#humanismen
Explore tagged Tumblr posts
Text
Mellan tvĂ„ celler, i början av en vid korridor, upptĂ€ckte jag en hĂ€pnadsvĂ€ckande vrĂ„ i klostret [San Marco i Florens]. Forskarna tror att den platsen hyste det första moderna biblioteket. DĂ€r fanns storslagna böcker som humanisten NiccolĂČ Niccoli testamenterat till staden 'för allmĂ€nhetens bĂ€sta, för samhĂ€llsservice, för att de ska vara tillgĂ€ngliga för alla pĂ„ en öppen plats, dĂ€r kunskapstörstande mĂ€nniskor, liksom pĂ„ bördiga Ă„krar, kan skörda bildningens goda frukt'. Cosimo den Ă€ldre Ă„ sin sida bekostade byggnationen av ett renĂ€ssansbibliotek till klostret som ritades av arkitekten Michelozzo. Medeltidens mörka rum och fastkedjade böcker ersattes med de nya tidernas emblem: en stor sal, badande i naturligt ljus, ritad för att underlĂ€tta lĂ€sning och gynna samtal. I dĂ„tidens kĂ€llor beskrivs bibliotekets ursprungliga yttre med beundran: ett takvalv som hölls uppe av tvĂ„ fina pelarrader, stora fönster Ă„t bĂ„da sidor, grĂ„ sandsten, ljusgröna vĂ€ggar för att inge ro, hyllor fulla med böcker, och sextiofyra bĂ€nkar av cypresstrĂ€ dĂ€r munkarna och besökarna kunde sitta och lĂ€sa, skriva och kopiera texter. TillgĂ€ngligheten utifrĂ„n förverkligade NiccolĂČs dröm: hans samling med fyrahundra manuskript var Ă„tkomlig för alla litteraturĂ€lskare, florentinare som ditresande. Biblioteket invigdes 1444 och var - efter [biblioteket i Alexandrias] förstörelse - kontinentens första offentliga bibliotek.
Irene Vallejo, Papyrus : om bokens födelse i den antika vÀrlden
#irene vallejo#papyrus#facklitteratur#bibliotek#bibliotekshistoria#renÀssansen#humanismen#niccolo niccoli#florens
0 notes
Text
Ett enat samhÀlle Àr starkt, ett splittrat samhÀlle Àr ett förfall.
Att ha en Äsikt Àr sunt och friskt, den möjligheten mÄste vi vÀrna om.
Tjusningen med mÄngfald Àr just kunskap, stimulering och nya perspektiv. Att tycka olika Àr hur ett friskt samhÀlle borde vara. NÀr vi mÀnniskor blir trÀngda in i ett hörn med rÀdslan hÀngande över oss blir det ju som ett Äsikts fÀngelse! En motsatts till frihet och integritet. Vad för typ av samhÀlle vill vi egentligen ha? Skall rÀdslan skapa normerna i samhÀllet eller skall hoppet och lusten vara ledstjÀrnan?
Dom flesta av oss skulle nog tycka det skulle vara skönt att ha Ă„sikter utan att bli provocerad och attackerad med underliggande budskap.Â
Allt gÄr ju samma vÀg i dom stora stolparna i samhÀllet varken det Àr höger eller vÀnsterpolitik. Exempel: Skolan, sjukvÄrden, fattig pensionÀrer, ekonomin i stort, tryggheten, vÄrdköerna, skjutningarna, knarket, enkelriktade nyheter, upplopp, att bemötas som en tÀnkbar kriminell eller terrorist nÀr du skall öppna ett bankkonto, vÄra pengar ( kronan ) som tappar vÀrdet o.s.v En el-marknad som Àr helt upp Ät vÀggarna dÀr vi som Àgare till exempel Vattenfall borde ha subventionerad el. Var Àr vÄr integritet och respekten mot oss i samhÀllet? Att bli behandlad pÄ ett vÀrdigt sett borde ju vara en sjÀlvklarhet. Hela systemet har vi finansierats genom vÄra skatter som vi betalar. SÄ systemet skall ju gynna oss med förbÀttringar, inte försÀmringar. IstÀllet sÄ beskyller vi varandras olika Äsikter och stÀmplar, hÀnger ut varandra, hatar och gÄr pÄ hÀnsynslöst. Med detta förfarande förstör vi folkets makt och lÀmnar över detta till ett system som inte gynnar folket utan ett systemet endast gynnar dom som skapat systemet i en maktfullkomlighet.
Skulle vi inte ifrÄgasÀtta dom som verkstÀller istÀllet och leta efter dom möjligheterna som förbÀttrar.
Ser vi tillbaka ca 30 Är har Sverige varit ett av vÀrldens mest trygga lÀnder nÀr det kommer till det mesta varken det varit högre eller vÀnster regeringar. Jag bortser dÄ hur Sverige förtryckt vÄrt eget natur-folk Samerna och hur Sveriges stÀllning var i andra vÀrldskriget.
Vi folket Ă€r ju samhĂ€llet och bör alltid ifrĂ„gasĂ€tta dom som styr nĂ€r saker blir otydliga och svĂ„ra att förstĂ„, istĂ€llet för att beskylla varandras Ă„sikter hĂ€r nere pĂ„ gatuplan.Â
Att vi kĂ€nner en viss besvikelse dĂ„ mĂ„nga saker blivit sĂ€mre i samhĂ€llet Ă€r inte â vi â folkets fel. Dessa förĂ€ndringar har skett bĂ„de med vĂ€nster och höger politik. All förĂ€ndring handlar om dom som styr som sjĂ€lva alltid skyller ifrĂ„n sig pĂ„ den andra sidan till höger eller vĂ€nster och ledsamt nog aldrig tar ansvar. Ăr det denna typen av mĂ€nniskor som skall leda ett folk??????
NÀstan som en förutsÀgbar teater.
IstÀllet för att stÄ upp för sina handlingar och Äsikter. Orden blir tomma om inte handlingen finns. Det kÀnns ju ibland som det sker genomskinliga skenmanövrar som fÄr oss att tappa focus.
Tiden Àr nog kommen dÀr vi mÄste börja ha en dialog med varandra utan hat och förminskande om vi skall ha ett civiliserat samhÀlle.
Jag tror att dom flesta av oss Àr eniga i dom stora frÄgorna. Ingen vettig mÀnniska vill ha krig! Inget kan rÀttfÀrdiga krig mer Àn maktfullkomligheten hos dom mörka sjÀlarna. Vem vill ha fattig pensionÀrer eller vill vara rÀdd ute pÄ kvÀllarna. Alla vill ha en bra skola, och ett tryggt och rÀttvist rÀttsystem, Ingen vill ha alldeles för lÄnga vÄrdköer, eller en sjukvÄrd som gÄr pÄ knÀna. Dom flesta vill nog ha poliser som orkar jobba med sitt uppdrag, istÀllet som nu nÀr massor av poliser slutat. Att man jobbar med att förebygg kriminalitet, istÀllet för att lÄta det hÀnde och sedan fÄ offert och lidande. Bara för att nÀmna nÄgra fÄ exempel. Var har humanismen tagit vÀgen i vÄrt samhÀlle ????
