#evertsberg

[husbilsresorochaventyrse]

Varma fötter under kalla dagar

[projektexpress]

Liściasta 🌿🌴🌵tapeta wieczniezielona 😎 relaks dla oczu 👌 ___________ #tapetawliście #liście #salon #wnetrzesalonu #livingroom #green #greenwall #wallpaper #livingroomdecor #ikea #ikeasofa #lövbacken #lovbacken #ikea #ikeafurniture #ikeainterior #villstad #evertsberg #ikeasofa #evertsbergsofa #projektwnetrza #projektsalonu #małysalon #smalllivingroom #small #interiordesigner https://www.instagram.com/p/CBYsYlypMJq/?igshid=1md8en2owe1a7

[marian-in-sweden]

at Evertsberg https://www.instagram.com/p/CbQnf9uAzB8/?utm_medium=tumblr

[viktorjohanssonpt]

Christian Calvert har ordet

Som Kiropraktor så är jag mer eller mindre besatt utav rörelse i alla dess former. Uthållighetsidrott är något som jag kört de sista 10 åren. Vasaloppet är en ny företeelse för mig och förra året genomförde jag mitt första ”riktiga” Vasalopp i min satsning mot en s.k. superklassiker. Egentligen är det triathlon som är mitt gift men jag märkte vilken kraft i vattnet skidåkningen gav mig så jag bestämde mig för att köra 2019 också. 

Något som var smärtsamt tydligt förra året var hur dålig teknik jag hade. Inför detta årets Vasalopp så skulle denna flaskhalsen täppas till. Vem är bättre då än Halmstads skidguru Viktor. Jag körde ett antal PT timmar med skidteknik på rullskidor samt hängde med deras Glidarresa som gav ovärderliga dagar i spåret uppe i Mora, för att inte tala om bra kamratskap och glädje.

Efter att ha levt i väder och vallanojja i en vecka så var det då äntligen dags att bege upp mot Dalarna. Väl i Berga by så vaknade jag 0315. Klockan var ställd till 0330 men det var lika bra att gå upp. Skakade om en flaska Maurten och tog en energikaka och begav mig mot starten och startled 6. Först i kön i år igen och sprang på Jocke ifrån Halmstad skidklubb som inte var långt efter mig. Valde 12 spår in så en bit till höger ifrån mitten. Sen hem och en andra frukost. Packade på mig  salttabletter samt 3 gel. Resten får bli kontrollerna samt Enervit langaservice som funkade bra förra året. Velade lite i klädvalet pga blåsten men bestämde mig tills slut för underställstöja, t-shirt, vindjacka och endast ett par tights med gunde-kallingar under. Dubbla sockor såklart. Satte även på en medium truga i sista stund men med facit i hand skulle man nog kört största trugan då det var mycket löst före. 

08:00 gick då startskottet och vi beger oss i ganska lugn fart faktiskt mot backen 1km längre fram. Planen var att inte hetsa/stressa men att jobba i fältet. Placeringen att stå till höger om mitten visade sig helt rätt och jag lyckades följa med flowet uppför backen någorlunda. (Tack Martin för tipset!) Upplevde egentligen inte att jag stod still särskilt mycket alls. Dock blev en sak uppenbar direkt. Fästet var uselt! Tack för det Kaiser vallaservice och deras guld paket på 1400 spänn… Fick jobba ordentligt med armarna uppför och var riktigt trött vid 87km skylten. Pulsen visade på tok för högt under stigningen och det var först halvvägs mellan Smågan och Mångsbodarna som den kom ned på normal nivå. Inte riktigt likt mig att ligga högt så länge och fick dåliga vibbar ifrån senaste Lidingöloppet där en hög puls under första milen var indikatorn på väggen och underliggande förkylning. Men kraften fanns där och jag följde min plan som var två delad. Första delen enligt samma taktik ifrån förra föret med att blåsa igenom kontrollerna och ta sista dricka stationen snabbt. Pang 50-100 placeringar direkt! Det andra var att jobba fältet vid varje tillfälle. Föret var helt överjävligt och efteråt sas det vara de värsta förhållandena på 20 år. Detta gjorde att väldigt många tillfällen att köra om fick ges upp då det helt enkelt kostade för mycket att gå om i lössnön och vinden. Dock så fort det blev 3 spår eller i utförslöporna så gick det utmärkt för min del. Hade jag haft bättre fäste och/eller bättre teknik skulle även uppförsbackarna varit en utmärkt omkörningspunkt. Men det får bli till nästa gång! 

