂ€r Ă€r inget jag minns frĂ„n boken (dock sĂ„ tror jag ”tornet”, eller iaf en version av det, finns med i scenerna i fyren), just den hĂ€r paranoida stĂ€mningen Ă€r inget jag minns förrĂ€n lĂ€ngre in i filmen. Vi fĂ„r veta mer om Biologens bakgrund och hur hon haft en minst sagt lite speciell uppvĂ€xt. Det mesta i hennes Ă€ktenskap med maken finns ocksĂ„ hĂ€r – om Ă€n att i filmen dör inte maken i cancer[3]. Det skall bli intressant att se om vi bjuds pĂ„ nĂ„gra överraskningar vad gĂ€llande makens öde.
Intressant att man inte inser att utrustningen Ă€r gammal förrĂ€n nu i slutet av kapitel tvĂ„ – i filmen var det vill jag minnas ett medvetet drag man var medveten om nĂ€r man gick in. Ser nu fram emot att se vad psykologen har för sig.
[3] Intressant nog vill jag minnas att karaktĂ€ren som motsvarar ”Psykologen” i filmen led av cancer.
DelmÄl/Kapitel 3.
Det hade man ju en kĂ€nsla av redan i filmen, att OmrĂ„de X pĂ„ nĂ„got vis manipulerade besökarnas sinnen för att skydda sig sjĂ€lvt. Och i det hĂ€r kapitlet blir Biologen ocksĂ„ medveten om att sĂ„ var fallet, och att sporerna hon utsattes för kan fungera som ett skydd emot manipulationen i sig. Intressant, inte minst för att nĂ„gon av de tidigare expeditionerna mĂ„ste utsatts för samma sak. Och i sĂ„ fall: varför – Ă€r det ett medvetet drag frĂ„n nĂ„gon nĂ€rvaro i OmrĂ„de X?
Vid fyren fĂ„r vi reda pĂ„ en hel del intressant, bland annat att expeditionerna in i OmrĂ„de X Ă€r fler Ă€n de dussintalet ”vi vet om” och allt tyder pĂ„ att man inledningsvis kĂ€mpade mot nĂ„got som kom frĂ„n havet. Psykologen lyser med sin frĂ„nvaro i större delen av kapitlet – Ă€ven om vi hittar hennes packning inne i fyren. Och kapitlet avslutas snyggt med en cliffhanger dĂ€r vi inser att psykologen ligger dold bakom sanddynerna utanför fyren.
Vad vi ser fram emot nu: att fÄ veta vad Biologens make fÄtt ned i sin loggbok, och undersöka huruvida psykologen Àr död eller bara medvetslös (eller nÄgot dÀr mitt emellan, det hÀr Àr Science Fiction inte Illustrerad Vetenskap). Och pÄ sikt: om vi fÄr en anledning till att loggböckerna gömts kvar inne i OmrÄde X, vad Àr det alla expeditioner blivit övertygade mÄste skyddas?
DelmÄl/Kapitel 4.
Vanligtvis nĂ€r man nĂ„r den hĂ€r punkten i boken (med slutkapitlen kvar) sĂ„ brukar man ha en kĂ€nsla av att trĂ„darna börjar knytas ihop. Jag vet inte om jag gör det just nu
 Inte mer Ă€n att nĂ€r det hör kapitlet Ă€r slut Ă€r Biologen den enda som finns kvar – och det stĂ€mmer med vad jag kommer ihĂ„g av slutet pĂ„ filmen.
Jag tror den Ă€r under det hĂ€r kapitlet som vi för första gĂ„ngen stöter pĂ„ uttrycket ”Södra domĂ€nen”? Det Ă€r iaf första gĂ„ngen jag reagerar pĂ„ det och jag blir lite nyfiken pĂ„ om detta Ă€r den svenska översĂ€ttningen av ”Southern Reach” (seriens titel)? En snabbflukt i den engelska utgĂ„van visar att sĂ„ mycket riktigt Ă€r fallet.
