Tumgik
#klanders
thepiningpoet · 9 months
Text
s j ä l v f ö r s t ö r a n d e m ä s t e r v e r k :
I got lost in the art again. Perhaps I love art so dearly, I mistake it for love itself. So is the reason I had found myself captivated by you. I have fallen so deeply, I cannot be redeemed. I cannot be saved from it. It’s irreversible. Art and I are inseparable. With you being art itself, it’s the same. I had fallen in love with you, you with your hands moving as bird wings; elegant, graceful, ethereal, dreamlike. Your neck as elegant as a swan’s. Your body as finely crafted as a work Michelangelo had slaved over or Bernini had calloused his hands to produce. No. God, only God could. And so, I had treated you as such, as marble turned to flesh, my djur-ängel.
You, as muscular as an owner’s most coveted show horse stud; your neck heavy with auction tags. Priceless. The crowd shouts their offers; their screams, crazed. Your hair done by Vermeer, the color shown as brightly as those intricately crafted paints, the strands reflected metallic-golden by the fondle from the sun’s light. Blinding. Your words, a score arranged by Stravinsky, sopping with all the otherworldly alchemy imaginable and yet your voice haunts somehow; there's something as unutterable as a curse that courses through your blood.
You are nothing but a beautiful work of self-sabotage. You curse your Maker. You spit on the ground you walk on. You leave your marble pillars for vandals and cast your silver and gold before thieves. Your brass pots they use as urinals. How can such a beautiful work lay itself to ruin as you do? I would cry in pity if you left tears for me to weep. But you have drained me as a thirstful man in the fields does the canteen after a long day’s work. I have cried my last tears for you. But I fear God hasn’t. I pray God redeem you one day. To watch you is to spot an elegant elk trapped by its antlers in a shepard’s fence. I pity you, God, I pity you. I warned you of it, but you in your lust, cantered to those open fields of long grass, wanting to have your fill. Now you’ve had it. You’ve had it more than you could’ve ever imagined. But I didn’t join you, djur-ängel. Thank God, I didn’t join you. This is how art dies. But in some small way, thank you for revealing to me I had wings.
- k. a. h.
Kerub
"Också du, som våndas under allas klander,
också du är kallad till din plats bland keruberna --
med lejonfötter, med solvingar,
med vördnadsbjudande människohuvud:
djur-ängel.
De ropar efter dig: "Oren, oren!"
Därför att de aldrig drabbades av renhet.
Låga, samla dina gnistor ur vråarna,
ässjan väntar, och hammaren som smider dig till blixt
skall lära dig blixtens snabba renhet
och ditt namn bland keruberna."
- Karin Boye
1 note · View note
forislynx · 11 months
Text
Jag gjorde alltså då något som förtjänade klander, men eftersom jag inte kunde förstå dem som klandrade mig var det mot både skick och förnuft att klandra mig. Sådant gör vi oss av med och utrotar när vi växer upp, och jag har inte sett någon som rensar bort något medvetet göra sig av med det som är gott. Kanske gick också sådant an just då, att gråta efter det som skulle varit skadligt för mig om jag fått det; att bli vildsint arg på fria och vuxna människor som inte alls lydde under mig, och på mina föräldrar; att försöka efter bästa förmåga slå och göra illa också många andra mera förståndiga människor ... för att de inte efterkom befallningar som skulle skadat mig ... Men sådant finner man sig snällt i, inte för att det är en småsak, eller ingenting alls, utan för att det går över med åren. Att det är tillåtet hos de små framgår av att vi inte finner oss i sådant om det förekommer hos någon som blivit äldre.
Augustinus, Bekännelser
0 notes
robertoleal · 2 years
Photo
Tumblr media Tumblr media
EDITORA ÒMNIRA LANÇA AS OBRAS AFRICANAS 'KIMPWANZA' e
'DICIONÁRIO DE ANGOLÊS' NA CASA DE ANGOLA NA BAHIA
 A Editora Òmnira, lança no próximo dia 10 de março (sexta-feira) às 18 horas, no Centro Cultural Casa de Angola na Bahia (Praça dos Veteranos, 5 – Barroquinha) a coletânea KIMPWANZA Poesias & Poemas que tem a participação de 19 contemporâneos, entre eles 5 (cinco) angolanos, 13 (treze) brasileiros, 1 (um) moçambicano, 1 (um) são tomense e 1 (um) cabo verdiano, são eles: Ângela Maria Correia; Anne Siqueira; António Palembi; Baco Figueiredo; Caetano Barata; Carla de Jesus; Carlos Souza Yeshua; Eduardo Tchandja; Elizete Nunes de Almeida; Gloria Terra; Hera de Jesus; Ismael Farinha; Negra Luz; Paula Anias; Tatiana Deiró; Tonho de Paiaia; Valdeck Almeida de Jesus; Vinicius Cardoso e Wende Bocado. A coletânea tem apresentação da professora de Letramento Racial brasileira, a poeta e crítica literária Jovina Souza, tem orelhas do poeta e ativista cultural são tomense Carlos Cardoso e arte de capa do chargista e escritor caboverdiano Moustafa Assem. KIMPWANZA Poesias & Poemas, Editora Òmnira/Namibe - Angola 2023, 128 páginas - R$ 40.
A Òmnira lança também o Dicionário de ANGOLÊS, do jornalista, escritor, pesquisador e ativista cultural brasileiro Roberto Leal, a obra traz um apanhado das falácias populares dos guetos e musseques de Angola; traz mais ainda do Calão angolano, além da sua irreverência e seu poder de força da palavra; trazendo também os ditos populares e as expressões mais ditas e faladas no cotidiano mwangolê, é dessa mistura que surge um novo dialeto, um novo idioma, uma nova língua ou um novo falar, o ANGOLÊS. O livro diz muito em cada palavra retratada no seu verbete demonstrativo, é de cada pedacinho que se pode montar a Cultura de uma forma positiva e viciante, costumeira.