I Risberg hör jag ifrån speakern att vi just passerat 4000 åkare genom kontrollen. Herrejävlar tänker jag. Förra året blev total placeringen för mig 4993 så i år har jag ju ändå chansen. I det grisiga spåret blev detta den positiva drivkraften jag behövde för att fortsätta driva på. Varje människa som kördes om innebar en placering bättre. Skulle jag kunna komma under 3500? Det som var mest frustrerande var att det i princip var 2 spår ifrån Evertsberg och framåt och all omkörning var begränsat. Men med tre muggar dryck i samtliga kontroller som passerades så flöt det på ganska bra ändå. 2 placeringar här, 5 placeringar där. 

Christian hade kameran framme under glidarresan i Mora och hela filmen kan du se här

Vid 21 km skylten började jag bli riktigt less på det och kände att en svacka var på väg. Några kilometer längre fram har det dock tunnats ut lite och 3 spår är körbara allt mer. Då kommer det två killar och susar förbi och dansar mellan spåren. Jag bestämmer mig för att ta chansen och haka på dessa. Killen med camelbak ryggsäcken har bra flow och kör på fint. Vi andra hänger på. Detta går fint fram tills 11km skylten där camelbak-killen hänger av oss och killen framför mig kroknar och går in i spåret bredvid. Jag har mycket energi kvar känner jag tänker att så länge det är lite glesare i leden ska det plockas placeringar. Jag hojtar till killen att häng på mig nu det sista in, du kommer ångra dig annars. Jag är för trött får jag till svar. 

Sista milen in känner jag igen mig stort sett hela vägen och det känns stabilt men jag ligger på gränsen att klappa ihop känner jag. Men det håller hela vägen till Mora där, det otroligt nog, inte är en själ i det spåret längst till höger. Alla är helt slut och nästan lite uppgivna känns det som. Jag plockar säkert 20 placeringar bara på målrakan i mitt “egna spår”. Går i mål med en otroligt skön känsla av att ha gjort ett kanonlopp. Känner en dunk i ryggen efter målgång och där är killen som jag sa skulle ångra sig. Han hakade på ändå. Vi kramar om varandra som svettiga främlingar ju gör.

Ja just, placeringen. Vad blev det i slutändan. 3407 stannade nedräkningen på. Riktigt nöjd över detta! 

Tack Viktor för all hjälp, utan dig hade årets lopp aldrig blivit i närheten av vad det blev. 

[vansoulblog-blog]

Last night's sunset drive. 🌄 #sweden #sunset #drive #europe #vanlife #vansoul #vantrip #campertravel #lgbtqtravel #2girls1van (at Evertsberg)

[ullala4you]

Unterwegs mit Sweden Bonfire. Nach einer spektakulären Quad-Tour (inkl. Salto nach 200 Metern) gibt's nun lecker Elchburger. ⠀ ⠀ www.schwedenhappen.ch⠀ ⠀ #schwedenhappen #schweden #sweden #visitsweden #visitswedende #skandinavia #outdoortravel #beattheelements #swedishmoments #lovesweden #instatravel #kontiki #haglöfs #reisen #ferien #urlaub #tourismus #instagood #travel #photooftheday #followme #love #like #beautiful #happy #schwedensommer #älvdalen #dalarna #food #elch ⠀ ⠀ Vielen Dank meinen Partnern⠀ ⠀ @Kontikireisen @Haglofs @Talkpool @Victorinox @nordis_magazin @onfossweden @CamperHuus @stenaline_de @meier_roland (hier: Evertsberg)

[mtbfoto]

Bilder Cykelvasan 90 2024

Bilder Cykelvasan 90 2024 Bilder från Mångsbodarna mellan klockan 08:25 – 09:26 Bilder från Evertsberg mellan klockan 10:00 – 1130

[viktorjohanssonpt]

Vasaloppsrookien har ordet

Mats “Pinky” Bengtsson 

Läge 2018-02-24

Nyss fyllda 52 hade jag efter två dagars träning på Ljungåsen i Ludvika lyckats åka knappa två mil på ett par nyinköpta budgetskidor. Jag slet som en gris och svetten lackade och efteråt mådde jag faktiskt ganska dåligt men det var samtidigt en go känsla i kroppen och jag hade väldigt roligt. Jag älskar att vara ute i naturen och i vinterlandskap i synnerhet.