Biologen hittar inte bara psykologen liggandes nedanför fyren: hon Ă€r pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, kanske pga de mĂ€rkliga förhĂ„llandena inom OmrĂ„de X, fortfarande vid liv. Psykologen verkar ha svĂ„rt att hĂ„lla isĂ€r personer, antingen trodde hon det var biologen som var med henne ned i tunneln/tornet eller ocksĂ„ att det Ă€r antropologen som kommit till fyren. Hon gör nĂ„gra försök att anvĂ€nda hypnos – vilket inte funkar givetvis – och nĂ€mner att Biologen var lysande nĂ€r hon nĂ€rmade sig fyren. Och biologen sjĂ€lv upplevde ju en ljushet just dĂ„. Undrar hur detta kommer följas upp för nĂ€r vi nĂ€rmar oss baslĂ€gret igen Ă€r hon ju direkt fluorescerande
 det verkar förĂ€ndra hennes sinnen ocksĂ„. Lite undrande blir jag om det Ă€r detta som har lĂ€ckt in i filmen i form av det mĂ€rkliga ljuset man ser inne i OmrĂ„de X dĂ€r?
Uppgörelsen med lantmĂ€taren – dels dĂ€r biologen trĂ€ffas av tvĂ„ kulor och sedan verkar tvingas överleva och dels nĂ€r biologen oceremoniellt sĂ€tter en kula i huvudet pĂ„ denne kĂ€nns mĂ€rklig. Men var nog snarare ett sĂ€tt för författaren att pĂ„visa de förstĂ€rkta sinnena och att de inte var nĂ„gon form av extacy-tripp hon Ă€r pĂ„. Vad som hĂ€nde lantmĂ€taren lĂ€r vi aldrig fĂ„ veta – eftersom hon var smart nog att inte föra anteckningar. Anteckningar vi redan vet tidigare expeditioner lĂ€mnat kvar i fyren iaf.
Vad stĂ„r i makens bok? Vad kommer biologen göra nu? Kommer hin möta den varelse som ömsar ansikten som ormar ömsar skinn? Är det sistnĂ€mnda det som i filmen Ă€r dubbelgĂ„ngarna? Är det vad hon kommer möta? En varelse som Ă€r identisk med henne sjĂ€lv? Vilken av dem kommer lĂ€mna OmrĂ„de X i sĂ„ fall?
DelmÄl/Kapitel 5.
Lite undrar man vilken diagnos biologen har? Aspbergers? Autism? För varje djupdykning vi fÄr i hennes bakgrund blir man lite nyfiken pÄ saken. Men visst fÄr man en kÀnsla av att hon av nÄgon anledning valdes ut av OmrÄde X?
Det Àr ocksÄ en intressant iakttagelse att om den föregÄende expeditionens medlemmar kunde ÄtervÀnda hem utan att detta mÀrktes, Àr det ju ocksÄ möjligt att andra saker tar sig ut frÄn OmrÄde X. Det hÀr med dubbelgÄngarna som nÀmns i boken, och anvÀnds mer omfattande i filmen, öppnar ju för att det kanske inte var medlemmarna som ÄtervÀnde? Inblicken vi fÄr i den elfte expeditionen genom Biologens make Àr intressant, Àr det sÄ att det som gÄr in i OmrÄde X för alltid förblir en del av det?
Den sista resan ned i tornet Ă€r pĂ„ det hela taget intressant, Biologen genomgĂ„ nĂ„got som bara kan kallas ett elddop av ”KrĂ€laren” som sedan kastar henne Ă„t sidan. Det faktum att Biologen senare pĂ„ vĂ€gen tillbaka ser fyrvaktaren inne i ”KrĂ€laren” vĂ€cker fler frĂ„gor.
Det kÀnns passande pÄ nÄgot vis att Biologen (som kÀmpat med att vara en social mÀnniska) stannar kvar och beger sig lÀngre in i OmrÄde X, och att hon (liksom jag) har en kÀnsla av att maken Àr kvar nÄgonstans i OmrÄde X.
Sammanfattning.
Det hÀr har varit en rakt igenom intressant bok, det har varit intressant att följa biologens resa genom OmrÄde X och genom hennes ögon se vad OmrÄde X gör med mÀnniskor. Hela tiden med en liten brasklapp i bakhuvudet att Biologen kan vara den som Àr kontaminerad pÄ riktigt.
Boken Àr annorlunda jÀmfört med filmen, men Àven dÀr Àr det pÄ ett bra sÀtt. Jag vet inte om Biologens tillbakatittar pÄ hÀndelser i sitt liv skulle ha funkat i en film för att ta ett exempel.
