#omöjligt

[skoogstokig]

Militära besynnerligheter: uppsamlingsheat 3

Jag glömmer aldrig den där gången i lumpen då vi, utan någon som helst förvarning, blev utkommenderade på ett lastbilsflak för vidare färd till okänd destination. Vi var inne på luckan och trodde naivt att dagens alla aktiviteter var avslutade. Det fanns i alla fall inget inplanerat på den officiella agendan, så det var märkligt. Det var jävligt surt för vi hade tänkt kolla på Tre Kronors match i…

[fallingtowers]

smörstekt pytt i panna och rödbetor äger för det är gott såklart men också därför att det blir så snygga färger på tallriken efteråt när smöret och rödbetslagen har torkat. vilken annan maträtt lämnar wariofärgade spår liksom

[luminarai]

imagine being told that your song has been accepted to melodifestivalen and then finding out that you’re up against loreen in the first round. the pure emotional whiplash of just knowing that your chances have immediately been reduced by half. rip in pieces

[utvarpcity]

ok panetoz kommer inte vinna så rösta loreen! RÖSTA LOREEN!

[ultraglobalsteelbuildings]

Svårt att få lån? Här kan du låna! Genom Moni365 kan du lätt jämföra långivare och de lån och krediter som de kan erbjuda att låna för just dig! 

[yourlocalbadgerscales]

NEW JEGULUS FANCASTS JUST DROPPED

This is a short episode of a Swedish series for teenagers, dealing with matters such as homophobia, alcoholic parents, being in lived in selling drugs at a young age etc. IT’S IN SWEDISH, so sadly you won’t understand anything they say if you don’t speak Swedish, BUT ANYWAYS!

The two boys in this episode are SO REGULUS AND JAMES CODED LIKE- HqhsiwidiaihAJJSHAHhajs

[sims2packrat]

Hej, gammal Sims2 spelare här. Jag gick igenom mina gamla backups och hittade en hel del som verkar vara omöjligt att hitta nuförtiden. Så jag laddade upp allting på mediafire, om du vill titta. Det är bland annat Airelda, Xianah, Danielas Closet och Bibi (SimGoddessByline), plus mer. Allting har inte bilder men jag la upp allting som jag har, tänker att om det hjälper någon. mediafire. com/ folder/ zs9kq8ddefg0k/ Sims2

Hej Partypantssims! :-D tack så jättemycket!!! Jag vet inte om du tänkt ha kvar mappen (är närmare 5GB allt som allt så förstår om svaret är nej) så jag skapade en mapp på sfs där jag laddade upp alla dina filer, så om du någon gång vill ta bort mappen pga platsbrist så kan du göra det! Tack så jättemycket återigen<3

Quick translation for non-swedish speakers; very kind submission from partypantssims with things found on an old backup, from creators near impossible to find nowadays. Files include cc from Airelda, Xianah, Danielas Closet and Bibi (SimGoddessByline) and much more! Not all of the archives has previews but the ones partypantssims' had are included. I don't have a lot of knowledge about old sims 2 content (which is kinda hilarious when you think of the fact I'm admin of packrat 🤡) but I think there's a lot of old goodies in there!!

Partypantssims mediafire folder | my sfs mirror + mediafire folder (with the big files bc sfs has a limit)

I'm not sure if I got the names in the tags below all correct, and there were too many names to include them all (bc apparently tumblr has a tag limit???)

[meerkatmayhem]

Ryggen mot väggen - Sebatti one-shot

Pairing: Sebastian / Matti

Rating: E

Language: Swedish, with Finnish phrases

Word Count: ~1k

Content warnings: Sex, recreational drug use, toxic relationships

Other tags: Fake dating

Ja jos joku on huolissaan siitä, mitä ressupellelle (jonka nimi muuten on Sebastian eli Sebu ❤️) tapahtui, niin ei hätää: Sebu/Matti on meidän nykyinen otp (ai mikä bojere?), meidän mielessä ne harrastaa vihapanoja Teslassa sen ohessa, kun Matti diilaa Sebulle nappeja. (Bojan ja ärsyttävä, raivostuttava, hyvältä tuoksuva Jere, Luku 7, Authors Notes)

Kysyin kiltisti lupaa saada kirjoittaa Sebattia, ja en tiedä katuuko @frikatilhi ja @punanenmarli tätä vielä joskus mutta...

kiitos ja anteeksi. 1k fanifiktiota ja vielä ruotsiksi, koska Sebu on suomenruotsalainen.

