#svenska lagar

[andiatas]

H.M. The King's Christmas Speech 2023

Kungl. Slottet, Stockholm

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet. Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scout­sammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.” Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.

Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.

Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.

Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.

Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.

Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.

I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.

Blått och gult är också färgerna i vår flagga. Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika. Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.

Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var kung Karl XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas – och icke med våldsverk”.

En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.

Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.

Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:

”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”

Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.

Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.

I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.

Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.

Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.

Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp.

Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!

[idagnyheter]

Från prisjämförelsesajt till pensionsspecialist – idag nyheter

Svenska Fribrevsbolaget har gått från prisjämförelser till att hjälpa svenskar att samla in sina pensionspengar för en högre framtida pension. Deras resa speglar innovation och anpassning till nya lagar som förändrade spelplanen. – Vi insåg att ‘här finns en lucka’, säger grundaren Mattias Fellenius. Få grepp om din pension – samla ditt sparande hos Svenska Fribrevsbolaget Svenska…

[eton75]

### Förståelse av rasism och kulturella spänningar i Sverige: Ett personligt perspektiv

Sveriges historia av rasism är obestridlig, men som svart man och svensk medborgare ger mina erfarenheter en mer nyanserad bild. Även om landet har mött utmaningar med integration och kulturella spänningar, särskilt med ökningen av invandringen, har jag funnit att de flesta svenskar inte är öppet rasistiska. Artighet och respekt kännetecknar ofta deras interaktioner, särskilt när de inser att någon är välartikulerad, välklädd och välutbildad.

Min upplevelse har underlättats betydligt av min övre medelklass brittiska accent, till skillnad från de svårigheter som många invandrare, som är flyktingar och anländer med lite, möter. Den fientlighet de möter handlar ofta mer om klasskillnader och upplevda belastningar på välfärdssystemet än ren rasism. Den dramatiska ökningen av invandringen under de senaste tjugosex åren har utan tvekan fört kulturella och religiösa spänningar till ytan. Många svenskar känner att deras gästfrihet har prövats, särskilt när nykomlingar verkar införa sina egna sedvänjor och lagar, såsom sharialagar, som starkt kontrasterar mot svensk sekularism.

Sverige, ett homogent samhälle med en rik kulturell historia, befinner sig i en situation där det måste navigera dessa komplexa förändringar. Även om arbetsdiskriminering existerar och arbetsmarknaden kan vara ovälkomnande för utomstående, har jag ofta funnit att svenskar är förvånansvärt accepterande när de inser att någon är en integrerad del av deras samhälle. Den initiala fientligheten försvinner ofta när de inser att personen i fråga är en registrerad medborgare som respekterar svenska lagar och seder.

Mina personliga erfarenheter i Sverige har mestadels varit positiva, och jag tror att det är viktigt att dela dessa för att motverka de negativa berättelserna. Sverige är långt ifrån att likna Apartheid-Sydafrika eller djupa södern i Amerika. Det är ett land som genomgår betydande sociala förändringar och reagerar på nya kulturella dynamiker. Att förstå detta sammanhang är avgörande för ett balanserat perspektiv.

Jag hoppas att mina insikter hjälper till att belysa komplexiteten av rasism och kulturella spänningar i Sverige och främjar en mer informerad och empatisk diskussion.

#Sverige #RasismISverige #KulturellaSpänningar #Invandring #Integration #PersonligUpplevelse #SvartISverige #SvensktSamhälle #KulturellFörändring #RespektOchArtighet

[matmamma]

Tacos med asiatisk touch

Om det finns någon utländsk maträtt som verkligen slagit av hos svenska folket (förutom pizza förstås!) så är det tacos. Tacos är sedan åratal den nya fredagsmiddagen i många svenska hem och älskas av både unga och gamla. Vare sig man kör den numera klassiska varianten med köttfärs och färdiga kryddmixer serverade med tillbehör i hårda tacoskal eller lagar mer avancerade varianter som tacos al…

[vintage-sweden]

Mugshot of Nils Santesson, 1907, Sweden. He was a well-known tinsmith. He was arrested and later convicted to 10 months of penal labour for a public morality crime (homosexuality.) The law against homosexuality was rarely enforced at this time but this case had unusual circumstances; an 18-year-old tinsmith apprentice attempted suicide and in the suicide note, he accused Nils of seducing him and ruining his “body and soul.”  The sentence was viewed as unusually harsh by some and inspired debate in the media about the law; however, homosexuality was not decriminalized until 1944.

[hot-glue-art]

the swede ended up having to eat his cursed pizza all by himself :(

EDIT: THERE IS NOW A FANFIC!!!! by me (in swedish)

Den Svenska Skammen (441 words) by a_waste_of_time_and_hot_glue Chapters: 1/1 Fandom: Our Flag Means Death (TV) Rating: General Audiences Warnings: No Archive Warnings Apply Characters: The Swede (Our Flag Means Death), Crew of the Revenge (Our Flag Means Death) Additional Tags: svensk socialrealism, Crack Summary: Svensken bestämmer sig för att riktigt imponera på sin idol, den hänsynslöse piratkaptenen Svartskägg! Därför så lagar han såklart Sveriges inofficella nationalrätt: currybananpizza!

[idonotexplain]

