#lärande miljö

[trafikskolan]

Vikten av att öva arbetsledaren på att köra Örebro

När du förbereder dig för att ta körprovet kan en pålitlig och erfaren handledare övningsköra Örebro göra en betydande skillnad i din förberedelse. En handledare följer med den studerande föraren under träningspass och ger vägledning och feedback. I Örebro erbjuder många trafikskolor möjlighet att anmäla sig till övervakade körsessioner, vilket säkerställer att eleverna kan träna i verkliga trafikförhållanden med en expert vid sin sida. Rätt handledare hjälper till att bygga upp förtroende, stärker säkerhetspraxis och låter eleverna utveckla färdigheter i en stödjande miljö. Att välja en erfaren handledare säkerställer att du är väl förberedd för ditt test.

Varför anmäla sig till en handledarkurs Örebro?

Att gå en "handledarkurs Örebro" är ett bra sätt för individer som hjälper inlärande förare att skaffa sig nödvändiga kunskaper och färdigheter. Dessa kurser är utformade för att utbilda arbetsledare att effektivt vägleda en ny förare, från grunderna i trafiksäkerhet till avancerade tekniker för att hantera svåra körsituationer. Genom att anmäla dig till en arbetsledarekurs kan du bli en kvalificerad och trygg körledare, som erbjuder värdefullt stöd till den studerande föraren. Dessa kurser undervisas ofta av erfarna instruktörer som ger teoretiska och praktiska insikter i effektiva handledningsmetoder, vilket säkerställer att eleven och handledaren drar nytta av erfarenheten.

Fördelar med Arbetsledare Övningskörning Örebro för lärande förare

En av de viktigaste fördelarna med att "övningsköra Örebro för handledare" är att det gör det möjligt för lärande förare att öva under verkliga förhållanden. Även om teoretiska lektioner är viktiga, är det inget som slår praktisk erfarenhet av att utveckla körfärdigheter. Med en handledare närvarande kan eleverna navigera på olika typer av vägar, väderförhållanden och trafiksituationer, allt samtidigt som de får omedelbar feedback. Denna praktiska erfarenhet hjälper elever att bygga upp förtroende och förfina sina färdigheter innan de tar sitt körprov. Det låter också eleven öva i sin egen takt, med skyddsnätet från en handledare som erbjuder vägledning och stöd.

Vad du kan förvänta dig av en handledarkurs Örebro

En handledarkurs Örebro är vanligtvis utformad för att ge individer den kunskap som krävs för att ge en säker och effektiv handledning. Dessa kurser täcker olika ämnen, inklusive grunderna i trafiksäkerhet, trafikregler och tips för att hantera utmanande körsituationer. Handledare kursdeltagare lär sig också hur man bedömer elevens framsteg och ger konstruktiv feedback. Kursen innehåller ofta praktiska tillfällen där handledare kan träna på att handleda elever i kontrollerade miljöer innan de tar dem på riktiga vägar. I slutet av kursen kommer du att vara väl förberedd för att stödja en elevförare med självförtroende och kompetens.

Att välja rätt arbetsledare Öva på att köra Örebro

När du väljer en handledare som övningskör Örebro är det viktigt att välja någon med rätt erfarenhet och tålamod. Din handledare bör förstå trafiksäkerhet, lokala trafiklagar och effektiva undervisningsmetoder. Oavsett om det är en förälder, vän eller professionell instruktör, kan rätt handledare göra stor skillnad i din inlärningsupplevelse. I Örebro erbjuder många trafikskolor möjlighet att anlita professionella handledare som är skickliga på att vägleda elever genom stadierna av deras körutbildning. Dessa experter ger värdefull feedback och hjälper elever att enkelt navigera i olika körscenarier.

Slutsats

Oavsett om du är lärande eller själv vill bli handledare spelar både handledareövningskörning Örebro och handledarekurs Örebro avgörande roller i körutbildningsprocessen. Med rätt övervakning och utbildning kan eleverna bygga upp självförtroende, öva effektivt och se till att de är helt förberedda för körprovet. För att komma igång med din resa, besök trafikskolan.nu. På Trafikskolan, Erbjud professionella körkurser och handledarutbildningar för att hjälpa dig att lyckas på vägen. Låt hjälpa dig att bli en skicklig förare eller en trygg körledare med expertledda kurser.För mer info:- mc kort kostnad handledarkurs örebro

[skonbergahem]

Transformativt ledarskap inom socialt arbete: En väg mot förändring och förbättring

Implementeringen av transformativt ledarskap inom den sociala sektorn utgör en grundläggande komponent för att skapa organisationer som präglas av inkludering, rättvisa och effektivitet.

Genom att eftersträva jämlikhet och rättvisa, främja empati och innovation samt etablera en respektfull och öppen arbetsmiljö, har ledare inom socialt arbete potential att åstadkomma positiva förändringar på individuell, organisatorisk och samhällelig nivå.

Emellertid är utmaningarna vid implementeringen av transformativt ledarskap är många. Med mod, uthållighet och engagemang kan ledare dock bana väg för hållbara förändringar som kommer alla inom den sociala sektorn till gagn. Handledning är en central komponent i detta arbete och bidrar till att stödja och utveckla medarbetarnas förmåga att reflektera över sina handlingar, förändra beteenden och växa i sin yrkesroll. Genom att investera i handledning och utbildning kan organisationer inom den sociala sektorn skapa starka och kompetenta team som är väl rustade för att möta framtidens utmaningar.

Implementering av transformativt ledarskap

För att framgångsrikt implementera transformativt ledarskap är en medveten och strategisk insats från ledarens sida nödvändig. Transformativt ledarskap utgör en betydelsefull metod för att initiera förändring och tillväxt inom organisationer.

För att implementera transformativt ledarskap framgångsrikt krävs en medveten ansträngning från ledaren.

Vision

En transformativ ledare bör formulera en tydlig och inspirerande vision för organisationen. Det är avgörande att denna vision kommuniceras regelbundet och att medarbetarna engageras i att dela och realisera den.

Empati och delaktighet

Vidare är det nödvändigt att utveckla en strategi för att implementera förändringar, med en betoning på att involvera samtliga medarbetare i processen. En positiv och stödjande arbetsmiljö där medarbetarna ges möjlighet att engagera sig och motiveras mot gemensamma mål är också av stor betydelse.

En central komponent av transformativt ledarskap är att främja både personlig och professionell tillväxt hos medarbetarna. Genom att erbjuda utbildning, coaching och mentorskap kan ledare stödja sina medarbetare i deras utveckling och hjälpa dem att nå sin fulla potential. Flexibilitet och anpassning av ledarskapsstilen till individuella behov och preferenser är avgörande för en framgångsrik implementering.

Mod och lärande

Det är dessutom viktigt att främja en kultur där misslyckanden betraktas som möjlighet till lärande och tillväxt, snarare än som ett straffbart faktum. Genom att uppmuntra experiment och innovation kan transformativa ledare skapa en miljö där medarbetarna känner sig trygga att ta risker och pröva nya idéer.

Coachning och feedback

Implementeringen av transformativt ledarskap förutsätter också att ledaren fungerar som en förebild och uppvisar de värderingar och principer som förväntas av andra. Genom att visa integritet, öppenhet och ärlighet kan ledaren bygga förtroende och inspirera medarbetarna att följa deras exempel. En kontinuerlig och konstruktiv feedbackkultur är också en viktig aspekt av transformativt ledarskap. Genom att vara lyhörd för medarbetarnas synpunkter kan ledaren identifiera områden som behöver förbättras och stödja medarbetarna i deras utvecklingsprocesser.

Innovation och anpassning

Slutligen är det viktigt att beakta organisationens unika kultur, struktur och behov vid implementeringen av transformativt ledarskap. Genom att anpassa metoder och verktyg till de specifika förutsättningarna kan ledaren maximera effekten av sitt ledarskap och främja hållbar förändring och tillväxt.

Slutsats

Implementeringen av transformativt ledarskap är en komplex och flerdimensionell process som kräver engagemang och mod från ledarens sida. Genom att skapa en positiv företagskultur, främja kreativitet och innovation samt agera som en förebild, kan ledaren möjliggöra verklig förändring och tillväxt. Genom att använda diverse metoder inom transformativt ledarskap, s��som att formulera en gemensam vision och stödja medarbetarnas personliga utveckling, kan ledaren framgångsrikt åstadkomma implementering.

Det är genom en öppen och adaptiv inställning som ledaren kan främja en miljö där förändring kan utvecklas. Genom att kommunicera en inspirerande vision och agera som en god coach, kan ledaren främja en kultur där innovation och kreativitet genomsyrar arbetet. Implementeringen av transformativt ledarskap är en kontinuerlig process som kräver uthållighet och engagemang, men med rätt strategier kan ledare skapa verklig och varaktig förändring i sina organisationer.

Ledarskap inom socialt arbete

Inom det sociala arbetets fält framstår transformativt ledarskap som en avgörande metod för att hantera komplexa samhällsproblem samt för att främja rättvisa och jämlikhet.

Genom tillämpning av transformativt ledarskap kan socialarbetare och ledare initiera förändringar som sträcker sig över individuella, organisatoriska och samhälleliga nivåer.

Rättvisa inom socialt arbete

Transformativt ledarskap kan användas inom socialt arbete på flera olika sätt för att skapa förändring och förbättring. Ett av de viktigaste sätten är att arbeta för att skapa jämlikhet och rättvisa för alla människor, oavsett bakgrund eller situation. Det handlar om att ta ställning mot diskriminering och orättvisor och att arbeta för att skapa ett mer inkluderande och rättvist samhälle.

Genom att använda transformativt ledarskap kan man inom socialt arbete bidra till en hållbar och meningsfull förändring i samhället.

Transformativt ledarskap och jämlikhet

Tillämpningen av transformativt ledarskap i socialt arbete kan leda till skapandet av en mer empatisk och effektiv verksamhet, med syftet att stödja och hjälpa dem som är i behov av assistans. Visionära och inspirerande ledare har potential att främja en arbetsmiljö där medarbetare är motiverade och engagerade i sina uppdrag. Dessutom kan transformativa ledare ifrågasätta och omorganisera befintliga system och strukturer som inte tjänar klienternas intressen optimalt. Genom att ta kalkylerade risker kan dessa ledare driva innovation och förändring inom sina organisationer, vilket säkerställer effektiva och kvalitativa tjänster.

Inkluderande och respektfulla arbetsmiljöer

Genom att etablera en kultur av öppenhet och samarbete kan transformativa ledare skapa inkluderande och respektfulla miljöer där alla individer känner sig sedda och hörda. Genom att aktivt lyssna på olika perspektiv kan organisationer bli mer mångsidiga och effektiva i sitt arbete, vilket inverkar positivt på både klienters och medarbetares behov.

På detta sätt kan transformativt ledarskap inom socialt arbete vara ett kraftfullt verktyg för att skapa en mer rättvis och jämlik värld, där alla människor har rätt till stöd och hjälp. Det handlar om att utmana normer och strukturer för att skapa en mer inkluderande och effektiv socialtjänst som verkligen gör skillnad för dem som behöver det mest.

Utmaningar med transformativt ledarskap

Trots de betydande fördelarna med transformativt ledarskap, finns det flera utmaningar. En framträdande svårighet är motståndet mot förändring inom många organisationer och system, vilket kan försvåra övertygandet av intressenter angående vikten av rättvisa och jämlikhet.

Vidare kräver transformativt ledarskap en grundläggande förändring i ledarnas tankesätt och handlingsmönster, vilket kan vara en utmaning. Ledare måste vara beredda att lämna sina bekvämlighetszoner och aktivt söka lärande och personlig utveckling. Det inkluderar att vara medveten om sitt eget beteende och att ifrågasätta det för att uppnå verklig förändring.

