#ostoppbar

[weirdthoughtsandideas]

Tomas G:son är ostoppbar han går ej att undvika

[inkadinkabinka]

om du var en myra, hur hade du sett på livet? Hade du varit pessimistisk eller en ostoppbar flygande super pow pow oh yeah optimist myra?

förmodligen en pessimistisk myra, men om jag hade fått välja hade jag varit pow pow myran, det verkar kul tycker jag faktiskt

[enmusasblog]

Brittiska rocklegenden Shakin’ Stevens aktuell med nytt material Shakin’ Stevens, en av de mest uthålliga galjonsfigurerna i Rock- & Roll historien, gör en triumferande comeback med den gripande och tankeväckande nya singeln It All Comes Round, hämtad från nya albumet Re-Set som släpps 28 april.   Albumet Re-Set är ett smakprov på ett djärvt tillägg till hans stora inspelningsarv. De tio låtarna innehåller djupa innerliga och meningsfulla texter med de mest passionerade vokalframträdanden han någonsin har framkallat från sig själv, långt över 50 år sedan hans första inspelning. Idén till singeln och albumet såddes innan ”lock down”, och samma dag som restriktionerna hävdes, våren 2021, samlades Steven och hans andra låtskrivare i medproducenten och mångårig kollega John Davis i Berry Hill Studio. Re-Set är resultatet. ’It All Comes Round’ är en levande beskrivning av karma, och hur vänlighet mot andra kommer tillbaka till dig som belöning, precis som hat, så färdas de i båda riktningarna. ”Allt handlar om att göra vad du kan,” sjunger Stevens, och det hjälper inte att bara ge en hjälpande hand.” Det är en övertygande teaser för ett album som tar den smittande rootsrocken från hans hyllade och mycket framgångsrika 2016-släpp Echoes Of Our Times in på ett ännu mer äventyrligt område. Liksom albumet Echoes Of Our Times har ’Re-Set’ ett antal personliga berättelser, hämtade från hans egna familjekrönikor och arbetarklassens bakgrund från vilken den unge Michael Barratt skapade sin otroliga karriär. En unik kombination av vokal skicklighet och ostoppbar beslutsamhet bidrog till att skapa en stjärna som blev Storbritanniens bästsäljande singelartist på ett decennium; hans övergripande meritlista inkluderar 33 topp 40 brittiska hits, fyra nummer 1, otaliga hit-album och oförminskad popularitet över hela Europa och internationellt. På ’Re-Set’ vävs dessa personliga berättelser in i en sammankopplad berättelse om vår kollektiva plats i den moderna världen, både verklig och virtuell. Det finns sånger om hans förfäders svåra situation, farbrorn han aldrig kände och hans egen mor, som hade ett mycket svårt liv, men som trots allt uppfostrade 13 barn nästan på egen hand, samtidigt som hon hade ett jobb. Men albumet är också fast förankrat i nutiden, som en uppmaning om vår planet och vad vi gör med den, och mot varandra. ’It All Comes Round’ är den första delen av en artist som har sett och uppnått mer än de flesta kunde drömma om, sedan han charmade publiken först som tonåring. ’Re-Set’ kommer att bli ännu ett spännande kapitel i den historien, och Stevens kan inte vänta med att dela det med både lojala fans och nya beundrare. ”It’s a follow-up, but it’s different. People were surprised by Echoes Of Our Times, and I guess the same is going to happen with Re-Set.”, säger Shakin’ Stevens För mer information: www.shakinstevens.com För intervjuer kontakta: Anette Ståhl / Enmusa Music, tel: 0707-180 120 anette@enmusamusic.com För mer information kontakta Ulrika Hammar / BMG, tel 0705–295 312 ulrika.hammar@bmg.com

[gbloggs]