São mais de 1.200 verbetes, dentre palavras e expressões, foram 4 (quatro) anos de pesquisas contando com a colaboração de mais 5 (cinco) populares de diferentes regiões do país que deixaram seu contributo nessa obra: a Estudante de Jornalismo benguelense Edeltrudes de Brito; o advogado luandino Fernando Dyakafunda; o músico gospel uigense Nely Lucas; e a estudante de Jornalismo luandina Paulina Catari e buscando conhecimento através de outras publicações. A obra que sai do forno no formato Pocket, tem apresentação do jovem poeta, ator e diretor de cinema angolano Blandine Klander. Dicionário de ANGOLÊS, Editora Òmnira/Namibe – Angola 2023, 86 páginas – R$ 35.
Dentro da programação Recital de poesias; exposição de revistas e livros de autores africanos e brasileiros da Editora Òmnira, bate papo com os autores presentes e Coquetel ao final. O Evento tem o apoio do Centro Cultural Casa de Angola na Bahia, Movimento Literário Kutanga e UBESC – União Baiana de Escritores. Mais informações: +55 71 98736 9778 (whatsApp) ou [email protected]
Fonte: ASCOM/Revista Òmnira
Artes capas: Moustafa Assem (Cabo Verde)
1 note · View note
wutbju · 2 years
Photo
Tumblr media
Ruth Ann Wilcoxson of Pearce, Arizona passed away at her home on March 8, 2022, at the age of 81.
She was born in Willcox, Arizona on December 31, 1940, to John Weeks and Helen (nee Klander) Weeks. Ruth was a graduate of Bob Jones University in Greenville, South Carolina, worked for Valley National Bank in Phoenix and Prescott, Arizona, worked for the Board of Realtors in Prescott and retired from the Matz Rietz Realty Group. She enjoyed and loved to Quilt.
On January 13, 1967, in Phoenix, Arizona she married Al V. Wilcoxson who survives her. Ruth is also survived by her son Chris Wilcoxson of Phoenix and her siblings Harry (Betsy) Weeks of Sunsites, Arizona, Jimmy Weeks of Gilbert, Arizona and Sharon Kavanaugh of Litchfield Park, Arizona along with numerous nieces and nephews. Preceding her in death was her son Lyle Wilcoxson and her parents Rev. John and Helen Weeks.
Contributions may be made in her name to the Arizona Christian University, Student Activity Fund, 1 W. Firestorm Way, Glendale, Arizona 85306. At her request no services are planned.
0 notes
Text
NORANTA-DOS / Reprensió, ingravidesa i llangardaixos
Tumblr media
Temporada 4 / Programa 2
Data d’emissió: 07/10/20
ESCOLTA’L: mixcloud / ivoox
La música deconstruïda, rocambolesca, fosca i sense gaires veus pren el protagonisme en el bloc de novetats del programa d’aquesta setmana. A més, parlem amb Lluci Rostra (H-Records) sobre l’edició que el segell reusenc ha fet del Polygondwanald de King Gizzard & The Lizard Wizard. Finalment, en la secció Territori d’ultramar, visitem un país de l’Amèrica Central.
Playlist
Horse Lords - Against Gravity (2020)
Zachery Garren - C-TOWN (2020)
Jardín de la Croix - Brechas (2020)
BRIQUEVILLE - Akte XII (2020)
BADA - Klander (2020)
Anna von Hausswolff - Theatre of Nature (2020)
Anna Högberg Attack - pappa kom hem (2020)
Coherence - Altre cop (2018)
Ave Negra - Ave Negra (2015)
1 note · View note
hileymazdaburleson · 4 years
Photo
Tumblr media
Chase Gourley Klander Had an amazing time with Debbie Martin. She is a great asset to your dealership!
0 notes
umjart-blog · 5 years
Photo
Tumblr media
Tone 2019-12-27 nr 1873, acrylic on board 15x15 cm . . Tonläge . Medan vissa oftast skrika tycker andra det går lika bra att något mer modest visa klander och protest ty att vråla över mängden höres sällan bäst i längden. . https://www.instagram.com/p/B6lcgbUgi2-/?igshid=90r371tkuxpc
0 notes
easternlightningsv · 5 years
Text
Om slutmål
Tumblr media
Närhelst slutmål nämns, behandlar ni det med särskilt allvar; ni är alla särskilt känsliga när det gäller denna fråga. Vissa människor kan inte vänta med att knäböja inför Gud för att få ett bra slutmål. Jag kan förstå er iver, som inte behöver uttryckas i ord. Ni vill absolut inte att ert kött ska drabbas av katastrof, och än mindre vill ni nedstiga till långvarigt straff i framtiden. 