Maktstrukturer och etiska dilemman

Det är också avgörande att förstå komplexa dynamiker och maktstrukturer som kan förhindra förändring. Transformativa ledare måste navigera dessa dynamiker samt vara beredda att ta risker för att skapa mer rättvisa och inkluderande organisationer och samhällen. Dessutom medför användandet av transformativt ledarskap etiska dilemman där det kan vara problematiskt att balansera olika intressenters behov och organisationens övergripande mål.

Skapandet av en organisatorisk kultur som stödjer transformativt ledarskap kräver att ledare definierar och kommunicerar organisationens värderingar, samt aktivt främjar en säker och öppen miljö där medarbetare kan utmana normer och strukturer.

Strategisk hållbar förändring

Att åstadkomma en hållbar förändring genom transformativt ledarskap handlar inte bara om kortsiktiga resultat, utan även om att bygga strategier för långsiktiga förbättringar. Transformativt ledarskap kräver medvetenhet om att förändring är en process som kräver tid, resurser och engagemang.

Det är väsentligt att erkänna att transformativt ledarskap inte erbjuder snabba lösningar på komplexa problem; snarare är det en långsiktig process som utmanar ledare att vara tålmodiga och ihärdiga.

Trots de utmaningar som transformativt ledarskap medför, utgör det en vital strategi för att etablera rättvisa och inkluderande organisationer och samhällen. Genom att utmana normer, vara medveten om sin ställning och vara öppna för lärande, kan ledare producera betydande förändringar som gynnar hela samhället. Transformativt ledarskap kräver inte bara mod och uthållighet, utan kan även leda till en mer hållbar och rättvis värld.                                 

Att bemöta konflikträdsla på arbetsplatsen

Transformativt ledarskap utgör en avgörande komponent i hanteringen av konflikter på arbetsplatsen, vilket möjliggör en konstruktiv och produktiv dialog. Ledarskap av denna karaktär främjar en arbetsmiljö där medarbetare upplever sig motiverade att identifiera och diskutera konflikter öppet. I en transformativ kultur betraktas konflikter som potentiella möjligheter för utveckling och förbättring snarare än som skrämmande hinder. 

Enligt sociokulturella teorier kan konflikträdsla hos individer ofta förklaras av samhälleliga normer och värderingar. I det svenska sammanhanget, där det finns en stark betoning på jämlikhet och harmoni, kan individer känna ett tryck att undvika konfliktfyllda situationer för att inte framkalla obalans eller obehag. Detta fenomen kan ytterligare förstärkas av kulturella värderingar som främjar samarbete och konsensus. Rädsla för att uppfattas som otrevlig eller konfrontativ kan också leda till undvikande av konflikter, vilket i förlängningen kan resultera i social isolering och förlust av nätverk.

Konflikträdsla kan hindra tillväxt och utveckling

Konflikträdsla kan få negativa konsekvenser för både individer och organisationer, eftersom den kan hindra tillväxt och utveckling. En ovilja att konfrontera och diskutera konflikter riskerar att förstärka och eskalera befintliga problem. Dessutom kan ett undvikande beteende leda till passivitet, vilket underminerar en sund utveckling och innovation. Konstruktiva konflikter, å sin sida, kan verka som katalysatorer för nya perspektiv och lösningar. Genom att öppet diskutera olika åsikter och utmana existerande tankegångar kan mer effektiva och kreativa resultat uppnås.

Konflikträdsla kan hindra medarbetare från att utvecklas

För att främja individuella och organisatoriska framsteg är det nödvändigt att aktivt ta itu med konflikter och föra en konstruktiv dialog. Hantering av konflikter på ett öppet och konstruktivt sätt kan resultera i ökad förståelse, en förbättrad arbetsmiljö och nya insikter. Genom att bejaka och konfrontera konflikter kan både individer och organisationer uppnå en positiv utveckling.

Naturlig del av alla relationer och samarbeten

Det är även viktigt att erkänna att konflikter är en naturlig del av relationer och samarbeten. Att förvänta sig att konflikter helt ska undvikas är orealistiskt; istället är det avgörande hur dessa situationer hanteras när de uppstår. Att bemöta konflikträdsla på arbetsplatsen inkluderar att etablera en kultur som prioriterar öppenhet, respekt och konstruktivitet.

Viktigt att prata om konflikter på ett konstruktivt sätt

Effektiv konfliktlösning baseras på öppen kommunikation. Genom att uppmuntra medarbetare att fritt uttrycka sina åsikter och bekymmer kan en atmosfär skapas som underlättar konstruktiv konflikthantering. Aktivt lyssnande och strävan efter ömsesidig förståelse utgör grundpelare för samarbete mot gemensamma mål och intressen.

Respekt för varandras åsikter

Respekt för olika synpunkter och känslor är väsentligt för att möjliggöra konstruktiv konfliktlösning. Genom att undvika personliga angrepp och nedvärderande kommentarer skapas en trygg miljö där medarbetare känner sig respekterade även i utmanande situationer. En ödmjuk och flexibel inställning till konflikter är också betydelsefull; att vara villig att lyssna och lära av konflikter är centralt för personlig och organisatorisk utveckling. Öppenhet för att ifrågasätta etablerade strukturer och söka nya lösningar är avgörande för att främja fortsatt förbättring och innovation inom både individens och organisationens ramar.

Riktlinjer för en konstruktiv konflikthantering

En effektiv hantering av konflikter inom organisationer är en väsentlig komponent för att upprätthålla en produktiv arbetsmiljö. För att möjliggöra en konstruktiv konfliktlösning är det avgörande att implementera tydliga och rättvisa processer och rutiner.

Tydliga riktlinjer för konflikthantering fungerar som en vägledning för medarbetare och underlättar processen att hantera konflikter på ett positivt sätt. För att eliminera missförstånd och säkerställa en rättvis och effektiv hantering av konflikter är det nödvändigt att alla medarbetare är informerade om och förstår de tillämpliga reglerna och rutinerna.

Utbildning i konflikthantering

Tillgången till utbildning och stöd inom konflikthantering är avgörande för att förbereda medarbetare för att hantera konflikter konstruktivt. Genom att utbilda medarbetare i effektiva underrättelser av konflikthantering kan organisationer främja en kultur där konflikter betraktas som tillfällen för lärande och utveckling snarare än hot eller hinder. En respektfull och öppen inställning till oenigheter är grundläggande för att effektivt kunna hantera dem. Att uppmuntra öppenhet, respekt och samarbetsanda bidrar ytterligare till att skapa en miljö där konflikter kan lösas på ett konstruktivt sätt.

Transformativt ledarskap

Transformativt ledarskap är en nyckelfaktor i konflikthantering, där ledare skapar en gemensam vision och mål som inspirerar och engagerar medarbetare. En modig och autentisk ledarskapsstil främjar förtroende och öppenhet, vilket i sin tur underlättar en effektiv konflikthantering. Involvering av medarbetarna i formuleringen av en gemensam vision och uppsatta mål är avgörande för att uppnå ökat engagemang och motivation i konfliktlösningsprocessen.

Öppen feedback och kommunikation

För att hantera konflikter på ett effektivt sätt är det väsentligt att etablera en kultur av öppen och konstruktiv feedback och kommunikation. Genom att främja en atmosfär där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sina åsikter och känslor, skapas förutsättningar för en konstruktiv hantering av konflikter. En flexibel och anpassningsbar inställning till konflikter är också betydelsefull; att vara öppen för nya lösningar och beredd att justera strategier ökar sannolikheten för framgångsrika resultat.

Slutsats

Sammanfattningsvis föreslås att organisationer implementerar tydliga riktlinjer och processer för konflikthantering, tillhandahåller utbildning och stöd, och främjar en öppen och respektfull inställning till konflikter. En gemensam vision och mål, tillsammans med öppen och konstruktiv kommunikation samt en flexibel anpassningsförmåga, utgör kärnan i en effektiv konflikthanteringsstrategi. Genom att integrera dessa element kan organisationer omvandla konflikter till möjligheter för tillväxt och utveckling för både den enskilde medarbetaren och hela organisationen.

Handledning inom den sociala sektorn

Handledningen inom den sociala sektorn är av central betydelse för att stödja yrkesverksamma som arbetar med individer i utsatta situationer. För att effektivt leda och stödja personalen krävs att ledare besitter adekvat utbildning och kompetens.

Handledningen erbjuder medarbetarna möjlighet att reflektera över sitt arbete, erhålla vägledning i komplexa situationer och utveckla deras professionella färdigheter. Metoder för handledning kan vara individuella eller gruppbaserade, och målet är att skapa en trygg och stödjande miljö som främjar personlig och professionell utveckling.

Reflekterande arbete och empati

Inom den sociala sektorn är transformativt ledarskap särskilt viktigt, med fokus på att främja empati och medkänsla. Genom strukturerad handledning kan medarbetarna förbättra sin förmåga att reflektera över sin yrkesroll och de värderingar som styr deras beslut, samt förstå de maktdynamiker som påverkar deras uppdrag.

Utveckling av konsekvenstänkande

Handledning syftar också till att främja ett ökat konsekvenstänkande hos medarbetarna, vilket innebär att de blir mer medvetna om hur deras agerande påverkar de personer de arbetar med. Genom att stödja medarbetarna i deras professionella utveckling kan handledning bidra till stärkandet av organisationens kapacitet att möta de utmaningar som den sociala sektorn ställs inför.

Professionell arbetsmiljö

I en kontext där kraven på socialt arbete ökar, samtidigt som resurserna är begränsade, blir det nödvändigt att prioritera handledning. En investering i detta område kan säkerställa att medarbetarna är väl rustade för att bemöta dessa utmaningar, vilket i sin tur kan leda till en kvalitativ arbetsmiljö som främjar både personalens välmående och arbetsinsatsens kvalitet.

Främjande av lärande och utveckling

Handledning inom den sociala sektorn syftar till att skapa en kultur av kontinuerligt lärande. Regelbundna handledningssamtal ger medarbetarna feedback på deras prestationer och identifikation av utvecklingsområden. Detta utgör också en plattform för ledare att lyssna på medarbetarnas insikter, vilket kan leda till avancerade arbetssätt och förbättrade processer.

Förebyggande av stress och utbrändhet

Handledning har även en betydande funktion i att förebygga och hantera stress och utbrändhet, vilket är särskilt relevant inom den sociala sektorn på grund av det emotionellt krävande arbetet. Genom att erbjuda stöd och verktyg för att hantera stress kan handledning bidra till att skapa en hållbar arbetsmiljö där medarbetarna kan upprätthålla motivation och undvika utmattning.

Slutsats

Sammanfattningsvis representerar handledning en väsentlig komponent av ledarskapet inom den sociala sektorn, avsedd att stödja och utveckla medarbetarna i deras arbete med individer i utsatta situationer. Genom att investera i handledning kan organisationer främja en effektiv, hållbar och kvalitativ arbetsmiljö, vilket gynnar såväl personalen som de klienter de tjänar.

Ladda ner resursen ”Missbruksvård i Sverige” i PDF-format via denna länk.

[masterfoto1]

Förbättra dina färdigheter med en fotokurs systemkamera

Fotografi är en konstform som fångar ögonblick och känslor och bevarar dem för en livstid. Oavsett om du är en blivande fotograf eller någon som vill förfina dina kunskaper, kan en förståelse för hur man effektivt använder en systemkamera göra en betydande skillnad i kvaliteten på dina bilder. I Göteborg, en pulserande stad känd för sina pittoreska landskap och livliga urbana scener, finns möjligheten att lyfta ditt fotospel inom räckhåll genom specialiserade kurser.

Varför välja en systemkamera?