GHOST OF TSUSHIMA: RECENSION

(Förord: Jag tänkte att för mitt första inlägg att jag skriver en recension på en av mina favoritspel. Mitt mål är att en bli en recensent, och denna artikel är min första övning och det första steget mot mitt mål. (Detta är alltså min första övning). Att uppleva krig som en samurai från medeltida Japan har aldrig känts mer äkta! Redan under den första scenen, efter du startar spelet, så är meddelandet klart: Sucker Punch Studios ville leverera en verklig upplevelse om den enorma och brutala konflikten mellan Japan och det Mongoliska imperiet. I denna berättelse kommer du att testas i allt om du vill övervinna utmaningen, i både krig och stealth. Du kommer att uppleva hur krig och desperation ändrar omgivningen och människorna som bor i det påverkade området. Även om berättelsens karaktärer och myter är fiktionella, så erbjuder denna unika resa många subtila fakta om kulturen, landskapet och ikoniska byggnader från medeltida Japan. Det är definitivt en upplevelse värt leva mer än två gånger! BERÄTTELSEN - VAD HANDLAR GHOST OF TSUSHIMA OM? Spelet tar plats i Japan under 1274. Hela spelupplevelsen cirkulerar händelsen då det mongoliska imperiet först bestred samurajerna, med målet att invadera och styra hela Japan i sikte. Den första konfrontationen mellan mongolerna och Japanska krigare skedde på Tsushima ön, och det är där du kommer att strida.