Det hÀr Àr en bok som rundar av snarare Àn knyter ihop sÀcken, vi fÄr vÀldigt fÄ svar kring OmrÄde X utanför hÀndelserna rörande sjÀlva expeditionen och snarare fler frÄgor. Men den lÀmnar mysteriet öppet pÄ ett bra sÀtt, jag lÀmnas bÄde suktandes efter mer (jag fÄr dÄ i sÄ fall lÀsa de resterande tvÄ böckerna pÄ engelska) och att jag Àr nöjd att stanna hÀr.
LĂ€nkar.
Boken @ Goodreads.
Boken @ Libris.
14 notes · View notes
cpcclab · 1 month ago
Text
Hvorfor Danmark er en global leder inden for mental sundhedsstĂžtte til social angst?
Tumblr media
NÄr man betragter mental sundhedsstÞtte til stress angst, tilbyder Danmarks tilgang en overbevisende case study. Man vil bemÊrke, at deres omfattende politikker prioriterer tilgÊngelighed og integration af tjenester, hvilket skaber en ramme, der opfordrer individer til at sÞge hjÊlp uden frygt. VÊgten pÄ fÊllesskabsengagement og reduktion af stigmatisering spiller ogsÄ en vigtig rolle. Men hvilke specifikke strategier adskiller Danmark fra andre nationer, og hvordan oversÊttes disse metoder til virkelige resultater for dem, der kÊmper med social angst?
Omfattende mental sundhedspolitikker
Danmark har etableret omfattende mental sundhedspolitikker, der prioriterer tilgÊngelighed og integration af tjenester. Disse politikker har til formÄl at adressere forskellige former for mental nÞd, herunder eksamensangst, som ofte forvÊrrer fÞlelsen af usikkerhed blandt studerende. Ved at implementere grundige rammer sikrer den danske regering, at ressourcer til mental sundhed er let tilgÊngelige og effektivt integrerede i det bredere sundhedssystem.
Forskning viser, at tidlig intervention kan reducere den langsigtede pÄvirkning af mentale sundhedsproblemer betydeligt. Danmarks politikker fokuserer pÄ at skabe stÞttende miljÞer, hvor enkeltpersoner kan fÄ terapeutisk stÞtte uden stigmatisering. For eksempel har skoler implementeret programmer, der uddanner studerende om mental sundhed, isÊr med fokus pÄ almindelige angster relateret til eksamener. Denne proaktive tilgang hjÊlper ikke kun studerende med at hÄndtere deres eksamensangst, men fremmer ogsÄ modstandskraft mod fremtidige udfordringer.
Desuden letter integrationen af mental sundhedstjenester med almen sundhedspleje en holistisk tilgang, der gavner dem, der oplever usikkerhed i forskellige aspekter af livet. Ved at prioritere mental sundhed inden for deres offentlige sundhedsstrategi kultiverer Danmark effektivt en stĂžttende kultur, hvilket vĂŠsentligt bidrager til den samlede trivsel for dets borgere. Denne grundige politikramme placerer Danmark som en global leder inden for stĂžtte til mental sundhed.
TilgĂŠngelige terapeutiske ressourcer
Tumblr media
I et miljÞ, hvor mentale sundhedsudfordringer bliver stadig mere udbredte, spiller tilgÊngelige terapeutiske ressourcer en vÊsentlig rolle i at sikre, at enkeltpersoner fÄr rettidig stÞtte. Danmark har etableret et robust system, der prioriterer tilgÊngelighed af mental sundhed gennem forskellige kanaler. For eksempel tilbyder landets offentlige sundhedssystem subsidierede terapisessioner, hvilket gÞr mental sundhedspleje Þkonomisk overkommelig for en bredere befolkning.
Forskning indikerer, at tidlig intervention i hÞj grad reducerer svÊrhedsgraden af sociale angst symptomer. I Danmark er mentale sundhedsressourcer ikke kun Þkonomisk tilgÊngelige, men ogsÄ geografisk fordelt over by- og landomrÄder, hvilket minimerer barrierer for pleje. Desuden er digitale platforme blevet afgÞrende vÊrktÞjer, der tilbyder online terapi muligheder og stÞttegrupper, der henvender sig til dem, der mÄske fÞler sig ubehageligt til mode ved at sÞge hjÊlp personligt.