Det kÀnns ibland som den verkliga stora klyftan Àr mellan folket och styret dÀr splittringen kÀnns mer fabricerad och planterad. Vi vanliga mÀnniskor Àr nog ganska sÄ lika till sinom och sist och vill nog ha lugn och ro vad vi Àn röstar pÄ politiskt.
Ett rĂ€ttesnöre kanske bode vara ett ramverket dĂ€r â dom mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna â det fria ordet och demokratin â Ă€r rötterna. Sedan mĂ„ste det nog vara högt i taket för yttrandefrihet med diskussioner utan hat. Men kanske med mer förstĂ„else och inlyssnande till vad den andra verkligen menar och har att sĂ€ga.
DĂ„ det alltid finns 2 sidor av myntet borde bĂ„de diskussioner men ocksĂ„ nyheter vara mer objektiva. Annars sĂ„ blir det sĂ„ att sĂ€ga en propaganda och ett vilseledande i budskapet dĂ€r man medvetet döljer andra sidan av myntet. Ăr det sĂ„ vi vill bli styrda? Eller vill vi ha möjlighet till att ha en egen Ă„sikt och en objektiv bild. För att sjĂ€lva bedöma sakfrĂ„gorna.
Att vĂ€rna om â Balansen â som Ă€r en fin nyckel eller vĂ„gskĂ„l till en frisk och sund diskussion i samhĂ€llet.
Dom flesta av oss mÀnniskor Àr fina varelser oberoende religoner, hudfÀrger, politiska stÀllningar, mÀn eller kvinnor. Det vÀsentliga som skiljer oss mÀnniskor Ät Àr nog mer fÀrgen pÄ vÄra sjÀlar, ( Gott eller Empatilöst )
Barnsagorna om det goda och det onda Àr nog mer sanna Àn vad vi vill tro. Dax att öppna dom vackra ögonen vi fÄtt för att kunna se.
P.s detta som hÀnder i vÄrt land med krackeleringar hÀnder samtidigt i andra lÀnder pÄ vÄr jord, sÄ problemet Àr som det alltid varit nÀr man tittar pÄ mÀnniskans historia. Krafter som vill styra hela vÀrlden istÀllet för att makten Àr spridd i sÄ mÄnga smÄ enheter som möjligt i olika lÀnder i olika kommuner i olika stÀder o.s.v Detta skapar mÄngfald och ett sunt utvecklande, motsattsen till ensidigt. Lite mer trögrott men skapar en skydd mot maktfullkomlighet. Att behÄlla vÄra olika kulturer, vÄra olika sÀtt att se pÄ politik, gud, religoner o.s.v och lÄta oss vara olika helt enkelt men med ramen av Dom mÀnskliga rÀttigheterna.
Stoppar vi huvudet i sanden som strutsen nÀr den blir rÀdd, ja dÄ blir det som det blir, struts-skina pÄ julbordet.
SÄ vad skall man göra för att fÄ ett friskt samhÀlle.
NĂ„gra exempel. * LĂ„t mĂ€nniskor fĂ„ vara olika vad det gĂ€ller Ă
sikter, Religoner, Politikt, Visioner och Drömmar. * Ăr du emot ex ett kontantfritt samhĂ€lle, sĂ„ handla endast dĂ€r man kan handla med riktiga pengar. * VĂ„ga ifrĂ„gasĂ€tt. SĂ„ finner du svar för ditt eget bĂ€sta. * Rösta inte pĂ„ politiker som sitter i nĂ€tverk av global makt.
O.s.v Jag har sÄ klart inte alla svar, men jag ser att vi mÄste sluta stoppa huvudet i sanden.
Magnus Love Peace Understanding Remember: Questions gives knowledge
www.magnusrosen.com www.magnusrosenband.com www.culturemeetsindustry.com
#redslardsbygdegÄrd #redslared #magnusrosen #bassplayer #ljuset #magin #bygdgÄrdarnasjuhÀrad #sjuhörad #miraklet @bygdegardarnasriksforbond @kulturrader #basenimitthjÀrta #avelibooks #mrb #manneinstrument #manneguitars #ebs #understanding #thesea #sun#heavymetal #hardrock #music #earth #kulturbygdsturné #helasverige #kulturpÄlandsbygden #levandelandsbygd#kulturrÄdet #turné
0 notes
Text
Idag skickar jag in min desperata och aningen förvridna ansökan i hopp om att fÄ komma till en plats som inte Àr hÀr.
Jag har sökt ett program inom humaniora dÀr huvud Àmnet Àr psykologi, pÄ en gammal och historierik folkhögskola söder om Göteborg.
Kanske kan vi dÄ Äka till Liseberg nÄgon helg om vi mÄr bÀttre. Kanske ta en promenad i botaniska trÀdgÄrden.
Jag chansen att jag kommer in Àr vÀldigt liten. Det Àr en sen ansökan och dem tar inte in mÀnniskor pÄ vÄren. Men jag ringde och pratade med flera personer och övertala dem om att ge mig en chans att skicka in ett personligt brev och en ansökan.
Jag gör allt för att mÄ bÀttre E. Jag vill mÄ bÀttre. En del av mig vill inte det. Men jag gör allt jag kan för att ta mig framÄt.
Jag har börjat plugga pÄ min radio licens och har förelÀsningar 1-2 gÄnger i veckan.
Jag pluggar lite dÄ och dÄ i dina gamla böcker.
Jag vill sÄ gÀrna ta mig igenom det hÀr. SÄ vi kan bli vÀnner igen. För du Àr den mest magiska personen jag nÄgonsin har trÀffat. Och livet skulle aldrig bli det samma utan dig.
Jag ska plugga dÀr ca 12-18 mÄnader. För att ge mig sjÀlv tid att lÀka. Och komma in i plugg tÀnket igen.
Svenska och samhÀllskunskap har jag redan topp betyg i sÄ min kraft kommer ligga pÄ andra Àmnen. Jag kommer kunna vÀlja till flera Àmnen som jag gillar. Jag kommer nog lÀsa till kemi 2 och biologi 2 och matte 4.
Och om jag kÀnner att jag har tid över sÄ ska jag lÀsa upp nÄgra av mina gamla betyg sÄ mitt merit poÀng blir högre.
Jag hoppas att kunna trÀffa mer likasinnade individer. De Àr en alkoholfri och drÄgfri skola. SÄ jag slipper Àckliga slampiga fylle studenter som vanligt vis svÀrmar pÄ högskolor. Inga nationer inga fester inga ovvar inga fylleramsor inget grupptryck inga orgys. Inget sÄnt alls. SÄ otroligt skönt. IstÀllet hoppas jag pÄ att kunna börja lÀsa böcker igen. Och kanske gÄ pÄ lite klassiska konserter och hitta folk som Àr mer som jag. Folk som kan förstÄ mig och ge mig intellektuellt utbyte. Som hÄller med mig om min syn pÄ vÀrlden. Och inte lever i den blÄögda penga styrda sex drivna ego trippade illusionen som dem flesta andra verkar ha fastnat i.
Jag önskar att vi ska kunna vÀxa i oss sjÀlva. Bli bÀttre. Bli en mer vuxen version av oss sjÀlva. Och sen en dag kunna vÀxa tillsammans igen. Och om vi har tur kanske en dag vÀxa ihop och bli nÄgot vackert. NÄgot som speglar oss bÄda i form av en vacker kombination. För du Àr blomman och jag Àr bladen. DÀr du Àr himlen och jag Àr havet. En dag vill jag att vi ska ses igen.