Systemkameror, även kända som spegellösa kameror, är ett populärt val bland fotografer för deras mångsidighet och överlägsna bildkvalitet. Till skillnad från traditionella spegelreflex-kameror är spegellösa mer kompakta och lätta, vilket gör dem idealiska för både professionella och amatörfotografer som alltid är på resande fot. Dessa kameror erbjuder utbytbara objektiv, så att du kan anpassa dig till olika fotograferingsförhållanden och -stilar. Att lära sig att använda en systemkamera kan dramatiskt förbättra dina fotografiska resultat, från porträttbilder till vidsträckta landskap.

https://jpcdn.it/img/small/37c39d329882385ca2d2aa5bd2ebe275.jpg

Fördelar med att anmäla dig till en fotokurs

För dem som bor i eller besöker Göteborg kan det ge många fördelar att anmäla sig till en fotokurs. Dessa kurser är utformade för att tillgodose olika kompetensnivåer, från nybörjare till avancerade fotografer. Här är några anledningar till varför en fotokurs kan vara fördelaktig:

1. Praktisk erfarenhet: Praktiska sessioner låter dig tillämpa teoretisk kunskap, vilket ger dig självförtroendet att hantera din kamera i olika scenarier.

2. Expertvägledning: Lär dig av erfarna fotografer som kan ge insikter och tips som du kanske inte hittar i manualer eller onlinehandledningar.

3. Nätverksmöjligheter: Möt likasinnade personer som delar din passion för fotografering, vilket kan leda till samarbeten och livslånga vänskaper.

4. Strukturerat lärande: En välstrukturerad kurs säkerställer att du systematiskt täcker alla väsentliga aspekter av fotografering, från grundläggande kamerainställningar till avancerade tekniker.

Utforska Fotokurser i Göteborg

Göteborg erbjuder ett utbud av fotokurser skräddarsydda för olika intressen och kompetensnivåer. Oavsett om du är intresserad av landskapsfotografering, porträtt eller gatufotografering finns det en kurs för dig. Dessa kurser drar ofta nytta av Göteborgs natursköna platser och ger dig vackra bakgrunder för att öva dina kunskaper.

På fotokurs Göteborg kan du förvänta dig att lära dig om komposition, ljussättning, efterbehandling med mera. Dessutom delar instruktörer ofta sina lokala favoritplatser för fotografering, vilket säkerställer att du får de bästa bilderna under dina träningspass.

Få ut det mesta av din kurs

För att dra full nytta av en fotokurs systemkamera är det viktigt att träna regelbundet. För att få ut det mesta av din inlärningsupplevelse, överväg dessa förslag:

• Experimentera med inställningar: Var inte rädd för att prova olika kamerainställningar för att se hur de påverkar dina foton. Att förstå effekten av bländare, slutartid och ISO är avgörande.

• Sök feedback: Dela ditt arbete med dina instruktörer och kamrater för att få konstruktiv feedback. Detta kan peka på platser som behöver arbete.

• Håll dig nyfiken: Utforska kontinuerligt nya tekniker och stilar. Fotografi är ett fält i ständig utveckling, och att hålla dig uppdaterad med trender kan hålla ditt arbete fräscht och spännande.

Slutsats

Att investera tid i en fotokurs kan avsevärt förbättra dina färdigheter och förståelse för din systemkamera. Göteborg, med sin rika visuella dragningskraft, är en idealisk miljö för sådana lärandeupplevelser. Oavsett om du fångar skärgårdens fridfulla skönhet eller den dynamiska energin på stadens gator, kommer en välstrukturerad kurs att utrusta dig med de färdigheter som behövs för att ta fantastiska bilder. För dig som vill ge dig ut på denna resa erbjuder Masterfoto.se omfattande fotokurser som vänder sig till alla nivåer av expertis. Deras erfarna instruktörer och praktiska tillvägagångssätt säkerställer att du får ut det mesta av din inlärningserfarenhet, vilket leder dig på vägen till att bli en skicklig fotograf.

FÖR MER INFORMATION :-

fotografiska

gratis kurs bildredigering

Fotokurs Göteborg

[dintrafikskolapartille]

Påbörja Din Resa för att Bemästra Körkonsten i Göteborg

Upptäck de bästa trafikskolorna i denna pulserande stad, där du kan ta del av förstklassiga trafikskoleprogram, handledarutbildningar och körlektioner som är skräddarsydda för att hjälpa dig att fullt ut utveckla din körpotential.

Utforska Trafikskolorna i Göteborg

Det är avgörande att välja rätt trafikskola för att lära sig säkra körvanor och förstå vägtrafikreglerna ordentligt. I Göteborg finns flera framstående trafikskolor. En av dem är Din Trafikskola Partille, känd för sina innovativa undervisningsmetoder och personliga undervisningsansatser. Deras utbildningsprogram omfattar allt från grundläggande vägetikett till avancerade tekniker för defensiv körning, vilket förbereder eleverna på att bli säkra och skickliga förare.

Betydelsen av Handledarutbildningar

För de som siktar på att bli körlärare är specialiserade utbildningar oumbärliga. I Göteborg erbjuds handledarkurs som är utformade för att utrusta blivande lärare med nödvändiga kunskaper och undervisningsstrategier. På Din Trafikskola Partille får deltagarna genomgå intensiv träning i trafiklagstiftning, pedagogiska metoder och kommunikationsteknik, vilket bemyndigar dem att effektivt vägleda och utbilda nya förare.

Mästra Dina Körkunskaper Genom Omfattande Lektioner

Hjärtat i varje förarutbildning är själva körlektionerna. Din Trafikskola Partille utmärker sig genom sitt engagemang för utmärkt förarträning. Deras lektioner kombinerar teoretisk undervisning i klassrum med praktisk övning, vilket ger eleverna en djupgående förståelse för fordonshantering och trafiksituationer.

Fördelarna med Ackrediterade Trafikskolor

Att välja en ackrediterad trafikskola som Din Trafikskola Partille ger många fördelar. Ackreditering säkerställer att skolan uppfyller strikta kvalitetsstandarder, använder certifierade instruktörer och följer statliga läroplaner, vilket garanterar en omfattande och tillförlitlig utbildningsupplevelse.

Teknik och Innovation inom Förarutbildning

I dagens digitala ålder spelar teknologi en avgörande roll i förarutbildningen. Föregångsskolor i Göteborg, som Din Trafikskola Partille, använder avancerad teknologi för att komplettera traditionella undervisningsmetoder. De erbjuder till exempel state-of-the-art kör simulatorer som simulerar olika körscenarion, vilket ger eleverna möjlighet att öva på kritiskt tänkande och nödmanövrar i en säker och kontrollerad miljö.

https://dintrafikskolapartille.se/wp-content/uploads/2022/04/20220417_161123-scaled.jpg

Resan mot Säker och Ansvarsfull Körning

Målet med Göteborgs främsta trafikskolor är inte bara att producera licensierade förare, utan att också odla en kultur av säker och ansvarsfull körning inom samhället. Genom omfattande utbildning, personlig instruktion och ett fokus på kontinuerligt lärande och förbättring, ger dessa skolor individer möjligheten att med säkerhet och kompetens navigera på vägarna.

Slutsats

Göteborgs främsta trafikskolor, som Din Trafikskola Partille, erbjuder vägarna till att fullt ut låsa upp din körpotential. Med omfattande trafikskoleprogram, specialiserade handledarkurser och personligt anpassade körlektioner, tillhandahåller dessa institutioner de kunskaper, färdigheter och det förtroende du behöver för att säkert och ansvarsfullt navigera på vägarna. Välj ackrediterade skolor, ta till dig teknikförstärkt lärande och ge dig ut på en transformerande resa mot att bli en skicklig och medveten förare i Göteborgs dynamiska trafikmiljö.

[alexandersulimanofficial]

Alexander Sulimans 5 Tips för att Höja Effektiviteten i juristbyråer

I den snabbrörliga världen av juridisk praxis söker juristbyråer ständigt efter sätt att förbättra effektiviteten, strömlinjeforma verksamheten och leverera exceptionell service till klienter. Alexander Suliman, en erfaren juridisk expert, delar med sig av fem insiktsfulla strategier som syftar till att driva förbättringar inom juristbyråer. Med hans vägledning kan byråerna optimera sina metoder, öka produktiviteten och ligga i framkant i en allt mer konkurrensutsatt miljö.

1. Omfamna Juridisk Teknologi

Alexander Suliman förespråkar att omfamna juridisk teknologi som en hörnsten för förbättring inom juristbyråer. Genom att utnyttja verktyg som ärendehanteringsprogram, dokumentautomatisering och AI-drivna juridiska forskningsplattformar kan effektiviteten avsevärt förbättras och verksamhetsflöden strömlinjeformas. Genom att integrera dessa teknologier i den dagliga verksamheten kan byråer minska manuella uppgifter, öka noggrannheten och leverera bättre resultat till klienter.

2. Implementera Agila Metodologier

Att införliva agila metoder i advokatbyråernas verksamhet kan främja anpassningsförmåga, samarbete och innovation. Alexander Suliman föreslår att man antar agila projektledningsramar, såsom Scrum eller Kanban, för att underlätta effektiv uppgiftshantering, främja transparens och snabbt svara på förändrade klientbehov. Agila metoder främjar kontinuerlig förbättring och gör det möjligt för team att leverera högkvalitativa juridiska tjänster med större hastighet och flexibilitet.

3. Odla en Kultur av Kontinuerligt Lärande

Alexander Suliman betonar vikten av kontinuerlig yrkesutveckling och lärande inom juristbyråer. Att uppmuntra juristbyråer och personal att bedriva vidareutbildning, delta i workshops och engagera sig i kompetensutvecklingsaktiviteter främjar en kultur av kontinuerlig förbättring. Genom att investera i lärandemöjligheter kan byråer ge sina teammedlemmar möjlighet att hålla sig à jour med branschtrender, förbättra sin expertis och leverera exceptionell service till klienter.

4. Förbättra Klientkommunikation och Engagemang

Effektiv kommunikation är avgörande för att bygga starka klientrelationer och främja förtroende. Alexander Suliman föreslår att man implementerar strategier för att förbättra klientkommunikation och engagemang, såsom regelbundna statusuppdateringar, transparenta faktureringsrutiner och proaktivt klientkontakt. Genom att prioritera tydlig, öppen kommunikation kan byråer bättre förstå klientbehov, hantera bekymmer snabbt och leverera personliga juridiska lösningar.

5. Prioritera Mångfald och Inkludering

Mångfald och inkludering är integrerade komponenter i en blomstrande juristbyråer. Alexander Suliman förespråkar att man främjar en mångfaldig och inkluderande arbetsplats där alla individer känner sig värderade, respekterade och befogade att bidra med sina unika perspektiv. Genom att prioritera mångfald i rekryteringspraxis, främja likvärdiga möjligheter till avancemang och odla en inkluderande kultur kan byråer attrahera toppspetskompetens, förbättra kreativiteten och bättre betjäna en mångfaldig klientbas.

Slutsats

Med Alexander Sulimans handfasta strategier för förbättring av juristbyråer kan juridiska utövare navigera i de utmaningar som den moderna juridiska landskapet innebär med självförtroende. Genom att omfamna teknologi, anta agila metoder, prioritera kontinuerligt lärande, förbättra klientkommunikation och fö

[elerno0]

Mastering Conflict: Nyckeln till framgång i företagsekonomiutbildning

I den snabba sfären av företagsekonomiutbildning är att bemästra konflikter en oumbärlig färdighet som kan göra eller bryta karriärer. När elutbildning fördjupar sig i den intrikata världen av organisatorisk dynamik, blir det avgörande att förstå hur man kan navigera konflikter effektivt. Lyckligtvis inser institutioner nu betydelsen av att integrera konflikthanteringskurser i sin läroplan.

Embracing Conflict: En katalysator för tillväxt

Konflikter, som ofta ses negativt, är verkligen en katalysator för tillväxt när man närmar sig med rätt tänkesätt. Konflikter är oundvikliga inom företagsekonomi, där olika personligheter och ambitioner möts. Men hur individer reagerar på dessa konflikter avgör deras bana. Genom att erbjuda dedikerade kurser i konflikthantering ger Education Business Administration studenterna möjlighet att omfamna konflikter som möjligheter till lärande och innovation.