Ägget har länge varit en stark symbol för påsken och under påskveckan äter svenska folket hela 50 miljoner ägg.Men ägg är populärt hela året och 64 procent av svenskarna äter ägg flera gånger i veckan. Tillsammans med mjölk är ägg också det livsmedel som är viktigast att alltid ha hemma i kylen, enligt en färsk undersökning.Mängder av äggPåsken består av ägg i alla möjliga färger och kreationer. Traditionen med ägg till påsk har sitt ursprung i kristendomen. 40 dagar före påsk infaller den kristna fastan då det inte var tillåtet att äta ägg. Samtidigt började våren ta fart och de allt ljusare dagarna gav signaler till hönsen att det var dags att börja värpa. Till påskhelgen fanns det därför ägg i mängder att njuta av.Än idag är ägget populärt på påskbordet, bara under påskveckan köper vi över 3 000 ton ägg vilket motsvarar cirka 50 miljoner ägg. Totalt säljs 130 000 ton ägg på ett år, vilket i snitt är 2 500 ton ägg i veckan, men då räknas även högtider som jul och midsommar in i dem. ..Ägg - en vitaminboostÄgg är en riktig vitaminboost som innehåller nästan alla näringsämnen som kroppen behöver. Det enda som saknas är vitamin C och kolhydrater. Vitamin D är ett viktigt vitamin som finns i ägg och det har många brist på efter det mörka vinterhalvåret. Ägg innehåller dessutom en speciellt effektiv form av vitaminet, vilken har visat sig ha fem gånger så hög aktivitet jämfört med det D-vitamin (D3) som ofta anges i livsmedel.Ägg innehåller också kolesterol men de flesta kan äta flera ägg om dagen utan att kolesterolvärdena påverkas negativt. Anledningen är att friska människor har en kontrollmekanism som gör att kroppens egen produktion av kolesterol minskar när man äter mat som innehåller kolesterol. .Hälften av svenskarna vill alltid ha ägg hemma Klimatpåverkan har blivit en fråga även för äggkonsumenter men samtidigt ser man att ägg fortsatt är ett av de viktigaste livsmedlen för svenskarna att ha hemma i kylen.48 procent av svenska folket att ägg är ett av de viktigaste livsmedlen att alltid ha hemma i kylen. Mjölk toppar listan, men ligger endast en procent över ägg. Hos kvinnor är det ägg som ligger etta på listan med hela 56 procent.

Vi har ätit ägg sedan lång tid tillbaka. Människan började föda upp höns för omkring 4 000 år sedan. Dagens tamhöns härstammar från vilda höns i Indien och Sydostasien.•Äggen är fullproppade med protein och större delen finns i den tjocka vitan närmast gulan. Gulan ger också ett bra tillskott av vitaminer som A, E, D och mineraler som järn och selen.•Ägg innehåller alla de nio essentiella aminosyror som kroppen inte själv kan tillverka.•Ett ägg innehåller 7 gram protein och 0 g kolhydrater.•Svenska värphönor lever i fyra olika system – inredda burar, frigående inomhus, frigående utomhus eller i ekologisk produktion.•Ekologisk produktion innebär en beläggning på max sex höns per kvadratmeter, alltså något lägre än övrig frigående produktion. Dessa hönor har naturligtvis också möjlighet att röra sig fritt i stallet samt att sprätta utomhus. Minst 95 procent av fodret ska dessutom vara ekologiskt odlat.  

 Så lagar du det perfekta äggetKoka äggIngredienser: Valfritt antal ägg, vattenGör så här: Lägg äggen i en kastrull och fyll på med minst 10 cm vatten. Värm vattnet tills det kokar. Använd en äggklocka för bästa resultat.•Hårdkokt ägg med fast gula: 6-7 minuter•Mediumkokt ägg med krämig gula: 3-5 minuterEtt större ägg kräver lite längre koktid än ett litet. Häll bort vattnet från kastrullen. Spola ägget omgående I kallt vatten för att kokningen ska avstanna.Steka äggIngredienser: 1 ägg, 2-3 teskedar fast matfett (margarin eller smör), eller 1 tesked vegetabilisk oljaGör så här: Lägg 2-3 teskedar margarin eller smör alternativt 1 tesked vegetabilisk olja i en stekpanna och låt stå medelhög värme. Knäck i ägget/äggen när matfettet fräst färdigt och fått en gyllengul färg. Stek ca. 1 minut per sida, eller till dess att äggvitan stelnat. Om du vill bli av med överskottsfett, lägg det färdigstekta ägget på en bit hushållspapper.

[nettypeter]

Onsdag eftermiddag 13 november

Tiden går alltför fort. Ikväll har vi varit här i fyra veckor utan att åldras en dag. Bara dryga två och en halv vecka återstår innan vi är hemma i kyliga Norden igen. Idag har hustrun och redaktören haft en tämligen lugn dag utan golf. Dagens förlustelse har bestått av besök på El Ejido marknad och några strandhugg i klädbutiker, det sistnämnda för att tillfredsställa makans särskilda behov av att kontrollera att hon följer det senaste modet. Hon tycks ligga någorlunda rätt i fas eftersom inköpet stannade vid en inte alltför dyr scarf.

På marknaden förstärktes och kompletterades matförrådet med oliver, vindruvor och blandade nötter. Oliver är lämpligt för att förebygga kramp. Läkarvetenskapen påstår att det är lika verkningsfullt att förtära fem oliver om dagen som att äta magnesiumtabletter om man har benägenhet att få nämnd åkomma. Redaktören sätter därför i sig minst nämnda dagliga dos gärna i sällskap med någon annan för kroppen välbehövlig dryck.

I söndags eftermiddag inbjöd Margarete och Kenta, två trevliga och gästvänliga veteraner hos Trivselgolf, till invigningspartaj i sin nya lägenhet. Ett antal gäster/vänner lät sig väl smaka på rikligt med ost, diverse andra små läckerheter samt vin och/eller öl. Humöret var på topp redan från start men sorlet steg i takt med att solnedgången närmade sig. Tänk att ljuset kan ha sådan inverkan på människans stämningsläge.

Senare på kvällen vankades det gåsamiddag på restaurang Hongkong. Tyvärr tvingades Netty utebli p.g.a. känning från sin av och till uppdykande yrsel. Redaktören ville stanna hemma men hustrun envisades med att han skulle ledsaga skåningarna till deras traditionella och rituella måltid. Så blev också, efter lång övertalning, fallet. Först förbereddes middagen med några drycker hos Johnny under en timmes åsiktsutbyte i hans lägenhet. Därefter bar det av i någorlunda samlad trupp till utspisningslokalen. Gåsen saknades men hade, som de svenska sydlänningarna brukar acceptera här nere, ersatts med pekinganka och några tunna, pannkakslika risblad. Som tur var uteblev svartsoppan eller något substitut till denna förrätt helt och hållet.

Vi har spelat golf också. I förrgår gjorde vi upp om månadens par, en tävling över nio hål foursome och nio hål Irish greensome. Vare sig våra spelpartners Maggan och Todde eller hustrun och Mr P.  kommer vid kommande fredags prisutdelning att koras till månadens par. Vi fick denna gång nöja oss med en välsmakande engelskinspirerad brunch direkt efter avslutad tävling. 