Jag blev nog lite kaxig där i slutet på februari 2018 och skröt för min fru Jeanette om hur fort jag lärde mig åka två mil, hon sa till sist ”- då kan du väl åka Vasaloppet?”. -Eh ..nej..njae.., kan jag det? Ok, ja det kan jag väl, sa jag lagom tuff. Jag vill ju inte verka svag och oduglig. 52-årskris tänker du -och du har givetvis helt rätt. Vi (framförallt vi män) måste ju bevisa att vi fortfarande duger och klarar av en utmaning och så även för mig.

Rörlighet med Vasagruppen -  Det är något vi kommer fortsätta köra även i år

För att lyckas med detta var det tvunget med några villkor:

Jag kommer att behöva prioritera tid för träning

Jag kommer att behöva köpa (riktig)utrustning

Jag kommer att behöva lära mig åka skidor på riktigt, jag behöver en tränare.

Detta fick klartecken och min fantastiska fru kryddade dessutom med att lova att om jag klarade detta skulle hon vara kranskulla. Det kan jag ju inte säga nej till.

Jag bestämde mig för att åka öppet spår, tänkte att åka med 17 000 pers kan bli lite väl magstarkt som premiär, 8-10 000 pers är mer lagom att trängas med 😊 Nedan kallar jag det vasaloppet, trots att en del tycker att det är fel.

Hur ska jag fixa det här!?

Vasagruppen gör sig redo för ett långpass i sommarvärmen

Jag fick av bekanta höra talas om Halmstad Golfarena. Att det fanns ett skidspår där vintertid visste jag och enligt ryktet även en sån där stakmaskin som jag sett när jag surfat runt. Jag tänkte att det kan vara en bra idé att träna där till hösten. Under tiden ägnar jag mig åt uthållighet i form av långa promenader, maxade på ca 4,5 mil två gånger under sommaren. Jag lärde mig där att det inte är så svårt att gå medeldistans, upp till två mil inga problem, ok träningsvärk på de vanliga ställena kommer såklart men på längre sträckor kommer problem på konstiga ställen, som t.ex smalbenens framsidor och knävecken får mycket stryk. Jag inser att det är bra att träna långdistans - om man ska göra långdistans.

Sen kom en period av förnekelse och tankar om att jag måste ta tag i det här nu. Rätt som det var hade tiden flugit och det var redan början av oktober, jag lyckades då faktiskt ta mig till Halmstad Golfarena för att lösa ett medlemskort för att komma åt den där stakmaskinen.

Jag fick ett superbra bemötande i receptionen och kände redan där att jag blev motiverad att träna, fick en bokad tid ett par dagar senare med en PT som hette Viktor. Blir bra tänkte jag, så han kan lära mig stakmaskinen.. Mötet med Viktor var något som blev en riktigt positiv överraskning, på Golfarenan visade det sig att det inte bara fanns en stakmaskin, det fanns en hel Vasaloppsgrupp med människor som regelbundet tränade in för loppet och till och med en skidklubb som arrangerade en träningsresa!

Tillsammans med Viktor gick vi igenom min bakgrund och mina ambitioner. Plötsligt hade jag en plan och ett externt engagemang. Alla mina förväntningar blev klart överträffade. Jag kunde nu se det abstrakta målet bli mer och mer konkret.  Träningsplanen blev 3 pass i veckan: att ansluta till vasagruppen på onsdagar, köra ett cirkelpass på måndagar och sen ett eget pass på lördagar. Cirkelpasset har mer fokus på allround träning, vasagruppen mer fokus på skidåkningsträning och det egna passet valde jag att viga åt stakmaskinen i huvudsak.  