Främja samarbete: Överbrygga skillnader för framgång

I dagens sammanlänkade affärslandskap råder samverkan. Ändå kan samarbete vara utmanande; det kräver att individer navigerar genom olika synpunkter och motstridiga intressen. Här ligger kärnan i konflikthanteringskurser inom Education Business Administration. Dessa kurser ger eleverna de verktyg och strategier som krävs för att överbrygga skillnader effektivt och främja en miljö där samarbete frodas.

Bygga motståndskraftiga ledare: Förvandla motgångar till fördelar

Ledarskap inom företagsekonomi kräver motståndskraft inför motgångar. Konflikthantering utrustar framtida ledare med motståndskraften för att navigera i turbulenta vatten. Genom att ingjuta en djup förståelse för konfliktdynamik och finslipa förhandlingsförmåga, förbereder dessa kurser eleverna att omvandla konflikter till möjligheter till tillväxt. Som ett resultat framstår akademiker som motståndskraftiga ledare som kan vända motgångar till fördelar.

Att navigera i komplex organisationsdynamik: en strategisk fördel

Effektiv konflikthantering är en strategisk fördel inom det invecklade nätet av organisatorisk dynamik. Utbildning Företagsekonomi måste gå längre än teoretiska koncept och utrusta eleverna med praktiska färdigheter som är skräddarsydda för verkliga scenarier. Konflikthantering ger eleverna ovärderliga insikter i nyanserna av organisatoriska konflikter, vilket gör det möjligt för dem att navigera i komplex dynamik med finess.

Bemyndigande av mångfald: Utnyttja styrkan av skillnader

Mångfald är ett kännetecken för moderna organisationer och en källa till styrka. Men att utnyttja mångfaldens fulla potential kräver skickliga konflikthanteringsfärdigheter. Företagsekonomiutbildning måste ge studenterna möjlighet att konstruktivt navigera i kulturella, ideologiska och mellanmänskliga skillnader. Konflikthanteringskurser är en hörnsten i denna strävan, som främjar en inkluderande miljö där mångfald hyllas och utnyttjas för kollektiv framgång.

Slutsats:

Att bemästra konflikter är oumbärligt för framgång i företagsekonomi. Utbildning Företagsekonomi såsom elerno.se erkänner konflikthanteringskursernas centrala roll för att utrusta studenter med nödvändiga färdigheter för det moderna affärslandskapet. Genom att omfamna konflikter, främja samarbete, bygga motståndskraftiga ledare, navigera i komplexa organisatoriska dynamik och stärka mångfald, banar dessa kurser vägen för en ny generation företagsledare som är redo att trivas i vilken miljö som helst. Utforska dem för att upptäcka hur konflikthanteringskurser kan lyfta din utbildningsresa och driva dig mot framgång inom företagsekonomi

För mer information:-

bam utbildning online

bas p bas u utbildning

[verkan-podcast]

Ep 7 - Lite om pedagogik

Morot, inte piska

Ivan Pavlov var en Rysk fysiolog och pedagog verksam under sent 1800- och tidigt 1900-tal. Han är mest känd för sin forskning kring tidig behaviorism där han via ett experiment i hur nerverna styr spottkörteln upptäckte och fastställde något som kallas klassisk betingning.

Det jag pratar om är mer allmänt känt som Pavlovs hundar och experimentet gick i korthet ut på att varje gång han matade sina hundar så ringde han i en liten klocka precis innan de fick mat. Med en apparat mätte han i samband med detta hundarnas salivutsöndring och hans försök visade att efter en stund så räckte det med att ringa i klockan för att hundarna skulle börja salivera. De förknippade - eller betingade - ljudet av ringklockan med att få mat vilket skapade en fysisk reaktion, en förväntan, hos hundarna innan de ens fått maten.

Fenonemet att en organism lär sig vilka stimuli som föregår viktiga händelser - oavsett om dessa stimuli är naturligt kopplade till händelsen eller ek kallas för klassisk betingning eller Pavloviansk Inlärning.

Försöken och resultaten av hans studie var banbrytande inom psykologin och förtjänade honom ett nobelpris 1904.

I en inlärningssituation fungerar inte hundar riktigt som människor, hundarna kan inte resonera på samma sätt som människor gör utan förknippar istället starkt ett visst beteende med en belöning, nästan som ett ”if - then” i programmeringen, det vill säga ”beteende 1 ger belöning A”. När man tränar hundar så finns det många olika skolor kring metoder och medel, men för enkelhetens skull kan vi dela in dem i korrigerande och förstärkande. Om jag utbildar en hund genom korrigering så innebär det att varje gång hunden gör fel så korrigerar jag den tex genom att rycka i kopplet eller daska till den, utbildar jag förstärkande, eller med positiv förstärkning som det heter, så belönar jag istället hunden varje gång den gör rätt och ignorerar hunden varje gång den gör fel. Detta är naturligtvis en grav förenkling för att passa in i det vi vill prata om, nämligen soldatutbildning.

Men i vilket fall, samma principer kan med fördel tillämpas på hur vi utbildar människor.

Tänk dig tex ett hypotetiskt scenario där du ska förklara för en tänkt person - eller hund - att de ska gå in i ett rum och plocka upp ett föremål. För att lösa uppgiften får du välja mellan två olika verktyg och det verktyget är det enda du får använda för att lösa uppgiften.

Verktyg 1 är en elchock. Varje gång personen som ska plocka upp föremålet gör något som inte är rätt, tex plockar upp fel föremål, så ger du personen en elchock.

Verktyg 2 är ett uppmuntrande ”bra jobbat”. Varje gång personen gör något som för er närmare att lösa uppgiften så får personen ett ”bra jobbat!”.

Vilket verktyg tror du skapar bäst förutsättningar för att lösa uppgiften? Naturligtvis är detta ett extremt exempel men principen kan appliceras på hur vi utbildar.

Tänk dig istället att du ska utbilda en rekryt i att ladda sin automatkarbin. Du är en jätteläskig sergeant eller fänrik, i rekrytens ögon ett vandrande verktyg 1. Varje gång rekryten gör fel - och de kommer att göra fel många gånger - så kommer den läskigaste personen de någonsin träffat i den läskigaste och mest ovana miljö de någonsin varit i och är arg på dem för att de misslyckas.

Vilken typ av lärmijö skapar vi med den metoden? Drar vi det tillräckligt långt så skapar vi en miljö där eleven till slut inte längre ens vågar försöka efter varje nytt försök ger en ny elchock.

Så tänk dig istället att vi uppmuntrar eleven varje gång den gör rätt. Det totalt livsfarliga befälet som verkar vara expert på alla saker som helt främmande och otäcka för eleven kommer fram och ger en klapp på axeln och ett ”bra jobbat!” När något blir rätt.

På så sätt skapar vi en lärmiljö där eleven vågar försöka, där vi förädlar elevens nyfikenhet och uppmuntrar viljan att lära sig rätt åtgärder.

Om vi byter exempel och går tillbaka till hundträning:

När vi utbildar hundar med positiv förstärkning så använder vi ofta en pryl som kallas för klicker. Det är en liten dosa med en mekanisk knapp som när man trycker på den ger ifrån sig ett klick. Den används för att med så bra precision som möjligt kunna belöna hunden i samma ögonblick som den gör rätt. Så till exempel om jag vill träna in en liggmarkering, alltså att när hunden hittar ett förmål så ska den lägga sig ned och titta på föremålet så klickar jag i samma ögonblick som hunden tittar rätt och direkt efter klicket ger jag en godisbit eller en boll. Hunden förknippar klicket med belöningen och till skillnad från att ge belöningen utan att ha klicket så kan jag styra det till det exakta ögonblick när hunden gör rätt. Allt eftersom jag fortsätter att träna så väntar jag längre och längre med att klicka vilket lär hunden att inte bara slänga ett getöga mot föremålet utan att faktiskt stirra på det.

Om vi istället för en hund nu tänker oss iväg till ett skjutfält där vi har dukat ett stålmål som en skytt ska skjuta mot. Varje gång man träffar stålmålet så belönas man med ett tillfredställande pling. Det här är exakt samma princip - i samma ögonblick som skytten gör allt rätt, alltså har tillräcklig siktbild, gör en bra avfyring och så vidare så kommer den positiva förstärkningen i form av det där plinget och den där goa känslan som alla som nånsin skjutit plåt kan skriva under på.

Jag vet vad du tänker nu och jag har också funderat på att ta med mig en klicker och en påse cookies & cream-bars till skjutbanan, men man skulle förmodligen hamna i PAN om testade.

Poängen är i vilket fall att mycket handlar om att skapa så optimala förutsättningar som möjligt till lärande. Det finns en förväntan i väggarna i försvarsmakten att militär utbildning måste kännetecknas av mycket skrikande, springande och stressande och att det har att göra med att den blivande soldaten måste härdas för att kunna klara krigets krav. Det i sig är inte en osanning, alltså att förbereda någon för krigets krav, men vi måste kunna skilja på när fokus ska vara att en elev ska ta till sig av en utbildning så effektivt som möjligt och när eleven ska övas för att kunna motstå extrema påfrestningar.

Boken pedagogiska grunder 21 tar upp anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande, där anpassningsinriktat lärande beskrivs som individens anpassning till – och bemästring av – givna förutsättningar. Och som något som ger trygghet och stabilitet, både för individen och organisationen medan utvecklingsinriktat lärande mer handlar om att lära sig hantera det oväntade och det extrema.

Gemensamt för båda inriktningarna är att soldaten måste känna ett förtroende både för sig själv, från sina befäl och från sina kamrater. Om vi aldrig ger soldaten ett förtroende så kommer vi aldrig att få ett förtroende tillbaka och om våra enda verktyg i utbildning är att stå med piskan och skrika och hota så kommer soldaten ganska snart att tappa både företroende och respekt för oss.

Eftersom vi vill att soldaten ska ha så bra självförtroende som möjligt - vi förväntar ju oss trots allt att soldaten ska röra sig mot ljudet av fiendens kulsprutor med mord i sinnet - så måste vi också se till att underbygga inte bara det självförtroendet utan också förtroendet för kamraternas förmåga, vår förmåga som befäl och förtroendet för utbildningen, utrustningen och stridstekniken.

Med hänsyn till att vi går mer och mer mot ett pliktförsvar så måste det långsiktiga målet också vara att skapa utbildning som soldaten faktiskt kommer ihåg - efter en kort repetition ska soldaten kunna verka i kriget.

Att vara en god utbildare kan ses på samma sätt som en ledare kontra en chef. Vem som helst kan bli chef, det är en befattning och vi kan peka på vem som helst och säga att de är chef nu, men de blir inte ledare för det. Chefen blir ledare först när soldaten känner ett förtroende för chefens ledarskap, fackkunskap, omtanke, fysiska och psykiska förmåga, omdöme och andra egenskaper som inte alltid går att värdera. Först när chefen vinner det förtroendet kan soldaten och truppen känna att uppgiften är deras att gemensamt lösa. Den bra utbildaren uppvisar många ledaregenskaper och har inte mindsetet ”nu ska jag lära er det här” utan snarare ”nu ska vi lära oss det här”. Jag har nog sagt det i varje avsnitt hittills men det är kullen jag dör på - det är upp till oss hur bra våra elever presterar. Om du kommer in på mitt tjänsterum och förklarar att ”truppen är värdelös, de kan inte ens det här” så är det enda jag hör ”jag är en dålig utbildare, jag kan inte lära truppen att göra det här”.

En twittrare någonstans i sverige skrev en gång ”det är fullt möjligt att ha världens tuffaste utbildning utan att höja rösten en enda gång” och det ligger mycket i det. Hur högt vi skriker när soldaten gör fel är inte en värdemätare på hur bra utbildare vi är, hur bra soldaten blir däremot är värdemätaren att hålla ögonen på och för att få den nålen att röra sig upp i det högre registret måste vi sakligt analysera vilka miljöer för lärande vi skapar i vardagen.