Samma på svenska. Tack och förlåt. Det finns översättningar av de finska fraserna i slutet av texten om det mot all förmodan finns någon läsare som vill ha dem.

Det hörs ett rasp av nycklar från entrén, och skrattande högljudda röster. Dörren öppnas och en klar kvinnoröst ropar, ”Sebastian, gulle? Vi är hemma nu.”

Helvete också.

Sebastian torkar munnen med baksidan av sin hand och stiger snabbt upp från vardagsrumsgolvet. Han plockar upp sin skjorta från vart Matti kastat den tidigare, och drar den raskt över huvudet. Det är ett desperat försök att sprinta mot klockan och att inte se ut som om han blivit påtagen med munnen kring sin langares kuk. Han försöker få Matti att sätta fart på. ”Matti toi on mun mutsi. Laita vaatteet ylle”

Sebastian visste att det var ett misstag att ha Matti över kvällen innan hans föräldrar flög hem från Nice, men inte för att han tänkte att de var på väg hem en dag tidigare än planerat. Matti kom aldrig över, de träffades alltid någonstans i Vanda där ingen visste vem Sebastian var och hölls så anonyma som möjligt.

Men skrivningarna var över, och Matti hade hämtat kama med sig och Sebastian tänkte mer med sin kuk än med sin hjärna. En flaska Talisker från Sebastians föräldrars barskåp senare hade Sebastian glömt bort varför det var en dålig idé att bjuda in Matti. Mattis kyssar och händer var mer beroendeframkallande än allt Matti sålt åt honom.

”Matti nyt vittu oikeesti pue ylles,” snäser Sebastian när Matti inte rört ett finger för att dra upp sina byxor. ”Sä et voi nähdä mun vanhempia ton näkösenä”

”Sebbe, är du hemma?” hörs en mansröst med stockholmsk klang.

Sebastian har inget val än att svara om han inte vill att hans föräldrar blir totalt överraskade. ”Joo, men ja har nån över.”

Sebastian drar en skrattande Matti upp från soffan och fixar till hans kläder. Matti verkar njuta av Sebastians panik, men Sebastian hinner inte vara arg just nu. Han har inte planerat att komma ut ur skåpet till sina föräldrar såhär, men det finns inte riktigt något annat alternativ. Det är omöjligt att helt gömma undan vad de har hållit på med, Mattis korta hår sticker ut från hur Sebastian hållit i honom tidigare innan Matti styrt honom på knä och dragit ut sin kuk. Det finns ingen chans att Sebastian ser något prydare ut, Matti har säkert lämnat fritsun på hans nacke tidigare då de hånglade tidigare på soffan. Att vara bög är det minst skandalösa av hans hemligheter. Att bli knullad av sin langare är något helt annat. ”Sä oot sit mun poikaystävä ja me ollaan seurusteltu kuukaus.”

”Voi kui söpöö Sebu,” Mattis röst dryper av sarkasm och Sebastian hoppas att Matti spelar med. Han har ingen aning om vad Matti heter i efternamn eller vad han studerar mer än att det är på någon finsk yrkesskola, kanske något med bilar, och att de är ungefär jämngamla. ”Mä osaan kyl käyttäytyy, älä huoli, mutta mä en sit mitään ruotsia puhu.”

”Oj, men vem har vi här?”

Sebastian vänder sig om, och försöker spela rollen som generad tonåring som blivit fast med sin pojkvän. Det borde gå lätt, han drar alltid en roll framför sina föräldrar ändå. De hann inte gömma den nästan tomma Taliskern eller kokisflaskorna, men kanske pojkvänsnyheten är tillräckligt för att distrahera med och inte ställa vissa frågor. Han sätter armen runt Mattis midja och hoppas att de ser ut som ett par. “Hej mamma. Det var inte meningen att ni sku få veta såhär, men det här är min pojkvän Matti. Han talar inte svenska, bara finska och lite engelska.”

