#den stora brasan

[thatcreepyaesthetic]

Mumindalen 1973 (X) 

[hansenusa]

13 februari - lazy day på hotellet

Vår sista dag i bergen har dominerats av regn, regn och regn. Inte så lite heller. Det har sprayat så man blivit blöt inpå livet bara man gick över gården från ena logen till den andra. Därtill all smältande snö och +6C som bildat sjöar på gångarna som tidigare grävts fram av snöslungan. 

Eftersom det var ganska slaskigt igår inne i Yosemite så förstod vi hur det skulle vara där idag med hällregn. Så vi bestämde oss för att njuta av att vara på ett stort hotell med massor av inomhusaktiviteter att INTE hajka. Så efter vår hemameckade frukost gick vi ner och tvättade lite i tvättomaten och gick sedan till lekrummet. Adrian spelade flipper tills ögonen studsade likadant som bollen. Max hivade gosedjur och bollar och hittade en bondgård som han fyllde med djur. Bill byggde med klotssar, ritade, klättrade, spelade också flipper, biljard och shuffleboard. 

Adrian och Fia njöt av att kunna släppa underhålls- och uppassningsbehovet när barnen kunde pågå själva. 

Vi var dessutom stort sett själva. Vi tittade på en stackars sate som som hade hyrt snöskor och skulle ut och vandra i slasket.

I sann Hansen-anda gick vi tillbaka till rummet och lirkade upp en konservburk med bönor med letherman-tången och svingade ner dem i den färdigskurna salladen vi köpt tidigare och blandade med tomat, avokado och ris.

Mättande och billigt. 

   När Max sov middag i vagnen sjönk vi ner i de stora fåtöljerna framför brasan i det stora vardagsrummet på hotellet. Maxmalt mys och första gången på resan vi faktiskt inte gjort något när Max sov. Vi alla läste eller kollade på film och studerade vädret. Det sägs att århundradets storm ska härja i hela södra Kalifornien. På riktigt hög höjd väntades två meter snö på ett dygn… Några timmar bort från oss evakuerar de för risken för jordskred. 

Lagom till denna dag ska vi sätta oss i bilen och köra 6h till Agua Dulce, ”sötvattnet”. Det ser vi fram emot, att komma fram alltså. Så vi planerar en tidig avfärd och ett lugnt tempo. För er oroliga så kan vi meddela att vi åker en väg där det inte är varesig risk för jordskred, snö, halka, vildkatter eller gröna ailiens. Vi vill ju inte snuva er på vår reseberättelse!

På tal om den, snart närmar vi oss den 28 februari, dagen då vi ska klämma ner oss i tre flygstolar och komma hem. Vad ska ni läsa då? Om hur Adrian och Max spenderar sina dagar och mekar i garaget? Eller hur Fia faktiskt känner kring att avsluta sin mammaledighet? 

Skribenten verkar inte få skrivkram än iallafall, även om han spenderar bortåt 30-45min värdefulla minutrar mellan 20.30-22. Den 1,5h timmen på dagen då både Fia och Adrian kan njuta av total ansvarsfrihet. 

[plutt]

April månad

April april din dumma sill...typ så kändes april månad. Det började himla bra med vittring om våren och vi satte igång med alla möjliga förberedelser, men sedan i mitten av april lagom till påskhelgen sa det bara PANG och vintern var ett faktum.

Om man nu bortser från det förskräckliga vädret var april en bra månad.

Leonards första (planerade) tandläkarbesök som gick helt okej och med det menar jag att han öppnade munnen så pass mycket och länge att sköterskan iallafall kunde räkna tänderna (kolla tändernas skick tar vi vid nästa besök haha). Besök på akuten för Leonard som under kvällsbadet råkade sätta sig på en badleksak så illa att den gick rätt upp i ändalykten. Jag fyllde år och fick till min stora förvåning fira min födelsedag på Loka Brunn med min älskade man. Det var även första natten jag och Leonard sov ifrån varandra, lite ångestladdat men verkligen på tiden. 

Påskveckan inleddes med krångliga magar för pojkarna och vi var hemma. Påsken blev inte alls som vi föreställt oss, och då inte på grund av ostabila magar utan all snö, men den blev bra ändå. Lite action i vardagen fick vi vara med om (läs göra alla morgonbestyr såsom koka välling, toalettbesök etc. utan vatten). Theodor var på Mileahs 5-årskalas och jag började baka inför Leonards 2-årskalas. Vi avslutade månaden med att fira Valborg tillsammans med familjen Olsson i solen och vi fick nog alla känslan av att det är nu det vänder!

Våra förberedelser inför vårens ankomst är i full gång! 