Du följer Jin, brorsonen till den starkaste samuraj-klanen på hela ön som önskar att leva upp till hans farbrors förväntningar. Tillsammans med hans enda familjemedlem följer han in i striden utan att vara det minsta beredd på motståndarnas oförutsägbara tekniker och fula strategier. Om du har läst något om samurajerna så bör du ha hört om hur högt de värderar ära. Det är ett livssätt som bäst kan beskrivas som ödmjukhet och respekt. Denna kod inkludrear även i strid och den ska aldrig brytas för något, oavsett vad. Så när de bemöts av en krigsledare som skulle döda sina egna soldater, bara för att bevisa en poäng, så bemöt de av sin största utmaning hittills. För att kunna övervinna denna brutala styrka och uppnå rättvisa måste Jin ut på en resa för att anlita all hjälp han kan få. Hans uppdrag vägleder honom till alla typer av människor och krigare, som motståndsgrupper, buddhistiska munkar, och de fattigaste tjuvarna. Att få träffa folket som upplever konsekvenserna mycket värre än honom är en ögonöppnande upplevelse och skapar frågan om vilka åtgärder är acceptabla för att driva bort invaderare och rädda liv. Soundtrack är personligen ytterst viktigt om du vill leverera en minnesvärd upplevelse i spel- eller filmindustrin, därför är vi extremt lyckligt lottade att ovanpå denna berättelse, som är fylld av tvister och greppande moment, så är musiken som spelas över scenerna komponerad av den prisbelönta musikern Ilan Eshkeri. De bästa låtarna spelas inte upp ofta under spelets gång, därför är de så mycket mer kraftfulla när de dyker upp. GAMEPLAY - HUR SPELAR SPELET? Spelvärlden är en av spelets höjdpunkter. Open World spel är något som har funnits i årtionden nu, men inte alla spel klarar av att leverera en värld som känns verklig och trovärdig. Detta gäller inte här. Spelvärlden är exakt format efter Tsushima ön i verkligheten. Den är självklart nerskalad i storlek, men den är fylld av vackra landskap, till exempel skogar i olika färger, träsk, höga fjäll och blomsterfält. När du kombinerar det med alla aktiviteter som finns utspritt överallt, som att befria erövrade byar, jaga djur i vildmarken, patrullerande mongoler eller fattiga medborgare som förvandlats till tjuvar, och självklart frivilliga samlingsföremål, så resulterar det i en varierande upplevelse som aldrig känns repeterande eller tråkig. Combat är mitt andra stora plus till Sucker Punch Studios. Närstrids kamper är något som de ville fokusera på, och bara för rätt anledningar. Spelets combat känns som en blandning av de äldre Assassins Creed titlarna och Nioh spelen. Många actionspel nuförtiden följer strukturen att du kan antingen svinga svärden fritt i den riktningen din karaktär kollar åt, eller så kan du låsa fast ditt fokus på mot en specifik fiende, för att enklare kunna fokusera på en i taget. I Ghost of Tsushima så låses du fast med alla fiender på en och samma gång, så att du kan se alla motståndare som alltid försöker omringa dig. Det innebär att din valda måltavla beror på vilken riktning som du styr Jin åt. Combat upplevelsen får dig att känna som en ostoppbar samurai, så länge du har reaktionerna försvara dig själv genom att blockera parera, eller undvika attacker. Inspirationen från Nioh handlar om att du har fyra olika stridsställningar att välja mellan och alla har sin viktiga roll i spelets combat system. Poängen är att varje ställning har sina unika attacker som är bäst anpassat efter vilket typ av vapen din fiende använder. Under närstridskamperna handlar det alltså om att vara anpassningsbar och bemästra alla fyra stridsställningar, så att du kan eliminera en stor mäng mongoler på ett snabbt och flashigt sätt. Stand-off funktionen att ta fiendens liv med ett hugg innan de hinner röra dig, känns som något taget från anime, men det passar så bra in i spelet som handlar om att läsa av din motståndare. Om du är som jag och gillar Stealth så finns det en risk att du kommer bli besviken. Att lönnmörda måltavlor utan att bli sedd kan erbjuda en stor utmaning i många av dagens moderna spel. Det är tyvärr en helt annan femma här. Vi kan väl börja med det positiva, Jin har så många verktyg att använda för att vända oddsen, som rökbomber, pil och båge, och kastknivar. Varje by har en bra strukturerad omgivning, så möjligheterna är nästan oändliga. men vad är då så negativt? Det är för enkelt och erbjuer ingen utmaning. Det första exemplet är intelligensen på fienderna. Om du har nyss mördat en mongolisk soldat och deras vän upptäcker deras döda kropp så finns det ingen chans att de kommer hitta dig, även om du gömmer dig i en buske en meter från liket. Min andra punkt här är funktionen att se alla fiender genom väggar, det tar bort mer av utmaningen och drar mig ur verklighetskänslan som spelet levererade så bra annars. Denna funktion är något som flera av dagens moderna spel har implementerat, men bara en av dem lyckades på ett sätt som känns både utmanande och verkligt, detta spel var The Last of Us, eftersom där avbildas funktionen som att försiktigt lyssna runt i din omgivning. Det innebär att fienderna måste utge något form av ljud för att få en uppfattning vart dem är, och att du måste smyga tyst och långsamt för att höra ljuden. I alla andra punkter erbjuder stealth-aspekten en relativt utmanande upplevelse om du är trött på att slåss med svärd. MINA TANKAR KRING BERÄTTELSEN (DETTA STYCKE INNEHÅLLER SPOILERS) Det tog mig närmare 100 timmar att klara av spelets berättelse och låsa upp alla achievements, vilket är en rimligt längd med tanke på variationen av aktiviteter. När jag klarade av spelet och dess berättelse så kunde jag inte hjälpa att känna mig rörd från den sista scenen. Jins resa bär på ett väldigt cliché meddelande att följa sin egen väg, men den levererades på ett sånt fint sätt som inte kändes för cheesy elle orimlig, på så sätt känns det som en helt unik upplevelse. Eftersom själva huvuduppdragen är få, har Ghost of Tsushima inte många scener att bygga dramatiken, men när Jin tvingades att skilja från sin farbror och bli hans fiende för att bli myten “the ghost”, så slog det ändå hårt i bröstet på grund av berättelsens takt och ordning av händelser. SLUT PÅ SPOILERS! Innan jag startade igång spelet var jag rätt så osäker på vilket språk jag skulle välja. I början tänkte jag inte mycket på det, då jag endast hade sett trailer från E3 2018, vilket hade engelskt tal. SJälv tyckte jag det lät bra, så det var det jag planerade att gå för. Men när jag lärde mig att det gick att ändra när som helst under spelets gång så ändrade jag i sista sekunden. Jag kunde inte ha varit mer glad över det beslutet. Röstskådespelarna ger sitt 100% varje mening och ger en bättre verklighetskänsla under hela spelets gång. Mitt enda lilla klagomål om det japanska språket var att läpparnas rörelser inte alltid synkade orden. SLUTSATS - MITT BETYG Om du är insatt i gaming så finns chansen att du redan har spelat detta konstverk, men om du inte har (och har tillgång till ett playstation 4 eller 5) så kan jag inte rekommendera ett bättre spel! Trots mina klagomål om vissa val angående deras speldesign, är det en upplevelse som erbjuder lite av allt från hög kvalité action, utforskning och mest av allt: en minnesvärd berättelse. Jag ser starkt fram emot att leva om allt på Playstation 5 versionen när den kommer ut tillsammans med Ghost of Tsushima: Directors cut. 10/10 Masterpiece /JC