Igår blev det en sällskapsrunda med Anders från Åre. Hans hustru Margareta kan tyvärr inte spela golf f.n. då hon håller på med en intensiv rehabilitering från en långdragen kroppsskada. Hon ledsagade oss dock under rundans första nio hål och lät sig imponeras över allas vårt utmärkta spel. Succén fortsatte inte de sista nio hålen, sannolikt beroende på lång väntan vid varje hål. Golfarrangören Golf Plaisir, som också har många gäster i Almerimar, hade en scrambletävling med start på vårt hål 10. Starttiderna hade tyvärr inte synkroniserats på rätt sätt  med våra. Redaktörens, och för den delen också flera andra kloka homo sapiens, menade att felet berodde på att Golf Plaisirs deltagare inte ville starta lika tidigt på morgonen som vi pigga Trivselgolfare. Troligen fick dessa lite bortskämda resenärer äta sin hotellfrukost i lugn och ro innan de gav sig ut på banan. Vi Manuelfostrade Trivselgolfare ställer väckarklockan, lagar själva vår  frukost och infinner oss tålmodigt på första tee när ljuset tillåter att första bollen kan drivas iväg långt ut på fairway. 

I morgon har vi eftermiddagsstart och slipper förhoppningsvis kollision med konkurrenterna. Nog för denna gång. Vi hörs.

[petpri]

Vadå NPM?

Det svenska välfärdssamhället förändrades i stor utsträckning under 1900-talet. Från hushållens, marknadernas och det privata samhällets sfärer till den offentliga byråkratin och professionella organisationer. Jämlikhet och effektivitet förenades. Utbyggnaden av folkhemmets välfärdsstat på 1950-talet fortsatte i stora reformer för socialpolitik och ekonomisk politik med inkomstutjämning och skapande av en omfattande medelklass under 60- och 70-talet. (Svensson 1998). Staten drev samhällsutvecklingen med rationella metoder med det allmännas intresse i fokus. Styrningen av välfärden krävde en omfattande byråkrati med regelstyrning och anslagsförfarande utan krav på uppföljning av resultat eller ekonomi. Svensson fortsätter teckna förändringen av välfärden genom att beskriva att den offentliga sektorn vid slutet av 1970-talet ansågs vara för omfattande och skattetrycket för hårt. Den regelstyrda statsapparaten och den klassiska förvaltningsmodellen ansågs stel, okänslig för människors behov och svårstyrd. Rörelser som betonade individen framför kollektivet fick stort genomslag, till exempel ”public-choice” som sätter individens ansvar och val av tjänster på en marknad i fokus (Ahlbäck Öberg & Widmalm 2013). Marknadsresonemang, avreglering, målstyrning istället för regelstyrning, decentralisering och brukarmedverkan är begrepp som lyfts i svenska utredningar på 1980- och 1990-talen (Svensson 1998; Lilja 2014; Dahlstedt & Fejes 2018). En utredning kallad Maktutredningen för fram en annan syn på demokrati och styrning: utgångspunkten är den fria och ansvarstagande individen. (Dahlstedt & Fejes 2018). Denna förändrade syn sammanföll med en ekonomisk kris i början av 1990-talet. Välfärden lämnades stegvis över från det offentliga till marknaden och individen.

New Public Management New Public Management (NPM) blev för svenskt vidkommande en viktig lösning på flera problem: den tidigare bristen på ekonomisk styrning och uppföljning, brukarval och marknaden som leverantör av offentlig service samt önskemålen om att granska och utvärdera arbetet i den offentliga sektorn. (Svensson 1998; Krantz 2009; Ahlbäck Öberg & Widmalm 2013). Det senare tilltog alltmer i takt med att den nya styrningen infördes. Bakgrunden till NPM är neo-institutionell ekonomisk teori om nyttomaximering och idén om ett ”vetenskapligt ledarskap” som fördes samman och blev vägledande för styrning av offentlig verksamhet runt om i världen (Hood 1991). Kortfattat kan man säga att NPM förespråkar en tydligare styrning där offentliga resurser ska utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt. Och det var just i effektivitetens namn som NPM sakta med säkert etablerade sig som styrfilosofi inom den offentliga sektorn. NPM innebar att kommuner och landsting blev friare att disponera sina resurser med regelbunden och detaljerad uppföljning. För de professionella innebar NPM att de gjordes delaktiga i arbetsorganisationen och ansvariga för mål och resultat på ett nytt sätt (Brante et al. 2015).

New public management baseras på rationell-legal och hierarkisk auktoritet (regler) till skillnad från kollegial auktoritet (kunskap och etik), praktiserad av yrkesutövarna. Den strävar efter standardiserade procedurer till skillnad från kollegial kontroll av arbetet (Brante et al. 2015, s. 148).

Lingard och Ozga (2007) belyser vilka effekter NPM har haft på nationell politik:

Usually this new management within the state has been framed by a contemporary version of neoliberal politics and economics, which privilege the market over the state and indeed want to marketise aspects of the state and its policies […] and which regard competition and individual responsibility as central to the production of a buoyant economy and society. This neoliberal state steers at a distance via policy frameworks through an emphasis on product accountability, resulting in the rise of a culture of performativity and audit. (Lingard & Ozga 2007, s. 3)

Rothstein (2002) menar att hög grad av handlingsutrymme för de professionella kan orsaka problem för organisationen och politiska beslut kan frångås i själva tillämpningen av de professionella. Liljegren & Parding (2010) skriver att det finns problem med kollegialitet som styrningsverktyg eftersom det ofta innebär en stark lojalitet mellan de professionella. Det finns alltså behov av att styra och kontrollera de professionella. I litteratur om professionalism talas om två begrepp: yrkesprofessionalism och organisationsprofessionalism. Parding & Liljegren (2017) understryker att begreppen är teoretiska konstruktioner för att lyfta fram en rad resonemang och motsatserna i sina rena former är sällsynta. Evetts (2006a) menar att yrkesprofessionalism innebär en kollegial kontroll av kvaliteten på arbetet, en kunskapssyn baserad på tyst kunskap som de professionella fått genom högre utbildning och socialisation in i yrket samt förtroende för de professionellas eget omdöme i arbetet. Organisationsprofessionalism bygger på en byråkratisk kontroll av de professionella, att dokumenterad kunskap används och att de professionella kan hållas ansvariga (Evetts 2006). Liljegren & Parding (2010) menar att organisationsprofessionalismen inte enbart bygger på externa kontrollmekanismer utan även på att yrkesutövarna internaliserar styrningsramarna. De jämför med Foucaults begrepp governmentality och delen med självstyrning.

