#stockholmsutställningen 1930

[metropolitanmodernist]

Night view of the 1930 Stockholm Exhibition site, illuminated by electric lighting and neon signs. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

In view: Sigurd Lewerentz's advertising mast / reklammasten, and Gunnar Asplund's Paradiset, the main restaurant / huvudrestaurangen.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[cyhsal]

Pictures at an Exhibition: Girl with Chair and Lamp 🛋️

A redraw study! Lots of fun 🟡

Instagram // Twitter // Cara // 🔗

[ofhouses]

1011. Sigurd Lewerentz /// Single Family House no. 47 for the 1930 Stockholm Exhibition of Arts and Crafts (Stockholmsutställningen Egna hem) /// Djurgårdsbrunn, Stockholm, Sweden /// 1930

OfHouses presents: Readings, part I - Kenneth Frampton, The Other Modern Movement.   (Source: © ArkDes Swedish Centre for Architecture and Design.)

[filingfillets]

Gunnar Asplund / Stockholmsutställningen 1930 Masterplan / 1930 / Stockholm, Sweden

_____

sources:

Drawing:

http://bassamfellows.com/entry.cfm?id=110

Photo1 (by Cronquist, Gustaf W:son):

https://digitaltmuseum.se/011014982171/stockholmsutstallningen-1930-paradiset

Photo2 (by Cronquist, Gustaf W:son):

https://digitaltmuseum.se/011014982643/stockholmsutstallningen-1930-nattbild-musikpaviljong/media?slide=0

Photo3 (by Cronquist, Gustaf W:son):

https://digitaltmuseum.se/011014982249/hall-2-samfardsmedel-general-motors-nordiska-ab-design-av-bussarna-sigurd

Photo4 (from Arkitektur- och designcentrum) :

https://arkivkopia.se/sak/digmus-ark-ARKM.1985-109-241

Photo5 (from Arkitektur- och designcentrum) :

https://arkivkopia.se/sak/digmus-ark-ARKM.1976-107-0531

Photo6 (from Arkitektur- och designcentrum) :

https://arkivkopia.se/sak/digmus-ark-ARKM.1994-112-2156

[hannaroasavkonst]

Borgens betydelse

Förut hade jag ett liv men nu skriver jag på min kandidatuppsats som handlar om vardagsrummet Axel Einar Hjorth formgav till Stockholmsutställningen 1930. Modellnamnet möblerna bar var Borgen. Här följer ett utdrag ur den.

För Hjorth verkar namnet som möbel fick ha varit av stor betydelse. Till en utställning på NK 1929 som visade modernistiska möbler var modellnamnen medvetet valda: ”Stål” och ”Futurum” är båda namn som signalerar modernism. Ser man till artikeln ”Modernistiska möbler på utställning i NK” från NK:s personaltidning Kompanirullan påpekar dock skribenten att Hjorths möbler inte är genuint funktionalistiska utan snarare är en estetisk tolkning av detta. Då möblerna balanserar till gränsen på det funktionalistiska blir modellnamnet av ännu större vikt för att befästa de som modernistiska. Samma år introducerade även NK sportstugemöbler ritade av Hjorth om bar namn som Sandhamn, Torö och Blidö. Modellerna tillverkades i ett enkelt material som furu och det var enkelheten i allmogens formspråk man anspelade på. Emellertid är den en romantiserad version av allmogens möbler och det modernistiska formspråket syns tydligt i möblerna. ��nnu en gång är det dock tydligt att namnen befäster inspirationen. Om det kan antas att namnvalet till modellerna var av vikt i Hjorths designprocess, vad är då ett modellnamn som ”Borgen” tänkt att signalera?

En intressant parallell finner man i en artikel från Boet 1929 där skribenten Marie-Louise Bergvall diskuterar hur det svenska hemmet oftast inreder med tanke på representation snarare än med tanke på sina egna behov. Det engelska hemmet framhålls som ett ideal då ”[engelsmannen]inreder sitt hem först och främst för sig själv - my home is my castle”. Det engelska hemmets möbler beskrivs även som möbler som sätter bekvämlighet i första hand. Bekvämlighet och ro är även något som upprepade gånger, både i den mer konservativa inredningstidningen Svenska hem i ord och bilder och i den mer moderna Boet, beskrivs som något den jäktade nutidsmänniskan är i behov av. Parallellen mellan bekvämlighet och brittiskt befästs även i saker så som att skribenten Vivi Horn i Svenska hem i ord och bilder väljer att beskriva en hörna av ett vardagsrum i ett högborgerligt hem som består av en stor bekväm soffa, ensamt riktad mot en eldstad som en ”cosy corner”. Soffans placering i relation till brasan i Hjorths vardagsrum skapar ett ”cosy corner” och ansluter sig på så sätt till ett tydligt brittiskt ideal.