[f-rg-tmigej]

Rejäl sovmorgon. Kattsvans i ansiktet, snark-hund vid fötterna. Men nu sätter vi igång! Älskar att sova mig helt utvilad. Dessa dagar då energin flödar och man känner sig ostoppbar och inspirerad! Titta Idun dessutom; Söt som vanligt och med sin lilla IKEA-nalle i famnen. Jag har nog lagat den där nallen tre gånger redan och fått amputera ett ben här och en arm där, MEN hon älskar den.

[stolligaseptember]

"[låten] var ostoppbar"

anna jag tror inte låten tvingade dig att anmäla dig till mello

[orlok666]

darklands seventy - the kiss of death part I - i carried my ashes to the mountain: thränenkind - monument karg - petrichor harakiri for the sky - thanatos agrypnie - kadavergehorsam imperium dekadenz - dis manibvs heretoir - graue bauten/the escape part II der weg einer freiheit - skepsis pt. I & pt. II ultha - with knives to the throat and hell in your heart part II - black coffins and endless fog: svart - fordarvets masterverh shining - ren djaula angest lyrinx - tides of self destruction feigur - night pulls all perception wedard - winde der verzweiflung kalmankantaja - viimeinen virsi totalselfhatred - total self-hatred coldworld - nightfall part III - buried in the frozen soil of winter: livsnekad - vndesdigrande slentrian trist - vabeni pokojne trny make a change…kill yourself - life revisited i shalt become - intro/fragments part IV - the tomb becomes a consuming flame: katatonia - for my demons shining - svart ostoppbar eld thränenkind - desperation ghost brigade - my heart is a tomb karg - le couloir des ombres harakiri for the sky - the traces we leave heretoir - heretoir darklands is every tuesday night from 10pm to 2am mst on denverundergroundradio.com #denverundergroundradio #darklands #darklandsradio #blackmetal #blackgaze #suidicalblackmetal #depressiveblackmetal #dsbm #depressivemetal #thekissofdeath https://www.instagram.com/p/BqJ5qYJFAj3/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=zpy02v6n8abk

[glasapplen]

ibland kan jag bli så hög på livet, älska allt och alla. vara den sociala och sprudlande person jag önskar jag var jämt. rolig, nära till skratt, öppen, impulsiv, i behov av att jämt låta munnen mala. ostoppbar. nästan manisk. totalt personlighetsförändrad. — allt detta för att senare crasha och inte ha kraft till mer än att ligga i min säng och stirra upp i taket.

[painoffluffinen]

I get a little bit Genghis Kahn

När jag inte mår bra blir jag: Impulsiv, irrationell, vårdslös, hänsynslös, okontrollerbar, ostoppbar. Jag blir en jävla bulldozer som fått kortslutning.

Jag får problem med ätstörning, antingen äter jag tills jag nästan kräks eller så äter jag mindre och mindre, lämnar alltid sista biten på tallriken, tar mindre nästa gång men lämnar lika mycket, tills jag knappt äter alls längre. Jag har vart så hela livet, pendlat upp och ner, det ända som håller mig i shack är när jag äter tillsammans med någon annan. Jag vill inte visa hur trasig jag är, så jag sköter mig. Men inombords skriker jag bara. Jag har en hemsk relation till mat.

Just nu är jag i en period där jag inte äter alls i princip. När jag är ensam hemma är jag glad om jag får i mig nått varannan dag åtminstone. Det märks inte på mig än, att jag lever såhär, men snart nog kommer kroppen ikapp. och det gör mig inget, snarare tvärt om, jag skulle nog "må bra" av att märglas ur ganska mycket. På det har jag börjat träna rätt mycket, jag har ett barn att leka med och lyfta omkring på hela dagarna. Jag har aldrig vart så stark i mina armar som jag är just idag. Mina ben orkar bära mig genom dagarna och jag klarar mer, ibland finns det en sånn energi i min kropp att jag vet inte vad jag ska göra av den. Så jag äter knappt och tränar långt mer än jag gjort senaste två åren. Det är bara en tidsfråga innan mina kläder blir för stora igen. Det finns inget som kan stoppa mig från det här just nu, och jag vill inte heller bli stoppad.