”Nej men vad fint!” Sebastians mamma slår händerna dramatiskt på sina kinder, ett stort leende på läpparna som om det är någon fin nyhet att hennes son är bög. Kanske det är, nu kan hon skryta med hur modern hennes familj är på nästa vänninnebrunsch eller vad hon nu håller på med i stället för att vara hemma. ”Varför berättade du inte tidigare?”

”Det kom liksom inte upp,” börjar Sebastian förklara men han blir avbruten.

”Hej Matti, mukava tavata! Olen Pernilla mutta sinä voit sanoa Nilla, kun olet perhettä.”

Sebastian greppar ett nervöst hårdare tag om Mattis midja. Han hatar när hon gör det här, låtsas som om allt är perfekt och försöker tala finska fast hon låter som om hon repeterar fraser som hon lärt sig i en skolbok.

”Joo, kiva tavata Nilla. Sori, mutta mun pitää lähteä. Teillä on varmaan paljon puhuttavaa kun tulitte just matkoilta.” Mattis röst är mildare än vad Sebastian någonsin har hört tidigare. Han låter nästan inte alls som sig själv när han talar utan att mumla eller svära. 

Matti tar Sebastians hand i sin. Kanske Matti ser ut som den perfekta pojkvännen fast han är klädd i luvtröja och gamla collegebyxor i stället för märkeskläder då Matti leder dem tillsammans upp för trapporna från vardagsrummet till entréen.  Han nickar åt Sebastians pappa då de går förbi honom i trappan, men Sebastians pappa säger inte något utan nickar bara tillbaka.

Sebastian stänger ytterdörren bakom dem och de står på trappan. Han vet att hans mamma troligtvis spionerar på dem från fönstret, och vågar inte släppa taget om Mattis hand. ”Sori Matti, tää lähti vähän lapasesta.”

”Ai vähän?” Matti himlar med ögonen och skrattar till torrt. ”Pitääkö mun tulla teille jollekin sunnuntailounaalle ja esittää jotain?”

”Ei niitä kiinnosta. Ja jos ne pyytää niin mä voin sanoa että me erottiin ja sun ei tarttee tulla.”

”Etkö sä usko että osaan olla ihmisiks? Jumalauta teidän kermaperse ressupellejen kanssa,” Matti stirrar honom stint i ögonen, och Sebastian börjar känna sig osäker. Det gör han ofta med Matti, för Matti gör endast vad han vill fast Sebastian skulle försöka muta honom. ”Enkö mä nyt kelpaakaan muuhun kun olla joku sivuhoito?”

Det är ingen idée att gräla med Matti. Sebastian tittar ner på sina strumpklädda fötter. ”En mä sitä sanonu ja tiiät sen. Mä meen nyt takas siivoomaan tota sotkua.”

Matti lutar sig fram och kysser Sebastian på läpparna. Sebastian känner Mattis tänder bita ner på hans nedre läpp. Smärtfylld njutning, precis som det alltid var med Matti. ”Hyvää yötä, kultsipuppeli!”

Sebastian stannar kvar på trappan, försöker förstå vad som just hänt. Det är första gången Matti kysst honom framför någon annan. Matti är redan halvvägs längs uppfarten då Sebastian hajjar till och ropar efter honom för att vara minst lika pinsam som Matti, "Godnatt älskling!”

---

Översättningar eftersom jag hatar mig själv:

”Matti toi on mun mutsi. Laita vaatteet ylle” = Matti det där var min mamma. Sätt kläderna på.

”Matti nyt vittu oikeesti pue ylles,” = Matti fittan också [bokst.] nu klär du på dig

”Sä et voi nähdä mun vanhempia ton näkösenä” = Du kan inte se mina föräldrar då du ser ut så där

”Sä oot sit mun poikaystävä ja me ollaan seurusteltu kuukaus. = Du är sen min pojkvän och vi har sällskapat i en månad.

”Voi kui söpöö Sebu,” = nej men vad gulligt, Sebu

”Mä osaan kyl käyttäytyy, älä huoli, mutta mä en sit mitään ruotsia puhu.” = Jag kan nog bete mig, oroa dig inte, men jag talar sen inte någon svenska

”Hej Matti, mukava tavata! Olen Pernilla mutta sinä voit sanoa Nilla, kun olet perhettä.” = Hej Matti, trevligt att träffas! Jag är Pernilla, men du kan säga Nilla, då du är familj.