Som alltid - det här är min åsikt, om än en åsikt underbyggd av mina erfarenheter, men jag tar gärna emot dina erfarenheter i ett mail, en kommentar, ett DM eller liknande.

Återigen, stort tack för att du lyssnar på mina kåserier, ta hand om er där ute så hörs vi om en vecka igen.

[amandasdigitalaportfolio]

Elevers lärande och undervisning om globala frågor och formella dokument i skolan

I det centrala innehållet för samhällskunskap 1b i gymnasiet står det att undervisningen ska behandla de mänskliga rättigheterna utifrån ett individ och stat-perspektiv. Undervisningen ska även behandla globaliseringen och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv, för individer, grupper och nationer. Detta är det formella motivet för att globala frågor och formella dokument så som de mänskliga rättigheterna ska behandlas i skolan. Ett annat motiv för att dessa frågor ska behandlas i skolan är det reella motivet - hur ser situationen ut? Etiska motivet handlar om hur man kan jobba för de mänskliga rättigheterna. Pedagogiska motivet handlar om att jobba tvärvetenskapligt med dessa frågor i olika ämnen. Därför finns det gott om motiv för varför man ska inkludera globala frågor och formella dokument så som de mänskliga rättigheterna i undervisningen. 

Läroplanen har dessutom fyra perspektiv som gör globala frågor ex, de globala målen samt de mänskliga rättigheterna legitima och användbara att ha med i undervisningen. De fyra perspektiven på läroplanen är det historiska, internationella, etiska, miljömässiga. Det är av vikt att elever i gymnasieskolan får syn på andra perspektiv än det svenska eftersom samhället blir allt mer globaliserat och människor rör sig mer över nationsgränserna - vilket ställer krav på människor att ha förmågor som stödjer det. 

De mänskliga rättigheterna är viktiga både var det gäller kunskap och värden. När det gäller de grundläggande värdena ska undervisningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Skolan ska även främja förståelse för andra människor och utveckla en förmåga till inlevelse. Eleverna ska också utveckla in identitet som inte bara relateras till den svenska utan även den nordiska, europeiska och den globala. Detta kommer från FN:s metodmaterial om mänskliga rättigheter. https://fn.se/wp-content/uploads/2017/11/Metodikhandbok_A51.pdf Detta digitala material ger exempel på ett antal övningar som har olika perspektiv, ex demokratiska, politiska, globala och historiska perspektiv. 

https://skola.amnesty.se/lektioner/manskliga-rattigheter/debattmatchen/ Detta är också ett exempel på digitalt material som också har med de mänskliga rättigheterna att göra. https://www.globalamalen.se/wp-content/uploads/2017/11/Dilemman-2017.pdf I detta digitala material finns övningar om de globala målen för en hållbar utveckling. Övningen är utformad som en diskussion utifrån etiska dilemman. Detta uppfyller både läroplanens perspektiv om miljö/hållbar utveckling samt det globala perspektivet.

https://www.globalis.se, https://www.gapminder.org/dollar-street/ och https://världskoll.se är även digitala informationsskällor som är bra att använda under undervisning om detta för att se världen ur ett sanningsenligt och uppdaterat perspektiv. Så man inte bidrar till den värderingsbaserade världssyn som är vanligt i vårt samhälle, och istället bidra till en faktabaserad världssyn. På så sätt kan man ändra förståelsen och perspektiven hos elever som fortfarande tror på gamla värden som tyvärr fortfarande sprids om det globala syd.

Jag upplever det som en fördel att använda sig av digitala läromedel och material i undervisning om mänskliga rättigheter och globala frågor, dels för att de kan uppdateras på ett annat sätt än vad traditionella läromedel kan. Men det känns också som en fördel att använda denna typ av läromedel och material för att de är interaktiva, vilket gör att man som elev lättare kan sätta sig in i andra perspektiv. Speciellt när det gäller digitala läromedel som är utformade som spel, där man får välja en avatar man ska vara eller där man hamnar i någon annan persons perspektiv som är satt i en situation och att man som eleven då får uppleva ex hur det är att vara en människa på flykt genom den avataren. Exempel på sådana läromedel är https://www.y8.com/games/darfur_is_dying och http://lastexitflucht.org. Dessa typer av läromedel gör det lättare att sätta sig in i känslomässigt, vilket uppfyller målet om att utveckla en förmåga till inlevelse och förståelse för andra människor. 

Nedan är exempel på videor som kan användas i undervinsingen som introduktion till de mänskliga rättigheterna. Sådana här videor med beskrivande bilder är bra för att öka tydligheten i det som sägs. 

[soundviewinstruments]

Byggnadens akustiska miljö kan påverkas avsevärt av byggnadens plan. Därför måste byggmästare få ett bra samråd från alla miljökonsulter för att ta hand om bästa passande komfort och anläggningsfunktionalitet, uppmärksamma buller- och vibrationsproblem som måste inkluderas tidigt och allt genom byggnadens konstruktions- och konstruktionsförfarande.

Varför anställa en akustisk konsult och tjänster till en akustisk konsult?

När du möter ett bullerutredning är det bra att du väljer en konsult som kan erbjuda specialiserade tjänster. Du kan börja med att titta på listan över tjänster som företaget tillhandahåller, så att du kan se till att det kan hantera dina nuvarande krav samt eventuella framtida krav som kan uppstå.

En akustisk konsult ansvar är inte begränsad till ljudtester på en utveckling eller konstruktion. Ett välrenommerat konsultföretag måste kunna vägleda sina kunder genom den kompletta proceduren för akustisk och ljudisolering så att du får de mest utmärkta råden för att planera din utveckling på ett exakt sätt.

De bör följa den senaste tekniken, enheterna och metoderna för att justera din ljudbegränsande enhet. Det vore till och med bra om konsultföretaget kan erbjuda olika ljudutrustningar som ljudnivåanalysatorer, ljudbegränsare och vibrationsmätare.

Akustisk konsult erbjuder alla typer av tjänster, inklusive bullermätning, för att säkerställa att din byggnad uppfyller policyn. Den akustiska konsulten kan också ge råd om ljudisoleringsåtgärder som du kan vidta på befintliga byggnader. Nedan finns ett antal tjänster du kan få från din konsult.

• Ljudisoleringstestning - Ljudprovning i förväg är obligatorisk och alla nya byggnader och ombyggnader måste uppfylla en viss procentandel. Ljudisoleringstest utförs på väggar och golv mellan parpar.

• Ljudtestning för skolor - Buller kan påverka utbildningsnivån och standarder. Klassrumsakustik är följaktligen en hög prioritet för både lärande och hälsa för både studenter och anställda. Akustik ingår inte i designen av skolor och testningen är bland de tjänster skolorna kan ha.

• Planering av bullerundersökningar - Bullerbedömning för utveckling kan begäras av den lokala myndigheten. Lyckligtvis kan ljudtestkonsulter enkelt hantera utvärderingarna för att planera applikationer av alla typer av utveckling. Undersökningarna används för att bestämma mängden ytterligare buller som kan genereras från planerad utveckling.

Hur väljer jag akustikonsulter?

Välj akustiska konsulter som visar rätt inställning och intresse för dina krav. En utmärkt konsult måste kunna erbjuda dig kostnadseffektiva, praktiska och effektiva lösningar inom akustik, buller och vibrationer i din byggnad efter att ha kontrollerat det av ett team av professionella.

Han måste också vara transparent med dig och prata om de verktyg / undersökningar och andra metoder som han / hans team skulle användas för att göra din bullermätning lägenhet akustiskt perfekt.

Detta innebär att du kan vara säker på att du har tilldelat jobbet till en professionell person. Välj aldrig byråer som verkar misstänkta med sina villkor och som inte är säkra på metoden de kommer att använda, eftersom det kan skapa massor av mental oro för dig senare.

[lansbibliotek]

Fredagen den 1 december samlades merparten av Skånes bibliotekschefer för ett möte på Region Skånes kulturförvaltning i Malmö. Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken var ämnet för dagen och flera inbjudna talare gav olika perspektiv på ämnet. Dagen inleddes med ett kort anförande av Maria Ward, ordförande i Region Skånes kulturnämnd, under rubriken ”Det viktiga demokratiuppdraget”. Hon reflekterade bland annat över vad som händer med yttrandefrihet och öppenhet när demokratin snörs åt. Hur klarar sig till exempel public service i de här lägena? Maria uppmanade till viss vaksamhet inför den pågående utvecklingen runt om i Europa. – Biblioteken är en av få öppna och fria mötesplatser, om inte den enda. De är ett offentligt rum för bildning och dagdrömmar. Bibliotek gör skillnad och är en viktig och öppen mötesplats och kulturscen. Det är viktigt för regionen att stärka biblioteken i sin roll som kulturspridare. Och det som är bra för Skåne är bra för hela Sverige, sa Maria Ward. Någon i publiken undrade vilka råd hon hade till bibliotekscheferna när det gäller att försvara sitt bibliotek.

Maria Ward

Ta plats! – Mitt första råd är att ta plats! Bjud in er till kommunens olika nämnder, ta kontakt med nämndordföranden och prata och informera dem så mycket ni kan. Mitt andra råd är att föra samtal om demokratiuppdraget, tillsammans med bland andra stadsbyggnadsnämnden, kulturnämnden och skolans representanter. Vi behöver bygga in fler mötesplatser, där biblioteket kan ha en roll, men där även fritidsgården, socialförvaltningen och andra instanser kan rymmas. Så bygger vi ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle, sa Maria Ward. Dagens andre talare var Nils Funcke, journalist, författare och expert på yttrandefrihet. Han gav oss inledningsvis en historisk tillbakablick kring förutsättningarna för yttrandefrihet och nämnde skrivmaskinens och tryckpressens roller, avsaknaden av censur samt möjligheten till distribution av budskap, där ju biblioteken är en av flera viktiga aktörer. Nils gick sedan över till att prata om tryck- och yttrandefrihet i dag och vilka lagar som styr detta, i Sverige och i övriga världen. I Sverige spelar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen centra roller, med meddelarfrihet och offentlighetsprincipen som viktiga beståndsdelar.

Nils Funcke

Unikt för Sverige – Att kunna lämna sekretessbelagda uppgifter till media är unikt för Sverige. Ibland står detta dock i konflikt med tystnadsplikten. Men meddelarskyddet går inte att förhandla bort, underströk Nils Funcke. Nils nämnde även att Polisen, som inte är politiskt styrd, aldrig ska gå in och värdera vad som är demokratiskt och inte. Det är inte deras roll. Han resonerade vidare kring vad som händer när vi går in och reglerar och här var han tydlig med sin ståndpunkt:

– Ju mindre reglering desto bättre, i det långa loppet. Det är bara att titta bakåt. Att reglera är inte vägen fram. Frågan är vad vi kan göra i dag för att inte göra dumt för oss själva framåt? Var går gränsen och vad är yttrandefrihet? Jag tycker att biblioteken har en oerhört viktig funktion när det gäller att släppa in aktuell debatt, framför allt de aktörer som inte tar sig in på större arenor. Så släpp in dem!

Annika Liljengren

Föreläsningsserie om yttrandefrihet Därefter fick vi en kort inblick i den föreläsningsserie om yttrandefrihet som arrangerats av Landskrona bibliotek. Annika Liljengren gav oss sina reflektioner kring de utmaningar och händelser som präglat satsningen. Antalet besökare var till en början litet, men växte efter hand. 

– Vi har lärt oss att det är svårt att locka publik till en okänd talare och att saker ger sig lite vart efter. Vi jobbar vidare med metoden och fortsätter att utveckla dess form, sa hon sammanfattningsvis.

