Borgholm Castle, Sweden (No. 2)
The construction of the original fortress was probably ordered by King Canute I, although this is not totally certain. He reigned 1167–1195 and had fortresses built on the Swedish east coast as defence against enemies from the other side of the Baltic Sea. During the 13th to 15th centuries, additions and changes were made. For example, new towers were built, and a new and thicker wall was constructed. The fortress was damaged on a number of occasions during these centuries, including in 1361, when King Valdemar IV (Atterdag) of Denmark attacked Borgholm.
During the Kalmar Union, many castles and fortresses in Sweden were damaged as a result of the ongoing conflicts between Danes and Swedes. When Gustav Eriksson became Swedish king and the union was dissolved, he, together with the sons that followed him on the throne, invested huge sums of money in repairing these buildings. It was Gustav's son John III (r. 1568–1592) who ordered the reconstruction of Borgholm into a renaissance castle. During his reign, the Pahr brothers (four engineers and architects from Milan) led a significant rebuilding that took place from 1572. The castle acquired a Gothic character and became exemplary of the Italianate bastion style.
Source: Wikipedia
3 notes
·
View notes
»Ur seklers skuggor ur årtusens damm
ett mystiskt spöke i nutiden glider fram.
[...]
Vi äro synbart blott fredliga pågar
med grekisk rakborste uti vår hatt —
men i ett huj dra vi fram våra bågar
och storma Troja — från insidan — ”by natt”.
Och det Europa som högljutt hörs hoja
att makt är rätt har nu fått sin symbol:
Det är den ökända hästen från Troja,
som alltjämt spelar sin gamla hjälterôle.
Bland de vilda hästar som ha galopperat
på fru Clios rännarbana är
den trojanska hästen som sig minst generat
för att lyfta svansen här och där.
I världsmanegen politikerna
som dumma Augustar stå i parad — hurra!
Det är den ökända hästen från Troja,
som sluppit ut ur historiens stall.
I ryttargången sig statsmännen oja —
en del ha socker i fickorna, ifall
att hästen skulle va’ möjlig att tämja —
det är en högst neutral politik.
Vi svenskar umgås med kraken i sämja,
han går numera i reguljär trafik.
I vissa tidningar säger man: ”Nå ja,
på rätt vi håller — men helst på rätt häst.”
Och för den ökända hästen från Troja
stå odds i dessa da’r onekligen bäst.«
Ur Den ökända hästen från Troja (1940) av Karl Gerhard (1891‒1964)
0 notes