Jag kommer aldrig ge upp. För du Àr vÀrd det.
0 notes
Text
GroĂe Trennung
1.
Ernst Gombrich schreibt eine intellektuelle Biographie Aby Warburgs (auf die Edgard Wind prompt scharf reagiert hat). Das Kapitel ĂŒber das Leben der Symbole (das auch schon im Hinblick auf die Ăbersetzungen und RĂŒckĂŒbersetzungen von Warburgs deutschen Texten und dann Gombrich englischen Texten ein eigenes Seminar verdient hĂ€tte) geht schlieĂlich auch auf Warburgs Staatstafeln ein.
2.
Gombrich prĂ€sentiert Warburg in diesem Kapitel als jemanden, der das Dogma der groĂen Trennung bekrĂ€ftigen wĂŒrde. Das tut Warburg auch. Aber Warburg wĂ€re nicht der seltsame Polarforscher, der er nunmal ist, wenn er dieses Dogma nicht amphibolisch anginge, etwas daran verdrehe, etwas verschlinge. Wenn Warburg was bekrĂ€ftigt, vergröĂert es sich nicht (nicht nur), dann vermindert sich etwas daran, das hat mit seinen Details zu tun.
Mit Eduardo Viveiros de Castro gesprochen: Gegen groĂe Trennung lĂ€sst Aby Warburg kleine Mannigfaltigkeiten wuchern. Warburgs Polobjekte sind aus der Sicht einer römischen ReprĂ€sentation keine Bilder, weil sie nicht Abwesenheit operationalisieren, sondern PolaritĂ€t operationalisieren. Sie operieren nicht in Anbetracht abwesender Menschen, ob die nun souverĂ€n und schlicht geliebt wĂ€ren. Warburgs Objekte operieren nicht wie der narzisstische Mythos und sie operieren nicht wie jenes römisches imago, das durch die Geschichte des Ikonoklasmus ging. Das römische imago, das durch die Geschichte des Ikonoklasmus gegangen ist, operiert wie ein Spiegel oder wie ein Schatten (dessen Umriss nachgezeichnet werden könnte). Warburgs Polobjekte institutionalisieren keine Trennungmacht, sie operieren wie eine Schafsleber, wie Tabelle oder ein Tablett oder eine Tafel, wie Astrolabien oder wie ein Globus. Warburgs Objekte sollen nicht spiegeln, sie sollen niemanden im Anderen spiegeln. Sie solle biegen, drehen, wenden, kehren, kreuzen, kippen oder falten und jemanden dabei mitdrehen, mitbiegen, mitfalten, mitkippen... Das heiĂt, dass diese Objekte Bewegungen operationalisieren, die der PolaritĂ€t assoziiert sind und die Warburg erstens als Energien und zweitens als als Pendeln beschreibt.
Noch einmal mit Viveiros de Castro gesprochen: Warburg lĂ€sst etwas wuchern, aber das soll kein Narzissmus kleiner Differenzen sein. Die Spiegelung soll nicht nun endlich möglichst detailiert, nun endlich auf der Höhe der Zeit, in gröĂer GegenwĂ€rtigkeit erfolgen und damit erfolgreich sein. Warburgs Details sollen nicht der Kaskade groĂer Trennung und ihrer Austauschmanöver weitere Details aufsetzen und dieses Aufsitzen als Vergewisserung oder Irritation, in beiden FĂ€llen aber als Spiegelung prĂ€sentieren.
Nochmal: Warburgs Polobjekte sollen nicht spiegeln. Was er wuchern lĂ€sst, soll, ich schreibe jetzt Viveiros de Castro ab, ein Anti-Narzissmus kontinuierlicher Variation sein. Gegen verbrauchte Humanismen soll Warburgs Wucher (sein Kredit) einen unendlichen Humanismus setzen, der sich der Konstitution eines Menschengeschlechtes (oder welcher groĂen Assoziation auch immer) als gesonderte Ordnung, als Staat im Staat, auf spezifische Weise (nĂ€mlich vage, verschlungen oder verquer) verweigert. Das ist eine Verweigerung, die nicht alles verweigert, die sogar von demjenigen, dem sie begegnet, was mitmacht, aber es kannibalisiert. Das ist ganz nĂ€rrisch sowohl Negation als auch Affirmation (wohl Dialektik ĂŒberhaupt) allenfalls im Modus des Als-Ob. AR, artificial rationality, kĂŒnstliche RationalitĂ€t. Darum soll Warburg nicht die Abschaffung der Grenze, nicht die groĂe Vermehrung und Ausweitung, nicht den Schmelz und alles in allem nicht die groĂe Assoziation predigen. Er soll die Grenzen (die Stellen, durch die Differenz operationalisert wurde) irreduzieren und imprĂ€zisieren. Er soll die Trennlinien, die sukzessiv paralellen Trennlinien zu einer unendlichen, komplexen Kurve verbiegen. Er soll die Konturen nicht verwischen, er soll sie falten, verdichten, verzerren, irrisieren, fraktalisieren.
Ich habe hier was abgeschrieben, weil Warburg das soll. Man könnte in Frage stellen, ob er es wirklich immer so tut. Manchmal tut er das deutlich nicht. Aber er soll es tun. Normen laufen ohnehin am besten ĂŒber Texte, derer man sich besser bedient statt sie selbst zu schreiben. Normative Texte, das ist meine Empfehlung, schreibt man ab, man schreibt sie durch ein Abschreiben. Will man NormativitĂ€t, greift man zu Manualen, zu HandbĂŒchern zum Beispiel oder man behandelt eben einfach den Text von Viveiros de Castro so, also ob das eines jener FormularbĂŒcherwĂ€re, die in Kanzleien wie entfernte Verwandte der notitia dignitatum und des Kalenders von Filocalus rumstehen.
3.
Gombrich behauptet, Warburg Interessen hĂ€tten immer stĂ€rker auch seine BeschĂ€ftigung mit einem Hauptproblem der Kulturpsychologie reflektiert. Das nennt Gombrich das Problem der Religion und lĂ€sst die Formulierung so stehen. Aus den dann folgenden Passagen muss man erschlieĂen, was Gombrich mit dem Problem der Religion meint. Er schreibt, Warburg habe der Reformation als Akt der AufklĂ€rung groĂe Bedeutung zugemessen. Er habe seinen eigenen Kampf um die Befreiung aus den Fesseln jĂŒdischer StrengglĂ€ubigkeit nie vegessen, Religion aber stets mit tiefer Hochachtung betrachtet. Und es sei der Schritt von Zauberpraktiken und Blutopfern zur rein spirituellen Haltung innerer Frömmigkeit, auf die er mit groĂen Enthusiasmus regiert habe.