Det brittiska stod för bekvämlighet och personlighet och en brist på personlig inredning var något som de samtida hemmen ibland kritiserades för att sakna. Personlighet ansågs dock finnas i det sena 1800-talets hem. Om det moderna hemmet var avskalat var det sena 1800-talets hem ett hem som med sina prydnadssaker och rika dekor tydligt uttryckte de boendes personlighet som var ett uttryck för något ”levande och mänskligt” och något som undvek ett enformigt intryck. I många av Svenska hem i ord och bilders artiklar påpekas hur det är den personliga inredningen som skänker hemmet dess hemtrevnad. En aspekt av 1930-talets människas relation till det sena 1800-talet som man inte får glömma är den nostalgiska aspekten. Om det inte var föräldrahemmet som var ifrån den tiden så var det i alla fall far- eller morföräldrarnas hem som förknippades med den tiden. 

En möbel i rummet som spelar en stark roll i den meningsskapande gestaltningen av rummet är den centralt placerade soffan. Det är tydligt att Hjorths soffa lånar sitt formuttryck från kåsösen när man jämför ryggstödens placering med 1800-talskåsösens karakteristiks S-formade ryggstöd. Kåsösen kallas även fästmanssoffa vilket talar sitt tydliga språk om hur soffans användning betraktades: det var en soffa skapad för ett slutet umgänge mellan två personer. Soffans kan användas som en divan för en person men om två sitter i den riktar den precis som kåsösen sina användare mot varandra.. Det var under (det på 1930-talet så omdebatterade sena 1800-talet) som kåsösen var som mest populär. 

Som Penny Sparke skriver i The modern interior så var det sena 1800-talets tungt dekorerade hem, förutom ett resultat av den ökade produktionen och den efterföljande massproduktionen, ett sätt att statuera sig själv i ett samhälle som snabbt förändrades och ett uttryck för människornas ökade självmedvetenhet. Hemmet blev ett sätt att statuera sig själv och sin person. Om hemmet i tidigare århundraden hade varit en plats för både affärer och vardagsliv skedde under industrialiseringen en funktionsuppdelning av arbete och hemmet. Yttervärlden var en hektisk och obekväm plats att vara på och hemmet fick mer än någonsin tidigare stå för en bekväm och avskärmad plats. Jag skulle vilja påstå att 1800-talshemmet blev en plats där ens hem var ens borg. Hemmet blev ett skydd mot en snabbt förändrande yttervärld. Samma tankar går igen i 1920-talets tankar om hemmet: hemmet är en plats att skydda sig från det hektiska livet utanför. Att modellnamnet Borgen kan anspela på ”mitt hem i min borg” känns om man ser till det brittiskinfluerade ”cosy corner”-arrangemanget och den 1800-talsinspirerade soffan inte omrimligt.

[cyhsal]

En dans tillsammans ⛵️

Instagram // Twitter // Cara // 🔗

[cyhsal]

Pictures at an Exhibition: Spelar du piano? 🎹

Instagram // Twitter // Cara // 🔗

[cyhsal]

Pictures at an Exhibition: Armchair, Shelf, Wallpaper 📚

Instagram // Twitter // Cara // 🔗

[cyhsal]

Acceptera! ✌️

Instagram // Twitter // Cara // 🔗

[metropolitanmodernist]

Interior of the park restaurant / parkrestaurangen Lilla Paris at the 1930 Stockholm Exhibition. Architect: Erik Gunnar Asplund. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

Background: The mural "Rapid" by the avant-garde artist Otto G. Carlsund.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[metropolitanmodernist]

Paradiset, the main restaurant / huvudrestaurangen at the 1930 Stockholm Exhibition. Architect: Erik Gunnar Asplund. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[metropolitanmodernist]

View from the 1930 Stockholm Exhibition site to the Nordic Museum / Nordiska Museet, which one can still visit today. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

In the foreground are chairs (supposedly) designed by Erik Gunnar Asplund, widely used across the exhibition site. They were also key furniture in landscape settings.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[metropolitanmodernist]

Aerial view of the Corso / Corson (main concourse) through the 1930 Stockholm Exhibition. In view: Zeiss' Planetarium, exhibition halls. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

Also seen is the PUB pavilion, a display booth for the department store chain founded by Paul U. Bergström. The PUB lettering was designed by Sigurd Lewerentz.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[metropolitanmodernist]

View towards the fun fair / nöjesfältet of the 1930 Stockholm Exhibition. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[metropolitanmodernist]

Neon signs and electric lighting at the main site of the 1930 Stockholm Exhibition. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

In view: Sigurd Lewerentz's advertising mast / reklammasten, and Gunnar Asplund's Paradiset, the main restaurant / huvudrestaurangen. The press gallery / pressläktaren at the base of the mast is also by Asplund.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour

[metropolitanmodernist]

The terrace of Dagens Nyheter ('news of the day') at the 1930 Stockholm Exhibition. Founded in 1864, DN is a Swedish daily newspaper that continues to this day. Photographer: Gustav W:son Cronquist.

Image: ArkDes Collections // SU30: in colour