Kalkonlunch hos mormor & morfar med efterföljande fiiika!

Vårstädning av cykeln!

Because its my birthday!

Ett dygn på Loka Brunn.

Påskteckningar skapas på löpande band.

Mitt och Theodors “lilla” påskris vi var och plockade i sommaro :)

När Leonard leker kurragömma och han inte tror att han syns ;)

Fina odlingar pojkarna hade med sig hem från förskolan.

Batmanpyjamas och mammas stövlar och superhjälten är redo!

Den plötsliga vintern framkallar lite olika känslor ;)

Påskaftons morgon var vacker, men jag kunde ändock inte känna full glädje över vargavinterns återkomst.

Puff och Piff!

Gänget med stort G!

De små har svårt att hänga med i de storas tempo :)

Påskfirande i Lycke!

Första jobbdagen efter påskhelgen vaknar vi utan tillgång till vatten, orsaken var en vattenläcka på gatan. Väldigt spännande tyckte pojkarna, inte fullt så roligt tyckte deras föräldrar ;)

Theodor var på Mileahs 5-årskalas!

Leonard provsmakar mina dumlegrottor inför hans kommande kalas...

...tack och lov gav födelsedagsbarnet tummen upp!

Valborgsfirande hos familjen Olsson!

Vi avslutade april på ett himla fint sätt :) Det där med att brasan redan hade brunnit ned när vi kom fram är det ingen längre som kommer ihåg.

[bokstund]

Gripön

Jag har under några veckors tid haft ett samarbete med en skola i Sverige. De gav mig fria tyglar att skriva en skönlitterär text om vad jag ville – men den måste ha ett öppet slut. Tanken var att eleverna skulle få läsa den och sedan skriva individuella fortsättningar. Sagt och gjort, jag satte mig ner och skrev en saga som kom att heta Gripön.

Brasan sprakade högre och farfar sjönk ännu djupare ner i den gamla och lappade fåtöljen. Han suckade belåtet. Johan suckade han också. Kroppen kändes tung och trött, och vilan och värmen mjukade upp kroppen igen. När Johan ställde ner den renslickade glasskålen bredvid sig på golvet tog farfar till orda. "Visst, jag kan berätta en historia för dig. Men du kommer ändå inte tro att den är sann." Johan skrattade. Farfar låtsades alltid att hans berättelser var sanna. Som den gången han hade försökt övertyga Johan om att han ridit på en lax lika stor som en delfin. "Nåväl", sa farfar, knäppte händerna i knät framför sig som om det hjälpte honom att fundera, och såg med stadig blick in i eldstaden på flammorna som slickade sig uppåt. "Mitt i Stilla havet låg det en gång en liten ö. För tusentals år sedan hade ön bara dykt upp ur havet, ingen kan säga hur. De första som bosatte sig på ön var gripar. Därför kom ön att kallas Gripön. Gripar är djur med lejonkropp och stora, breda örnvingar."   Ett utdrag ur Gripön

  När jag var klar med sagan skickade jag in den till skolan och nu väntar jag spänt på att få se elevernas fortsättningar. Jag har fått god respons; alla verkar tycka att det är jättekul och tydligen har flera skrivit mer än en sida, vilket jag ser som en stor framgång. Min förhoppning med samarbetet är att få fler unga att vilja läsa och skriva. Jag upplever att det där med läsande och skrivande på något sätt blivit omodernt och inte utövas i lika hög grad nu längre. Om jag lyckas uppmuntra en eller kanske två skulle jag bli så glad. Måste erkänna att fotoredigering inte riktigt är min grej. Men jag tycker ändå det blev ganska gulligt med smileys! (Tror du mig om jag säger att eleverna ler bakom sina låtsasansikten?) Titta, så flitigt de arbetar på! Eleverna går i tredje klass och befinner sig på olika nivåer i läsandet och skrivandet. Några är redan klara! Ett litet smakprov :) Jag minns fortfarande min första saga. Då gick jag i första klass och skrev om en liten kanin som inte kunde hitta sin mamma. Jag minns hur jag satt i klassrummet och noggrant vek till mina boksidor, eftertänksamt valde rätt färger för mina illustrationer och grubblande försökte hitta på hur den stackars lilla kaninen skulle hitta hem till sin mamma. Jag skrev två versioner av Gripön, där den andra versionen är en fortsättning på den första. Eleverna fick fortsätta på den kortare versionen och sedan läsa fortsättningen. Jag skrev båda med öppet slut, och nu vill eleverna att jag ska skriva en avslutning. Så helgen kommer gå åt till mycket skrivande, men det är jag bara glad över!