Träningarna på onsdagarna var det bästa, ett riktigt härligt gäng och Viktor som coach, kan inte bli bättre. Jobbigt? Japp. Bra och nyttigt? Jajjamen. De andra i gruppen hade hållit på ett tag och jag blev lite av en rookie i sällskapet och det blev att jobba ikapp min sena start.

En av mina styrkor är min envetenhet. Stakmaskinen blev min kompis och jag körde uthållighet på lördagar. Förde noga bok på min träning och stärktes av utvecklingen. Det går ganska snabbt att bygga upp kroppen.

Träningslägret i Mora under mitten av januari som skidarenan anordnade var magisk. Massor av snö, och riktigt kul och framförallt extremt lärorikt! Mycket träning och kvalitativ träning. Det var ett dedikerat gäng som var där och att umgås med människor med den inställningen är såklart givande. Eftersom flera åkt vasaloppet många gånger tidigare var erfarenhetsutbytet väldigt givande, allt från kläder och utrusning till erfarenheter från lopp och väder.

Och Moraloppet, dryga 4 mil som en generalövning inför det långa loppet. Utan Moraloppet i ryggen hade jag nog underskattat vasaloppet ordentligt. Här fick jag förutom teknik och taktik i spåret lära mig vad som händer om uppladdning och vätske/energiintag inte är tränat/väl genomfört. Jag fick en hygglig tid men tog helt slut, medan övriga gänget var ute och körde ett träningspass på kvällen efter loppet låg jag i soffan med duntäcke på mig och hade frossa. 

Jag tänkte: en medeldistans som tog musten ur mig.. - jag behöver förbereda mig bättre…

Någon vecka innan vasaloppet bokade jag upp Viktor på en PT-stund, jag kände att det är så mycket som ska klaffa och för att få allt på plats behöver jag konkretisera allt och lägga ett schema. Vilka kläder i vilka väskor, hur läggar jag upp sista träningen och hur laddar jag mentalt och hur laddar jag kroppen, vad ska jag äta och hur mycket ska jag sova. Viktor hjälpte mig med de sista förberedelserna och sammantaget gjorde att när jag satt i bussen upp till start kände jag ett otroligt lugn i att jag gjort precis allt jag kunnat gör för att förbereda mig på denna utmaning.

När starten väl gick och Vasaloppshymnen spelades rös jag i hela kroppen av välbehag och jag var igång!

Taktik 1: var att se uppförsbackar som kompisar och första kompisen var lång, men gick bra.

Taktik 2: var att tänka att utförslöpor är belöningar

Taktik 3: var att tänka teknik, teknik och teknik, att åka så energieffektivt som möjligt.

När jag kom till Evertsberg fanns min fru och min svärfar där och det kändes fantastiskt att se dem där ropandes ”heja heja”. Att se dem och sen veta att halva loppet var avklarat och därmed bara halva kvar gav mycket energi. Jag kan fixa detta!

Under de sista 2 milen är det ganska flackt och jag njöt jag av att tänka stakmaskin, stängde av allt annat och bara körde, staktag för staktag, kilometer för kilometer. Jag hade ju kört 20 000 meter på skiErgen ett batteri med gånger och belöningen kom här 😊

All träning, både fysisk och mental och all planering hjälpte mig hela vägen fram, det var en fantastisk känsla, allt funkade precis enligt plan och känslan av att spurta upp på upploppet, höra mitt namn från speakern och se sin fru är obeskrivbar. Ren lycka. Hon stod där dessutom och väntade i målet med en krans och jag var euforisk.

Läge 2019-02-24 - Nyss fyllda 53 har kört i mål på Vasaloppet Öppet spår söndag med en tid på 7:34:33 i en tajt dräkt, på riktigt bra skidor och mår fantastiskt!

Jag har bestämt mig för att åka även nästa år, både på skidresan och något av loppen under vasaloppsveckan, hoppas vi ses där!

Viktor, nu är jag inte pinky längre!

Over and out från Mats Bengtsson.

[viktorjohanssonpt]

Vasaloppet 2019 - Äntligen!!

Efter uppstigning kl. 03:00 och kösittning i brassestol lyckades jag få en fin plats, till vänster om mitten, längst fram i led 2.