Lilja (2010) menar att det finns stora likheter mellan NPM och det som Evetts (2006) kallar för organisationsprofessionalism och att det finns ett tydligt drag av professionalism i tankarna bakom NPM. Den professionelle inom ramen för NPM är i större utsträckning någon som har en ledande befattning kopplat till ett större personligt ansvar, menar Lilja (2010). Evetts (2003) menar att det finns strävanden i styrningen mot att knyta samman yrkesprofessionalism med organisationsprofessionalism.

[…] professionalism is being used as an ideological instrument and a mechanism to promote and facilitate occupational change. In effect, professionalism is being used to convince, cajole and persuade employees, practitioners and other workers to perform and behave in ways which the organization or the institution seem to be appropriate, effective and efficient. (Evetts 2003, s. 411)

Lövgren (2007) har använt Foucaults governmentality-perspektiv för att beskriva införandet av den nya styrningsrationaliteten. Den karaktäriseras av att de styrande har kunskap om de styrda. Detta gäller samtidigt som de styrda kan bestämma sitt agerande. Det blir en styrning som kan ses som utifrånstyrd och självreglerande (självstyrning). Nilsson (2008) skriver att Foucault menar att styrning av verksamheter fungerar på två olika sätt parallellt. Begreppet governmentality bygger på en sammanskrivning av styra och inställning. Enligt Nilsson menade Foucault att styrningen måste ses som en praktik syftande till att forma, leda eller påverka hur människor beter sig. Det kan då även handla om att ”styra sig själv”. Asp-Onsjö (2011) skriver att Foucault delade in governmentality i två skilda styrningsteknologier, den suveräna som utgör lagar, förordningar och straff samt den disciplinära som bland annat verkar genom individens strävan efter normalitet. Individen styr sig själv inom de av samhället givna ramarna (självstyrning/självbehärskning). Det finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa teknologier för styrning och de verkar samtidigt. 

Decentralisering i svensk skola Med början under 1980-talet och med framläggande av en proposition i riksdagen 1990 beslutades om en ny ansvarsfördelning för skolan – stat, kommun, skolor och rektorer samt lärare. Samma år överfördes även skolans personal till kommunerna. Riktade statsbidrag till skolan togs bort ett par år därefter. Decentralisering, lokalt ansvar och lokalt utvecklingsarbete betonades (Jarl et al. 2018). Decentraliseringen var även en strategi för att avlasta den statliga budgeten. Det finansiella ansvaret flyttades från stat till kommun (Pierre 2018). I statliga utredningar betonades att lärare som grupp skulle professionaliseras och att lärare (och skolledare) skulle ges utökat ansvar för resultatet. Det talas om ”en ’ny lärare’ som är självstyrd mer än styrd av externa anspråk och som måste bli delaktig i den professionella kunskapsbasen” (Krantz 2009, s. 82). Lärare ska bland annat vara delaktiga i pedagogisk utveckling, bli bättre på att argumentera för sin sak och se till att lärsituationerna uppfattas som meningsfulla samt konkretisera och precisera målen på ett bättre sätt (Krantz 2009). Det införs en ny läroplan, uppnåendemål och strävansmål för ämnen i grundskolan, ett nytt betygssystem och lärarutbildningen förändras. Sammantaget är det en stark betoning på yrkesprofessionalism.

Styrningens utformning kräver en lärarprofession som är mer lyhörd, flexibel, ansvarstagande och som är villig att professionaliseras genom att bli mer reflekterande och inriktade på en skola för bildning. (Krantz 2009, s 161) 

Kritik mot decentralisering av svensk skola Fredriksson (2018) menar att yrkesprofessionalism kräver en gemensam kunskapsbas och etik. Det är svårt för lärare att utveckla detta i ett skolsystem som samtidigt bygger på marknaden som styrmodell. Den kräver konkurrens mellan skolor, vilket gör att det inte delas kunskaper och erfarenheter mellan skolor och lärare (Fredriksson 2018). Jarl (2018) skriver att systemet med makt och ansvar fördelat på flera olika nivåer och mellan aktörer skapar ett beroende som är större än i tidigare hierarkiska modeller för styrning. Att ge ökat handlingsutrymme till lärare är positivt ur verksamhetsperspektiv, men ur demokratiperspektiv kan det bli ett för stort utrymme (Jarl 2018). Spänningen mellan yrkesprofessionalism och organisationsprofessionalism är påtaglig. Decentralisering, lokalt handlingsutrymme och målstyrning kan inte betraktas som tillräckliga förutsättningar för att enskilda skolor ska utvecklas, menade Riksrevisionsverket (1998). Krav på likvärdig utbildning och rättssäkerhet leder till att skolor, lärare och skolledare måste utveckla hur det arbetas med resultatuppföljning och information om bedömning och betygssättning. Det talas om att likvärdighet i bedömning och betygssättning är styrsystemets svåraste uppgift (Krantz 2009).