Warburg sei davon ausgegangen, dass dem Christentum aus eigenem Antrieb etwas gelungen sei, was in den Bestand der Kaskade groĂer Trennung gehört: Eine Vergeistigung, mit der das Opfer sublimiert wurde, indem man in der Praxis das Blutopfer durch eine symbolisches Opfer austauschte. Dem Judentum sei das auch gelungen, aber durch den Zwang Ă€uĂerer VerhĂ€ltnisse (da sei die erste Zerstörung des Tempels gewesen). Dem römischen Christentum sei durch die Lehre vom Sakrament gelungen, mit der Tradition zu brechen und einen Take-Off zu vollziehen. Gombrich kann sich auf entsprechende Tagebucheintragungen von Warburg (der dann wiederum auf Kirchenjuristen verweist) berufen, aber vorsichtig! Warburgs Referenzen bleiben in PolaritĂ€t verstrickt, seine BezĂŒge zur Frage nach einem Fortschritt der RationalitĂ€t bleiben amphibolisch.
4.
In dem Zug kommt Gombrich zu einer Deutung von Tafel 79, die gelinde gesagt naiv ist, euphemistisch gesprochen istsie durch und durch bĂŒrgerlich-optimistisch. Warburg habe sich auf Tafel 79 Raffaels Bild der Messer von Bolsena zugewendet, weil Raffael aus einer naiven Legende den Ausdruck eines tiefengeistigen Erlebnisses gemacht hĂ€tte. Man sehe dort den Priester in andĂ€chtiger Versunkenheit und die GlĂ€ubigen im Ausdruck frommer Innerlichkeit aufwĂ€rst streben (das muss er auf die Nymphe Spes bzw. Querela im Bild Raffaels beziehen).
Gombrich geht weiter und schildert die LaternvertrĂ€ge so, wie eine zeitlang die GrĂŒndungsmythos der Bibliothek Warburg geschildert wurde, nĂ€mlich als Vollzug groĂer Trennung. Er beschreibt den Vertrag als groĂe Trennung, die nichts verschlingt und die nicht verschlungen ist. Das sei ein Verzicht gewesen, wie Waburg auf sein Recht oder seine Pflicht verzichtet hĂ€tte, um sie statt dessen durch eine andere, höhere Pflicht zu ersetzen. Der heilige Stuhl habe auf 'seine weltliche Macht' verzichtet, dafĂŒr habe das Königreich Italien die geistige Herrschaft des heiligen Stuhls anerkannt. GroĂe Trennung gleich Austauschmanöver. Gombrich geht weiter, und nennt das Nebeneinander der Diplomaten und Soldaten, der Priester und der Faschisten, brutaler Machtsymbole und wohl irgendwie anderer Symbole (der entsprechende Begriff fehlt bei Gombrich) einen Gegensatz.
Wieso Gegensatz? Gombrich rĂŒckt Tafel 79 von Tafel 78. ab. Wo sieht man auf den Tafeln Gegensatz? Da ist kein Gegensatz, das ist eine Tafelgemeinschaft, ein Tafeln, ein Vertragen. Von Matteotti, von Warburgs Fahrt nach Orvieto zu demjenigen Corporale, um das es bei Raffael geht, kein Wort. Von den TagebucheintrĂ€gen Warburgs zu der Leiche Matteottis kein Wort. Zum GrĂŒndungsmord kein Wort. Dass hier der heilige Stuhl mit demjenigen, der diesen Mord als GrĂŒndungsmoment seiner Dikatur nutzte, einen Vertrag schlieĂt, mit dem beide Parteien die Ressourcen der anderen Partei gebaruchen können: kein Wort. Von demjenigen, was man heute eine Win-Win-Situation, eine groĂe Vermehrung oder vielleicht sogar ein groĂes Enrichment nennen wĂŒrde, wird nicht vornehm geschwiegen, es wird wird in das Wörtchen Gegensatz ĂŒbersetzt. Warburg wendet sich Raffael zu, um sich von der HomogenitĂ€t, die er auf Tafel 78 mit der Durcharbeitung des diplomatischen Materials zeigt, abzuwenden und gleichzeitig in der Form eines Kommentars der PolaritĂ€t im Distanzschaffen einer (Staaten-)GrĂŒndung zuzuwenden. Nicht der Priester, das gefaltete, blutige Corporale ist 'der Stab', das Scharnier, die Kardinalstelle in Raffaels Bild, darum drehen sich die weibliche Figur der 'Nymphe Querela' (links) und der knieenden Soldaten (rechts) mit der doppelt biographischen Blicknahme.
Gombrichs Kapitel betreibt PolaritÀtsexorzismus.
0 notes
Text
220 hypernymer
âannaâ og andre skip under norsk flagg
thalamus, amygdala og andre deler av det limbiske systemet
rouen og andre franske byer
guder og andre fantasier
nazistene og andre antisemitter
erich erlinge og andre juristar som hadde leda mordkommandoane pÄ austfronten
de fornĂždne porsjoner rum, whiskey og andre stimulanser
kunsten og andre hugmÄl
astro-laber og andre litt rĂžrende navigasjonsinstrumenter
hodepresse og andre instrumenter til tortur
Koranen og andre hellige tekster
vaskevannsfat og andre beholdere fulle av vÄte hÄr
encyclopĂŠdier og andre opslagsvĂŠrker fra papirmediet til de elektroniske medier
humanismen og andre totalitĂŠre strategier
sofister og andre skolastikere
mulm og andre dikt
reiser og andre hendinger som krever en viss bredde i skildringen
novellen og andre former
hevn og andre slags oppgjĂžr
odysseen og andre helteskildringer (romance)
realismen og andre prosakonvensjoner
allegori og andre ikke-realistiske virkemidler
engelske kyr og andre dyr
âsymraâ og andre dikt av ivar aasen
mel og andre ingredisenser
gullet flyte pÄ mjuke bÞlgjer og andre metall som skimra og blenkte
dĂždsfall og andre livstegn
monologer og andre kvabbelser
rabies og andre virus
sitte i armstilling og andre nyttige ting
forelesninger og andre publikasjoner som fikk stor utbredelse
den kopernikanske og andre revolusjoner
lodd og andre instrumenter
sjĂždyr og andre skapninger
malaria og andre febersykdommer
politiske og andre lyrikere
terje johanssen og anre sosialistiske modernister
kommunistar og andre stidshuga folk
odelsgutter og andre gutter
papp og andre utenforliggende krummelurer
meninger og andre holdninger
athene og andre morgudinner
kveldskurs og andre kurs
smÄ sÞer og andre fredelige steder
embetsmenn og andre statsansatte
trommer og andre instrumenter
vildanden og andre essays
ingalill og andre dikt i en froding-triologi
fluer og andre fiskegreier
julehelgen og andre leiligheter
eddik, pepper og andre skarpe krydderier
tordenblemmer og andre lys
telefonsystemer og andre talemaskiner
jeg og andre sinn i nĂžd
slektsstrid og andre intrigar
utflukter og andre aktiviteter
uverdige forhold for pasienter og brukere, og andre kritiske forhold
leger, sykepleiere, psykologer, fysioterapeuter, legesekretÊrer, farmasÞyter og andre helsearbeidere som er lei av byrÄkrati og bedriftstenkning innen helsevesenet
sĂžsken og andre kampfeller
lĂžytnanter og andre offiserer
bokhandleren og andre butikker
det liberale dilemma og andre essays
bjĂžrn og andre store rovdyr
luis armstrong og andre kjente personer
dikt og andre lyriske stemninger
wolfgang kayser og andre fenomenologisk inspirerte
rÞde og andre trÄder
norsklĂŠrere og andre litteraturinteresserte
mord og andre former for forbrytelse
vidar kleppe og andre sÄnne folk som misbruker kristendommen
rimbrev og andre diktformer
tyskland og andre kulturnasjonar
luger og andre snyltedyr
fisk og andre vesener
leger, prester, sosionomer og andre som har befattet seg med dette tema
england og andre steder
jamaica-negere og andre negere som stortrivdes pÄ fyr-dÞrken ombord i bÄt med tungfyrte kjeler
