#ring som vi lever på 1900 talet | Explore Tumblr posts and blogs

insertdeepquotehere · 7 years ago

Text

Ready made

1. Vad är ready-made? Ge en konsthistorisk beskrivning där du redogör för viktiga ready-made konstverk.

Ready-made konst består av vanliga massproducerade objekt som en konstnär då valt att förhöja till konst. Det är då “Ready-made” alltså färdiggjorda objekt som konstnärer använder som konst. Termen Ready-made kommer från USA och syftade på objekt som var massproducerade, vilket sedan togs över av Marcel Duchamp som begrepp för att beskriva sin konst bestående av massproducerade objekt. Nu används ofta begreppet ready-made för att beskriva konst gjord av just massproducerade objekt medans Ready-made härstammar från Found object. Found object kan referera till antingen ett objekt tillverkat av naturen eller människan som en konstnär valt att ha med i ett konstverk. Även om det kallas för Found object så kan föremålet vara antingen köpt eller hittat. Det är svårt att sätta ett årtal på när Found object konsten började men runt 1912 så blev det vanligare och vanligare med Found object i konst. År 1913 så producerar Marcel Duchamp Found object konstverket “bicycle wheel” där han kombinerade ett cykelhjul med en pall. År 1915 så börjar Duchamp använda sig av begreppet Ready-made för att beskriva sin konst. 1917 så skapar Duchamp ett av de mest kända Ready-made konstverken någonsin och det konstverk han fortfarande förknippas allra mest med, “Fontän”. Konstverket består av en massproducerad pissoar lagd på rygg med signaturen “R. Mutt” och skulle sedan ställas ut. “Fontänen” väckte stor uppmärksamhet och framförallt känslor, de flesta var förargade över hur detta kunde kallas konst. Det är efter det här som Ready made konsten börjar slå igenom och den sprids till att inte bara beteckna Marcel Duchamps Found object konst. Ready-made börjar få spridning bland andra konstnärer. Ready made är som konstform väldigt diffus, den går in i sub-genrer och konströrelser som blir som egna konstformer. Den Dadaistiska konströrelsen, som Marcel Duchamp själv var aktiv i, var en experimentell konströrelse som kom ur Modernismen under mitten av 1910-talet och höll starkt i sig till tidigt 1920-tal. Dadaismen hade flera rörelser där Duchamp tillhörde en av flera rörelser. Dadaismen var den konströrelse som aktivt började jobba med ifrågasättande av den traditionella, estetiskt tilltalande konsten. Man experimenterar istället med andra typer av uttryckssätt än klassiska målningar och skulpturer, exempel är collage, film, dikter och Ready made verk. Man kallar också sin konst för “antikonst” eftersom man så aktivt jobbade emot den traditionella konsten. Exempel på ett dadaistiskt konstverk av betydelse är Hugo Balls ljuddikter som framfördes på Cabaret Voltaire i förd en cylinderformad dräkt tillverkad i hårt papper. Ljuddikter var vad Ball själv kallade för verser utan ljud, den kanske mest kända är “Karawane”. Det märkliga och icke estetiska är det som förkroppsligar Dadaismen och Ready made konsten. Marcel Duchamp jobbade mycket med att hans Ready made verk inte skulle vara estetiskt tilltalande vilket ofta är återkommande i Ready made konstverk. Dadaismen trappas ner under det tidiga 20-talet men Ready made konsten stannar kvar, även om det är i mindre skala. Men under 60-talet så kommer Fluxus rörelsen ur Dadaismen. Fluxus är som Dadaismen som föds på nytt och återinför det dadaistiska tankesättet och sättet att skapa konst på. Fluxus rörelsen är dock om möjligt än mer diffus än Dadaismen. Fluxus var en väldigt flytande rörelse, utan specifika mål och hade inga officiella medlemskap. I samband med Fluxus rörelsen så skapas konceptkonsten. Konceptuell konst hade Marcel Duchamps Ready made konst som ledstjärna och bygger på att konceptet eller idén är det som spelar roll, inte den estetiska biten och genomförandet. Ett av de mest klassiska koncept konstverken i Sverige är när Dan Wolgers tryckte sitt telefonnummer på telefonkatalogen när han får i uppdrag att designa telefonkatalogen. Detta är år 1992 och Ready made konsten har kommit en lång bit. Marcel Duchamp avled år 1968, men Ready made lever vidare. Den har med hjälp av exempelvis Dadaism, Fluxus och konceptuell konst utvecklats en lång väg men den bygger på samma grund, att använda massproducerade föremål och upphöja till konst. Exempel på det man skulle kunna kalla moderna Ready made konstverk är Tracey Emins “My Bed” från 1998. Där Emin ställer ut sin säng, den är belamrad med och omgiven av blandannat flaskor, nylon strumpbyxor och en gosedjurshund. Det är massproduktion rakt igenom. En annan viktig Ready made konstnär idag är Ai Weiwei. Han jobbar mycket med massproducerade föremål, men också unika och antika föremål. Ett exempel på där Ai Weiwei använder sig av massproducerade föremål är i verket “Forever bicycles” från 2003. Där flera cyklar har monterats ihop till en stor och hög ring.