Så här nära eliten har jag aldrig varit - nästa år ska jag vara närmare :)

Starten och backen gick okej. Det var så klart stökigt i mellan åt men jag hade förväntat mig högre puls och hårdare körning upp till toppen, men de gick förvånansvärt bra. Väl uppe på myrarna blev det sällskapsåkning i ett ända långt tåg. Lyckades hitta klubbkompisen Kennet Rolling strax innan toppen av backen. Målet blev ganska snabbt att köra med han så mycket som möjligt. Precis innan Risberg var jag tvungen att stanna för kisspaus, därav placeringstappet.

De nya brillorna från Blizeywear satt perfekt under hela loppet !

Evertsberg och halva loppet kvar. Med bra känsla och pigg kropp passerade jag kontrollen tillsammans med MR. Rolling. I den långa utförskörningen ner till Vasslan började jag frysa rejält i kroppen. Lundbäcksbacken och körningen upp till Oxberg blev räddningen. Värmen kom tillbaka men för första gången kände jag av en liten energidipp. Samtidigt började jag bli kissnödig ännu en gång. Inte så konstigt med tanke på den låga pulsen....

Efter kisspaus, varm buljong och intendshot i Oxberg tappade jag åter igen många placeringar. Bland annat Kennet Rolling som jag hade åkt med i stort sett hela loppet bara försvann. Där och då blev det en intern tävling i min skalle och hornen blev dubbelt så stora. Intendshoten gick som ett rus genom kroppen och kicken var något utöver det vanliga. Jag skulle ikapp!

Mellan Oxberg & Hökberg tog jag nästa 30 placeringar, men dieselloket Rolling var fortfarande inte en av dessa. Däremot fick jag syn på han längre fram i den långa klungan. Med bra känsla och mycket energi kom jag närmare. Några kilometer innan Eldris smög jag upp i rygg igen och hostade några gånger så han reagerade.

"Det är bara jag Kennet, nu hjälper vi tillsammans, vi har många placeringar att hämta"

Inte så konstigt att jag blir kissnödig med den här låga pulsen.. Bitvis var det egentligen bara skön söndagsåkning...

Tyvärr märkte jag att Kennet inte var samma slag som jag och jag började förstå att det inte skulle bli någon Halmstadkörning sista biten in i mål. Strax innan kontrollen i Eldris hängde jag med 3 gubbar som kom i vänster spåret. Jag frågade kennet om han ville hoppa in framför, men så blev det inte.

Från Hökberg och in i Mora hade jag den bästa känslan på hela loppet. Jag var starkast och piggast bland åkarna runt omkring och jag tog till slut 35 placeringar på de sista 9 kilometerna. Hemus, Moraparken, campingen, Auklandbron, kyrkan, upploppet och äntligen en målgång som jag är riktigt nöjd med. Gråten i halsen och en stor kram av Lina Siljegård som berättade placeringen. 729 !

Äntligen nöjd efter ett Vasalopp! Placering 729 på blanka skidor. 

Så här några dagar senare är jag jätte nöjd. Mina delmål i år har varit led 2, topp 1000 - topp 800 och uppnådde jag. Dessutom lyckades jag staka hela Vasaloppet helt utan fäste och det blir så klart också en milstolpe i min Vasaloppskarriär. 

Jag vill tacka tränarkollegorna Martin Siljegård och Kennet Rolling för alla års träning tillsammans och all inspiration ni ger hela tiden. Utan er hade jag inte varit där jag är idag. Sen vill jag tacka alla tränarkompisar i Vasagrupperna. Gemenskapen, energin och träningsmotivationen vi får av varandra är en stor del av mitt liv.

Skidtest och fredagsåkning med VasagruppenHalmstad. På Vasaloppet åkte jag på mina Peltonen, varmskidor med högt spann och jag hade mycket bra skidor. 

Grundstruktur: TS blå (Thomas Söderberg)

Skigo Graphit - Skigo HF universal 

Skärande rill 2 mm - från tårna och bak 

 Pulver Skigo CM 17 LDQ 

Tryckande rill 1 mm - hela skidan

Till sist vill jag tacka och gratulera min älskade sambo Emmelie som genomförde sin andra stafettvasa med Maxi flygstaden. I år blev det sista sträckan och hon fick äntligen uppleva en målgång i fäders spår.