Beviser tyder pÄ, at disse ressourcer bidrager til et fald i rapporterede tilfÊlde af social angst, hvilket fremhÊver effektiviteten af rettidig intervention. Ved at integrere traditionelle og moderne terapeutiske tilgange skaber Danmark et omfattende netvÊrk, der opfordrer enkeltpersoner til proaktivt at sÞge hjÊlp. Denne multifaceted strategi eksemplificerer, hvordan tilgÊngelige terapeutiske ressourcer kan fremme et sundere samfund, hvilket i sidste ende fÞrer til bedre mentale sundhedsresultater for alle enkeltpersoner, der stÄr over for social angst.
FĂŠllesskabsengagementsinitiativer
Initiativer til samfundsengagement fungerer som essentielle komponenter i at forbedre mental sundhedsstĂžtte i hele Danmark. Disse initiativer involverer aktivt samfundsmedlemmer i at fremme mental trivsel og tackle social angst. Ved at fremme en fĂžlelse af tilhĂžrighed og stĂžtte skaber de miljĂžer, hvor enkeltpersoner fĂžler sig trygge ved at dele deres oplevelser og sĂžge hjĂŠlp.
Forskning viser, at samfundsdrevne programmer, sÄsom peer support grupper og lokale workshops, i hÞj grad reducerer fÞlelser af isolation blandt dem med social angst. Man kan bemÊrke, hvordan disse samlinger ikke kun giver vÊrdifulde ressourcer, men ogsÄ dyrker empati og forstÄelse. For eksempel giver samarbejdsprojekter mellem lokale myndigheder og mental sundhedsorganisationer beboerne mulighed for at deltage i beslutningstagning, hvilket sikrer, at tjenesterne stemmer overens med samfundets behov.
Desuden tyder beviser pÄ, at sÄdanne initiativer Þger den offentlige bevidsthed om mentale sundhedsproblemer, hvilket opmuntrer til dialog og reducerer barrierer for at sÞge hjÊlp. NÄr samfundsmedlemmer deltager i oplysningskampagner, hjÊlper de med at normalisere samtaler om mental sundhed, hvilket gÞr det lettere for enkeltpersoner at rÊkke ud efter stÞtte. Samlet set er Danmarks tilgang til samfundsengagement en kritisk faktor i dets robuste mentale sundhedssystem, der effektivt adresserer de unikke udfordringer, som dem med social angst stÄr over for.
Stigma-reduktionsindsatser
Stigma-reduktionsindsatser spiller en afgÞrende rolle i at transformere samfundets holdninger til mental sundhed i Danmark. Du vil finde, at forskellige kampagner og initiativer har til formÄl at normalisere samtaler om mentale sundhedsproblemer, herunder social angst. Den danske regering samarbejder med non-profit organisationer for at sprede information, der fremhÊver udbredelsen af mentale sundhedsudfordringer, hvilket gÞr det klart, at disse problemer pÄvirker mange mennesker.
Forskning viser, at offentlige oplysningskampagner i hÞj grad kan mindske stigma. For eksempel opfordrer programmer, der deler personlige historier om bedring, til empati og forstÄelse. Skoler og arbejdspladser deltager ogsÄ i trÊningssessioner, der fremmer stÞttende miljÞer, hvilket hjÊlper individer med at fÞle sig trygge ved at drÞfte deres mentale sundhed.
Derudover stĂžtter Danmarks lovgivningsmĂŠssige ramme antidiskrimineringspolitikker, som beskytter personer, der stĂ„r over for mentale sundhedsudfordringer. Ved at adressere stigma pĂ„ flere niveauer – individuelt, i fĂŠllesskaber og institutionelt – skaber Danmark et mere inkluderende samfund. Du vil bemĂŠrke, at disse indsatsers ikke kun gavner dem, der lider af social angst, men ogsĂ„ forbedrer det samlede fĂŠllesskabs velvĂŠre. EfterhĂ„nden som stigmaet mindskes, sĂžger flere individer hjĂŠlp, hvilket bidrager til et sundere samfund og understreger vigtigheden af mental sundhed som et kritisk aspekt af folkesundheden.