Sedan var det dags att få en inblick i Malmö stadsbiblioteks satsning på att ge mer plats för unga röster. Stefan Wahlstedt från Malmö stadsbibliotek och Jenny Wang från Tjejer i förening gav oss sina erfarenheter från projektet ”KRUT”, som vill hitta en form för att arbeta mer med ungdomar.  Egen yta för ungdomar I korta drag går satsningen ut på att skapa en egen yta för ungdomar på Malmö stadsbibliotek. Att få unga att delta i demokratiska processer och demokratisk verksamhet samt att ge dem kultur som ett verktyg för demokrati, var några av projektets förutsättningar.

Stefan Wahlstedt och Jenny Wang

– Vi har bland annat diskuterat hur och av vem miljön ska bemannas samt vilka behov som finns. Vi har också pratat mycket om jämställdhet och hur vi formar en miljö för skapande, utan prestation, sa Stefan Wahlstedt. Projektprocessen har varit brukardriven och bygger på delaktighet. Här kommer Jenny och andra ungdomar in i bilden. De har bland annat arbetat med att mejsla fram vilken känsla de vill skapa på platsen. För att ta reda på det har de varit ute och pratat med ungdomar. Önskemål om en trygg, rolig och flexibel plats där man bland annat kan plugga, mysa och spela spel, fördes fram. Idéerna togs sedan vidare till White Arkitekter, som hjälpte ungdomarna att bygga modeller, som arkitekterna skissade utifrån. Om allt går enligt planerna startar ombyggnaden i vår.

– Vi lärde oss efter ett tag att vi inte skulle säga att lokalen som vi skulle utforma fanns på biblioteket. Då fick vi fler kreativa och helt andra förslag än när vi frågade i början, sa Jenny Wang.

”Vi pratar om det” Efter lunch fick vi ta del av erfarenheter från Halmstads bibliotek och deras föreläsningsserie ”Vi pratar om det”. Tomas Johansson, ansvarig för programverksamheten, guidade oss genom satsningens historik samt med- och motgångar. Från en liten publik och ett i princip obefintligt kontaktnät 2011, till dagens verksamhet som nästan sköter sig själv med två till tre föreläsningar per vecka, har mycket hänt. En viktig framgångsfaktor har varit att Tomas satsat på att bygga upp ett nätverk och att samarbeta flitigt. – Det är bra att samarbeta med aktörer utanför biblioteket, till exempel med föreningar. Hitta eldsjälarna och låt andra göra delar av jobbet, då blir mycket självgående. Bland de erfarenheter vi dragit är att samarrangemang är bra och att lokaltidningen Hallandsposten har varit en viktig samarbetspartner för oss. Vi ger också ut ett digitalt nyhetsbrev en gång i veckan, som betytt mycket. Vår tanke är att vi står för själva varumärket och är kvalitets-garanter, men sedan måste vi inte göra allt arbete själva, sa Tomas.

Han sa avslutningsvis att det svåra är att bestämma programmet och att marknadsföra det. Fri entré är något han tror starkt på samt möjligheten att kunna agera med ganska kort framförhållning, för att kunna vara aktuell. Att brottas med uppdraget Därefter var det dags för Johanna Hansson från Almedalsbiblioteket på Gotland att prata om vikten av att brottas med bibliotekens demokratiska uppdrag.

Johanna Hansson

– Varför ska man ens brottas med uppdraget, undrar ni kanske. För att uppdraget är viktigt och för att vi inte ska hitta på andra uppdrag. En fråga jag ställer mig är om det går att kombinera fri och neutral tillgång till information med ett folkbildande och värderingsstyrt uppdrag, inledde Johanna.

Hon pekade också på att biblioteken har ett tydligt demokratiuppdrag sedan 2014, då den senaste bibliotekslagen började gälla. I lagen står det bland annat att ”biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Biblioteken ska vara öppna och tillgängliga för alla.

– Lagen säger att vi ska inta en neutral hållning i förhållande till den information som vi tillhandahåller. Vi ska ha en öppenhet för olika perspektiv och vara fria från censur. Allas rätt att läsa, höra och bilda sig en åsikt ska finnas, utan förhandscensur. Här menar jag att ett av bibliotekens viktigaste värden är trovärdighet. Kommunens politiska majoritet ska inte spela någon roll för vårt utbud, sa Johanna.

Val utifrån demokratiuppdraget Hon förtydligade genom att säga att urval självklart måste göras vid inköp av böcker, allt annat är en omöjlighet. Men att valen ska göras utifrån demokratiuppdraget. Och att framföra åsikter som inte förespråkar allas lika värde är ok, så länge det som sägs inte är brottsligt. Istället för att avstå från att ta in en omdebatterad eller ”tveksam” bok var hennes råd att ta in ytterligare en debattbok, som debatterar mot den förstnämnda.

– Jag tycker att vi ska ha en vilja att tillgängliggöra så mycket information som möjligt. Jag brukar ibland ställa mig själv frågan hur jag skulle motivera olika val eller beslut inför en journalist, sa Johanna.

Hon menade vidare att demokratiuppdraget inte gäller enbart för böcker, utan även inkluderar programverksamheten.  – Vi har ett tvådelat demokratiuppdrag som innebär att vi ska ha ett brett och allsidigt utbud och även en programverksamhet som bidrar till att främja läsning och lärande. Här gäller det att skilja på materialet och på arbetet som vi gör. Vi kan vara aktivt kurerande och visa vad demokrati är och därmed kanske vara lite lugnare över att vi har lite ”allt möjligt” på hyllorna. Vi vill hjälpa människor att bredda sin uppfattning, sa Johanna. Var transparent och ärlig Avslutningsvis pratade hon en del om vad som är speciellt med demokratifrågorna ur ett ledarskapsperspektiv och vad man som chef kan göra. Johanna menade att det är viktigt att vara transparent och ärlig med egna tvivel. – Lyft fram, synliggör och hantera de dilemman som uppstår. Erkänn att det är svårt och att det är helt ok. Se dessutom till att inte göra dig ensam och hjälp medarbetarna att orientera sig; visa att en professionell hållning inte handlar om att byta övertygelse. Den fria åsiktsbildningen måste prägla också det interna samtalet, sa Johanna. Efter lite gemensamma funderingar och frågor med publiken, avslutades dagen med fika följt av en del praktiska punkter från teamet bakom konferensdagen: biblioteksutvecklarna på kulturförvaltningen.

Tre deltagarröster:

Vilka möjligheter och utmaningar ser du när det gäller bibliotekets demokratiska uppdrag? – Det finns ofta en rädsla att göra fel. Av rädsla väljer man kanske att inte köpa in en bok. Jag tycker att vi snarare ska bredda och skapa en helhet; då blir alla förhoppningsvis nöjda med något och då skapar vi demokrati. Det är viktigt att våga prova. Det kanske blir fel, men det är inte hela världen. Jag tycker också att vi måste bli bättre på att prata om bibliotekariens funktion, alltså om vår egen profession, säger Viktoria Zuniga, bibliotekschef i Klippan. 

Vad tar du med dig från dagens konferens? – Nils Funckes anförande gav mig tankeställare kring yttrandefrihet. Hur mycket kan vi om detta i vår verksamhet? Vet vi vad som är tillåtet och inte enligt lag? Kan vi mota Olle i grind? Om alla är välkomna så måste vi kanske tänka annorlunda: Kan vi vara mer pedagogiska och mer källkritiska? Till exempel tänker jag att vi skulle behöva inventera olika former av motstånd och ta reda på vad de egentligen handlar om, säger Athanasios Patsias, chef för Malmös områdesbibliotek, och fortsätter:  – Därefter behöver vi fundera över om vi har någon skyldighet att ta en sådan diskussion eller inte och hur vi i så fall ska ta den. Frågar du mig så tycker jag att vi ska ta diskussionen.

Vilken är bibliotekens viktigaste roll i dag? – Det är att ge fri tillgång till information och kunskap, så att alla ges möjlighet till fri åsiktsbildning och möjlighet att delta i det demokratiska samhället. Och här gäller det att se till morgondagen och inte bara till i dag. För det vi gör i dag kan få efterverkningar, när det gäller bokinköp och allt vi gör. Om vi gör begränsade bokinköp i dag så påverkar det vår framtid. Jag försöker ha en väldigt generös inställning till allt; när det gäller såväl inköp av böcker som olika former av möten. Självklart måste vi ibland också sätta gränser, säger Catharina Isberg, bibliotekschef i Helsingborg.

via Bibliotek, bildning och media

[petpri]

Fel på lärarutb? Eller en smal Twitterdiskussion

Till och från förs en omfattande Twitterdiskussion om en konflikt mellan “katederundervisning” och något som av twittrare beskrivs som “flum”. Någon twittrare har menat att det “pedagogiska etablissemanget” skulle förorda “flum”.

2007 förde dåvarande regeringen en retorisk kamp mellan “flumskolan” och den nya “kunskapsskolan”. Betänkandet som föregick proposition om ändringar i läroplan för grsk, centralt innehåll i ämnesplaner på gy etc var bitvis mycket frän mot betänkandet som föregick propositionen om Lpo94 och Lpf94. (Nordin, 2012, http://libris.kb.se/bib/13526712)

Det verkar som att det är flera missnöjda lärarstudenter som twittrar om att “flum” förordas som “generell metod” och att alltför lärarstyrd strukturerad undervisning skulle vara fel eller leda till sämre lärande. Det är för mig oklart om det är twittrare från samma lärosäte eller inte.

Som skolledare önskar jag: Ordning/struktur i lektionssalar/den miljö där lärandet ska ske, lärare med djupa ämneskunskaper som är auktoriteter på lärande med ett mycket tydligt ledarskap och som leder strukturerad undervisning.

Allt detta finns det stöd för i läroplan, skollag, de etiska reglerna antagna av lärarfacken. Och stöd i en rad allmänna råd från Skolverket som fn är nödvändiga att förhålla sig till som ny lärare (och som påminnelse som erfaren).

Ledarskap, ämnesdjup och varierad ämmesdidaktik med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet hoppas jag är i fokus för studenterna på lärarutbildningen samt så klart en träning i att kunna delta i det kollegiala lärandet och det systematiska utvecklingsarbete på skolorna redan under VFU, men framför allt som nybakade lärare.

Det tydliga ledarskapet och struktur från läraren har vetenskapligt stöd: Blossing, Timperley, Fullan, Hargreaves, Scherp, Berg, Wiliam, Hattie mfl. Dock skriver ingen om just katedern eller att det skulle vara föreläsningsform som är bäst för lärande. De talar om olika metoder, varierad undervisning och om att tex ta tillvara elevers tidigare erfarenheter/utgå från förförståelse kring momentet/den nya kunskapen. Termen “eget forskande” används som tur inte.

Lärarens bemötande och att skapa trygghet för individ och grupp är viktigt. Liksom att ta ansvar för elevernas arbetsmiljö i form av klokt system för gruppindelning, parindelning etc. Många elever är oroliga för sådana till synes banala saker.

Läraren är expert på lärande. Väljer metod. Utvärderar effekterna? Lärde sig eleverna? Om inte: anpassning/justering. Det senare har visat sig särskilt verkningsfullt om det görs tillsammans med kollegor.

Vi i skolan behöver bli bättre på att ta hand om studenter under VFU samt ge den nyanställde en ordentlig introduktion/mentor.

Observera att denna post inte bygger på annat än en omfattande Twitterdiskussion. Jag utger mig inte för att veta hur verkligheten på lärosäten med lärarutbildning ser ut. Alltså vet jag inte om det är fel på landets lärarutbildning. Jag vet dock vad jag som skolledare önskar ska ske i skolan.