Dokumentation, inspektion och ansvarsutkrävande Krantz (2009) pekar på att krav riktas mot lärare och skolor att dokumentera mer. Det märks i till exempel kraven på kvalitetsredovisningar och reformen med individuella utvecklingsplaner (IUP) för grundskolan som infördes 2006 (Krantz 2009). Parding & Liljegren (2017) menar att IUP är ett sätt för staten att utöva byråkratisk kontroll över lärarna, då utvecklingsplanen formaliserades och att det knöts betygsliknande omdömen till den. Med andra ord kan reformen med IUP ses som en ökad organisationsprofessionalism.   Nordin (2012) menar att internationella kunskapsmätningar uppmärksammas allt mer, rankninglistor av skolor publiceras i media och inspektionen av skolor tar fart. Det fria skolvalet, elevpeng och konkurrens om elever mellan skolor i kombination med alarmerande rapporter om elevers låga kunskapsnivå och om brister i skolor, lärarbrist och offentlig ekonomi i gungning leder till att krisen i skolan blir en sanning (Nordin 2012). År 2006 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en utredning med uppgiften att genomföra en grundlig översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem. Betänkandet Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (Utbildningsdepartementet 2007) kritiserade öppenheten kring skolans inre arbete som Skola för bildning (Läroplanskommittén 1992) lyfte fram. Grundidén i statens styrning av skolan med målstyrning och att överlämna hur-frågor till lärarna kvarstår i dagens modell för styrning. Mätning av resultat och resultatredovisning blir viktigt. Systemet får ett nytt namn: mål- och resultatstyrning. En betydligt större kontrollfunktion läggs till i styrsystemet i samband med utökade inspektioner. Det är en rörelse från öppenhet/pluralism mot standardisering (quality certification, kvalitetsindikatorer och inspektionssystem (Granström 2011). Till detta fogas en tydlig idé om utkrävande av ansvar. En viktig skillnad är statens minskade tillit till lärarnas profession och deras förmåga att fatta välgrundade beslut om undervisningen, analysera effekterna och att förbättra och utveckla den samma (Carlgren & Klette 2008). En annan del som betonas är att den deltagande målstyrningen har inbyggda brister och särskilt uppdelningen av uppnående- respektive strävansmål anses problematisk (Krantz 2009). 

I talet om en neokonservativ utbildningspolitisk orientering mot slutet av 2000-talets första decennium ryms också tendenser till att styrningen av skola alltmer tar utgångspunkt i både en input- och outputstyrning. I forskningen talas det om en recentralisering med utgångspunkt i en essentialism och nypositivism. I den politiska diskussionen om vikten av ordning och reda och att inte alla ska bli akademiker ses hur en nygammal differentiering om rätt man på rätt plats tar form. Mot slutet av tidsperioden blir det också mindre tydligt hur lärares yrkespraktik är att förstå som reflekterad liksom på vad sätt lärare utgör en reflekterande praktiker och deltagande målstyrare (Krantz & Fritzén 2013, s. 30)

Ett system som kännetecknas av input medger inte så stor variation på hur lärare utför sitt arbete. Lärarna betraktas som tjänstemän och vägen in i professionen är ganska smal. Resurser för skolor och lärare är standardiserade och läroplanen är tämligen strikt. I relation till den strikta kontrollen av vad som ”stoppas in i systemet” förekommer det relativt liten kontroll av lärarna under deras karriär. Omvänt gäller att ett system som karaktäriseras som output medger variation av hur lärarna arbetar. Priset för detta är en rigorös kontroll ”från utsidan”, utanför professionen av tex inspektörer och forskare.

Montin (2015) menar att NPM fick stort genomslag i Sverige på 2000-talet. Sverige gick från en förvaltningskultur bestående av tilltro till en kultur av misstroende. En bärande del i styrningen handlar om granskning (Montin 2015; Montin 2016). ”Om de aktörer som granskningen riktar sig mot vore att lita på fullt ut skulle det inte behövas någon granskning” (Johansson & Karlsson 2013, s. 44). NPM kan knytas till organisationsprofessionalism. En följd av NPM i välfärden blev att det växte fram mer hierarkiska organisationer. Detta innebar att professioners traditionella sätt att styra sin verksamhet blev mer byråkratiska eller marknadsbaserade (Brante et al. 2015; Jonnergård & Erlingsdottír 2008). En stark granskningsfunktion innebär att ”[…] de professionellas egenstyrning eller autonomi minskar, medan den granskande styrningen ökar […].” (Brante et al., 2015 s. 172).

Wahlström (2009) belyser att när mål- och resultatstyrningen diskuteras i utredningen Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (Utbildningsdepartementet 2007) så problematiseras inte de grundläggande förutsättningarna med styrsystemet. Vidare pekar Wahlström (2009) även på att det system som betonat nödvändigheten av utvärdering och uppföljning endast har utvärderats i liten utsträckning. Lindgren (2008) lyfter fram problem kring skolans mål- och resultatstyrning och de omfattande utvärderingar och mätningar som görs av kommuner och myndigheter inom skolområdet. Politiken formulerar mål och vill med utvärderingar och kvalitetsmått kunna följa upp och styra utvecklingen i verksamheten. Om beskrivningen av måluppfyllelsen som ges politiker är otydlig, måtten oklara och mätfel förekommer så haltar styrningen. Ofta ägnar sig skolor och lärare åt det som mäts. Wahlström (2009) skriver bland annat om att de nationella proven har påverkat innehåll och fokus i undervisningen. En inspektions- och nationella provkultur leder till ökad självstyrning för lärare, en norm om den goda skolan och den goda undervisningen utvecklas.

I styrdokument från 1990-­talet och år 2000 används begreppen professionell, professionalism och professionalisering i sammanhang där lärare med ”inre styrnings­ mekanismer” ska utveckla en bra undervisning och en god skola (Fransson 2012). 2008 presenteras utredningen om lärarlegitimation. I utredningen märks en förändring i användandet av ” professionella lärare”. Då används begreppet i sammanhang av kontroll och kvalitetssäkring av lärarna. Lärares professionalitet som möjliggörare av utveckling beskrivs från början med inre styrningsmekanismer som till exempel engagemang, lojalitet och omtanke. Förändring görs till yttre drivkrafter och kontroll till exempel att krav tydliggörs och sanktionsmöjligheter införs (Fransson 2012).

Frostensson (2012) skriver att de senaste decenniernas reformer av skolan enligt de flesta forskare har inneburit en avprofessionalisering av lärarkåren. Till stor del handlar detta om förlorad professionell autonomi, friheten att kollegialt inom professionen styra över innehåll, form, kunskapsbas och utvärderingskriterier. Vidare menar Frostensson att det har skett en tilltagande fragmentering av lärarprofessionen. Huvudmäns och skolledningars styrambitioner och pedagogiska ideal påverkar lärarnas autonomi.