2. Beskriv dina egna tankar om ditt konstverk och varför det anses vara ett ready-made verk.

Mitt konstverk består av två massproducerade objekt, vilket redan nu uppfyller kravet för vad ett Ready made konstverk är. Ett Ready made konstverk skall bestå av åtminstone ett massproducerat objekt som en konstnär har valt att göra och då “upphöja” till konst. Jag har valt att kombinera två massproducerade objekt och skapar då ett så kallat “assisted ready made”. “Bicycle wheel” av Marcel Duchamp är ett typiskt exempel på ett assisted ready made, där två eller fler fullt fungerande objekt förenas och skapar ett icke-fungerande konstverk. Mitt Ready made kallas för “Asian fusion” och är skapat av “Albin” som var namnet på den jag köpte hamburgaren av och var det pseudonym jag använde för det här projektet. Verket består av en hamburgare med två ätpinnar instuckna i den. Hamburgaren är i sig ett väldigt väl fungerande föremål för att mätta den som är hungrig och ätpinnarna är bra för den som vill äta något men inte äta med händerna. Men kombinationen av hamburgare och ätpinnar är värdelös, att äta en hamburgare med ätpinnar är jättesvårt och hamburgare skall ju ätas med händerna. Att försöka äta en hamburgare med två pinnar i sig är också riktigt dumt. Tillsammans så blir då verket bara riktigt knöligt om man ska försöka använda objekten som deras ursprungs ändamål är. Men nu har jag valt att upphöja dessa föremål till konst och man ska inte äta konst. Som sagt så heter verket “Asian fusion” och syftar på den fusion cuisine som i västvärlden har blivit allt mer populärt på senare år. Asian fusion går ut på att kombinera olika maträtter från olika delar av Asien och göra dessa till en ny maträtt, ett exempel är “Thai roast duck curry”, där kombineras thailändsk curry, kinesisk anka och persiska druvor. Det kan räknas som en typ av kulturell appropriering inom matkultur eftersom man plockar och tar av det som man tycker om och lägger ihop och ignorerar var det kommer ifrån eller någonting sånt. “Spela roll det kommer från Asien” verkar vara den inofficiella filosofin för Asian fusion restauranger som framför allt är populära i Storbritannien och USA. Asian fusion är mat som är väldigt anpassad till västvärlden och bygger mycket på “cherry picking” eftersom man är väldigt noggrann med vad man tar, man är dock mycket mindre noggrann med vad man faktiskt gör, det är gott, det är gott, det är gott, nu lägger vi ihop det. Jag har gjort asian fusion som definitivt passar den västerländska smakerna och som är noggrant framtagen för att locka till västerländska marknaden, med ett par ätpinnar för att få till det där exotiska som man söker.

3. Redogör för var du önskar att placera ditt konstverk. Den yttre kontexten påverkar alltid hur vi tolkar en bild. I den här uppgiften skall du placera ditt konstverk i två olika sammanhang. Hur påverkar placeringen hur vi tolkar och ser på ditt konstverk. Ändras tolkningen beroende på plats?