På detta så är min sömn helt åt helvete. Det är knappt att jag får någon ro i kroppen när jag har någon som sover intill mig. Mardrömmarna kommer ändå, jag rycks upp av panikångesten iallafall. Den helgen som precis passerat tillbringade jag i Övik. Jag delade säng med en otroligt fin person, någon jag känner mig genuint trygg hos. Men ändå vaknade jag varje timme och hade svårt att somna om. Sista natten, eller snarare morgonen, vaknade jag med så kraftig panikångest att jag ville springa ut, sätta mig i bilen, köra fort som fan och bara försvinna. Men jag gjorde inte det. Jag tog mina kläder, gick upp och satte mig i duschen och grät hejdlöst för första gången på länge. Jag har gråtit mycket de senaste, men inte hejdlöst, inte så att jag inte kan andas, inte så jag känner behovet att skrika. Jag har kunnat fälla stillsamma tårar, utan ett ljud, och gått vidare med dagen ganska snart därefter. Denna morgon var inte så. Efter att jag duschat färdigt och haft ångest över att mitt oväsen skulle väcka honom, blev jag rastlös. Jag kunde inte vara still, jag kunde inte kontrollera andan. Paniken satt kvar i kroppen. Jag gick och diskade, fast jag vet att han inte vill det. Jag hörde att han vaknade och var på väg upp. Det tog alla krafter jag hade att försöka samla mig, andas lugnt och försöka agera glad och lättsam. Jag tror jag lyckades. Jag tror inte han vet hur skör och spänd jag var. Jag tror han skulle bli ledsen om han fick reda på det här... Att jag inte sa något... Men ibland kan jag bara inte, när det är som allra värst och jag vet att inget kan trösta mig, då kan jag bara inte. Jag är så ledsen för det. För jag vet att han skulle finnas där om jag bara sa något. Det känns som jag har svikit honom genom att vara oärlig. Jag kommer nog aldrig berätta det här för honom och han kommer aldrig läsa det här heller. För jag vet att skulle samma sak hända igen så kommer jag springa och gömma mig igen, även fast jag inte vill, även fast jag bara vil borra ner mig i hans famn, så kan jag inte lta någon se mig så trasig.

Mitt i allt detta så bestämde jag mig för att fixa upp lägenheten, den lägenhet jag kanske förlorar vilken dag som helst nu. Jag har kastat möbler, byt ut gammalt mot nytt. Fixat saker jag alltid velat fixa men inte haft tillåtelse att göra för min sambo. Jag gör om mitt hem till de hem jag vill ha. Utan en tanke på vad det kostar mig både ekonomiskt, psykiskt och fysiskt. Jag fungerar inte just nu.

När jag inte mår bra blir jag: Impulsiv, irrationell, vårdslös, hänsynslös, okontrollerbar, ostoppbar.

Jag skadar mig själv på så mång sätt och jag är så destruktiv mot mig själv. Jag har gett upp, jag orkar inte vara duktig längre. Jag skar mig i handleden för första gången på nästan 9 år. Inte mycket, inte så som jag brukade. Men två små ränder blev det. Och. Det var skönt. Det var en lättnad. usch.