Brante et al. (2015) redovisar bland annat en enkätstudie riktad till professioner i Sverige 2010. Femton yrken ingick och 8 980 personer ingick i bruttourvalet. 55,6% svar inkom i undersökningen. Frågor ställdes om bland annat styrning, innehåll i arbetet, inflytande och autonomi. Forskarna tolkar svaren som att de professionella upplever en ökad extern styrning, professionella inom offentlig välfärd i högre omfattning än de i privat verksamhet. Majoriteten av de professionella uppfattar en hög grad av autonomi, legitimitet och kollegial granskning. Det finns inget linjärt samband mellan ökad styrning och minskad autonomi. Forskarna förklarar resultaten med hjälp av diskrektionsbegreppets två dimensioner (social och kognitiv) vilket innebär att den professionelles utrymme att förhålla sig till lagstiftning, riktlinjer och organisatoriska förutsättningar direkt påverkas av extern styrning. Den professionelles kunskaper och erfarenheter påverkas i mindre grad av extern styrning och upprätthålls bland annat genom kollegialiteten. Forskarnas analys visar att professionella uppfattar att de kan utföra sina arbetsuppgifter på det sätt som de anser vara rätt. De uppfattar en hög grad av egenstyrning (autonomi), med undantag för sjukvården och lärargruppen. Noterbart i sammanhanget är att lärare i undersökningen är den yrkesgrupp som i sitt professionella agerande upplever sig vara mest begränsad av ekonomiska begränsningar. De är också den grupp som uppfattar sig ha minst möjlighet att påverka arbetsschema, arbetstakt, pauser och förändringar på arbetsplatsen. En stor del av de professionella uppfattar att administrationen har ökat. Lärare, läkare och sjuksköterskor är de yrkesgrupper där flest har svarat ökad administration.

Agevall et al. (2017) skriver att lärarprofessionen framträder som utsatt av ett korstryck av anspråk från den politiska nivån och från bland annat vårdnadshavare.

Förutsättningarna för lärare att ta ett aktivt ansvar och för att skapa tillit för att verksamheten bedrivs professionellt kan fortsatt påverkas negativt av den diskurs som betonat kvalitet, kontroll, effektivitet, konkurrens och resultat. […] De senare årens styrning har förutsatt ett reducerat professionellt tolkningsutrymme och det finns det som talar för att styrningen framgent kan innebära en förstärkt statlig initierad kunskapsstyrning som bl.a. tar sin utgångspunkt i sammanställning och spridning av systematiska översikter om vad som anses evidensbaserat för att uppnå bättre resultat […] (Agevall et al 2017, s. 174)

Referenser Ahlbäck Öberg, S. & Widmalm, S., 2013. NPM på svenska, I: M. Zaremba. Patientens pris. Ett reportage om den svenska sjukvården och marknaden. Stockholm: Weyler., ss. 122-156.

Agevall, L., Jonnergård, K. & Krantz, J., 2017. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? – Om dokumentstyrning av professioner. Växjö: Linn��universitetet.

Brante, T., Johansson, E., Olofsson G. & Svensson, G. L., 2015. Professionerna i kunskapssamhället. Stockholm: Liber.

Carlgren, I., Klette K., 2008. Reconstructions of Nordic Teachers: Reform policies and teachers`work during the 1990s. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 52, No. 2, April 2008, ss. 117-133. DOI: 10.1080/00313830801915754

Carlgren, I. & Marton, F., 2000. Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Dahlstedt, M. & Fejes, A., 2018. Skolan och marknaden, I: M. Dahlstedt & A. Fejes (red). Skolan, marknaden och framtiden. Lund: Studentlitteratur. Ekholm, M., 2008. Rektor i ett historiskt perspektiv, I: Vägval i skolans historia, Tidskrift för föreningen för Svensk Undervisnings­historia. Årg. 8, nr. 4, s. 3-6

Evetts, J., 2003. The Sociological Analysis of Professionalism. Occupational Change in the Modern World. International Sociology, Volym 18 (2), ss. 395-415. DOI: 10.1177/0268580903018002005

Evetts, J., 2006a. Organizational and occupational professionalism: The challenge of new public management. u.o., Paper presented at the XVI World Congress of Sociology. Durban, South Africa.

Evetts, J., 2006b. Short note: The sociology of professional groups: New directions. Current Sociology, 54 (1), ss. 133-143. DOI:10.1177/0011392106057161

Foucault, M., 2004. Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv förlag.

Fransson, G., 2012. Professionalisering eller deprofessionalisering? Positioneringar och samspel i ett dilemmatic space. I: C. Gustafsson och G. Fransson (red.), Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte på lärarlegitimation (ss. 261-285). Gävle: Gävle University Press 

Fredriksson, A., 2018. Läraryrket och den politiska styrningen av skolan. i: J. Pierre, red. Skolan som politisk organisation. Lund: Gleerups, ss. 165-184.

Frostensson, M., 2012. Lärarnas avprofessionalisering och autonomins mångtydighet. Nordiske organisasjonsstudier, Vol. 14, nr 2, ss. 49-76.

Granér, R., 2004. Patrullerande polisers yrkeskultur. Diss. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan. 

Granström, K., 2011. Vad är värt att utveckla i skolan – vem bestämmer. i: R. Thornberg & K. Thelin, red. Med ansiktet vänt mot Europa - Perspektiv på skolutveckling. Stockholm: Lärarförbundet, Skolverket, Sveriges Skolledarförbund, ss. 24-36.

Hood, C., 1991. A public management for all seasons? Public Administration, 69, 3-19. DOI: 10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x.

Jarl, M., Kjellgren, H. & Quennerstedt, A., 2018. Förändringar i skolans organisation och styrning. i: J. Pierre, red. Skolan som politisk organisation. Lund: Gleerups, ss. 23-48.

Johansson, V. & Karlsson, L., 2013. Granskning som möjlighet och hot. i: V. Johansson & L. Karlsson, red. Uppdrag offentlig granskning. Lund: Studentlitteratur.

Jonnergård, K. & Erlingsdottír, G., 2008. Mellan autonomi och kontroll – om professionella strategier, legimitet och identitet vid införandet av nya kontrollformer. i: Jonnergård, K., Funck, E. K & Wolmersjö, M. När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö University press, ss. 38-57.