Ni hoppas bara på att leva friare och lättare. Därför känner ni er särskilt ängsliga när slutmål nämns, och ni är djupt oroade att ni kan förolämpa Gud och bli föremål för den välförtjänta vedergällningen, om ni inte är tillräckligt uppmärksamma. Ni har inte tvekat att kompromissa med tanke på ert slutmål, och många av er som en gång var falska och nonchalanta har till och med plötsligt blivit särskilt milda och uppriktiga; er uppriktighet är rentav skrämmande. Hursomhelst har ni alla ”ärliga” hjärtan, och från början till slut har ni öppnat er för mig utan att dölja några av hemligheterna i ert hjärta, vare sig klander, svek eller hängivenhet. Allt som allt har ni mycket uppriktigt "bekänt" dessa väsentliga ting i era djupaste vrår för mig. Naturligtvis har jag aldrig undvikit sådana ting, eftersom de har blivit vardagliga för mig. Ni vill hellre hamna i eldhavet som ert slutmål än förlora ett enda hårstrå för att vinna Guds godkännande. Det är inte det att jag är alltför dogmatisk med er; det är att ert hängivna hjärta är särskilt bristfälligt i fråga om att hantera allt jag gör. Ni kanske inte förstår vad jag menar, så låt mig ge er en enkel förklaring: Vad ni behöver är inte sanningen och livet; det är inte principerna för hur ni ska uppföra er och det är framför allt inte mitt noggranna verk. Vad ni behöver är allt ni besitter i köttet: rikedom, status, familj, äktenskap och så vidare. Ni avfärdar fullständigt mina ord och mitt verk, så jag kan sammanfatta er tro med ett enda ord: halvhjärtad. Ni kommer att ta till alla medel för att uppnå de saker som ni är fullständigt hängivna, men jag har upptäckt att ni inte struntar i allt för frågor som rör er tro på Gud. Snarare är ni bara relativt lojala och relativt allvarliga. Det är därför som jag säger att de som saknar ett ytterst uppriktigt hjärta är misslyckade i sin tro på Gud. Tänk noga efter ‒ finns det många misslyckanden hos er?
Ni borde veta att framgång i tron på Gud uppnås på grund av människors egna handlingar; när människor inte lyckas utan istället misslyckas, är det på grund av deras egna handlingar, inte på grund av inverkan av andra faktorer. Jag tror att ni skulle göra vad som helst för att få något gjort som är svårare och innebär mer lidande än att tro på Gud, och att ni skulle ta det på mycket stort allvar. Ni skulle till och med vara ovilliga att göra några fel; dessa är de slags outtröttliga ansträngningar ni alla har infört i era egna liv. Ni är till och med kapabla att bedra mig i köttet under omständigheter i vilka ni inte skulle bedra någon i er egen familj. Det här är ert konsekventa beteende och den princip ni tillämpar i era liv. Odlar ni inte fortfarande en falsk bild för att bedra mig för ert slutmåls skull, och för att få ett vackert och lyckligt slutmål? Jag är medveten om att er hängivenhet och er uppriktighet bara är tillfälliga; är inte era ambitioner och det pris ni betalar endast till för nuet och inte för framtiden? Ni vill bara göra en sista ansträngning för att säkra ett vackert slutmål. Ert syfte är bara att idka byteshandel; det är inte för att ni inte ska stå i skuld till sanningen och det är verkligen inte för att återgälda mig för det pris jag har betalat. Kort sagt, ni vill bara använda er begåvning, men ni vill inte kämpa för det. Är inte detta er uppriktiga önskan? Ni får inte förklä er eller, än mindre, grubbla över ert slutmål till den grad att ni inte kan äta eller sova. Är det inte sant att ert slutmål kommer att ha bestämts till slut? Ni bör fullgöra er egen plikt efter bästa förmåga med öppna och rättrådiga hjärtan och vara villiga att göra vad som än krävs. Som ni har sagt, när dagen kommer, kommer Gud inte att behandla någon illa som har lidit eller betalat ett pris för honom. Denna typ av övertygelse är värd att hålla fast vid och ni bör aldrig glömma det. Endast på detta sätt kan jag känna mig lugn i fråga om er. Annars kommer jag aldrig att kunna känna mig lugn angående er, och ni kommer alltid vara föremål för min motvilja. Om ni alla kan följa ert samvete och ge allt för mig, inte bespara er någon möda för mitt verk och ägna en livstid av ansträngning åt mitt evangelieverk, kommer då inte mitt hjärta ofta att hoppa till av glädje för er? Kommer jag inte att kunna känna mig helt lugn angående er? Det är skamligt att det ni kan göra bara är en ynklig liten del av vad jag förväntar mig; hur kan ni i detta fall vara så fräcka och begära det ni hoppas på av mig?
Ert slutmål och ert öde är mycket viktiga för er – de väcker allvarlig oro. Ni tror att om ni inte gör saker med stor omsorg, kommer det att vara likvärdigt med att inte ha något slutmål och ert ödes förstörelse. Men har det någonsin slagit er att om de ansträngningar som man gör bara utförs med tanke på deras slutmål så är de bara fruktlöst arbete? Sådana ansträngningar är inte äkta – de är falska och bedrägliga. Om så är fallet kommer de som arbetar för sitt slutmål att få sitt slutliga nederlag, eftersom misslyckanden i människors tro på Gud uppstår på grund av bedrägeri. Jag har tidigare sagt att jag inte tycker om att bli smickrad eller behandlas med inställsamhet eller översvallande förtjusning. Jag vill att ärliga människor ska möta min sanning och mina förväntningar. Än mer tycker jag om när människor är förmögna att visa den yttersta omsorg om och hänsyn till mitt hjärta, och när de till och med kan ge upp allt för min skull. Endast på detta sätt kan mitt hjärta tröstas. Hur många saker hos er tycker jag just nu inte om? Hur många saker hos er tycker jag om? Har ingen av er begripit allt det fula som ni har visat upp för ert slutmåls skull?