Vad fan är det som får mig att må så dåligt då? Ja... En hel del. Men kanske inte det man skulle kunna tro. Jag är inte ledsen över att ha övergett min pojkvän, jag är inte ledsen över att behöva vara ensamstående mamma, jag är inte ens ledsen över att känna mig ensam och övergiven. Jag är ledsen för att jag aldrig tar mig vidare. Jag är ledsen för att jag 5år senare står och trampar i samma skit som jag gjorde i slutet på min senaste relation. Den människan har förstört mig och min framtid för en väldigt väldigt lång tid. Och ändå så är det jag som skulle vara skurken i det hela, ändå är det jag som är skyldig honom så mycket. Han gifte sig för en månad sen med den där vidriga tjejen han övergav mig för. Det svider än fast jag inte vill det. Jag hatar att dem är lyckliga tillsammans. Inte för att jag saknar honom, inte för att jag på nått sätt älskar honom längre. Jag är bara arg över att han ar gett henne allt det jag önskade mig i vår relation. Att han har tackat mig för att jag lärt honom vilka misstag han gjorde för att bli lyckligare med henne. Jag känner mig såå utnyttjad. Så utnyttjad av alla runt om mig Tja, inte riktigt alla, de finns två pojkar i mitt liv som ger mig glädje och livslust. Den ena är såklart min son Melwin. Den andra, är en fin vän jag fått under sommaren. Men resten... Jag känner mig så obetydlig om jag inte har något att erbjuda dem. Jag måste fjäska för att ens vara värd att prata med. Jag blev ledsen när min syster kom ner hit till ume och ringde mig en timme innan de skulle åka hem igen och frågade om jag kunde åka och träffa dem så hon fick träffa Melwin. -När kommer du till skellefte nästa gång? - Jag vet inte, jag var ju nyss där - Va? JAHA ja du ja, men jag skiter väll i dig, jag vill ju träffa bebisen, när kommer NI till skellefte nästa gång - Haha jaha, ja, nä, jag vet inte, vi får se, jag har rätt mycket nu...

Jag fick träffa henne i max 10 minuter, 10 minuter va de som krävdes för att jag skulle börja gråta när jag satte mig i bilen. Jag älskar Melwin de gör jag, men jag blir ledsen över att jag inte är en människa med egna känslor längre, alla ser mig bara som Mamma till Melwin. Jag är helt obetydlig. Jag har inte den bästa relationen till min familj, inte för att de är en dålig familj på något sätt, men jag är bara osynlig och har alltid varit. Dagen jag flyttade hemifrån blev mitt gamla rum ockuperat och jag fick klart för mig att jag var inte välkommen att flytta hem igen. De fanns ingen plats för mig. När jag sen ändå behövde bo hemma några månader första året på gymnasiet fick jag sova på vinden och blev fruktansvärt sjuk. Hur kan man känna sig omtyckt av sin familj då? Ända gångerna någon i min familj hör av sig till mig är när de vill be om pengar. Pengar jag inte har, och när jag säger nej vädjar dem ännu mer och ger mig skuldkänslor tills jag säger okej. Familjens hund blev nyligen mycket sjuk. Inte nog med att jag ställt upp och betalat försäkringen för hunden, så ringde mamma och bad mig betala inte för en, utan två veterinärbesök samma dag. Samt bensinen för att köra 14 mil till det andra veterinärbesöket. Gjorde jag inte det skulle det vara mitt fel att hunden dog. På fredag får vi se om hon blivit bra nog för att få en andra chans, eller om hon trotts allt måste avlivas. Jag ska betala bensin igen, veterinärbesök igen. Min mamma är idag skyldig mig omkring 15.000 kr. Pengar jag vet att jag aldrig kommer få tillbaka, för hon har aldrig pengar. Varje månad ringer hon och frågar om hon får låna mer. Hon har lovat att betala tillbaka direkt, men än inte gjort det trotts jag vart tydlig med hur viktigt det varit. Hon har satt mig hos kronofogden och gav mig en betalningsanmärkning direkt jag blev 18. Hon har fått mig att ta lån som hon lovat att betala men aldrig gjort. Hon har fått mig att inte kunna betala hyran mer än en gång. Denna sommar har jag missat två stycken och jag är rädd att förlora lägenheten vilken dag som helst nu. Det hade kunnat lösa sig så enkelt, om bara allting kunde rulla på som det ska. Jag har en utbetalning på 20.000 som väntar hos CSN, men skolan har inte meddelat att jag faktiskt studerar och utbetalningen skjuts upp hela tiden. Jag har panik. Jag måste ringa och fixa detta, men jag har ingen ork och kraft att göra det. Jag skjuter på det konstant. och försätter mig sjäv djupare i skiten. Idag, idag SKA jag a tag i det. Jag ska bara ha ångest och grina några timmar först. Sedan måste jag ringa försäkringskassan, för det blev strul med våra föräldradagar. Idag är sista dagen för att fixa det. Jag MÅSTE ringa. Så att exet, pappan, kan betala sin del av hyran, mer kräver jag inte. Jag har försörjt honom så länge, så vad gör det att jag gör det ett litet tag till? Jag kommer ha en inkomst på just över 50.000kr den här månaden. Det är mycket pengar. Men jag är rädd att mina utgifter når det dubbla. Jag vet inte, jag har inte klarat av att öppna och titta på mina räkningar hela Juli och augusti. Jag orkar inte hantera det, jag klarar det inte. Och när jag inte tar tag i det, så blir saker såklart mycket värre. Idag måste jag ta tag i det. Jag måste få det svart på vitt hur illa ute jag faktiskt är. Jag är så arg och frustrerad över de skulder jag har, för de är inga pengar jag själv någonsin använt, det är andra som utnyttjat min välvilja och oförmåga att säga nej. För 5 år sedan försatte mitt ex mig i enorma skulder, för att han lämnade mig med lån och krediter han hade tagit i mitt namn för att hålla han själv ren och dessutom hyror för två lägenheter och jag hade ingen inkomst alls. Hans familj gav mig orimligt höga räkningar att betala för saker i lägenheten som jag och exet delade på, de va nämligen hans familj som hyrde ut det. Och eftersom jag blev lämnad kvar i den lägenheten sattes alla räkningar på mig. Det har varit ett rent helvete att jobba sig ur det här, och ett tag var jag nästan ikapp och kunde överleva varje månad utan att gå back, visst jag hade massa skulder kvar, men