Konklusion
I sidste ende sÊtter Danmarks proaktive tilgang til mental sundhedsstÞtte for social angst en global standard. Ved at integrere tilgÊngelige ressourcer og fremme fÊllesskabsengagement fÞler individer sig mere bemyndigede til at sÞge hjÊlp. For eksempel illustrerer en hypotetisk sag om en ung voksen ved navn Mia dette: efter at have deltaget i lokale stÞttegrupper fandt hun ikke kun terapeutiske ressourcer, men ogsÄ en fÞlelse af tilhÞrsforhold, hvilket viser, hvordan Danmarks politikker effektivt forbedrer individuel trivsel og fremmer et sundere samfund som helhed.
Elisabeth Aarup
Tlf: +40 36 87 82
NĂžrrebrogade 7, 2. sal, 2200 KĂžbenhavn, Denmark
Location MAP: https://maps.app.goo.gl/MG7nn3KQUWT5g6zm6
0 notes
anderslindberg · 1 month ago
Text
Carl-Oskar Bohlin har dÄligt sjÀlvförtroende
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/Mnal1r/carl-oskar-bohlins-twittrande-tyder-pa-daligt-sjalvfortroende?utm_source=dlvr.it&utm_medium=tumblr
0 notes
onlydryvedfabrik · 2 months ago
Text
Var kan man köpa den bÀsta veden i Helsingborg
NÀr det kalla vÀdret sÀtter pÄ vill mÄnga hushÄll i Helsingborg fylla pÄ med ved för att hÄlla sina hem varma och mysiga under vintermÄnaderna. Eftersom eldstÀder och vedspisar Àr populÀra i svenska hem Àr ved en vÀsentlig handelsvara i denna region. NÀr du köper ved finns det flera nyckelfaktorer att ta hÀnsyn till för att fÄ ved av bÀsta kvalitet till rÀtt pris.
Typer av ved
De tvÄ huvudslagen av ved som finns i Helsingborg Àr lövtrÀ och barrved. LövtrÀ som ek, bok, björk och ask brinner varmare och lÀngre Àn barrtrÀd som tall, gran och gran. LövtrÀ har en tÀt struktur som krÀver mer tid att krydda men producerar mer vÀrmeeffekt per sladd. BarrtrÀd Àr lÀttare att klyva och tÀnda, men hÄller inte lika lÀnge i en eld. Att blanda bÄde lövtrÀ och barrtrÀ gör att du enkelt kan elda med barrtrÀ och bibehÄlla jÀmn vÀrme med lövtrÀ.
VedmÄtt
Ved sÀljs per kubikmeter i Sverige, men vissa sÀljare kan ocksÄ sÀlja pÄ brÄkdelar av en kubikmeter. En kubikmeter staplad ved innehÄller cirka 1,2-1,5 kubikmeter massivt trÀmaterial. NÀr du köper ved i volym, se till att den Àr tÀtt staplad och mÀt höjd, bredd och djup för att verifiera den angivna mÀngden. Fukthalten och trÀslaget pÄverkar ocksÄ volymen - kryddat lövtrÀ tar mindre plats Àn nyklippt eller blött barrtrÀ.
Fukthalt
Kryddad ved som har torkats i minst 6 mÄnader kommer att brinna mer effektivt och producera mer vÀrme Àn nyhuggen "grön" ved som har en fukthalt pÄ över 20%. VÄtt trÀ slösar energi pÄ att avdunsta vatten snarare Àn att producera vÀrme. Leta efter ved som Àr sprucken i Àndarna, vilket tyder pÄ rÀtt krydda. Helst bör fukthalten vara under 20 %, och det Àr sÀkrare att elda ved som har torkat i 12-24 mÄnader. Köp tidigt pÄ sÀsongen och lÄt veden fortsÀtta torka innan du brÀnner.
Leveransalternativ
MÄnga vedleverantörer i Helsingborg erbjuder leveranstjÀnster sÄ att du inte behöver oroa dig för att transportera skrymmande ved sjÀlv. Leveransavgifter debiteras vanligtvis per kubikmeter eller per stack. Vid bulkköp kan vissa leverantörer erbjuda gratis leverans efter att ha uppnÄtt ett lÀgsta bestÀllningsbelopp. Kontrollera alltid leveransavgifterna i förvÀg och vÀlj tider dÄ du kan vara nÀrvarande för att ta emot vedleveransen.