I mitt hjärta vill jag inte såra något hjärta som är positivt och motiverat, och i synnerhet vill jag inte minska energin hos någon som troget gör sin plikt, men jag måste ändå påminna var och en av er om era brister och den smutsiga själen i era hjärtans djup. Syftet med att göra det är att hoppas att ni kommer att kunna frambära ert sanna hjärta när ni möter mina ord, eftersom det jag hatar mest är människors svek mot mig. Jag hoppas bara att ni i det sista stadiet av mitt verk är i stånd att handla utomordentligt väl, är helt hängivna och inte längre är halvhjärtade. Jag hoppas förstås också att ni alla har ett bra slutmål. Jag har trots det fortfarande mitt eget krav, nämligen att ni ska fatta det bästa beslutet när ni frambär er enda och slutgiltiga hängivenhet till mig. Om någon inte har denna enda hängivenhet, kommer den personen med säkerhet att bli Satans klenod och jag kommer inte att fortsätta att använda honom. Jag ska sända hem honom för att bli omhändertagen av sina föräldrar. Mitt verk har varit till stor hjälp för er; vad jag hoppas få från er är ett hjärta som är ärligt och positivt, men fram tills nu är mina händer fortfarande tomma. Tänk efter: När jag en dag fortfarande är så här obeskrivligt bitter, hur kommer jag då att vara mot er? Kommer jag att vara lika vänlig? Kommer mitt hjärta att vara lika fridfullt? Förstår ni känslorna hos en person som omsorgsfullt har odlat men inte har skördat ett enda korn? Förstår ni hur stor skadan är för någon som har fått ta emot ett hårt slag? Kan ni känna smaken av bitterhet hos en person som är full av hopp och som måste skiljas från någon när de är osams? Har du sett ilskan hos en person som har blivit provocerad? Känner du igen känslan av ivrig hämndlystnad hos en person som har behandlats med fientlighet och bedräglighet? Om ni förstår dessa människors kynne, tror jag inte att det ska vara svårt för er att föreställa er den inställning Gud har vid tiden för hans vedergällning. Slutligen hoppas jag att ni alla gör allvarliga ansträngningar med tanke på era egna slutmål; ni bör dock inte använda bedrägliga metoder i era ansträngningar, för om ni gör det kommer jag fortfarande att vara besviken på er i mitt hjärta. Vad leder en sådan besvikelse till? Bedrar ni inte er själva? De som tänker på sitt slutmål men ändå förstör det är fullständigt oförmögna att räddas. Vem kommer att sympatisera med sådana människor även om de blir bittra? Allt som allt är jag fortfarande beredd att önska att ni ska ha ett passande och gott slutmål. Än mer hoppas jag att ingen av er ska drabbas av katastrof.
0 notes
kingdomsalvationsv · 5 years
Text
Om slutmål
Tumblr media
Närhelst slutmål nämns, behandlar ni det med särskilt allvar; ni är alla särskilt känsliga när det gäller denna fråga. Vissa människor kan inte vänta med att knäböja inför Gud för att få ett bra slutmål. Jag kan förstå er iver, som inte behöver uttryckas i ord. Ni vill absolut inte att ert kött ska drabbas av katastrof, och än mindre vill ni nedstiga till långvarigt straff i framtiden.
 Ni hoppas bara på att leva friare och lättare. Därför känner ni er särskilt ängsliga när slutmål nämns, och ni är djupt oroade att ni kan förolämpa Gud och bli föremål för den välförtjänta vedergällningen, om ni inte är tillräckligt uppmärksamma. Ni har inte tvekat att kompromissa med tanke på ert slutmål, och många av er som en gång var falska och nonchalanta har till och med plötsligt blivit särskilt milda och uppriktiga; er uppriktighet är rentav skrämmande. Hursomhelst har ni alla ”ärliga” hjärtan, och från början till slut har ni öppnat er för mig utan att dölja några av hemligheterna i ert hjärta, vare sig klander, svek eller hängivenhet. Allt som allt har ni mycket uppriktigt "bekänt" dessa väsentliga ting i era djupaste vrår för mig. Naturligtvis har jag aldrig undvikit sådana ting, eftersom de har blivit vardagliga för mig. Ni vill hellre hamna i eldhavet som ert slutmål än förlora ett enda hårstrå för att vinna Guds godkännande. Det är inte det att jag är alltför dogmatisk med er; det är att ert hängivna hjärta är särskilt bristfälligt i fråga om att hantera allt jag gör. Ni kanske inte förstår vad jag menar, så låt mig ge er en enkel förklaring: Vad ni behöver är inte sanningen och livet; det är inte principerna för hur ni ska uppföra er och det är framför allt inte mitt noggranna verk. Vad ni behöver är allt ni besitter i köttet: rikedom, status, familj, äktenskap och så vidare. Ni avfärdar fullständigt mina ord och mitt verk, så jag kan sammanfatta er tro med ett enda ord: halvhjärtad. Ni kommer att ta till alla medel för att uppnå de saker som ni är fullständigt hängivna, men jag har upptäckt att ni inte struntar i allt för frågor som rör er tro på Gud. Snarare är ni bara relativt lojala och relativt allvarliga. Det är därför som jag säger att de som saknar ett ytterst uppriktigt hjärta är misslyckade i sin tro på Gud. Tänk noga efter ‒ finns det många misslyckanden hos er?