renessansepalasser og andre severdigheter
menneske i bibelen og andre kristne folk
âkopp lammet og andre barne soger
kunst og andre anaturalistiske, magisk-religiĂžst formpregede kunstforeteelser fra andre land
sjamanenes og andre sĂŠrlig âbegavedeâ trollmenn
kirgistersteppene og andre steder
europa og andre européiserte kulturer
poetria nova og andre verk
troll og andre fantastiske vetter
snorre og andre avanserte sagaforfattarar
jobsbok-forfattaren og andre tenkjarar i det gamle testamentet
carolina og andre guds marker
tvilen og andre forhandligar med frykta
roser, og andre ting med lĂžfte
gull, sĂžlv og andre mystiske legeringer
metusalem og andre patriarker
de og andre Ă„rer
drivstoff og andre nĂždvendige resursser
verlaine og andre diktere
quasimodo og andre italienske diktere
sylfider og andre overnaturlige vesener
spĂžkelsestro og andre forestillinger
akilles og andre heltar
skalaer og andre spel
manila chronicle og andre tidsskrift
prestar og andre patruljemenn
erasmus og andre klassiske fantaster
salt og andre kjĂžpevarer
visuelle forestillinger og andre typer sansemessige fenomener hos leseren
naturbilete og andre bilete
desse kreftene og andre krefter som er knytte til menneskeletg aktivitet, handling, som her gÄr ut pÄ Ä finna steinar
versbindingar og andre rytmiske synkoperingar
snĂž og andre ting som har vĂŠrt viktige i fangst- og jaktsammenheng
skjemteviser og andre sanger om ulike opplevelser som folk bet seg merke i og kunne lage en joik av
stallo og andre rĂžvere
vitenskap og andre omrÄder av samfunnslivet
konger og andre stormenn
forfedrenes synder og andre av vestens pÄfunn
montaigne og andre historiske figurer
paulus-breva og andre nt-brev
eventyr og andre folkelege diktformer
preikenordenar og andre predikantar
eigne og andre sine diskusjonar
gravferdstalar og andre hyllingstalar
fysikken og andre naturvitenskapar
filosofar og andre lĂŠrde
eventyrtekstar og andre anonyme tekstar
dyr og andre vesen i ein fabel
lemlesting av lekamar og andre uhyrligheiter
elevar og andre lesargrupper
den ikke-jĂždiske jĂžde og andre essays
ibis flamingo stork og andre fuglar
vasemalerier og andre arkeologiske funn
teksten og andre filologers kommentarer
linjene og andre fragmenter
pindaros og andre greske lyrikere
syndetiske konstruksjoner (And/And/And) og andre gjentagelseseffekter
metaforen og andre troper
overtro og andre kunnskaper nÄr det gjaldt kornet, melonene eller kveget
musikalitet og andre evner
temperatur og andre elektriske felter
hinduismen og andre mystiske trosretninger
lukter og andre fysiske og kjemiske signaler
atomer og andre stofflige byggesteiner
ett ben og andre lettkjennelige stigmata
Woolf og andre bloomsbury-forfattere
liktorner, kramper, trĂŠler, inngrodde negler, frostknuter, sopp og andre rariteter
fioler og andre blomster
hestepĂŠrer og andre uhumskheter
hjertet og andre hulrom hvor tanker og fĂžlelser utkjemper sine kamper
hele sykepleierpersonalet og andre ansatte
skiven og andre variabler og konstanter
stĂžvleknepperen og andre steder
adorno og andre medlemmer av frankfurterskolen
wahhabier og andre fundamentalister
kjĂžleskap og andre hvitevarer
kvalross og andre dyr
sonen og andre veidemenn
vikingar og andre illgjerningsmenn
dyrka korn og andre nĂždvendige varer
skinnpungar og andre varer
kvalrosstenner og andre dyre varer
kvalross og andre store sel-dyr
jon loptsson og andre kvinnekjĂŠre verdslege hĂžvdingar som eystein nemner
livet og andre ting
pauvres hon-teux og andre unasjonale elementer
brukne ben og andre obligatoriske, arktiske lemlestelser
bleier og andre viktige ting for unge mennesker
skogsarbeideren og andre dyr
blad og andre publikasjoner
politiske systemer og andre ytre rĂ„dgjerder som bygger pĂ„ âden gamle adamâ
studenter og andre som har beskjeftiget seg med diktene mine
ulver, indianere, og russere og kringkastingsfolk og andre ekstreme, venstreorienterte grupperinger
tebokser og andre blikkskrin
poker og andre kortspill
det golde landet og andre dikt
humoristiske og andre bemerkninger
seksuelle og andre forbrytelser
alderspensjonister og andre gamle og svake med rett til trygd fra det offentlige
dverger og andre underfulle skapninger
den polske futurisme og andre avantgardistiske strĂžmninger i mellomkrigstidens polen
grekere og andre utlendinger
fryvil og andre rare nattvĂŠsener
tiden og tyngdekraften, og andre kakser
jĂžder, sigĂžynere og andre krek
soler og andre tilfeldige stjerner
lyrikklesere og andre poeter
kunstutstillinger og andre kulturuttrykk
lgbt-folk og andre minoriteter
lenin, stalin og andre bortgjemte sovjetmonumenter
paris hilton og andre berĂžmtheter i hollywood
the slits og andre band
duker og andre tĂžyer
skÄne og andre bortglemte Þde trakter
selvforsvar og andre krigskunster
eneboere og andre hellige menn
frosker, skorpioner og andre velkjente symboler for jord og skitt
kjetterne og andre enkle mennesker pÄ villstrÄ
sarasenere og andre hedninger
hor og andre handlinger som gir kroppen glede
begharder og andre enkle mennesker
pisken og andre torturredskaper
vevere og andre tekstilarbeidere
frosker (og andre krypdyr)
gruvearbeidere og andre gode menn som kan gjĂžre godt arbeid
moralske sykdommer og andre skavanker
sankt augustin og andre forfattere hvis navn dukket opp under samtalene i klubben
gjentatte trioler og andre dekorative elementer
fĂžlelser, og andre ting i den duren
apartheid og andre segregasjoner
kirkegardsleken og andre ting
berĂžmte galninger og andre som var det mer i det skjulte
transsubstansiasjoner og andre forfriskninger
NATO og andre av tidens uhumskheter
handlingens enhet og andre sofisterier
alejandro og andre argentinere i brasil
at den ekte kjĂŠrligheten ikke kjente noen grenser og andre vakre tanker som vi hadde lĂŠrt i âUngdommens Skattkammerâ
bryllaup og andre lag
Telemark og andre delar av landet
gendarmer og andre hjelpere som ikke er til Ä unngÄ
opprĂžrsledere og andre kategorier
uendelighets- og andre symboler
syndikater og andre doktrineproduserende steder
1 note
·
View note
Photo
SKOLAN Det gÄr, för första gÄngen, skitbra för mig!!! Jag lÀser i takt med alla andra, oavsett adhd. Jag svarar pÄ frÄgorna lÀraren stÀller. Det Àr inte för svÄr sprÄk och det Àr inte lÄg nivÄ pÄ diskussionerna. Det Àr alldeles perfekt hÀr. Historia och kÀllkritik som grund till mina egentliga intressen: retorik, politik och musik. En framtid som skribent ser jag inte riktigt men en framtid inom humanismen? definitivt. Men vad gör humanister nÀr de mÄste börja jobba? Ja, jo. Allt möjigt. Kultursektorn uppskattar allmÀnbildning inom humaniora. Journalistik krÀver allmÀnbildning.Typ allt egentligen. Arbetsgivare har Àntligen börjat se möjligheter i humaniora elever, dÄ det Àr vi som pÄverkar vÀrlden mest. WATCH THE FUCK OUT, WORLD.