Att få åka skidor med dessa två damer är ren lycka. Ella har pratat om skidor och Vasaloppet hela vintern och Emmelie är redan taggad att ta fram rullskidorna. Ni är bäst och jag älskar er!

[viktorjohanssonpt]

Vasaloppets banprofil

Nu ska vi åka genom Vasaloppet med hjälp av våra tankar

Visualisera = Se dig själv i bilder (mentala föreställningar). Du lär dig att skapa positiva erfarenheter av en upplevelse du egentligen har framför dig.

Starten: Ta det lugnt, följ ryggen och ha blicken högt upp. Här gäller det att se vad som händer framför dig. 

Backen: Oavsett vilket led du startar i blir det trångt. Du kommer vara som ett plåster på den som är framför. Om du står långt fram och jagar en bra slutplacering så är det här du ska våga gasa upp i en bra position. Men för de flesta är det är inte i backen ditt Vasalopp avgörs, spara på istället på din energi. Följ strömmen, håll koll på din utrustning och ha stavarna nära kroppen. 

Smågan (11 km) - Mångsbodarna (24 km). När du har bestigit backen och kommit upp till Vasaloppets högsta punkt möts du av den vackra morgonsolen. Trängseln, nervositeten och den illaluktande bajamaja doften från startgärdet har släppt. Här kan du äntligen åka i ditt tempo. Hitta rytmen, hitta en bra klunga för här uppe på myrarna är det lättåkt.  Mångsbodarna - Tennäng - Risberg (35 km) Efter Mångsbodarna är det en skön utförsåkning ner till Vasaloppets lägsta punkt, köldhålet Tennäng. Därefter börjar stigningarna upp till Risberg. Här kan den eventuella tröttheten smyga på. Om inte så rekommenderar jag att du följer din rytm även om du känner att energin är på topp. Här är det många som har bränt ut för mycket onödiga krafter, även jag. Strax innan Risbergskontrollen kommer de omtalade Risbergsbackarna.

 Så här kan det se ut om vädret är på topp

“Efter nästa kontroll har jag snart åkt halva loppet!”

Risberg - Evertsberg (48 km) Efter Risberg börjar det bli lite mer upp och ner. Det är inga jättebackar, men det är helt klart så pass kuperat att det kan upplevas som berg. Nu har du varit ute över 3 mil och du börjar nu närma dig Vasaloppets hälft. Strax innan Evertsberg efter sjöarna, är det en lättare, längre stigning fram till kontrollen. Men väl framme, så kan du belöna dig med en rejäl dos av energi. 

Mindre än halva loppet kvar nu!

Evertsberg - Oxberg (60 km) Efter Evertsberg har du en lång och skön utförsåkning ner till vägundergången, Björnarvet och Vasslan. Här brukar det vara gott om folk och privata klubbkontroller så här finns det mycket energi att ta in, vilket kan behövas. Nu närmar du den berömda Lundbäcksbacken. Håll höger och ta det lugnt, om du är pigg kan du ta många placeringar här. 

Ibland går det lite för fort, så tar det lugnt

Oxberg - Hökberg (71 km)  Efter Oxberg får du platt terräng blandat med några småbackar förbi Slalombacken i Gopshus. Tröttheten kommer mer och mer, men du är mentalt stark. Precis innan Hökberg får du längre slakmota med flera backar upp till kontrollen, där det oftast bjuds på en gel.

Hökberg- Eldris (Bara 9 km kvar!) En lättare, längre nerförsbacke sen relativt platt åkning till Eldris. Denna del av lopp bjuds du på flera olika kontroller med härlig stämning. Bjud på ett leende så får du flera tillbaka. Vågen brukar vara populärt här. 

Eldris - Mora (De sista 9 kilometerna) Lättåkt med några småknixar. Om du är pigg kan du ta många placeringar här. Du kör förbi Hemus skidstadion, Moraparken, Campingen, du ser klockstapeln. Du kör över älven, du svänger vänster in mot upploppet, du kör förbi kyrkan, du stakar dig fram på upploppet, du ser målet!!  Njut, ta in publikens jubel, kör över mållinjen och bjud på ett segervrål. 