Ni borde veta att framgång i tron på Gud uppnås på grund av människors egna handlingar; när människor inte lyckas utan istället misslyckas, är det på grund av deras egna handlingar, inte på grund av inverkan av andra faktorer. Jag tror att ni skulle göra vad som helst för att få något gjort som är svårare och innebär mer lidande än att tro på Gud, och att ni skulle ta det på mycket stort allvar. Ni skulle till och med vara ovilliga att göra några fel; dessa är de slags outtröttliga ansträngningar ni alla har infört i era egna liv. Ni är till och med kapabla att bedra mig i köttet under omständigheter i vilka ni inte skulle bedra någon i er egen familj. Det här är ert konsekventa beteende och den princip ni tillämpar i era liv. Odlar ni inte fortfarande en falsk bild för att bedra mig för ert slutmåls skull, och för att få ett vackert och lyckligt slutmål? Jag är medveten om att er hängivenhet och er uppriktighet bara är tillfälliga; är inte era ambitioner och det pris ni betalar endast till för nuet och inte för framtiden? Ni vill bara göra en sista ansträngning för att säkra ett vackert slutmål. Ert syfte är bara att idka byteshandel; det är inte för att ni inte ska stå i skuld till sanningen och det är verkligen inte för att återgälda mig för det pris jag har betalat. Kort sagt, ni vill bara använda er begåvning, men ni vill inte kämpa för det. Är inte detta er uppriktiga önskan? Ni får inte förklä er eller, än mindre, grubbla över ert slutmål till den grad att ni inte kan äta eller sova. Är det inte sant att ert slutmål kommer att ha bestämts till slut? Ni bör fullgöra er egen plikt efter bästa förmåga med öppna och rättrådiga hjärtan och vara villiga att göra vad som än krävs. Som ni har sagt, när dagen kommer, kommer Gud inte att behandla någon illa som har lidit eller betalat ett pris för honom. Denna typ av övertygelse är värd att hålla fast vid och ni bör aldrig glömma det. Endast på detta sätt kan jag känna mig lugn i fråga om er. Annars kommer jag aldrig att kunna känna mig lugn angående er, och ni kommer alltid vara föremål för min motvilja. Om ni alla kan följa ert samvete och ge allt för mig, inte bespara er någon möda för mitt verk och ägna en livstid av ansträngning åt mitt evangelieverk, kommer då inte mitt hjärta ofta att hoppa till av glädje för er? Kommer jag inte att kunna känna mig helt lugn angående er? Det är skamligt att det ni kan göra bara är en ynklig liten del av vad jag förväntar mig; hur kan ni i detta fall vara så fräcka och begära det ni hoppas på av mig?
Ert slutmål och ert öde är mycket viktiga för er – de väcker allvarlig oro. Ni tror att om ni inte gör saker med stor omsorg, kommer det att vara likvärdigt med att inte ha något slutmål och ert ödes förstörelse. Men har det någonsin slagit er att om de ansträngningar som man gör bara utförs med tanke på deras slutmål så är de bara fruktlöst arbete? Sådana ansträngningar är inte äkta – de är falska och bedrägliga. Om så är fallet kommer de som arbetar för sitt slutmål att få sitt slutliga nederlag, eftersom misslyckanden i människors tro på Gud uppstår på grund av bedrägeri. Jag har tidigare sagt att jag inte tycker om att bli smickrad eller behandlas med inställsamhet eller översvallande förtjusning. Jag vill att ärliga människor ska möta min sanning och mina förväntningar. Än mer tycker jag om när människor är förmögna att visa den yttersta omsorg om och hänsyn till mitt hjärta, och när de till och med kan ge upp allt för min skull. Endast på detta sätt kan mitt hjärta tröstas. Hur många saker hos er tycker jag just nu inte om? Hur många saker hos er tycker jag om? Har ingen av er begripit allt det fula som ni har visat upp för ert slutmåls skull?
I mitt hjärta vill jag inte såra något hjärta som är positivt och motiverat, och i synnerhet vill jag inte minska energin hos någon som troget gör sin plikt, men jag måste ändå påminna var och en av er om era brister och den smutsiga själen i era hjärtans djup. Syftet med att göra det är att hoppas att ni kommer att kunna frambära ert sanna hjärta när ni möter mina ord, eftersom det jag hatar mest är människors svek mot mig. Jag hoppas bara att ni i det sista stadiet av mitt verk är i stånd att handla utomordentligt väl, är helt hängivna och inte längre är halvhjärtade. Jag hoppas förstås också att ni alla har ett bra slutmål. Jag har trots det fortfarande mitt eget krav, nämligen att ni ska fatta det bästa beslutet när ni frambär er enda och slutgiltiga hängivenhet till mig. Om någon inte har denna enda hängivenhet, kommer den personen med säkerhet att bli Satans klenod och jag kommer inte att fortsätta att använda honom. Jag ska sända hem honom för att bli omhändertagen av sina föräldrar. Mitt verk har varit till stor hjälp för er; vad jag hoppas få från er är ett hjärta som är ärligt och positivt, men fram tills nu är mina händer fortfarande tomma. Tänk efter: När jag en dag fortfarande är så här obeskrivligt bitter, hur kommer jag då att vara mot er? Kommer jag att vara lika vänlig? Kommer mitt hjärta att vara lika fridfullt? Förstår ni känslorna hos en person som omsorgsfullt har odlat men inte har skördat ett enda korn? Förstår ni hur stor skadan är för någon som har fått ta emot ett hårt slag? Kan ni känna smaken av bitterhet hos en person som är full av hopp och som måste skiljas från någon när de är osams? Har du sett ilskan hos en person som har blivit provocerad? Känner du igen känslan av ivrig hämndlystnad hos en person som har behandlats med fientlighet och bedräglighet? Om ni förstår dessa människors kynne, tror jag inte att det ska vara svårt för er att föreställa er den inställning Gud har vid tiden för hans vedergällning. Slutligen hoppas jag att ni alla gör allvarliga ansträngningar med tanke på era egna slutmål; ni bör dock inte använda bedrägliga metoder i era ansträngningar, för om ni gör det kommer jag fortfarande att vara besviken på er i mitt hjärta. Vad leder en sådan besvikelse till? Bedrar ni inte er själva? De som tänker på sitt slutmål men ändå förstör det är fullständigt oförmögna att räddas. Vem kommer att sympatisera med sådana människor även om de blir bittra? Allt som allt är jag fortfarande beredd att önska att ni ska ha ett passande och gott slutmål. Än mer hoppas jag att ingen av er ska drabbas av katastrof.