1 note
·
View note
Text
Annie Lööf svajar om humanismen
http://www.aftonbladet.se/ledare/a/J1AyAm/annie-loof-vinglar-om-humanismen?utm_source=dlvr.it&utm_medium=tumblr
0 notes
Link
Religionsfriheten betraktas av mĂ„nga som en sjĂ€lvklar mĂ€nsklig rĂ€ttighet. Men det juridiska begreppet âreligionsfrihetâ har spelat ut sin roll. Att hĂ„lla fast vid detta speciella skydd för utövande av religion Ă€r allt annat Ă€n enkelt. Förutom att begreppet Ă€r motsĂ€gelsefullt, inkonsekvent och kraftlöst, riskerar dess tillĂ€mpning att bli ett hot mot det sekulĂ€ra samhĂ€llet. I den svenska grundlagen anges i regeringsformens andra kapitel att vi alla har rĂ€tt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Begreppet religionsfrihet har stĂ„tt i centrum för den politiska debatten i mĂ„nga sammanhang de senaste Ă„ren, men dess tolkning Ă€r inte oproblematisk. Vad menas med religionsfrihet? Vad borde vi mena? Har vi nĂ„gon religionsfrihet i praktiken? Och framför allt: tillför begreppet i dag nĂ„gon mĂ€nsklig rĂ€ttighet som inte redan skyddas av övriga rĂ€ttigheter? Att varje mĂ€nniska skall ha rĂ€tt att tro pĂ„ vilka gudomligheter eller andra vĂ€sen som helst liksom att tro att nĂ„gra sĂ„dana gudar och vĂ€sen inte existerar, Ă€r en sjĂ€lvklar del av de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Varje mĂ€nniska skall ocksĂ„ ha rĂ€tt att uttrycka sin tro, mötas eller samlas kring sin tro. Dessa rĂ€ttigheter skyddas genom en lagstadgad tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. LikasĂ„ rĂ€tten att följa egna sedvanor, oavsett om de Ă€r religiösa eller kulturella, sĂ„ lĂ€nge de inte strider mot övrig lagstiftning. Religionsfriheten tillför hĂ€r ingenting. Den ger inga rĂ€ttigheter eller friheter som inte redan Ă€r skyddade av övriga lagstadgade rĂ€ttigheter. Men religionsfriheten Ă€r logiskt inkonsekvent. Enligt till exempel den romersk-katolska religionen Ă€r det förĂ€ldrars religiösa plikt att uppfostra sina barn i den katolska tron sĂ„ att de blir troende praktiserande katoliker. FN-deklarationen för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna ger genom religionsfriheten dessa förĂ€ldrar rĂ€tt att efterleva sin religiösa plikt. Men enligt samma deklaration Ă€r barn jĂ€mbördiga rĂ€ttssubjekt. Barn Ă€ger alltsĂ„ en egen rĂ€tt till religionsfrihet som ger dem rĂ€tten att inte pĂ„tvingas den katolska tron eller dess ceremonier. Samma definition av religionsfrihet resulterar hĂ€r i tvĂ„ logiskt oförenliga principer. Ett annat problem med religionsfriheten Ă€r att den egentligen inte existerar. Religionsfrihetens teoretiska formulering ger alla troende rĂ€tt att följa sina religiösa sedvanor. I praktiken accepterar inte det svenska samhĂ€llet nĂ„gonting i religionsfrihetens namn som inte ryms inom de grĂ€nser som övriga lagar och regelverk stipulerar. Jehovas Vittnen som av religiösa skĂ€l vĂ€grar acceptera en blodtransfusion i behandlingen av sitt barn, förvĂ€gras denna religionsfrihet. Den sekulĂ€ra lagen som vĂ€rnar barnets liv gĂ„r före. OcksĂ„ den som bekĂ€nde sig till en afrikansk naturreligion och ville skĂ€ra öronsnibbarna av alla gossebarn före ett Ă„rs Ă„lder, skulle tillrĂ€ttavisas av det svenska rĂ€ttssystemet, trots religionsfriheten. De som vill slakta djur pĂ„ ett onödigt plĂ„gsamt sĂ€tt i kraft av sin religiösa tro hindras av lagen. VĂ€rnandet av djur har företrĂ€de framför religionsfriheten i Sverige. Vilka religioner avses egentligen med religionsfriheten, och behandlas dessa religioner jĂ€mstĂ€llt och jĂ€mbördigt? Vad Ă€r âreligionâ enligt den svenska lagen? Inkluderas icketeistiska livsĂ„skĂ„dningar? Svaret Ă€r nej. Humanismen, som utgĂ„r frĂ„n en naturlig vĂ€rld utan övernaturliga vĂ€sen, diskrimineras av staten. Bland annat exkluderas de vad gĂ€ller statsbidrag till livsĂ„skĂ„dningssamfund. Vilka kriterier tillĂ€mpas i bedömningen av olika religioners status med avseende pĂ„ religionsfriheten? Ăr det antalet bekĂ€nnande, religionens historiska rötter eller den litterĂ€ra kvaliteten pĂ„ de religiösa urkunderna? Det ligger nĂ€ra till hands att dra slutsatsen att bedömningarna i stort sett Ă€r godtyckliga. Den som Ă„beropar rĂ€tten till en viss sed eller klĂ€dsel i kraft av sedvanans koppling till kristendom, judendom eller islam, Ă„tnjuter stor respekt. Den som dĂ€remot Ă„beropar sin asatro eller nĂ„gon naturreligion betraktas som oseriös. Religionsfriheten som juridiskt begrepp öppnar för en nyckfull och inkonsekvent praxis, sĂ„ lĂ€nge det inte existerar en entydig definition av begreppet religion. Ăr gudstro ett nödvĂ€ndigt kriterium för att kallas religion? DĂ„ omfattas inte buddhismen av religionsfriheten, eftersom den Ă€r en icketeistisk livsĂ„skĂ„dning, i avsaknad av gudomliga vĂ€sen. Definieras religion av det gemensamma bejakandet av vissa metafysiska normer och vĂ€rden? DĂ„ mĂ„ste alla icketeistiska livsĂ„skĂ„dningar omfattas. Eller rĂ€cker det med en irrationell dyrkan av nĂ„got som förenar en samling mĂ€nniskor? DĂ„ nödgas vi klassa AIK:s supportrar som religiösa anhĂ€ngare. Ăr det avgörande hur djupt vĂ„r identitetsuppfattning pĂ„verkas av vĂ„rt medlemskap? I sĂ„ fall torde Hells Angels uppfylla kriteriet â men kanske inte Svenska kyrkan! Religionsfriheten som juridiskt begrepp var befogad i en tid dĂ„ det var förbjudet att byta religion eller förneka guds existens. Men begreppet religionsfrihet Ă€r, som vi visat ovan, bĂ„de mer problematiskt och ologiskt Ă€n vad lagstiftaren hittills velat kĂ€nnas vid. Vad skyddar religionsfriheten, som inte redan skyddas av övriga friheter i vĂ„r grundlag? Bör religiöst troende ha större friheter Ă€n icketroende? Lagen om religionsfrihet Ă€r i dag otydlig, motsĂ€gelsefull och kontraproduktiv. Behövs den egentligen?