”Joo, kiva tavata Nilla. Sori, mutta mun pitää lähteä. Teillä on varmaan paljon puhuttavaa kun tulitte just matkoilta. = Joo, trevlig att träffas Nilla. Sorry, men jag måste fara. Ni har säkert mycket att tala om när ni just kommit hem från en resa.

”Sori Matti, tää lähti vähän lapasesta.” = Sorry Matti, det här spårade lite ut. [bokst. Det här for från vanten]

”Ai vähän?” = Aj lite?

”Pitääkö mun tulla teille jollekin sunnuntailounaalle ja esittää jotain?” = Behöver jag komma till er på någon söndagslunch och föreställa något?

”Ei niitä kiinnosta. Ja jos ne pyytää niin mä voin sanoa että me erottiin ja sun ei tarttee tulla.” = De bryr sig inte. Och om de ber, så kan jag säga att vi gjorde slut och du behöver inte komma.

”Etkö sä usko että osaan olla ihmisiks? Jumalauta teidän kermaperse ressupellejen kanssa,” = Tror du inte att jag kan bete mig som folk? Åt helvete med er [referenser till att Sebastian är övre klass och går i Ressu]

”Enkö mä nyt kelpaakaan muuhun kun olla joku sivuhoito?” = Duger jag inte till något mer än att vara någon man kan ha vid sidan?

”En mä sitä sanonu ja tiiät sen. Mä meen nyt takas siivoomaan tota sotkua.” = Inte sa jag så och du vet det. Jag går nu och städar upp den där röran.

”Hyvää yötä, kultsipuppeli!” = Gonatt gulleplutt

[reptile-ruler]

Det är nog inte omöjligt att Mira har något utomjordiskt i släkten, det var trots allt hennes farmor som gav henne Zogin, som blev Aliens nya kropp. In-universe förklaringen till zonkofon samtalen var ju att Alien hade kontakt med (synska?) barn på jorden.

Helt narrativt att det också är Mira och hennes dotter som fortsätter ha rymdäventyr i Vid vintergatans slut, gör det nog ganska passande att headcanonna att hennes släkte har rest mycket i rymden (och kommer fortsätta resa i rymden)

[chaotic-poet]

Ok but I think we've all felt some level of admiration or gender envy while looking at Omar. His every look and outfit. He can pull anything off. The beauty and power of that human. Illegal. Elegant. Omöjligt. Otroligt.

[skenpiel]

ah…….. min dröm är att en dag gå på en riktig ordentlig kräftskiva. jag älskar skaldjur och jag vill bli full och äta väldigt mycket kräftor samtidigt som jag är iklädd roliga små accessoarer. varför måste det vara så omöjligt för mig? det är orättvist. jag gillar alkohol och kräftor, det borde vara nånting jag gör varje år :(

[blirpus]

i was doing duolingo and the app had me listen to some sentence like "det är omöjligt att göra det på det sättet" and then a moment after that i heard the google translate voice from my boyfriend's phone say this

[andiatas]

H.M. The King's speech at the state banquet in connection with the state visit from the Republic of Finland

Herr Republikens president, Fru Innes-Stubb, Herr talman, Herr statsminister, Statsråd, Excellenser, Mina damer och herrar,

Det är med stor glädje som Drottningen och jag välkomnar Er, Herr president och Fru Innes-Stubb, till Sverige. Traditionen bjuder att den finländska presidenten avlägger sitt första statsbesök i vårt land. Den tycker jag att vi fortsätter värna om – liksom våra nära och goda relationer!

Herr president,

Ni är det sjätte finländska statsöverhuvudet som jag nu har nöjet att möta. Mitt första statsbesök till Finland ägde rum redan år 1974. Som ung Kung hade jag då äran att tas emot av den finländska presidenten, Urho Kekkonen.

Ärade gäster,

I dag står våra länder närmare varandra än någonsin tidigare i modern tid. Vi är geografiskt, historiskt och kulturellt sammanflätade. 600 år av gemensam historia har satt sina spår.

De starka och täta kontakterna mellan Finland och Sverige tar sig uttryck på många olika sätt. Natoprocessen är ett utmärkt exempel på när våra länder samarbetat mycket nära och förtroligt för att slutligen bli fullvärdiga medlemmar i alliansen.