Så här såg min målgest ut sist jag passerade mållinjen i Mora 

[viktorjohanssonpt]

Vasaloppets banprofil

Nu ska vi åka genom Vasaloppet med hjälp av våra tankar

Visualisera = Se dig själv i bilder (mentala föreställningar). Du lär dig att skapa positiva erfarenheter av en upplevelse du egentligen har framför dig.

Starten: Ta det lugnt, följ ryggen och ha blicken högt upp. Här gäller det att se vad som händer framför dig. 

Backen: Oavsett vilket led du startar i blir det trångt. Du kommer vara som ett plåster på den som är framför. Om du står långt fram och jagar en bra slutplacering så är det här du ska våga gasa upp i en bra position. Men för de flesta är det är inte i backen ditt Vasalopp avgörs, spara på istället på din energi. Följ strömmen, håll koll på din utrustning och stavarna nära kroppen. 

Smågan (11 km) - Mångsbodarna (24 km). När du har bestigit backen och kommit upp till Vasaloppets högsta punkt möts du av den vackra morgonsolen. Trängseln, nervositeten och den illaluktande bajamaja doften från startgärdet har släppt. Här kan du äntligen åka i ditt tempo. Hitta rytmen, hitta en bra klunga för här uppe på myrarna är det lättåkt.  Mångsbodarna - Tennäng - Risberg (35 km) Efter Mångsbodarna är det en skön utförsåkning ner till Vasaloppets lägsta punkt, köldhålet Tennäng. Därefter börjar stigningarna upp till Risberg. Här kan den eventuella tröttheten smyga på. Om inte så rekommenderar jag att du följer din rytm även om du känner att energin är på topp. Här är det många som har bränt ut för mycket onödiga krafter, även jag. Strax innan Risbergskontrollen kommer de omtalade Risbergsbackarna.

 Så här kan det se ut om vädret är på topp

“Efter nästa kontroll har jag snart åkt halva loppet!”

Risberg - Evertsberg (48 km) Efter Risberg börjar det bli lite mer upp och ner. Det är inga jättebackar, men det är helt klart så pass kuperat att det kan upplevas som berg. Nu har du varit ute över 3 mil och du börjar nu närma dig Vasaloppets hälft. Strax innan Evertsberg efter sjöarna, är det en lättare, längre stigning fram till kontrollen. Men väl framme, så kan du belöna dig med en rejäl dos av energi. 

Mindre än halva loppet kvar nu!

Evertsberg - Oxberg (60 km) Efter Evertsberg har du en lång och skön utförsåkning ner till vägundergången, Björnarvet och Vasslan. Här brukar det vara gott om folk och privata klubbkontroller så här finns det mycket energi att ta in, vilket kan behövas. Nu närmar du den berömda Lundbäcksbacken. Håll höger och ta det lugnt, om du är pigg kan du ta många placeringar här. 

Ibland går det lite för fort, så tar det lugnt

Oxberg - Hökberg (71 km)  Efter Oxberg får du platt terräng blandat med några småbackar förbi Slalombacken i Gopshus. Tröttheten kommer mer och mer, men du är mentalt stark. Precis innan Hökberg får du längre slakmota med flera backar upp till kontrollen, där det oftast bjuds på en gel.

Hökberg- Eldris (Bara 9 km kvar!) En lättare, längre nerförsbacke sen relativt platt åkning till Eldris. Denna del av lopp bjuds du på flera olika kontroller med härlig stämning. Bjud på ett leende så får du flera tillbaka. Vågen brukar vara populärt här. 

Eldris - Mora (De sista 9 kilometerna) Lättåkt med några småknixar. Om du är pigg kan du ta många placeringar här. Du kör förbi Hemus skidstadion, Moraparken, Campingen, du ser klockstapeln. Du kör över älven, du svänger vänster in mot upploppet, du kör förbi kyrkan, du stakar dig över upploppsbacken, du ser målet!!  Njut, ta in publikens jubel, kör över mållinjen och bjud på ett segervrål. 

Så här såg min målgest ut sist jag passerade mållinjen i Mora