0 notes
Photo
#stadshuswifin #dark_source #whoreship_nuclear_powers
Det har talats tidigare om byggandet utav âtornâ (the keeps) i den morka dalen och deras karnkraft i form utav en psykiatri-hora med kraften utav att kunna doma den skyldige i karleksdomstolen (nagot som utnyttjas mot karleken sjalv i ett ogudaktigt trekantsmönster)...
...och som psykosomatiskt skapar de fysiska nedbrytningsmonster som kan aterses i alla sjukdomar fran feber och hosta till de stora AIDS-epedemier som foljer utav detta âhorhusâ-skapande â och som ocksa aterges i den Autofagi (sjalvatning) som Nobelpriset i medicin 2016 (se lank nedan) utdelades for/till.
Att halla en Skonhet i sitt torn utav patienter inom psykiatrin ar att skapa en âkarnaâ eller en kraftcell av ondskefulla krafter som med-i-syndarna (medicinarna) har till inkomstkalla och producerandet av sjukdomar och korrumperad makt i hela manniskovarlden pa Jorden.Â
Den korrumperande makten (med dess vilseledande logner) leder till en regression tillbaka till djurstadiet, en djurisk mentalitet till faderskap och som i sin tur leder till manskighetens (OCH humanismens undergang) â ett j-vla helvete att leva i pa Jorden. Allt detta ar âbestalltâ pa onskelistan och forverkligas i part och minut.Â
â-Evil is stiring in Mordor...â och allt sker inte pa en dag/natt.
Daremot gar det sakta at fel hall, lakare sjukar och ingen tror snart pa sig sjalva (vilket ar olycksbadande) ty programmeringen i skolor, doktorer ska alltid ha ratt och en regering sa djavulskt illasinnad har skapats uppe i âNumenorernas rikeâ (det ar det s.k. Sverige) med ett Dunadein som har en mansgelĂ© till chef och agare som inte kan var av denna varld. H-n ska aldrig vara skyldig programmerade h-n sig till och da ar det svart att omvanda detta âo(r)menâ till sondra och harskarings-innehavare.
De tva âhorkraft-cellernaâ (vit parla och gudfaderns gyllene parla, pa Love-kartan avbildad tidigare) halls undangömda i detta heliga krig. En (om inte bada) halls âtvangsgiftaâ pa adresser som en del utav Djavulens Hus (en âkĂ„kâ i pokerspelet, ett âkarleks-kapellâ enligt h-nom sjalv) i Helvetet â ocksa det tre punkter / positioner / adresser i en cirkel, vilket gor att Luciaugnen / Gehenna / Pandoras höga kruka halls upphettad och detta o(r)men till karring kan fortsatta med sitt âcooking miseryâ-liv.
Valkommen till en ny upplysningstid! En ny dag, da solen ater stiger...Â
En âpĂ„nyttfodelseâ for de som ar aldre, en renassans for âHetero sapiens Idaltuâ, for de som tror pa en latinsk (och i vetenskapen) benamnd men pastatt utdod folktyp fran forr. Ăndrad vetenskaplig benamning till âHomoâ av de som tror pa âapanâ som sin urfader. âVi-kungarâ, âHun-nerâ och âHastmastareâ kallade, de som dog ut pa Romarrikets Vikingatid. De med âportalerna till himlenâ kallade ïżœïżœïżœrunstenarâ, pa vissa utvalda stallen pa Jorden.
Sluta âhora for psykiatrinâ och radda den lilla naturlighet som finns kvar... nu 2018, cirka 1 000 Ă„r före filmen âLord of the Ringsâ och dess historia sags utspela sig (omkring ar 3021). Det ar det goda (och kostsamma) radet for dig som ser akthet och akta man var framtidens vinnande melodi.Â
De blir det âfria folketâ eller Lord Elronds âGolden swords menâ, i prologen visandes ett slagfalt ingen annu vet nagot om. Ty Finbullen (stjarntecknet) har annu inte âladdat uppâ och vant tillbaka (for en âCounterstrikeâ) pa en av Jordens storsta âfemöringarâ eller den svartvita och âsjunde varldenâ i Pisa-tornet (inget âP.I.S.A.â inom lararkaren) utan det som la grunden for Italienska kockens stora kandisratt, âPizzanâ fran staden Pisa.Â
âYing & Yang-symbolenâ pa det oversta planet, dar endast den syndfria innehar ratten till det stora huset/domarbaset (huset uppe pa Pisa-tornets oversta plan) eller varandes den ânot-knackareâ ingen kan knacka. Men da blir det Stonhenges Domarring och stenaldersmentalitet igen.Â
ââDoktor Marten kommer att ârebootaâ dig, din j-vla maskin och krigarsjal!â
Den âatertraffenâ kan ta upp till 20 ar att âtillverkaâ... ty âmindcontrolâ ar hemska saker att ha att gora med... Godspeed pa dig!
0 notes
Text
War for the Planet of the Apes
War for the Planet of the Apes Àr en skaplig film, antar jag. Det finns nÄgra söta scener hÀr och var, samt att de digitala arbetet Àr otroligt imponerande. Filmen har dock samma problem som sÄ gott som alla blockbusters har, i att det blir vÀldigt mycket tom action. Nio personer av tio som sÀtter sig ner för att se denna typen av film Àr nog hÀr för just det, men jag har alltid varit mer intresserad av humanismen som franchisen sÀtter i förgrunden. Och Àven om War for the Planet of the Apes levererar detta stundtals, sÄ blir jag aldrig överdrivet imponerad.
0 notes
Text
Vad humanismens och liberalismens talesmÀn vanligen förbiser [...] Àr att en atmosfÀr i vilken alla traditionella vÀrden och lÀror hade fördunstat [...] i viss mening gjorde uppenbart absurda teser lÀttare att acceptera Àn de gamla sanningar som hade blivit fromma banaliteter, just för att ingen kunde förvÀntas ta absurditeterna pÄ allvar. Vulgariteten, med dess cyniska avfÀrdande av vedertagna normer och accepterade teorier, medförde ett uppriktigt erkÀnnande av det vÀrsta och en respektlöshet för alla pretentioner som lÀtt kunde förvÀxlas med mod och en ny livsstil.
