#mikael kosola
Explore tagged Tumblr posts
esbeone · 4 years ago
Photo
Tumblr media
0 notes
tankaromrap · 7 years ago
Text
Den blĂ„vita rapbubblan Ă€r redo att spricka – frĂ„n rumsren poprap till spritdrĂ€nkt nationalmusik
I dag firas Finlands 100-Ärsjubileum. För att Àra sjÀlvstÀndigheten och för att den finska rapmusiken firar sin 34:e födelsedag i Är tÀnkte jag kort ta upp lite finlÀndsk raphistoria, kartlÀgga det nuvarande lÀget inom genren och försöka mig pÄ att spÄ genrens framtid. För att göra lÀsupplevelsen mer intim skrapade jag ihop en spellista med 100 finska raplÄtar (som Spotify har att bjuda pÄ) med betoning pÄ variation frÄn tidigt 2000-tal till i dag. LÀgg gÀrna pÄ den medan du lÀser denna text (https://goo.gl/HWPdGN).
FrÄn subkultur till mainstream Hiphop-kulturen spred sig frÄn den amerikanska kontinenten till resten av vÀrlden i slutet av 1970-talet. I början av 1980-talet hittade rörelsen Àven fram till Norden tack vare det vÀxande intresset för breakdance och graffiti. Breikkausta vuodelta 1985-videon som finns i Yles arkiv (kan ses hÀr: https://yle.fi/aihe/artikkeli/2010/12/09/rock-suomi-bonuksia-7-kotipojat) visar essensen av den tidiga subkulturen i Finland pÄ ett tjusigt sÀtt. PÄ den tiden prÀglades rapmusiken av starka discoinfluenser och innehöll ocksÄ inslag av dansmusik. Kojos lÄt Whatugonnado med Billy Carson frÄn 1983 sÀgs vara den första inspelade finlÀndska raplÄten. DÄ handlade hiphop fortfarande frÀmst om att mÄla och dansa, medan sjÀlva rappandet spelade betydligt mindre roll. I Finland hade genren i mitten av 1980-talet precis hunnit etablera sig nÀr den smutskastades av parodirappare som till exempel Raptori. Den finska rapmusiken tappade dÄ all sin trovÀrdighet som en seriös genre och det tog nÀstan ett decennium för musikstilen att ÄterhÀmta sig.
Diverse amerikanska ungdomstrender som till exempel skateboarding och aktörer som MTV, Jyrki och MoonTV Äterpopulariserade hiphop-scenen i Finland vid millennieskiftet. Genom att övergÄ till finska och skriva under ett prestigefyllt skivkontrakt var det dÀremot Fintelligens som blÄste liv i den finska rapmusiken. Rapparen Ruudolf nÀmner i en intervju i Bassoradio (Ghetto Tyylit, 13.5 2014) att det knappt skrevs rap pÄ finska innan Fintelligens stod i rampljuset. Iso H och Elastinen blev ansiktena för den finska rapmusiken och inspirerade nya artister till att skriva texter pÄ finska. Samtidigt provocerades andra av deras kommersialism och underground-rörelsen aktiverade sig genom att skriva disslÄtar pÄ finska riktade mot duon. Nya artister, kollektiv och skivbolag grundades och pÄ sÄ sÀtt etablerades och institutionaliserades den finska rapmusiken.
NĂ€r skivbolagen till sist vaknade upp och insĂ„g att det rör sig pengar inom rapmusiken började de göra affĂ€rer med artisterna. Skivkontrakt med nya “talanger” undertecknades och genren mjölkades av tills den sĂ„ gott som torkade ut. Plötligt fanns det för mĂ„nga rappare och för lite efterfrĂ„gan för dem. NivĂ„n pĂ„ de nya artisterna var inte sĂ€rskilt hög och genren tappade trovĂ€rdighet bland lyssnarna. Finska rappare var plötsligt nollor och populĂ€riteten sjönk drastiskt.
Tack vare de rapartister som fortfarande hade ambitioner att göra riktig rapmusik började genren började stegvis fÄ tillbaka den förlorade respekten. NÄgot Är före 2010 började den finska rappen fÄ tillbaka sitt förtroende. VÀrldsmÀstarskapet i ishockey 2011 kan beskrivas som en milstolpe för den moderna finska rapmusiken i och med att mÀsterskapets signaturmelodi blev lÄten HÀissÀ av Jare & VilleGalle. Efter det har framstegen ökat med raketfart och i dag Àr den finska rapmusiken populÀrare Àn nÄgonsin.