jag kunde ändå klara mig jämnt ut. Tills jag flyttade ihop med pappan som var arbetslös fram tills jag tvingade han att börja plugga för ett år sedan. Jag försörjde oss båda på en vek liten vikarielön. Skulderna började öka igen och så snart jag fick fast anställning så kom min älskade mamma och ville jag skulle ta lån för att hjälpa henne. Jag fick en bil som gick sönder efter bara några månader och därefter slukade enorma summor pengar varje månad. Och nu står jag här och går på knäna. Jag jobbar heltid. Jag studerar heltid. Jag är mamma på heltid. Jag har ingen ork kvar. Och skit efter skit hamnar på mig så att jag inte orkar ta tag i det som är viktigt. Augusti har varit en intensivt jobbig månad, det är nya saker hela tiden. Jag är inte jätte orolig, för jag vet att den ekonomiska situationen kommer vara löst till december, jag har mycket högre lön och jag får dessutom CSN, i jämförelse med den lilla föräldrapenning jag levt på senaste året. Så ekonomin löser sig, bara jag tar tag idet. Men allt de andra. Det har jag ingen lösning på och jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag är så trasig, så fruktansvärt trasig. Nu har jag skrivit så mycket att jag känner att jag få ta "allt de andra" en annan gång, det får bli ett eget inlägg. Men jag behövde få ut det här nu, för det är tungt att ha i huvet. Jag orkar inte hantera det. Jag vill ha en kram. Nu. Men de finns ingen att krama. För jag sitter på jobbet. och grinar. igen. Jag skulle behöva sjukskriva mig, men jag orkar inte ens ta tag i det. Jag är dessutom arbetsnarkoman, jag överger inte jobbet i första taget, jag vet dem behöver mig. Jag vet bara inte hur jag ska få ihop mitt liv igen ensam. Jag är starkare i mig själv än jag någonsin varit förut. Men ändå så svag, så ynklig. Jag behöver stöttning. Jag behöver hjälp. Jag kan bara inte förmå mig att be om den.