Var man kan köpa
Ved kan köpas frÄn större jÀrnaffÀrer, dagligvaruhandeln och direkt frÄn lokala skogsleverantörer eller sÄgverk i HelsingborgsomrÄdet. Att köpa direkt frÄn en skogsparti eller lokal producent Àr ofta det mest prisvÀrda alternativet. Torrt, kryddat trÀ frÄn en vÀlrenommerad sÀljare ger det bÀsta vÀrdet för pengarna. Butiker och stormarknader sÀljer vedbuntar för bekvÀmlighet, men dessa smÄ volymer tenderar att bli dyrare.
NÀthandlare lÄter dig ocksÄ jÀmföra priser och bestÀlla ved för leverans hem till dig. Leta efter kryddat trÀ som garanterat Àr torrt vid leverans och beskrivs som "fÀrdigt att brÀnna". Det lönar sig att handla tidigt eftersom hög efterfrÄgan kan leda till brist pÄ vÀlkryddad ved nÀr vintern nÀrmar sig.
SĂ€kerhetstips
NÀr du hanterar och lagrar ved, tÀnk pÄ dessa sÀkerhetsriktlinjer:
Att lyfta tunga stockar kan orsaka ryggskador, sÄ anvÀnd rÀtt form och fÄ hjÀlp med att flytta last.
Förvara ved utomhus i ett tÀckt omrÄde om möjligt, staplat prydligt frÄn marken.
HÄll en brandslÀckare och första hjÀlpen-kit i nÀrheten nÀr du hanterar och eldar ved.
Undvik att brÀnna tryckbehandlat, mÄlat eller laminerat trÀ eftersom de avger giftiga Ängor.
Med rÀtt val, förvaring och anvÀndning kan ved ge en ekonomisk och behaglig vÀrmekÀlla under den lÄnga svenska vintern. Att följa dessa tips nÀr du köper ved i Helsingborg hjÀlper dig att fÄ bra kvalitet pÄ vÀlkryddat ved till ett rimligt pris.
0 notes
1revnet · 3 days ago
Text
VĂ„re gamle primatforfedre hadde stort sett tvillinger; mennesker gjĂžr det ikke, av god evolusjonĂŠr grunn
Tvillinger har vÊrt sjeldne i menneskets historie, og av den grunn kan de virke spesielle. Mange kulturer forbinder tvillinger med helse og vitalitet, mens andre ser dem som en filosofisk pÄminnelse om dualiteten av liv og dÞd, godt og ondt. Noen kjente tvillinger er Han er kreditert med fÞdselen av nasjonerandre er beskrevet som guddommer. VÄr nyere forskning tyder pÄ det tvillinger var faktisk

Tumblr media
View On WordPress
0 notes
greenaromastore · 2 months ago
Text
Har du prĂžvd eteriske oljer?
Tumblr media
Mange av oss lever i en hektisk hverdag, og stadig flere sÞker derfor en mÄte Ä oppnÄ naturlig velvÊre pÄ. Blant de mest populÊre for tiden er bruken av eteriske oljer, som gjerne benyttes i aromaterapi, hudpleie og ulike former for behandlinger. Disse planteekstraktene er kjent for sine unike dufter og mulige helsefordeler, og de har blitt en viktig del av manges daglige rutiner.
Hva er eteriske oljer?
Eteriske oljer er konsentrerte ekstrakter fra forskjellige planter, inkludert blomster, blader, stilker og rĂžtter. De utvinnes gjerne ved hjelp av dampdestillering eller kaldpressing. Hver type olje har en spesifikk sammensetning av kjemiske forbindelser, som gir dem unike dufter og egenskaper. For eksempel har lavendel en beroligende effekt, mens peppermynte kan gi en energisk og stimulerende fĂžlelse.
Historisk bruk
Bruken av eteriske oljer kan spores tilbake til oldtidens Egypt, der de ble brukt i religiÞse seremonier, balsamering og som parfymer. De har ogsÄ i lang tid blitt benyttet i kinesisk medisin og ayurvedisk praksis i forbindelse med ulike former for helsebehandling. Opp gjennom tidene har mange ulike kulturer vÊrt bevisst de terapeutiske verdiene av planteekstrakter, noe som fortsatt er relevant i dag.
Kjemiske komponenter
Hver eterisk olje bestÄr av en kompleks blanding av kjemiske forbindelser, inkludert terpenoider, alkoholer, estere og aldehyder. Disse komponentene gir ikke bare oljene deres karakteristiske dufter, men de har ogsÄ ulik virkning pÄ kroppen. For eksempel kan visse komponenter ha antiinflammatoriske eller antiseptiske egenskaper, mens andre kan virke beroligende eller stimulerende.