En genre för alla Skivan I’m Young, Beautiful And Natural av General Njassa som kom ut Ă„r 1983 anses av mĂ„nga vara startpunkten för den finlĂ€ndska hiphop-musiken (trots protester av Njassa sjĂ€lv). Sjutton Ă„r senare, pĂ„ 2000-talet, ökade mĂ€ngden finska rapartister explosivt. PĂ„ grund av den teknologiska utvecklingen och de billiga musikredskapen fortsĂ€tter trenden Ă€n i dag. Om man till exempel rĂ€knar upp en handfull artister inser man hur stor efterfrĂ„gan genren har. Till exempel finns artister som Nikke T, Ritarikunta, Sere, Ezkimo, Freepoint Crew, Saurus, Edorf, Signmark, Resisposse, Flegmaatikot, Srkkpjt, Kana, Mindman, Haittavaikutus, Ailu Valle, Kosola, Draama-Helmi, Atomirotta, MĂ€kki, Sini Sabotage, Haamu, Tiia Karoliina och Prinssi Jusuf. Alla har sin egna nisch, sin egen publik och sin egen personliga stil.
En fascinerande aspekt av den finska rapmusiken Ă€r just hur musikaliskt mĂ„ngsidig genren Ă€r i dag. Vi har ett omfattande spektrum av allt frĂ„n extremt kommersiell till alternativ rap. Finland har erbjudit ett fritt fĂ€lt för artister att utveckla nya stilar och helt enkelt skapat möjligheter för experiment inom genren. Det som gör finlĂ€ndsk hiphop unik Ă€r att bĂ„de mainstream-rappare och rappare frĂ„n underground-kretsarna har en stadig publik med trogna anhĂ€ngare. Till skillnad frĂ„n resten av Norden rĂ„der det alltsĂ„ ingen allmĂ€n konsensus om vilka inriktningar som “godkĂ€nns” inom genren i Finland. Ett uppenbart exempel pĂ„ hur bred skalan kan vara kunde man se under Blockfest 2016. Festivalen bjöd pĂ„ det mest kommersiella som finsk rap har att bjuda pĂ„, det vill sĂ€ga Cheek, Mikael Gabriel och Nikke Ankara samtidigt som ocksĂ„ de mer experimentella artisterna OD Kokemus, Petos och Khid ocksĂ„ upptrĂ€dde under Blockfesthelgen.
Den finska rapmusiken har inte nÄtt sÀrskilt stor framgÄng utomlands, jÀmfört med till exempel den svenska hiphop-musiken som Àr en internationell exportvara. Faktum Àr att det finska utbudet Àr bredare Àn det svenska och erbjuder nÄgot för nÀstan alla lyssnare. Allt frÄn de dystraste musiklandskapen till mer lÀttsamma toner, frÄn filosofiska tankar till spritdrÀnkta texter, avancerad poesi med multirim till sorglös trap finns pÄ den finlÀndska rapmenyn.
MC JiiPee frÄn Kultabassokerho nÀmner i en diskussion pÄ Bassoradio (Rap Scholar, 23.10 2017) att han anser att Eevil Stöö Àr den nya generationens Tove Jansson. BÄde barn och vuxa gillar berÀttelserna frÄn Mumindalen och samma gÀller Eevil Stöös vansinniga vÀrld, hÀvdar han. I full medvetenhet av att Jansson inbegriper ett inhemskt kulturarv och var en legendarisk författare och att man dÀrför egentligen inte kan jÀmföra dessa tvÄ, hÄller jag ÀndÄ delvis med MC JiiPee. Tove Janssons vÀrld Àr omtyckt av alla. Den finska rapmusiken Àr lika sÄ till för alla oavsett Älder, kön, klass eller religion.