0 notes
minarquia · 6 years
Text
Yo de un señoro que se peina a lo Krispín Klander no me fiaría mucho. https://twitter.com/IsaiasLafuente/status/1078565516665602048 …
Yo de un señoro que se peina a lo Krispín Klander no me fiaría mucho. https://twitter.com/IsaiasLafuente/status/1078565516665602048 …
Yo de un señoro que se peina a lo Krispín Klander no me fiaría mucho. https://twitter.com/IsaiasLafuente/status/1078565516665602048 … #MartinLopeTwitter from Twitter Search / MLopeReloaded https://twitter.com/MLopeReloaded/status/1078622941699588096 via IFTTT
de nuestro WordPress http://bit.ly/2EWHXrF Difundimos las ideas liberales, libertarias, minarquistas y anarcocapitalistas. https://ift.tt/eA8V8J December 28, 2018 at 02:16PM
0 notes
thepiningpoet · 3 years
Text
s j ä l v f ö r s t ö r a n d e m ä s t e r v e r k :
I got lost in the art again. Perhaps I love art so dearly, I mistake it for love itself. So is the reason I had found myself captivated by you. I have fallen so deeply, I cannot be redeemed. I cannot be saved from it. It’s irreversible. Art and I are inseparable. With you being art itself, it’s the same. I had fallen in love with you, you with your hands moving as bird wings; elegant, graceful, ethereal, dreamlike. Your neck as elegant as a swan’s. Your body as finely crafted as a work Michelangelo had slaved over or Bernini had calloused his hands to produce. No. God, only God could. And so, I had treated you as such, as marble turned to flesh, my djur-ängel.
You, as muscular as an owner’s most coveted show horse stud; your neck heavy with auction tags. Priceless. The crowd shouts their offers; their screams, crazed. Your hair done by Vermeer, the color shown as brightly as those intricately crafted paints, the strands reflected metallic-golden by the fondle from the sun’s light. Blinding. Your words, a score arranged by Stravinsky, sopping with all the otherworldly alchemy imaginable and yet your voice haunts somehow; there's something as unutterable as a curse that courses through your blood.
You are nothing but a beautiful work of self-sabotage. You curse your Maker. You spit on the ground you walk on. You leave your marble pillars for vandals and cast your silver and gold before thieves. Your brass pots they use as urinals. How can such a beautiful work lay itself to ruin as you do? I would cry in pity if you left tears for me to weep. But you have drained me as a thirstful man in the fields does the canteen after a long day’s work. I have cried my last tears for you. But I fear God hasn’t. I pray God redeem you one day. To watch you is to spot an elegant elk trapped by its antlers in a shepard’s fence. I pity you. God, I pity you. I warned you of it, but you in your lust, cantered to those open fields of long grass, wanting to have your fill. Now you’ve had it. You’ve had it more than you could’ve ever imagined. But I didn’t join you, djur-ängel. Thank God, I didn’t join you. This is how art dies. But in some small way, thank you for revealing to me I had wings.
- k. a. h.
Kerub
"Också du, som våndas under allas klander,
också du är kallad till din plats bland keruberna --
med lejonfötter, med solvingar,
med vördnadsbjudande människohuvud:
djur-ängel.
De ropar efter dig: "Oren, oren!"
Därför att de aldrig drabbades av renhet.
Låga, samla dina gnistor ur vråarna,
ässjan väntar, och hammaren som smider dig till blixt
skall lära dig blixtens snabba renhet
och ditt namn bland keruberna."
- Karin Boye
23 notes · View notes
munove · 6 years
Text
Se confirma: Hay que decirlo más
Recientes investigaciones por parte del Instituto Suecor Hander Klander (2018) confirman que el uso de exabruptos groseros en el lenguaje coloquial ayudan a la distensión en las conversaciones farragosas, bizantinas y barrocas en las que muchas veces nos vemos inmersos; soltar un buen "hijo de puta"(hidueputa) a tiempo relaja fundamentalmente el tello, ese músculo tan desconocido por tantos; tello, hay que decirlo más.
etiquetas: hijo, de, puta, mucho, mas
» noticia original (vimeo.com)
0 notes
vialskargudevigt · 5 years
Text
Om slutmål
Närhelst slutmål nämns, behandlar ni det med särskilt allvar; ni är alla särskilt känsliga när det gäller denna fråga. Vissa människor kan inte vänta med att knäböja inför Gud för att få ett bra slutmål. Jag kan förstå er iver, som inte behöver uttryckas i ord. Ni vill absolut inte att ert kött ska drabbas av katastrof, och än mindre vill ni nedstiga till långvarigt straff i framtiden.
 Ni hoppas bara på att leva friare och lättare. Därför känner ni er särskilt ängsliga när slutmål nämns, och ni är djupt oroade att ni kan förolämpa Gud och bli föremål för den välförtjänta vedergällningen, om ni inte är tillräckligt uppmärksamma. Ni har inte tvekat att kompromissa med tanke på ert slutmål, och många av er som en gång var falska och nonchalanta har till och med plötsligt blivit särskilt milda och uppriktiga; er uppriktighet är rentav skrämmande. Hursomhelst har ni alla ”ärliga” hjärtan, och från början till slut har ni öppnat er för mig utan att dölja några av hemligheterna i ert hjärta, vare sig klander, svek eller hängivenhet. Allt som allt har ni mycket uppriktigt "bekänt" dessa väsentliga ting i era djupaste vrår för mig. Naturligtvis har jag aldrig undvikit sådana ting, eftersom de har blivit vardagliga för mig. Ni vill hellre hamna i eldhavet som ert slutmål än förlora ett enda hårstrå för att vinna Guds godkännande. Det är inte det att jag är alltför dogmatisk med er; det är att ert hängivna hjärta är särskilt bristfälligt i fråga om att hantera allt jag gör. Ni kanske inte förstår vad jag menar, så låt mig ge er en enkel förklaring: Vad ni behöver är inte sanningen och livet; det är inte principerna för hur ni ska uppföra er och det är framför allt inte mitt noggranna verk. Vad ni behöver är allt ni besitter i köttet: rikedom, status, familj, äktenskap och så vidare. Ni avfärdar fullständigt mina ord och mitt verk, så jag kan sammanfatta er tro med ett enda ord: halvhjärtad. Ni kommer att ta till alla medel för att uppnå de saker som ni är fullständigt hängivna, men jag har upptäckt att ni inte struntar i allt för frågor som rör er tro på Gud. Snarare är ni bara relativt lojala och relativt allvarliga. Det är därför som jag säger att de som saknar ett ytterst uppriktigt hjärta är misslyckade i sin tro på Gud. Tänk noga efter ‒ finns det många misslyckanden hos er?