Jag placerade mitt konstverk på två platser, en gång på en bänk och en gång på ett konstmuseum. När konstverket ligger på en bänk så ser den riktigt skabbig ut. Det påminner om någons verk på fyllan som sedan glömts bort när något annat fångade uppmärksamheten. Den kommer ur sitt sammanhang och sitter bara där på bänken och ser varken aptitlig eller snygg ut och man skulle verkligen inte kunnat tro att den arma lilla hamburgare med två färgglada pinnar nedstuckna i sig skulle vara konst. När verket kommer in på ett konstmuseum så känns den lite mer hemma, nu ligger den så fint på en pelare och blir beundrad av folk som grubblar över vad detta kan betyda? Kan det verkligen vara en hamburgare där i? Vem är Albin? Nu ser man hur det massproducerade är upphöjt till konst på riktigt. Den placering som verket hade passat allra bäst på hade varit ett modernt konstmuseum. Som man ser på bilden så passar konstverket in, det är ett konstmuseum men omgivningen känns lite föråldrad. Jag tänker verket på en vit, kvadratisk pelare med en enda spotlight som lyser rakt ovanifrån ner på konstverket (MoMa hit me up). Nu blir intrycket istället att det här är det bästa verket som har och kommer skapats under detta århundrade, den har sanningen, den kan visa dig vägen och den är evigheten. Det är på gränsen till absurt hur mycket man då förlitar sig på det här verket.

4. Vad är konstnärlig kvalitet och på vilket sätt påverkade Marcel Duchamps ready-made vår syn på vad som anses vara god konst? Koppla gärna tankar om konstnärligt kvalitet till ditt egna konstverk.

För att avgöra vad god konstnärlig kvalité är varierar från vilken konstteori man följer. Det finns två teorier som är ganska vanliga, den språkliga konstteorin och den institutionella konstteorin. Enligt den språkliga konstteorin så behövs det bara finnas: en avsändare, ett meddelande och en mottagare. Den språkliga konstteorin tillkom under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, under Modernismen, och hade bland annat Marcel Duchamp som förespråkare, som därför också gjorde många uttalanden om vad konst är enligt den språkliga teorin. Bland annat så menade han att konstverket inte bara skapas av konstnären själv utan även av betraktaren eftersom att det är betraktaren som kan ge konstverket tyngd och konstverket uppstår i betraktarens öga. Så enligt denna teori så är konstnärlig kvalité vad som helst så länge avsändaren kan få sitt meddelande till mottagaren, men mottagaren är delaktig i vad meddelandet är. Den andra konstteorin, den institutionella konstteorin, brukar sägas tillkom under 1964 då Arthur Danto, som var konstkritiker och filosof, skrev en essä om konstvärlden och konstteori. Danto argumenterade för en ny konstteori som kunde stärka konstens exklusivitet och värde. En annan filosof och konstkritiker, George Dickie, beskriver denna nya konstteori som att “en konstnär är en person som medvetet deltar i skapandet av ett konstverk. Ett konstverk är ett slags artefakt skapad för att presenteras inför en konstvärldspublik.” Dickie beskriver en konstvärldspublik som en grupp människor som skapar alla system och ordning inom konstvärlden, de är också beredda att förstå konstverket som ställs ut. Enligt denna teori så är konstnärlig kvalité ett konstverk som kan, av en grupp som har kunskaper inom området, godkänna att det här är konst. Exempelvis så skulle inte mitt konstverk bli godkänt som konstnärlig kvalité enligt den institutionella konstteorin eftersom att verket exempelvis inte uppfattas som estetiskt tilltalande eller att det inte har något ekonomiskt värde. Enligt den språkliga konstteorin så uppfyller den dock de “krav” som finns, jag var i denna situation avsändaren och jag skickade ut mitt meddelande till ett flertal mottagare som gav respons på vad de trodde verket var och hur de tolkade konstverket. Där har både jag som avsändare och mottagare tillsammans gett konstverket ett meddelande.

0 notes