Jonnergård, K., Funck, E. K & Wolmersjö, M., 2008. Professionell autonomi som risk och möjlighet, i: Jonnergård, K., Funck, E. K & Wolmersjö, M. När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö:Växjö University press, ss. 9-20.

Krantz, J., 2009. Styrning och mening – anspråk på professionellt handlande i lärarutbildning och skola. Diss. Växjö: Växjö University press.

Krantz, J., & Fritzén, L., 2013. Lärarprofessionens kollektiva självbild: Som den framträder i Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet 1990 - 2010. Växjö: Linnéuniversitetet.

Lilja, P., 2010. Professionalism som policy - om globalisering, staten och läraryrkets professionalisering. Malmö: Malmö högskola. Paper presenterat på konferens för Svenska nätverket för professionsforskning. 

Lilja, P., 2014. Negotiating teacher professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden’s Teacher Unions. Diss. Malmö: Malmö University.

Liljegren, A. & Parding, K., 2010. Ändrad styrning av välfärdsprofessioner - exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, Volym 17, Nr 3-4, ss. 270-288.

Lingard, B. & Ozga, J., 2007. Globalization, Education Policy and Politics. i: B. Lingard & J. Ozga, red. The RoutledgeFalmer Reader in Education Policy and Politics. New York: Routledge, ss. 65-82. DOI: 10.4324/9780203567203 Läroplanskommittén, 1992. Skola för bildning. SOU 1992:94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lövgren, S., 2007. Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker. I: S. Lövgren & K. Johansson (red). Viljan att styra. Individ, samhälle och styrningspraktiker. Lund: Studentlitteratur, ss. 9-23.

Madsen, T., red., 1994. Lärares lärare. Lund: Studentlitteratur.

Montin, S., 2015. Från tilltrobaserad till misstrobaserad styrning. Nordisk Administrativt Tidsskrift, (92) 1, ss. 58-75.

Montin, S., 2016. Bilaga 2 till rapport Statens styrning av kommunerna (2016:24), Stockholm: Statskontoret.

Nordin, A., 2012. Kunskapens politik - en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.

Olofsson, G., 2008. Kan professioners autonomi leda till ’professionella katastrofer’? Lobotomins uppgång och fall som exempel, i: K. Jonnergård, E. K. Funck & M. Wolmersjö. När den professionella autonomin blir ett problem. Växjö: Växjö university press, ss. 21-38.

Pierre, J., 2018. Decentralisering, styrning och värdekonflikter i skolan. i: J. Pierre, red. Skolan som politisk organisation. Lund: Gleerups, ss. 9-22.

Richard, E. & Wolmersjö, M., 2010. Förutsättningar för hantering av etiska dilemman bland första linjens chefer, I: B. Hagström & M. Söderström. Ledning och organisering av professionsstarka verksamheter. Växjö: Linnéuniversitetet.

Svensson, L. G., 1998. Professionalism och politisk decentralisering. En sociologisk studie av skolan och socialtjänsten i en kommundelsreform. Göteborg: Göteborgs universitet.

Parding, K., 2010. Lärares arbetsvillkor – handlingsutrymme i tider av förändrad styrning, Didaktisk tidskrift, Vol 19, Nr 2, ss. 95-111. 

Parding, K. & Liljegren, A., 2017. Individual Development Plans as Governance Tools – Changed Governance of Teachers’ Work, Scandinavian Journal of Educational Research, 61:6, ss. 689-700, DOI: 10.1080/00313831.2016.1188144 Riksrevisionsverket, 1998. Lokal skolutveckling - statens roll och ansvar. Stockholm: Riksrevisionsverket.

Rothstein, B., 2002. Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS.

Rothstein, B., 2007. Den effektiva skolan och ledarskapets mystik. i: J. Pierre, red. Skolan som politisk organisation. Lund: Gleerups, ss. 67-80 Utbildningsdepartementet, 1990. Om ansvaret för skolan. Prop 1990/91:18. Stockholm: Regeringskansliet.

Utbildningsdepartementet, 2007. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan - Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. SOU 2007:28. Stockholm: Regeringskansliet.

Wahlström, N., 2009. Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål- och resultatstyrd skola. Göteborg: Daidalos.

[autumnian]

svenska: verbs #1

[present form]

är - am / is / are

ser - see

kommer - come

går - go (by walking, walk)

åker - go (by means of transportation)

springer - run

skriver - write

hör - hear

sjunger - sing

säljer - sell

väljer - choose

betalar - pay

hittar - find

hoppar - jump

arbetar - work

lagar (mat) - cook 

ritar - draw

sover - sleep

köper - buy

frågar - ask

svarar - answer

gör - do

vill (ha) - want

står - stand

använder - use

pratar - talk

talar - speak

tar - take

har - have

simmar - swim

(det) regnar - it rains

har på sig - wear (har på mig: lit. ‘have on me’)

visar - show

flyger - fly

leker - play

(det) finns - exist / there is/are

skrattar - laugh

gråter - cry

stöttar - support

tvättar - wash

sitter - sit 

lyssnar - listen 

äter - eat

dricker - drink 

läser - read

vet - know

förstår - understand

tycker om - like

älskar - love

saknar - miss

[kopbitcoinsafello-blog]

Frank Schuil

Bitcoin-världen är lika spännande som stor. Därför lägger vi på Safello största vikt vid säkra system och transparenta transaktioner som följer alla regelverk och svenska lagar kring penningtvätt. Som Sveriges seriösaste aktör inom bitcoin ser vi till att varje köp går rätt till. bitcoin Our Social Pages: facebook twitter medium

[kopabitcoinsafello-blog]

Frank Schuil

Bitcoin-världen är lika spännande som stor. Därför lägger vi på Safello största vikt vid säkra system och transparenta transaktioner som följer alla regelverk och svenska lagar kring penningtvätt. Som Sveriges seriösaste aktör inom bitcoin ser vi till att varje köp går rätt till. Bitcoin Safello Our Social Pages: facebook twitter medium

[disisallforschoolnoothinrea-blog]

Romani Chib

Romani chib är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk och talas av romerna, en av Sveriges officiella minoriteter. En folkgrupp som idag lever mycket utspritt över världen, utan ett eget land. Ursprungligen kommer romerna från Norra Indien där de levde som den indiska kungens portabla armé, men lämnade området runt år 1000. Ingen vet riktigt varför romerna plötsligt valde att ge sig av. Kanske berodde det på krig, svält eller andra, liknande omständigheter.