Brister, schismer och korruption Genren som har alla förutsĂ€ttningar att förena oss, gör trots allt ofta motsatsen. Även om den finska hiphop-musiken samlar poĂ€ng för musikalisk mĂ„ngsidighet, lider den av kolossala brister i representationen. Hiphop-musiken Ă€r globalt mansdominerad och inte minst i Finland. Bland annat Kultabassoradio, ett radioprogram som specialiserar sig pĂ„ finsk rap, har lyft fram avsaknaden av kvinnliga toppartister. Tonen i programmet och i allmĂ€nheten har dock för det mesta varit giftig, fördomsfull och beskyllande mot de utsatta. En problempunkt Ă€r att man strukturellt diskriminerar kvinnor som gör rapmusik genom att anvĂ€nda termen “naisrĂ€ppĂ€ri“ (kvinnorappare). Ett annat bekymmer Ă€r att det inte finns nĂ„got kollektivt forum för en mer djupgĂ„ende diskussion om problemet. NulĂ€get speglar sĂ„ klart samhĂ€llets problem, men inom den finska hiphop-genren har Ă€mnet redan lĂ€nge varit ytterst infekterat. De allt för frekventa misogyna raptexterna bidrar till den redan fĂ€rdigt taskiga kvinnosynen som mĂ„nga inom hiphop-kretsarna har. Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att killar som gör rapmusik har ett enormt ansvar i denna frĂ„ga. I en analys av Ilona Raivio (Yle, 28.6.2017)  framkommer att  rapgruppen Gasellit har de mest rumsrena raptexterna medan Petri NygĂ„rd, Mouhous och Sairas T toppar listan med mest sexism. Ansvaret ligger förutom hos artisten ocksĂ„ hos lyssnaren, vars skyldighet Ă€r att Ă„tminstone fundera kritiskt pĂ„ vad lĂ„ttexterna handlar om. Bland annat har rapartisten Tippa T försvarat sig mot anklagelserna genom att förklara att hans musik reflekterar amerikansk trap (ett fall av tydlig whataboutism). MĂ„nga andra framgĂ„ngsrika rapartister anvĂ€nder sig av liknande odugliga argument, i stĂ€llet för att medge problematiken och inse sin egna position i det hela. Som tur hĂ„ller diskussionsklimatet sakta pĂ„ att lösas upp, men processen Ă€r otroligt lĂ„ngsam.
PS. Ett tips för lĂ€saren: sluta anvĂ€nda prefixet “nais-”(kvinno-) nĂ€r du snackar om en person som gör rapmusik. Sprid inte heller lögnen om att det inte skulle finnas tjejer som gör rapmusik.
Hiphop-musiken kĂ€nnetecknas traditionellt av samhĂ€llsaktivism och Ă€n i dag Ă€r samhĂ€llsaktivismen en av de bĂ€rande krafterna för genrens existens. Hiphop-musiken har ett afroamerikanskt ursprung och har dĂ€rför tvingats kĂ€mpa extrahĂ„rt för att fĂ„ erkïżœïżœnnande. Det Ă€r ocksĂ„ en orsak varför rapmusiken redan frĂ„n början har strĂ€vat efter politiskt inflytande. Redan tidigt pĂ„ 1980-talet gjorde rapgruppen Publik Enemy musik som talade för minoriternas rĂ€ttigheter i USA.
Om man jÀmför med omvÀrlden har finlÀnska rappare varit relativt skygga med att vÄga ta politisk stÀllning i sin musik. I Sverige profilerar sig rappare flitigare som aktivister, men trots det har inte politiska texter och motiv varit sÀllsynta i Finland heller. Projekt som Al-Qaida Finland, Salaliittoteoria och Lappi itsenÀiseksi har behandlat typiskt finska Àmnen som till exempel alkoholism, depression och utanförskap. Samtidit har till exempel Asa (tidigare Avain) och Paleface genom tiderna sipprat in vÀnsterideologi i sina texter. Manifestet, eller det viktigaste verket för den finska stÀllningstagande rappen Àr ÀndÄ Punainen Tiili av Avain, som kom ut för 16 Är sedan.
Finland firar 100 Är av sjÀlvstÀndighet i dag och finlÀndska myndigheter tillÄter högerextremisternas demostration pÄ Tölö torg, men varken alpackor eller barnevenemang. Normaliseringen av rasism Àr ett problem i vÄrt samhÀlle och det hÀr framkommer allt oftare ocksÄ i den finlÀndska rapmusiken. Allt frÄn Kalle Kallonens rasistiska Facebook-kommentarer, till kommentarsfÀltet pÄ Youtube under lÄten Emme suostu pelkÀÀmÀÀn av Paleface. En obehaglig trend just nu Àr det ökande nÀthatet mot rasifierade rapmusiker och anti-rasistiska artister i Finland.
Under de senaste Ă„ren har de som lyssnar pĂ„ finsk rap splittrats. Det finns de som vet vad rap gĂ„r ut pĂ„, vad rap stĂ„r för och varifrĂ„n kulturen hĂ€rstammar. Men det finns ocksĂ„ de som inte vill eller klarar av att förstĂ„ genren och dess innebörd. De som lyssnar pĂ„ finsk rap och tror att genren Ă€r “finsk”. Schismen gnagar sönder genren bit för bit och det talas relativt litet om Ă€mnet.
Jag vill uppmÀrksamma radioprogrammet Rap Scholar som har gjort ett fint arbete i att bygga upp en saklig diskussion om tidigare tabubelagda Àmnen inom den finska rapmusiken, som till exempel rasism och sexism. De har ocksÄ framhÀvt marginaliserade rappare och fört diskussion om feminism inom rapscenen.