[tobiassolem]

En text om lärare och tandkrämstuber

"Det är viktigt att begreppet högpresterande elever inte sammanblandas eller används synonymt med begreppet särbegåvade elever. Att en elev är högpresterande fokuserar vad en elev presterar, snarare än en eventuell särskild begåvning (Skolverket 2015g). Elever kan vara särskilt begåvade inom ett eller flera områden. En högpresterande elev kan vara särbegåvad men måste inte vara det, och en särbegåvad elev kan men behöver inte vara högpresterande. En gemensam nämnare för dessa bägge grupper är dock att de ofta blir understimulerade i undervisningen.I gruppen särbegåvade elever finns barn och unga som riskerar att fara illa om inte skolan lyckas ge dem social acceptans, lämpliga utmaningar och den ledning och stimulans de har rätt till. Skolverket redovisar exempel på hur särbegåvade elever tappar lustenatt lära, hamnar i konflikter med lärare och andra elever, blivit s.k. hemmasittare eller har fått felaktiga diagnoser (Skolverket 2015g)." källa: http://www.regeringen.se/498092/contentassets/e94a1c61289142bfbcfdf54a44377507/samling-for-skolan---nationell-strategi-for-kunskap-och-likvardighet-sou-201735.pdf (s.267ff)

"Kommissionen vill betona att det är viktigt att elever som behöver mer stimulans och utmaningar i skolarbetet får det och att lärare anpassar undervisningen även utifrån dessa elevers behov. Det handlar inte först och främst om att skapa särskilda grupper eller nivåer utan om att utveckla metoder och arbetssätt som medför en differentiering av undervisningen. [...] Det handlar såväl om elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, som särbegåvade eller högpresterande elever. Utan att frångå ambitionen om inkludering i det svenska skolsystemet..." (ibid) Givetvis är detta rätt. Alla elever ska ha rätt till individanpassad undervisning. Alla elever ska ha rätt till en undervisningsmiljö som främjar deras individuella omständigheter. Det ska vara optimala förutsättningar om vi ska ha en skola i världsklass. Jag håller med. Så bör vi ha det. Vissa saker är dock lätta att skriva i ett dokument. I verkligheten är det svårare att exempelvis tillmötesgå de elever (i samma klassrum) som kräver lugn och ro för att studera, samt de elever som kräver att få röra på sig och prata, och de andra elever med olika varianter av behov. För ambitionen och uppdraget regeringen ger är att skolan ska arbeta för INKLUDERING:

"Det handlar INTE först och främst om att skapa särskilda grupper eller nivåer utan om att utveckla metoder och arbetssätt som medför en differentiering av undervisningen." (ibid)

Det klassiska exemplet är bilden med de olika djuren (apa, delfin, krokodil, fågel, etc.) som får i uppgift att klättra i ett träd och förväntas prestera likadant. Givetvis behöver vi en sådan skola där alla dessa ska få dessa förutsättningar. Följdfrågan borde dock vara rörande uppenbar. Har den svenska skolan de resurser som behövs för att göra detta verkligt? Just nu pratas det om att det finns färre än 50% behöriga lärare i skolorna. Att det går allt fler elever per lärare i skolan, och att det egentligen inte finns något annat än en massa: "Vi borde göra lärarutbildningarna hårdare" samtidigt som att många lärare (1/3) funderar på att säga upp sig för att de inte får det att gå ihop med vad som förväntas. Senast idag, i eftermiddag, konstaterade vi lärare tillsammans att vi behöver bli bättre på att tillmötesgå och ge en likvärdig utbildning och skapa förutsättningar och trygghet för elever med ADD, ADHD, A-typisk autism, Aspberger... målet är också att se till att ALLA, oavsett olikheter ska känna sig lika välkomna och tillmötesgångna. Och att vi lärare måste arbeta för detta.

Under samma eftermiddag får jag höra om en lärare på en skola som varit så stressad att hen fått panik och kraftiga hjärtslag att det svartnat för ögonen, och att hen i oron/förvirringen varit tvungen att gå in i ett sidorum. Medan vissa undrar "Var är läraren?", "Vad gör läraren?" i dessa situationer så undrar jag:

Vilka är förutsättningarna? Vad kan vi rimligen förväntas åstadkomma med de rådande förutsättningarna? Givetvis vårt bästa, men ska det inte finnas någon mänsklig gräns?

I ett samtal jag hade för ett år sedan med en lönesättande chef i svensk skolverksamhet så fick jag reda på att lönekriterierna för lärare är strikt kopplade till "Hur väl den läraren presterar".

- Bra! (tänkte jag)

Sen fick jag reda på att det också innebär att: "Läraren ska prestera över förväntan" och att "förväntan" är relativt från år till år. Att "en lärare förväntas utvecklas varje år under sin yrkestid, och att det som var över förväntan ena året är detsamma som förväntan nästa år... och då krävs något ännu mer". Om inga varningsklockor ringer hos någon i dessa sammanhang. Så blir jag orolig. Det pratas en hel del om elevers stress i skolan idag. Det finns många faktorer som påverkar den. Men vilket är skolklimatet? Om lärare, elever och skolledare är för hårt stressade och pressade. Vad händer då? Idag såg vi på ett videoklipp på eftermiddagen på mitt jobb där en mycket skicklig pedagog förklarade vad som händer när vi människor utsätts för stress. När kroppen producerar kortisol, när reptilhjärnan tar över och vissa funktioner och vissa delar av vårt minne stängs av.

"Skolan ska vara en god miljö för lärande" Står det i mina anteckningar från första dagen i "Pedagogik A" på Örebro Universitet, daterat hösten 2004.

Enormt tryck kan förvisso förvandla kol till diamant. Men vad händer med enormt tryck som appliceras på människor? För "skola" är egentligen precis det. Skolan består av människor av kött och blod. Utsätter man människor för "enormt tryck" så fungerar det ett tag. Men sedan händer en del andra saker. En del saker som gör vissa politiker, riskkapitalister, nationalekonomer och ekonomer frustrerade.

Kanske så är "ekonomisk modell för kostnadseffektivitet" inte alltid detsamma som "optimala förutsättningar för en långsiktigt, utvecklande och lärande organisation".

Jag har sagt det förut, sedan flera år tillbaka då facket började prata om "10000 kronor mer i lön". Hur mycket pengar man än ger en människa, så har hon sin gräns för vad hon kan göra. En människa kan orimligen göra 2 människors jobb. Men någonstans får vissa för sig att "bara man klämmer hårdare och hårdare på tuben så kommer det dubbelt så mycket ur den". Ungefär som snillet som kom på att för att öka tandkrämsförsäljningen med 100% så dubblar man bara omkretsen på tandkrämstubens munstycke. Sedan köper de en ny tandkrämstub. Efter hälften så lång tid! Frågan är om det löser orsaken till att 1/3 av lärarkåren överväger att säga upp sig. Eller att det nu är en rådande lärarbrist, eller att yrket är ett av de med högst sjukskrivningar.

Eller om det helt enkelt är så att människor och tandkrämstuber är helt olika saker. Och att när en människa kläms för mycket, så slutar hon jobba, sjukskriver sig, eller gör ett allt sämre jobb. Verkar dumt. Så jag föreslår lägre tryck, fler resurser för att hantera de krav skolan står inför, och mer utrymme för att skolan ska kunna anpassa sig i sin helhet efter människors olikheter. Man kan väl drömma.

[densvenskaforskoledrommen-b-blog]

En video från Steiner Free Schools där man pratar om deras pedagogik och syn på utbildning. Det är en kort video på 11 minuter som jag anser att alla inom skolsystemet bör se. Mycket intressanta tankar väcks och leder vidare till tankar om hur jag vill att man bör tänka, här under kommer lite av de tankarna som kommit.

Så efter att ha lyssnat in filmen ett par gånger så föddes nya tankar om hur jag skulle vilja att den lärande miljön i förskolan bör se ut. Men samtidigt undrar jag om vi inte redan har kommit en bra bit på vägen i just förskolan när det gäller tankar kring barns lärande. Vi hör i filmen att filosofin i dessa skolor är att utbilda individer och skapa ett livs långt engagemang till lärande. Man vill även få barnen att bli medvetna på de olika årstiderna och naturen. Jag gillar att man fokuserar lärandet till individen och inte fokuserar på massproduktion av lärande. det nämns även i filmen av en av eleverna att hon inte lärde sig läsa förs hon var 8 men att hon läste 'The lord of the rings" när hon var 10 och man pratar om att lärandet blir mer djupt när man gör något som man uppskattar. Här pratar vi just om meningsskapande. Varför ska jag lära mig att läsa? Vad finns det för mening med det? Genom att inte tvinga barnen att lära sig utan få barnen själva att vilja lära sig så skapar dom just den lärande miljö som jag anser behövs för att skapa ett väl fungerande lärande. Jag tycker att det är väldigt intressant hur dom ser på reflektionen också. Skolan lägger ner mycket tid på att barnen ska reflektera över det dom lär sig vilket jag tycker är underbart för att genom att reflektera kring sitt eget lärande skapar man enligt mig individer som vågar och kan tänka för sig själva vilket jag anser är något som vi lite saknar ofta i dagens samhälle. Vi springer ofta runt i vårt hamsterhjul utan att egentligen ifrågasätta varför vi gör vissa saker och bara finner oss i det. Jag tror att man genom egen reflektion kan utveckla ett lite mer kritiskt tänkande och på så sätt skapa bättre förutsättningar för senare i livet. Jag tänker mest till arbetslivet. Jag vet att bara i förskolan går man runt och bara gör en massa saker som är bestämt över huvudet på en och man vågar eller vill inte ifrågasätta varför vi gör vissa saker. Känns som jag börjar sväva utanför filmen så jag rundar nog av här men jag hoppas att filmen kan vara till inspiration.

Tack till Emelie som skickade över länken på filmen.

[alexandersulimanofficial]

Alexander Suliman delar kompetens och roller som juristbyråer personal

I det ständigt föränderliga landskapet av juridisk praxis spelar rollerna och färdigheterna hos personalen på juristbyråer en avgörande roll för företagets framgång och effektivitet. Alexander Suliman, en erfaren juridisk expert, delar insikter om de väsentliga färdigheterna och rollerna som krävs för att personalen på juristbyråer ska blomstra i dagens dynamiska miljö.

1. Anpassningsförmåga och Teknikkompetens

Personal på juristbyråer måste vara anpassningsbara och kunniga i att använda teknik för att effektivisera arbetsflöden, öka produktiviteten och leverera högkvalitativa juridiska tjänster effektivt. Färdigheter som behärskning av juridisk programvara, dokumenthanteringssystem och verktyg för dataanalys är alltmer nödvändiga.

2. Klientcentrerat Tillvägagångssätt

Ett klientcentrerat tankesätt är av största vikt för personalen på juristbyråer. De måste förstå och prioritera klientens behov, erbjuda personliga och snabba lösningar samtidigt som de främjar starka klientrelationer. Effektiv kommunikation, empati och lyhördhet är nyckelaspekter för att upprätthålla klienttillfredsställelse och lojalitet.

3. Samarbeten och Kommunikation

Samarbets- och kommunikationsfärdigheter är grundläggande för personalen på juristbyråer för att arbeta effektivt inom multidisciplinära team och över olika avdelningar. Tydlig och transparent kommunikation främjar teamwork, ökar kunskapsdelningen och främjar en sammanhängande arbetsmiljö som är gynnsam för att uppnå gemensamma mål.

4. Juridisk Expertis och Kontinuerligt Lärande

Att inneha stark juridisk kompetens och en förpliktelse till kontinuerligt lärande är avgörande för personalen på advokatbyråer för att kunna tillhandahålla kompetenta och uppdaterade juridiska tjänster. Att hålla sig ajour med juridiska utvecklingar, delta i professionella utvecklingsprogram och sträva efter avancerade certifieringar är avgörande för att upprätthålla kompetens och leverera värde till klienter.

Slutsats

Genom att odla dessa färdigheter och omfamna sina roller kan personalen på juristbyråer bidra betydligt till företagets framgång och rykte. Alexander Sulimans vägledning understryker vikten av anpassningsförmåga, klientfokus, samarbete och kontinuerligt lärande för att forma kompetenta och effektiva juridiska yrkesverksamma redo att möta utmaningarna i dagens juridiska landskap.