Nu inleds en ny säkerhetspolitisk era efter många år av alliansfrihet. Våra länders relationer fördjupas härmed ytterligare. Det nordiska försvarssamarbetet förstärks också av att hela Norden ingår i Nato. Man får nog gå tillbaka till Kalmarunionen för att hitta så starka band mellan de nordiska länderna.

Vi står också enade i vårt stöd till Ukraina. Rysslands anfallskrig är en stor tragedi och ett hot mot vår frihet och säkerhet. Det fortsatta stödet till Ukraina är avgörande för en fredlig utveckling även i vår region.

Ärade gäster,

Högteknologiska innovationer och vidsträckta skogar – båda viktiga faktorer för en hållbar framtid – förenar Finland och Sverige. Liksom vår vilja att samarbeta kring Arktis och att rädda Östersjöns havsmiljö. Allt detta bottnar i vår kärlek till naturen – till skogen, sjöarna och havet. Tove Jansson sätter ord på denna gemensamma känsla, som även delas av Mumintrollet, i boken ”Kometen kommer.”

”Han tänkte på hur förfärligt mycket han älskade allting, skogen och havet, regnet och vinden, solskenet och gräset och mossan och hur omöjligt det vore att leva utan alltsammans.”

Herr president,

Det finländska folket har mycket att vara stolta över. Och då har jag inte nämnt alla era framgångsrika kompositörer, konstnärer, formgivare, arkitekter och idrottare. Eller att ni är världens lyckligaste folk – för sjunde året i rad! Faktum är att alla nordiska länder befinner sig på topp 10. Det säger väl ändå något om Norden!

Jag skulle även vilja lyfta fram den nyligen genomförda finska presidentvalskampanjen som kännetecknades av god anda och respektfull ton. Här är Ert land en förebild för många andra länder.

Herr president,

Finland har alltid en plats i svenska folkets hjärtan. Vi är grannar, vänner och familj, med så mycket som förenar oss. Låt oss hålla hoppet levande och möta omvärldens utmaningar – tillsammans!

För Er, herr Republikens president, för Republiken Finland, för banden mellan våra länder och folk – då som nu och in i framtiden – föreslår jag en skål.

Speech held by H.M. King Carl XVI Gustaf at the Royal Palace in Stockholm on April 23, 2024.

[dagenssvenska]

Topp tre osexigaste dialekterna?

Vet en kille som jag gick på en dejt med på i Sala för några år sen, han bodde i utkanterna av kommunen nånstans tror jag. Det var punk omöjligt att få några känslor alls för honom för det lät så jävla fult varje gång han öppnade munnen. Så jag lägger hans dialekt på 1, 2 och 3. Annars tycker jag Salabor pratar väldigt behagligt dock? Så han kanske kom nån annan stans ifrån från början, vad vet jag.

[dancing-out-my-pants]

Jag känner mig sååå ensam, tror jag alltid känt mig ensam men detta är på en ny nivå. Hatar kvällar/nätter när man ska sova och man är helt själv i sängen. Jag har aldrig haft nån i min säng eller i mitt liv på det sättet jag längtar efter nu, men gud vad jag längtar efter att ha någon just nu. Det hjälper inte heller att jag va på väg att få något med en tjej, men det rann ut i vattnet, för hon va nog inte lika i det som mig, för inte så länge sedan. En av mina bästa vänner gifte sig också nyss och en annan har precis skaffat kille (det va pisslätt för na) som får mig att känna mig ännu mer ensam. För jag har ändå försökt skaffa nån, men det känns så jävla svårt, typ omöjligt.

Jag hatar att jag är ensam i min lägenhet hela eftermiddagar/kvällar/nätter oxh bara slösar bort mitt liv på att göra inget och isolera mig själv. Det känns så patetiskt.

Min ensamhet gäller inte bara kärlekslivet heller, har börjat sakna min familj och släkt som fan den senaste veckan. Det är nu närmare två månader sen jag träffade dom, vilket inte är så mycket men det känns mycket längre, är dock bara två veckor tills jag träffar dom. Det är nästan så att kag börjar ifrågasätta om jag vill bo kvar så här många mil bort från dom när jag har pluggat klart till sommaren, men jag trivs här och mina vänner är här. Allt känns så jobbigt.