Det rĂ„der ocksĂ„ en annan form av orĂ€ttvisa inom den finska rapscenen. Fenomenet handlar om hur de stora skivbolagen och radiostationerna kontrollerar vad som spelas pĂ„ radio med jĂ€rnhand. Praktiskt taget Ă€r det sĂ„ gott som omöjligt för en rapartist frĂ„n ett litet skivbolag, som tillexempel Monsp Records, att fĂ„ radiospelningar Ă€ven om skivan skulle toppa listan pĂ„ de mest sĂ„lda skivorna i Finland. Det finns förstĂ„s undantag, men det Ă€r ytterst sĂ€llsynt att musik som dessutom inte motsvarar den “radiovĂ€nliga” poprappen fĂ„r speltid pĂ„ radio. Bland annat har hiphop-artisten Juno talat öppet om hur de stora skivbolagen kontrollerar musikfĂ€ltet i Finland och hur de styr vad för musik han kan slĂ€ppa ut. Nu har ocksĂ„ andra artister som Julma Henri och Haamu talat om den existerande korruptionen som finns. LĂ€get Ă€r sĂ„ bedrövligt att det inte ser ut att finnas ljus i Ă€ndan av tunneln. TyvĂ€rr kommer ingenting att Ă€ndras innan radiokanalerna eller de stora skivbolagen tar stĂ€llning i frĂ„gan. Vi fĂ„r se om Eevil Stöö för fjĂ€rde gĂ„ngen i rad toppar IFPI Finlands officiella lista och om radiokanalerna dĂ„ fortsĂ€tter envisas med att spela lĂ„tar av artister frĂ„n  bolagen Sony, Warner och Universal.
Framtiden  Albumet PÀÀkköset av PÀÀkköset utkom Är 1989 och Àr den första rapskivan som utkom pÄ finska. 28 Är senare har den finska hiphopmusiken kommit en lÄng vÀg frÄn de tidiga amerikanska kopiorna, parodirapfasen, de kÀllarinspelade kassetterna och den amatörmÀssiga kvaliteten. Framstegen Àr enorma och de stora kliven Àr delvis överraskande. Den finska rapmusiken har blivit sÄ rumsren att till och med min farmor kÀnner till JVG. Den finska rapmusiken Àr en av de populÀraste genrerna i Finland i dag (om inte den populÀraste) och innebÀr en enorm business. Musiken spelas pÄ de kommersiella radiokanalerna, uppskattade TV-program gÀstas av finska rapartister och inhemska rapstjÀrnor sÀljer slut de största arenorna. Rappare Àr med i reklamkampanjer och som frontfigurer i modekollektioner och det skrivs böcker och filmas dokumentÀrer om dem. I dagens lÀge Àr den inhemska rapmusiken som en modern nationalmusik. Den finlÀndska hiphop-musiken har nÄtt alla tÀnkbara mÄl och det kÀnns som om bubblan Àr nÀra att spricka.
- Lars
0 notes
arikuosmanen · 7 years ago
Text
LempÀÀlĂ€inen videobloggaaja joutui tympeiden pilojen kohteeksi – IL: Kotiin tilattu takseja, elektroniikkaa, pitsaa
 (Tamperelainen)
Lue alkuperÀinen artikkeli tÀltÀ sivulta: this site
Suosittu lempÀÀlÀinen videoblogaaja Mikael Kosola on viime aikoina joutunut tympeiden pilojen kohteeksi. Miehen nimissÀ on tilattu tuhansien eurojen arvosta erilaisia ostoksia, joita mies ei ole itse tilannut. HÀn kertoo asiasta Iltalehden haastattelussa.
Kosolan nimissÀ on tilattu muun muassa lehtiÀ, elektroniikkaa, takseja ja pitsaa. Kosolan mukaan tilausten arvo on useita tuhansia euroja.
Kosola sanoo kÀrsineensÀ nettikiusaamisesta ajoittain. Viime aikoina kiusaaminen on jÀlleen yltynyt.
– Kaikki alkoi taas yhtĂ€kkiĂ€, hĂ€n kertoo lehdelle.
Mies on tehnyt asiasta rikosilmoituksen. Aikaa ja rahaa kuluu erilaisiin tilausperuutuksiin.
– Se vie aikaa ja puhelinlasku kasvaa. Yritystenkin nĂ€kökulmasta asia on kiusallinen.
MikÀli tekijÀ tai tekijÀt saadaan kiinni, rangaistusasteikko aiheeseen liittyen ei ole aivan lievÀ. Identiteettivarkaudesta voi saada vankeutta enimmillÀÀn kaksi vuotta. Tyypillisesti teosta mÀÀritellÀÀn sakkorangaistus.
from WordPress http://ift.tt/2xr3LnT via IFTTT
0 notes