BruksomrÄder
Eteriske oljer kan brukes pÄ mange mÄter:
Aromaterapi: Dette er kanskje den mest kjente bruken. Ved Ä puste inn duftene fra de eteriske oljene, kan man for eksempel oppnÄ avslapning, forbedret fokus eller bedre sÞvn. Oljene brukes da gjerne i ulike typer av diffusere.
Hudpleie: Mange bruker eteriske oljer i hudpleie for deres antiseptiske, betennelsesdempende og regenererende egenskaper. De kan blandes med bÊreroljer for massasje eller brukes pÄ spesifikke omrÄder for Ä behandle hudproblemer som akne eller eksem.
Helsefordeler: Forskning tyder pÄ at enkelte eteriske oljer kan ha visse helsefordeler, som Ä lindre stress, forbedre fordÞyelsen eller styrke immunforsvaret. Tea tree-olje er for eksempel kjent for sine antibakterielle egenskaper, mens eukalyptus ofte brukes for Ä lindre luftveisplager.
RengjĂžring: Mange velger Ă„ bruke eteriske oljer som naturlige rengjĂžringsmidler. Sitron- og tea tree-olje er populĂŠre valg for Ă„ desinfisere overflater, takket vĂŠre deres antibakterielle egenskaper. De er dermed et miljĂžvennlig alternativ til kjemiske rengjĂžringsmidler.
Sikker bruk
Til tross for de mange fordelene, er det viktig Ä bruke disse eteriske oljer med forsiktighet. Noen personer kan oppleve allergiske reaksjoner eller hudirritasjon. Det anbefales derfor alltid Ä gjÞre en patch-test fÞr man bruker nye oljer pÄ huden. Gravide kvinner og personer med visse helseproblemer bÞr ogsÄ konsultere lege fÞr de bruk.
Hvordan velge kvalitet
NÄr man skal kjÞpe eteriske oljer, er det viktig Ä velge produkter av hÞy kvalitet. Se etter oljer som er 100 % rene og organiske, uten tilsetningsstoffer eller syntetiske ingredienser. Dette sikrer at man fÄr det man betaler for, og at man unngÄr mulige skadelige stoffer.
Blanding og oppbevaring
Noen liker Ä blande forskjellige eteriske oljer for Ä skape unike dufter og effekter. Det er imidlertid viktig Ä kjenne til hvilke oljer som i sÄ fall kan blandes trygt. Oppbevaring er ogsÄ viktig; oljene bÞr holdes i mÞrke glassflasker og oppbevares pÄ et kjÞlig, tÞrt sted for Ä bevare kvaliteten. UnngÄ Ä utsette dem for direkte sollys eller hÞye temperaturer, da dette kan forringe egenskapene.
Fremtidige trender
Med den Þkende interessen for naturlige helseprodukter, kan man forvente at bruken av eteriske oljer vil fortsette Ä Þke. Ny forskning pÄ deres potensielle helsefordeler, samt en Þkt bevissthet om miljÞvennlige alternativer, vil trolig fÞre til at flere inkluderer dem i hverdagen. Den digitale tidsalderen gir ogsÄ tilgang til et stÞrre utvalg av produkter og informasjon, noe som gjÞr det enklere for folk Ä lÊre og eksperimentere med forskjellige typer.
Konklusjon
Eteriske oljer representerer mer enn bare en kortsiktig trend; de har en rik historie og en rekke bruksomrÄder som kan forbedre livskvaliteten i en stresset hverdag. Enten du er interessert i aromaterapi, hudpleie eller naturlige helsemetoder, kan disse oljene tilby verdifulle fordeler. Som med alt annet, er kunnskap og forsiktighet nÞkkelen til Ä fÄ mest mulig ut av dem. Med riktig informasjon kan man utforske de mange mulighetene og finne de beste bruksomrÄdene som passer til ens individuelle behov og preferanser.  Vi i Green Aroma tilbyr et bredt utvalg av 100 % naturlige eteriske oljer og vakre diffusere. Vi tror pÄ at naturlige dufter kan gi deg en bedre dag og en bedre atmosfÊre i hjemmet. Du er hjertelig velkommen til Ä besÞke vÄr nettbutikk!
1 note · View note