[fotbollskladerbarn1]

ronaldo kläder barn  Kommer du ihåg när vi sa a

ronaldo kläder barn  Kommer du ihåg när vi sa att Sanchez förmodligen var det bästa drag från La Liga? Vi hade fel. Trots en allvarlig Achilles-skada som avslutade sin tid i norra London i förtid, är Cazorla en otvivelaktig Arsenal-legend. Den silkeslena spelmakaren var ostoppbar när den var som bäst och utmärkta till och med när den släpptes djupare in på mittfältet. Nyckelmannen i Wengers sista fantastiska sida. SEBASTIAN SQUILLACI Ju mindre sagt om den franska mittbacken, desto bättre. Squillaci anlände faktiskt med ett glödande rykte från Sevilla, men han lämnade Premier League som en av de största floppen genom tiderna.

Han såg ut som om han hade vunnit en tävling för att spela för Arsenal och han såldes vederbörligen till Bastia 2013. fotbollströjor med eget tryck  Tack och lov, han kostade bara £ 4 miljoner, va? FRAN MERIDAL Precis som Cesc

[onegoodgirlgonebad]

Har varit ensam med min lilla älskling sedan dagen innan jul. Typ tre av hans fem veckor ute i stora världen har jag tillbringat ensam med honom. Hans pappa stack och lämnade framförallt honom för att ha ”roligt” med andra istället. För alldel, lämna mig om så önskas. Men lämna inte din son. Dagen innan hans första julafton. Jul som är den jobbigaste tiden för mig men som var så betydelsefull denna gången pga min son.

Från start har jag gjort allt. Innan min son ens kom till oss. Men efter hans ankomst har jag tagit alla nätter, dagar, köpt blöjor, mat m.m. Jag har varit ensam trots hans sällskap. Han har sovit och druckit varje dag. Han valde att lämna mig med allt ansvar. Låta mig försöka bearbeta förlossningen efter en lång graviditet, öm och ont i kroppen, svag i musklerna efter graviditeten, sömnlös i månader samtidigt som jag tar hand om ett nyfött barn. Att äta frukost, dricka kaffe och kissa på morgonen är inte längre en del av min rutin. Min prio är min son. Mata, byta blöja och hålla om. Jag klarar det fint. Allt. Jag är stark. Starkare än någonsin jag var menad för att bli mamma. Världens bästa mamma till min son. Men trots de så trodde jag inte och förväntade mig verkligen inte att vara ensam denna tid med honom.

Jag är så tacksam för mina systrar och deras pojkvänner. Min sons kusiner. Mina syskon på långt håll som peppar mig. Alla runt mig stöttar mig så enormt. Hjälper mig att hålla huvudet högt när jag ibland klandrar mig själv. Dumt nog gör jag det ibland. Trots att de är hans fel. Han som valt att sticka. Han som är dum i detta. Trots de känner jag mig dummast som lät honom bli en så stor del av mitt liv. En sådan pappa ville jag inte ge min son.

Men vi fixar detta. Jag och min klippa. Jag känner mig ostoppbar. Starkare än någonsin ❤️

[satanikwarrior-blog]

Shining "Svart Ostoppbar Eld" (official premiere new album 2018) . Black metal from Sweden .

[matchtrojorfotboll1]

juventus tröja ronaldo barn  Och seda

juventus tröja ronaldo barn  Och sedan kom den tredje dagen, "fortsatte Vogel." Det var då han förstörde allt, han var verkligen ostoppbar. "[De två första dagarna] var han inte nervös. Han var säker, men nedsänkt i en ny värld. Han var tvungen att acklimatisera sig själv i ordets verkliga mening. Han kom till oss från heta norra Afrika. "Det är alltid fotbollströja med namn barn  svårt när man kommer in i en miljö där man inte riktigt förstår språket.

[patstrandqvist]

Lunch break! #celsiussverige #celsius #celsiuslivefit #fastsverige #ostoppbar (på/i ICA Malmborgs Erikslust)

[wizzardofjustify]

Nu bloggar hon...

Var en bit från Hotellet, dit var vi många gånger när behövde skidor, min far köpte första löparskidorna med plastbelag åt mig, domvar i trä med plast under och ett måste nytt man skulle ha om man ville vara upp to date, ja då gick som ett skott, jag kände mig ostoppbar på tävlingarna, särskilt… Read more about

[surtr-sunnan]

♫

Children of Bodom - One day you will cry, Amon Amarth - The last with pagan blood, Slayer - Bitter peace, Arch Enemy - Blood in the water, Shining - Svart ostoppbar eld