Ni borde veta att framgång i tron på Gud uppnås på grund av människors egna handlingar; när människor inte lyckas utan istället misslyckas, är det på grund av deras egna handlingar, inte på grund av inverkan av andra faktorer. Jag tror att ni skulle göra vad som helst för att få något gjort som är svårare och innebär mer lidande än att tro på Gud, och att ni skulle ta det på mycket stort allvar. Ni skulle till och med vara ovilliga att göra några fel; dessa är de slags outtröttliga ansträngningar ni alla har infört i era egna liv. Ni är till och med kapabla att bedra mig i köttet under omständigheter i vilka ni inte skulle bedra någon i er egen familj. Det här är ert konsekventa beteende och den princip ni tillämpar i era liv. Odlar ni inte fortfarande en falsk bild för att bedra mig för ert slutmåls skull, och för att få ett vackert och lyckligt slutmål? Jag är medveten om att er hängivenhet och er uppriktighet bara är tillfälliga; är inte era ambitioner och det pris ni betalar endast till för nuet och inte för framtiden? Ni vill bara göra en sista ansträngning för att säkra ett vackert slutmål. Ert syfte är bara att idka byteshandel; det är inte för att ni inte ska stå i skuld till sanningen och det är verkligen inte för att återgälda mig för det pris jag har betalat. Kort sagt, ni vill bara använda er begåvning, men ni vill inte kämpa för det. Är inte detta er uppriktiga önskan? Ni får inte förklä er eller, än mindre, grubbla över ert slutmål till den grad att ni inte kan äta eller sova. Är det inte sant att ert slutmål kommer att ha bestämts till slut? Ni bör fullgöra er egen plikt efter bästa förmåga med öppna och rättrådiga hjärtan och vara villiga att göra vad som än krävs. Som ni har sagt, när dagen kommer, kommer Gud inte att behandla någon illa som har lidit eller betalat ett pris för honom. Denna typ av övertygelse är värd att hålla fast vid och ni bör aldrig glömma det. Endast på detta sätt kan jag känna mig lugn i fråga om er. Annars kommer jag aldrig att kunna känna mig lugn angående er, och ni kommer alltid vara föremål för min motvilja. Om ni alla kan följa ert samvete och ge allt för mig, inte bespara er någon möda för mitt verk och ägna en livstid av ansträngning åt mitt evangelieverk, kommer då inte mitt hjärta ofta att hoppa till av glädje för er? Kommer jag inte att kunna känna mig helt lugn angående er? Det är skamligt att det ni kan göra bara är en ynklig liten del av vad jag förväntar mig; hur kan ni i detta fall vara så fräcka och begära det ni hoppas på av mig?
Ert slutmål och ert öde är mycket viktiga för er – de väcker allvarlig oro. Ni tror att om ni inte gör saker med stor omsorg, kommer det att vara likvärdigt med att inte ha något slutmål och ert ödes förstörelse. Men har det någonsin slagit er att om de ansträngningar som man gör bara utförs med tanke på deras slutmål så är de bara fruktlöst arbete? Sådana ansträngningar är inte äkta – de är falska och bedrägliga. Om så är fallet kommer de som arbetar för sitt slutmål att få sitt slutliga nederlag, eftersom misslyckanden i människors tro på Gud uppstår på grund av bedrägeri. Jag har tidigare sagt att jag inte tycker om att bli smickrad eller behandlas med inställsamhet eller översvallande förtjusning. Jag vill att ärliga människor ska möta min sanning och mina förväntningar. Än mer tycker jag om när människor är förmögna att visa den yttersta omsorg om och hänsyn till mitt hjärta, och när de till och med kan ge upp allt för min skull. Endast på detta sätt kan mitt hjärta tröstas. Hur många saker hos er tycker jag just nu inte om? Hur många saker hos er tycker jag om? Har ingen av er begripit allt det fula som ni har visat upp för ert slutmåls skull?