[lansbibliotek]

För tredje gången deltog jag i Almedalen i min roll som utvecklingsledare. Med 4000 olika seminarium är utbudet enormt samtidigt som det pågår en mängd politiska och lobbyverksamheter. Min uppfattning är att medierna ofta fokuserar på dessa perspektiv medan för mig är Almedalen så mycket mer än det. Jag ska först redogöra lite för hur jag planerat och lagt upp min vistelse innan jag presenterar några reflektioner från årets Almedalen.

Som utvecklingsledare på regionbiblioteket är jag nyfiken på att försöka förstå samhället och samtiden. Att sätta in biblioteket i en större kontext. Bibliotek är en del av samhället och samhället är en del av biblioteket. Med ett så stort utbud av seminarium är det omöjligt och irrelevant att fånga in så mycket som jag önskar. Min filosofi är att det gäller att tänka pragmatiskt, ha en riktning men med stort utrymme för det spontana och oväntade.

Under juni månad fick jag via facebook, nyhetsbrev och webbsidor tips på olika evenemang som skulle äga rum i Almedalen. Några dagar innan avfärd gjorde jag ett preliminärt program för mina tre dagar. Jag hade som mål att lyssna på seminarium om samhällsplanering, digitalisering och vård- och omsorg & psykisk hälsa. Mina egna områden såsom kultur och läsfrämjande är viktigt att det är representerat i Almedalen men inte något som jag prioriterade i första hand.

Visby är en alldeles speciell miljö för Almedalen. Överallt där det är möjligt händer det saker och olika aktörer hyser in sig på olika ställen. Jag hade i förväg kollat var olika aktörer höll till för att kunna titta förbi, lyssna, ta material och nätverka om tillfälle gavs. Att nätverka är ett viktigt inslag i Almedalen och i år hade jag möjlighet att få dela ut min skrift Bibliotek i samspel med lokalsamhället till ett par personer och aktörer vilket kändes värdefullt.

Digitalisering

Digitalisering var något som ständigt återkom i seminarierna. Begreppet inbegriper en mängd olika aspekter. Flera seminarier handlade om artificiell intelligens och robotar, ett område som jag inser att jag behöver mer kännedom om och i relation till bibliotek. Jag lyssnade på Carl Heath, forskare och föreläser inom dessa områden. Han menar att vi idag har kontakt med och påverkas av robotar. Genom så kallade chattrobotar som är ett slags digitala agenter kan de hantera en enklare dialog via en webbsida. BRIS använder till exempel chattbotar i sin verksamhet. Hur robotar programmeras är därför viktigt och att fundera över vilken värdegrund, etik och moral roboten ska ha. Heath deltog även på Biblioteksdagarna 2017.med en intressant föreläsning om Utbildning och lärande för ett interaktionssamhälle. Han menar att vi behöver en ökad kännedom om digital samhällskunskap och hur det påverkar samhällsutvecklingen. Digitalisering innebär en förändring mellan stat och medborgare anser Heath, vi behöver därför vara i ett ständigt lärande och ha kunskaper inom MIK.

Ungdomar, medier och påverkan var ett annat intressant föredrag som jag slank in på. Arrangör var Sveriges psykologförbund. Psykolog Johan Waara inledde med att prata och därefter var det en paneldebatt. Johan möter ofta vuxna som funderar över sina ungdomars medievanor och att många vårdnadstagare till barn och ungdomar ofta är ängsliga, har kontrollbehov och rädsla inför det mediebrus som dagens barn och ungdomar använder och utsätts för. Många vuxna har funderingar kring hur detta påverkar barn & ungdomar och deras framtid. Oro hos förälder har alltid funnits menade Johan men det är komplext att förstå hur dagens mediebrus påverkar oss alla. Panelen var överens om att det behövs dialoger om vår mediesamtid och att vi behöver involvera våra barn och ungdomar och använda deras kunskap och förståelse om nätet och dess innehåll. Vi behöver även mobilisera kring MIK och att framförallt vuxna ökar sin kunskap om källkritik, integritet, filterbubblor och olika digitala tjänster och dess innehåll menade panelen. Ulf Dennervik som är politiskt sakkunnig i kultur och medier lyfta fram att folkbibliotek är viktiga i för att höja medvetenheten om MIK. Bibliotekarier har redan kärnkompetensen menade Dennervik och han hänvisade till det förslag som nationella biblioteksstrategin föreslagit om ett Digitalt kompetenslyft.

Digitalisering fanns med i många seminarier och jag hade gärna gått på fler, bland annat:

Den Västsvenska arenan bland annat Högskolan i Borås som arrangerade Medborgarskap i det digitala samhället – hur då då? Fake news var ett aktuellt ämne för flera seminarier, bland annat arrangerade Stockholms universitet tre stycken seminarium kring detta. Kulturmyndigheternas anordnade seminariet Digitalisering av konst och kultur – möjligheter och utmaningar för kulturpolitiken. För tredje året deltog HejDigitalt i Almedalen med olika samtal om digitaliseringen. På deras webbsida har det samlat material från deras seminarium, ett handlade bland om att Skapa och driva innovation.

Samhällsplanering och hållbarhetsaspekter

Samhällsplanering är ett område som jag intresserar mig för och som är relevant för bibliotek särskilt i dessa tider då det byggs mycket i Stockholms län mm. Hållbarhetsaspekter är något som vi alla behöver ta hänsyn till och bidra till. Kanske har bibliotek en särskilt stor roll kring den sociala hållbarheten.

Ett seminarium om de Mjuka värden i samhällsplanering intresserade mig men gav i praktiken inte så mycket då jag tyckte att dialogen inte blev så fördjupande. Att beskriva vad som gör ett samhälle till ett attraktivt och bra samhälle beror ju på vem man frågar. Min poäng är dock att bibliotek är viktigt för ett samhälle och dess invånare. Om byggherrarnas seminarium var en aning torftig innehöll de seminarium som Statens konstråd arrangerade många goda exempel, forskning och djup kunskap om hur man skapar liv mellan husen och en god livsmiljö. I rapporten Den offentliga konstens roll för boendemiljöer står det:

Konstverk i boendemiljöer bidrar starkt till en upplevelse av att platsen är unik. Det är inte minst en väsentlig kvalitet i storskaliga boendemiljöer. Konsten kan ta till vara både platsens historia, dess utveckling och de värden och styrkor finns där idag. När konsten integreras i människors närmiljöskapar den möjlighet till meningsfulla upplevelser i deras vardag vilket höjer livskvaliteten i området.

I det andra seminariet deltog ministrarna Alice Bah Kuhnke och Karolina Skoog, det var intressant att höra de politiska intentionerna och planerna för dessa områden. Mycket pågår som sagt kring att skapa boendemiljöer som är attraktiva. Jag tror att biblioteken i högre utsträckning skulle kunna delta i dessa dialoger eftersom bibliotek är en viktig aktör.

Konst, kultur, bibliotek i vård- och omsorg/psykisk hälsaÄr också ett område som intresserad mig och det fanns en del seminarium om dessa områden.

Elisabeth Wengström chef på konstenheten på Kulturförvaltningen i Stockholms län presenterade hur de arbetat med konsten på Nya Karolinska universitetssjukhuset. Professor Töre Theorell berättade om ett forskningsprojekt som bedrivs på Stockholms universitet om kulturens betydelse för vårdpersonal.

I Psykisk hälsas hus i Almedalen fanns fler aktörer som arrangerade olika program, jag lyssnade på ett om asylsökande och psykisk ohälsa. Det fanns också mycket material att ta del av bland annat Revanch –en tidskrift om psykisk och social hälsa och ohälsa hade tema kultur i nummer 3, 2017. och bibliotek nämns i flera artikel bland annat en om biblioterapi.Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet var som vanligt på plats i Almedalen. Tillsammans med dem bedrev vi projektet Möten med litteratur som vände sig till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Vår förhoppning är att projektet sprider sig till fler bibliotek i Sverige vilket jag fick möjlighet att gemensamt fundera över i ett spontant möte med Wilhelmina Hoffman som är VD på Svenskt Demenscentrum. Jag tror att det finns många aktörer som bibliotek kan samarbeta med för att nå personer med psykisk ohälsa. Genom att vara närvarande i Almedalen så fick jag syn på fler aktörer och får ökad förståelse för områdena.

Bibliotek och läsfrämjande

Till slut ska jag skriva litegrann om bibliotek och särskilt läsfrämjande. ABF fanns på plats i Almedalen och de spelade in sina föreläsningar, till exempel ett samtal mellan Katti Hoflin och Monica Widman-Lundmark om läsning och När skolan inte räcker till. Det pratade bland annat om arbetsplatsbibliotek och tvättstugebibliotek. De nämnde även Läsdelegationen som både är med i

Tisdagen den 4/7 arrangerades en heldag om Läsning. Jag deltog på ett seminarium där bland annat Anne-Marie Körling och Christina Löfving satt i en panel tillsammans med två andra som jag inte minns namnet på. Panelen var enig om vikten av att prata om läsning och litteratur, att visa intresse för de som engagerar barn t.ex. Youtube-klipp och att skapa bryggor till läsning och berättelser. Till exempel genom att inte värdera de som barn intresserar sig för. Ingångarna till läsning är många till exempel serier och hiphop. Se det värdefulla i att mötas kring ord och berättelser menade panelen. Löfving lyfte förtjänsterna med att använda digital teknik för att förlänga och fördjupa läsningen, ge ny kunskap och samtal samt skapa nya berättelser.

Seminariet fick mig att tänka på senaste numret av Svenskläraren som hade temat Litteraturdidaktik. Numret är fullt av artiklar med goda exempel på hur skola och bibliotek arbetar med att främja läsning. Jag fastnade lite särskilt för två artiklar. Litteraturläsning och digitala verktyg som handlar om olika digitala verktyg som kan användas för att bearbeta böcker och berättelser. Artikeln Att skugga intrigen av Anders Öhman handlar om att sätta intrigen i centrum. Metoden fokuserar på intrigen med dess syfte och tilltal. Genom att skugga intrigen kan man komma in på frågor som Vad hände med den eller den karaktären? Varför gjorde hon inte så i stället? Vad betyder det att hon stannade kvar? De möjliga frågorna är oändliga men poängen är att utgå från förståelsen av berättelsen.Öhmans text är intressant och sätter också fingret på det som är biblioteksmedarbetares kompetens, att hitta rätt bok till var och en utifrån dens intressen och önskemål. Att ha fokus på berättelser och dess intriger är något som biblioteksmedarbetare ständigt uppdaterar sig om och litteraturkännedomen är ofta hög hos bibliotekspersonal. I Svenskläraren finns även en artikel av skolbibliotekarie Cilla Dalen på Hjulsta skolan om deras arbete med Almapristagarna. Läs den inspirerande texten Världens bästa böcker.

Avslutningsvis

För alla de som deltar i Almedalen tror jag att vistelsen blir olika ut beroende på varför och hur man deltar. Jag noterade att det märktes att vissa aktörer och perspektiv inte syntes i årets Almedalen till exempel nationella minoriteter och RFSL som valt att avstå pågrund av NMR:s närvaro. Vill ge en eloge till Botkyrka som deltog i Almedalen under torsdag-fredagen. 30 lokala aktörer från förenings- och näringslivet hade popup-verksamhet i en lokal. De bjöd in till samtal, nätverkande och föreläsninga. En del seminarium finns på deras youtubesida. Samhällsutveckling är i mångt och mycket i centrum under Almedalsveckan. Jag hoppas att nästa års evenemang har fokus på samtal om mänskliga rättigheter, demokrati, jämlikhet och yttrandefrihet.

//Cecilia Brisander

Regionbibliotek Stockholm

via Regionbibliotek Stockholm