Hannah Arendt, Totalitarismens ursprung
#hannah arendt#totalitarismens ursprung#facklitteratur#konspirationsteorier#propaganda#historieförfalskning#normbrytande
0 notes
Text
Massutmaning
Sverige har haft ambitionen att vara en moralisk stormakt men i realiteten misslyckats med detta. Orsaken Ă€r att humanismen inte förenats med evidensdriven analys, utan tvĂ€rtom intagit en motsatsstĂ€llning mellan moral och fakta. I invandringsrelaterade frĂ„gor har slutsatser och policy nĂ€stan uteslutande formats som en reaktion pĂ„ frĂ€mlingsfientlighet snarare Ă€n som en genomtĂ€nkt strategi.âŠ
View On WordPress
0 notes
Text
âDet Ă€r förstĂ„s förmĂ€tet att raljera, menâŠâ
Med snudd pĂ„ pinsamt stor entusiasm har jag följt rapportering kring den tre Ă„r gamla artikeln om hĂ€star och pedagogik som under den senaste veckan prĂ€glat sociala medier. Artikeln, författad av Erica Höglund, Ă€r nĂ„got sĂ„ enastĂ„ende tokigt som en âpost-humanistiskâ utsvĂ€vning kring de âpedagogiskaâ âdimensionernaâ i âmellanrummetâ mellan âhĂ€stâ och âmĂ€nniskaâ. Först hĂ€star. Sedan, som om det inte vore nog med hĂ€star: pedagogik. En disciplin som vi ju gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng konstaterat Ă€r vetenskapens svar pĂ„ sĂ€rskilt illa levererad byalags-revy. Det rĂ€cker ju att med förbundna ögon slĂ„ i valfri PISA-rapport för att nĂ„ ett sĂ„ skrattretande sjĂ€lvklart konstaterande. Det hela Ă€r sĂ„ lustigt att man lĂ€tt hade kunnat glömma bort vilket enormt hot dessa pomo-perversioner, trots allt, utgör mot den pĂ„ stora runda studsmattor med blĂ„ skyddsvall vilande svenska liberala demokratin och blods-beslĂ€ktade humanismen. I rapporteringen har man (det rör sig framför allt om mĂ€n) pĂ„ mycket goda grunder ondgjort sig över detta intellektuella haveri, detta monument över det nobla tĂ€nkandets förruttnelse. Trösterikt för oss vars intellektuella slöhet initialt begrĂ€nsade analysen till skrattets vulgĂ€ra kĂ€nnetecken.
Post-humanismen, som vi alla vet, Ă€r en mörk och illasinnad konspiration stöpt i sĂ„ tramsiga saker som kontinental filosofi och nĂ„got sĂ„ urbota jĂ€kla korkat som schizo-analys. Post-humanismens tillskyndare delar ett enda syfte vilket Ă€r att förstöra och smutsa ner. Post-humanismen vĂ€nder sig mot det postulat som ingen tĂ€nkande mĂ€nniska nĂ„gonsin kan ha anledning att ifrĂ„gasĂ€tta: allt kretsar kring mĂ€nniskan. Hur kan man ens komma pĂ„ nĂ„got sĂ„ fruktansvĂ€rt fĂ„nigt och dumt? Det Ă€r vĂ€l för varje tĂ€nkande mĂ€nniska alldeles uppenbart att de objekt denne faktiskt tĂ€nker pĂ„ Ă€r dĂ€r, utanför mĂ€nniskan; Ă„t alla hĂ„ll. DĂ„ bara mĂ„ste ju postulatet âallt kretsar kring mĂ€nniskanâ vara den sjĂ€lvklara utgĂ„ngspunkten för alla följande kunskapsansprĂ„k. MĂ€nniskan! Det Ă€r ju sjĂ€lvklart!Â
NĂ„gon som verkligen fattat detta Ă€r Petter Bergner, ledarskribent pĂ„ ĂP (en mig nĂ€rstĂ„ende person informerar om att publikationen Ă€r förnufts-högerns sista bastion i ett till uttolkningar av Manuel DeLanda förlorat JĂ€mtland). Bergner, uppenbarligen en man vĂ€lbekant med sin egna centrala position, tar hĂ€sten vid hornen â eller ja. Bergner sadlar upp och sablar ner Erica Höglunds text med den finess och det djup som anstĂ„r en man som tidigare gett sig ut pĂ„ ââŠspaning efter framtidens pragmatiska Centerpartiâ (9/3 2017) och dĂ„, fĂ„r vi anta, Ă€ven framgĂ„ngsrikt lyckades överlista den aktuella litterĂ€ra referensen som annars, om Bergners briljans varit ett pĂ„hitt, bara skulle kunna ge vid handen att Centerpartiets tid ofrĂ„nkomligen har flytt. Heja!
Under rubriken âForskaren som gjorde ett hĂ€stjobbâ (2/4 2017) pekar Bergner ut de pinsamheter som prĂ€glar Höglunds text och uppmanar pedagogiken som helhet att kamma sig och skaffa ett jobb. Han reser den blĂ„ skyddsvall som lĂ€nge behövts mellan oss förnuftiga mĂ€nniskor och de sprĂ„kligt invĂ€nda pomo-akademikerna pĂ„ vĂ„ra pedagogiska institutioner. Inspirerande att en intellektuell gigant, vanligtvis sĂ„ upptagen av att spana efter Centerpartiet, Ă€ven finner tid att anmĂ€la sin vilja att spana efter pedagogikens framtid pĂ„ ett sĂ„ generöst och klarsynt vis som hĂ€r Ă€r fallet. Bergner tar hĂ€rvidlag, kan vi verkligen konstatera, bladet frĂ„n munnen, slĂ€nger det i bostadsrĂ€ttsföreningens âcrowd-sourcadeâ kompost och talar med bönder pĂ„ bönders vis. Jag, blott en skrattande bonde, har svĂ„rt att med ord beskriva hur befriande det Ă€r att ta del av Bergners fortsatta lĂ€sning av artikeln. Den lĂ€mnar honom visserligen oförstĂ„ende inför innehĂ„llet men â nu kommer crescendot i denna förnuftets symfoni â liknar Ă€ndĂ„ Erica Höglunds sprĂ„k vid fikonsprĂ„ket! IgenkĂ€nningsfaktor! Det Ă€r ju sĂ„ lustigt gjort av Bergner! För det Ă€r ju inte det att pedagogiken mĂ„ste vara samhĂ€llet till nytta (hur skulle den nĂ„gonsin kunna vara det!). Det Ă€r ju kvaliteten som Ă€r hĂ€stens kĂ€rna! Slam dunk da-funk, Bergner! ApplĂ„derna ekar över Storsjöns isar.
Det hela pÄminner om nu nÀstan helt bortglömda dissident Tanja Bergkvist och hennes kortvariga eskapader i nÄgot slags dunkelt medialjus. Hon som för nÄgra Är sedan sprang runt med Avpixlats begÄvningsreserv och blÄste frejdigt i en plasttrumpet för att, som det verkade, skrÀmma bort förvirrade genusvetare frÄn fakultetskorridorerna. Det Àr, pÄ det hela taget, lyckligt att vi har dessa klarsynta och skÀrpta medmÀnniskor i vÄra led. Annars vore vi som mÀnniskor för evigt förlorade i mellanrummet mellan sjÀlva studsdelen av studsmattan och dess blÄ skyddsvall.
0 notes