I mitt hjärta vill jag inte såra något hjärta som är positivt och motiverat, och i synnerhet vill jag inte minska energin hos någon som troget gör sin plikt, men jag måste ändå påminna var och en av er om era brister och den smutsiga själen i era hjärtans djup. Syftet med att göra det är att hoppas att ni kommer att kunna frambära ert sanna hjärta när ni möter mina ord, eftersom det jag hatar mest är människors svek mot mig. Jag hoppas bara att ni i det sista stadiet av mitt verk är i stånd att handla utomordentligt väl, är helt hängivna och inte längre är halvhjärtade. Jag hoppas förstås också att ni alla har ett bra slutmål. Jag har trots det fortfarande mitt eget krav, nämligen att ni ska fatta det bästa beslutet när ni frambär er enda och slutgiltiga hängivenhet till mig. Om någon inte har denna enda hängivenhet, kommer den personen med säkerhet att bli Satans klenod och jag kommer inte att fortsätta att använda honom. Jag ska sända hem honom för att bli omhändertagen av sina föräldrar. Mitt verk har varit till stor hjälp för er; vad jag hoppas få från er är ett hjärta som är ärligt och positivt, men fram tills nu är mina händer fortfarande tomma. Tänk efter: När jag en dag fortfarande är så här obeskrivligt bitter, hur kommer jag då att vara mot er? Kommer jag att vara lika vänlig? Kommer mitt hjärta att vara lika fridfullt? Förstår ni känslorna hos en person som omsorgsfullt har odlat men inte har skördat ett enda korn? Förstår ni hur stor skadan är för någon som har fått ta emot ett hårt slag? Kan ni känna smaken av bitterhet hos en person som är full av hopp och som måste skiljas från någon när de är osams? Har du sett ilskan hos en person som har blivit provocerad? Känner du igen känslan av ivrig hämndlystnad hos en person som har behandlats med fientlighet och bedräglighet? Om ni förstår dessa människors kynne, tror jag inte att det ska vara svårt för er att föreställa er den inställning Gud har vid tiden för hans vedergällning. Slutligen hoppas jag att ni alla gör allvarliga ansträngningar med tanke på era egna slutmål; ni bör dock inte använda bedrägliga metoder i era ansträngningar, för om ni gör det kommer jag fortfarande att vara besviken på er i mitt hjärta. Vad leder en sådan besvikelse till? Bedrar ni inte er själva? De som tänker på sitt slutmål men ändå förstör det är fullständigt oförmögna att räddas. Vem kommer att sympatisera med sådana människor även om de blir bittra? Allt som allt är jag fortfarande beredd att önska att ni ska ha ett passande och gott slutmål. Än mer hoppas jag att ingen av er ska drabbas av katastrof.
Källa: Allsmäktige Guds Kyrka
Läs mer : Guds ord
0 notes
photofabulicious · 6 years
Photo
Tumblr media
💪🏼s t r o n g e r ..... Varför träna när man kan sätta på sig en t-shirt och få en rippad kropp bara sådär? Haha. Nä, jag känner mig annars inte starkare. Ska jag vara helt ärlig så har jag varit helt under isen de senaste dagarna... Men jag tror inte att det har undgått någon. Vi fick iaf en liten vinst igår när det gäller arvstvisten, men det blev nästan ett större bakslag av det hela. Vi vann klander av testamentet i tingsrätten, men är ändå tvungna att betala äcklets rättegångskostnader på 25k... Nu är detta kapitel avslutat iaf och nu börjar nästa. Det är den viktigaste delen och handlar om dom var sambos eller icke sambos vid mammas dödsfall... vilket de inte var eftersom jag, min bror och hennes vänninor var med när mamma flyttade ut och ville avsluta deras förhållande. Vi hoppas fortfarande på en förlikning, eftersom en ny rättegång skulle kosta mer än vad det skulle smaka... Det skulle bli en minusaffär helt enkelt. Hoppas gubbjäveln får in det i sitt tröga huvud. Skulle som sagt behöva hjälp denna månad men det tar emot sjukt mycket. Är så less på att behöva fråga efter pengar. Det är en så tråkig sak att ta upp. Och vem ska jag fråga? Det är få människor som har så mycket att man kan låna ut bara sådär under semestertider och allt. Jag önskar av hela mitt hjärta att huset blir sålt i juli, för då blir det äntligen ett slut på misären! Då startar ett nytt kapitel i mitt liv. Åh, som jag längtar! . . . . . Tags: (på/i Stockholm, Sweden)
0 notes
latoyarubalcava3546 · 7 years
Text
21 formas de sorprender a tu hombre en San Valentín (y durante el resto del año)
Pexels / BuzzFeed
1. Justo antes de que él llegue a casa escóndete detrás de la puerta con un cuchillo jamonero y una máscara de 'Scream'.
2. Pregúntale con voz susurrante si él también ve a la niña que os mira a los pies de vuestra cama.
3. Coméntale que te has encontrado con su amigo Carlos y cuando te diga "¿Qué Carlos?", respóndele "el de los huevos largos".
4. Pásate todo el 14 de febrero comunicándote solo con maullidos y ronroneos.
5. Compra una de esas flores de payaso para ponértela en la camisa y lanzarle agua cuando se acerque a oler.
6. O mejor: cítale en su restaurante favorito y aparece completamente disfrazada de payaso.
7. Iníciate en el fascinante mundo de la halterofilia para sorprenderle levantando su coche.
8. Cámbiale su espuma de afeitar por un bote de nata montada. ¡Un detalle delicioso!
9. Confírmale que vuestro piso está construido sobre un viejo cementerio indio.
10. En lugar de decorar la cama con pétalos de rosa, decórala con patatas fritas.
11. Tira todos los muebles de tu casa y sustitúyelos por globos con forma de corazón.
12. Escríbele una carta de amor en esperanto.
13. Y luego rapéasela.
14. Regálale el disco de Fran Perea. Nadie espera que le regalen el disco de Fran Perea.
15. En lugar de lencería sexy, ¿no es mucho más sorprenderte vestirte de Crispin Klander?
16. Llévale de escapada romántica a un velatorio. Nunca olvidará un plan así.
17. Hazle un striptease con 'A toda mecha' de Santa Justa Klan de fondo.
18. Escóndete debajo de la cama y agárrale por los tobillos mientras gritas como una endemoniada justo cuando se vaya a ir a la cama.
19. En lugar de untar chocolate sobre su cuerpo, úntate entera de vaselina y rebózate después en toneladas de purpurina. ¡A todo el mundo le gusta la purpurina!
20. Haz un par de gorritos de papel albal (¡DIY!) para vuestras cabezas y dile que ahora ya no os puede escuchar la NASA.
21. Pídele que te tire del dedo.
0 notes
techonewap · 7 years
Text
Dansbandsstjärnans bil sprängd – berättar nu
Dansbandsstjärnans bil sprängd – berättar nu
Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.
Expressens ambition är tydlig. I vår “Kvalitetspolicy” slår jag speedy att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en speedy plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Males vi är…
View On WordPress
0 notes