[leifholmstrand]

LITTERÄRT NYÅRSLÖFTE

Tror jag behöver förklara: Mitt skrivande förvånar mig och känns inte alltid som mitt. Detta skulle kunna vara en tillgång, men jag vill inte upphöja, inte låtsas att det främmande i sig är en uppbygglighetens kärna. Jag har visserligen ingen musa men det kan ju finnas störningar och åverkan i musans ställe.

Jag behöver orden och arbetet med dem, men finner situationen opålitlig och outhärdlig, som om saker på extremt långt avstånd vore slipprigt intima. Vem orkar så dubbelspända rumsligheter och relationer?

Varje dag skriver jag. Jag skriver där jag kommer åt. Många trådar, många nät av grammatisk komplexitet spridda i rummet, stigande, långsamt fallande. Garn med krokar?

Flera projekt tvinnas samtidigt, några helt färska, några som växt fram under sju åtta år eller längre.

Berättelserna och diktsjoken måste på några plan vara parallella och på andra bör de överlappa varandra tidsmässigt, de bör ofärdigt splitsas. Inget får sluta innan något annat har börjat.

Arbetet är otänkbart krävande men känns futtigt i jämförelse med min utåtriktade vardagsdevis att bara omöjliga böcker skulle vara värda att skriva. Vad betyder det ens att en bok är omöjlig? Allt är omöjligt men sker ändå.

Jag känner uppgivenhet stor nog att föreslå en ännu klatschigare devis: Inga böcker är värda att skriva, så sluta skriva böcker. Genast! Senare!

Tror att följande mest gäller mitt eget författarskap, men känner på mig att även när utsagorna där är starka nog att angå mig rätt in under kläderna så angår de ingen annan, och detta så starkt att det ger repellerande minusutslag.

Utsagorna kan uppskattas och avhandlas på avstånd men rubbar ingen, förändrar ingenting i den andres värld eller intryck av värld: det besvärar att samtiden är samtiden och att få delar eller förstår mitt förhållningssätt till den, och därför borde jag låta bli att skriva.

Men jag vill skriva och kan inte låta bli att skriva. Det är genant att vara restriktionen oförmögen. Däremot kan jag planera och realisera min särartsframväxt som längre och längre skrivprojekt vilka kommer att helt äta upp mitt författarliv och avsluta det i rimlig och trovärdig tid.

Det är därför jag har sjunkit ner i ett begränsat antal expansiva kommande titlar inför vardagens feta slut. Det är som det är och jag ber inte om ursäkt för det. Ni borde alla bli bättre.

Och kom ihåg: Lättsamhet och slarv förekommer inte. Jag jobbar inte snabbt. Jag jobbar hela tiden. Världen är ämnet. Jag är inte maximalist. Mina böcker handlar även om dig vilket är ett själviskt och ständigt återkommande marknadsföringsmisstag. Ingen förväntas fatta något specifikt. Slappna av.

Litteraturen lättar ankar i slow motion och vill lämna denna moderkropp. Sedan några år har jag därför övervägt att avsluta mitt författarskap. Det verkar inte kunna ske på ett sätt som tjänar det frigörande uppbrottets ytliga syften, så jag ger till hälften upp och ämnar skriva åtminstone färdigt.

Jag ser ett slut, ett naturligt slut, och fortsätter skriva mig fram mot en punkt där skrivandet tömt sig. Därefter kan jag mer storslaget syssla med annat.

Det blir en del att stå i. Det blir en del år att ta sig genom.

Det blir sex böcker utöver vårens roman. Det blir diktboken Community (ny version). Det blir romanen Community (ja, på diktbokens ruiner). Det blir verseposet Termiternas liv. Det blir den självbiografiska fantasyromanen Lilla sminkade gris. Det blir pjäsen Här i ditt privata rum, med porrbotar och gemenskapslängtan. Det blir något som är för svårt att förklara. Och vårens bok, Kartritartornet, som handlar om syskonen/kärleksparet Tyra och Jamal och deras hatande föräldrar, den blir det. Det blir den. Sedan är jag färdig. Det blir bra.

Snart kan jag alltså sluta hålla på med allt detta, alltså relativt snart, jag kanske hinner innan jag dör, om jag inte hinner innan jag dör blir du tvungen att ta över, så håll tummarna.