Romerna vandrade från Indien och in i Europa där de anpassade sig till de nya länderna och dess språk. Exempelvis så lånade de in nya ord de stötte på och därför består romani chib av en härlig blandning av persiska, armeniska, grekiska, turkiska, arabiska, rumänska med flera. 

Men romerna blev inte vänligt bemötta. Nej, det är faktiskt få folkgrupper som har blivit lika illa behandlade genom historien som romerna. Romerna har blivit systematiskt förföljda, diskriminerade, trakasserade, registrerade, tvångssteriliserade, förbjudna att tala sitt språk, frihetsberövade, förbjudna att gifta sig, utsatta för tvångsarbete och slaveri, fått sina barn tvångsomhändertagna, blivit påtvingade assimilation samt blivit utsatta för förintelsen, då mellan 500 000 och 1,5 miljoner romer mördades.    

På grund av förföljelsen har romerna levt väldigt hemlighetsfullt. Antingen genom att hålla sig gömda eller genom att ständigt hålla sig på resande fot. Som en extra försiktighetsåtgärd för att inte bli upptäckta vågade de till exempelvis inte ha något skriftspråk, då skrift kan lämna bevis efter sig. Därför finns det inga riktiga siffror över hur många romer det finns, eftersom många romer även idag låter bli att registrera sin etniska tillhörighet. Men enligt digilär.se är de uppskattat att finns ca 20 miljoner i världen, varav ca 12-15 miljoner av dessa lever i Europa och mellan 30 000 och 50 000 i Sverige.

Det som trots allt hållit romerna samman har varit deras språk och kultur, vilka de har fått utöva i hemmet. Talspråket romani chib har därför alltid varit väldigt viktigt för romerna och deras identitet. Men på samma sätt som språket förenar romer över hela världen, skiljer det också dem åt. Då romerna levt så utspritt har olika grupper separerats och isolerats från varandra, vilket har lett till att det finns en stor variation av dialekter inom språket.  

Sverige nådde romerna år 1512. På denna tid var Sverige i stort behov av invånare och först fick romerna både startkapital och mark. Men det tog inte länge innan romerna mottog samma behandling här. När den protestantiska kyrkan tog avstånd från romerna förvandlades den tidigare vänligheten plötsligt till fientlighet. Det sattes till och med upp aktivt förtryckande lagar. Lagar som gjorde det omöjligt för romer att bo längre än tre veckor i samma kommun, och de tvingades att leva i tält och husvagnar och ständigt flytta runt. Barnen fick inte gå i skolan och vuxna fick inte rösta. Om de lämnade landet fick de aldrig komma tillbaka. Romerna splittrades till två grupper. En del stannade kvar i Sverige och fick skällsnamnet “tattare”. Denna gruppen tappade mycket av både språk, kultur, seder och traditioner eftersom de ständigt behövde gömma sig. Den andra delen flydde till det folktommare Finland och klarade sig därför bättre.

Det var inte förrän under efterkrigstiden, runt 1960-talet i samband med att idéerna om jämlikhet och mänskliga rättigheter växte sig starkare som romerna kunde protestera. De krävde rätt till bostäder och skolgång. Och sedan språklagstiftningen år 2000 är romerna en erkänd nationell minoritet, och romani chib ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Av språkets ungefär 60 dialekter har Sverige godkänt de fem största i Sverige. Kelderash, Lovari, Svensk romani, Kaale (även kallad finsk romani) och Arli. 

Precis som andra språk har svenskan och romani också haft ordutbyte. Moderna ord från svenskan har lånats in hos de svenska romerna med ett -o på slutet. 'Bil' blir bilo. Svenskan innehåller lånord från romani chib, speciellt i den svenska slangen. Några exempel är lånorden tjej, bira, lattjo och jycke. 

De senaste hundra åren har ett skriftspråk vuxit fram inom romani chib. Ett mycket speciellt sådant. Precis som ordförrådet har romerna lånat alfabetet och grammatik från de områden de levt i. Alltså finns det inget gemensamt alfabet och inga gemensamma skrivregler. Texter på romani chib skrivs på olika sätt beroende på i vilken del av världen skribenten kommer ifrån och vilken dialekt han eller hon använder sig av. 

Källor:

https://xn--digilr-fua.se/inloggad/svenska-gymnasiet/svenska-2/sprak-i-sverige-sprak-i-norden/textavsnitt/romani-chib

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/om-minoritetssprak.html

http://www.minoritet.se/minoritetspolitik

Nationalencyklopedin, romer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/romer (hämtad 2019-01-10)

[matmamma]

Kåldolmens dag 30 november

Idag firar vi ännu en fantastisk maträtt i den svenska husmansfloran, nämligen kåldolmen. Varför inte ta tid till att laga dina egna? Det är förvisso ganska tidskrävande men resultatet är väl värt mödan! KÅLDOLMAR De här lagar jag i ugn, det är enkelt och blir jättegott! Till 8 portioner behövs: 1 stort vitkålshuvud, ca 2 kg1 gul lök2 msk smör + 1 msk att smälta1 msk sirap (gärna mörk)1…

[our-flag-means-death-ao3feed]

Den Svenska Skammen

by a-waste-of-time-and-hot-glue (falloutboiruto)

Svensken bestämmer sig för att riktigt imponera på sin idol, den hänsynslöse piratkaptenen Svartskägg! Därför så lagar han såklart Sveriges inofficella nationalrätt: currybananpizza!

Words: 430, Chapters: 1/1, Language: Svenska

Fandoms: Our Flag Means Death (TV)

Rating: General Audiences

Warnings: No Archive Warnings Apply

Categories: Gen

Characters: The Swede (Our Flag Means Death), Crew of the Revenge (Our Flag Means Death)

Additional Tags: svensk socialrealism, Crack

source https://archiveofourown.org/works/38465311