#gullvivor

[michaelnordeman]

Wood anemones/vitsippor, cowslips/gullvivor and daffodils/påskliljor. Värmland, Sweden (April 30, 2022).

[stanstorp]

Tre gullvivor

[iwillruletheuniverse]

The book by Elsa Beskow arrived today. Gullvivor & tussilago around the song about the months❤️ Gullviva (cowslip) is mentioned in ’Majas Visa’ by Alice Tegnér; Lullaby’s middle name is Nalle-Maja💖 My Tussi was not named after tussilago (coltsfoot) but they feel special to see💖

[orsakullan]

Just där gullvivan blommar… Har du plockat någon gullviva?

Jag kör en bloggutmaning i juni. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta. Visserligen en maskros på bilden. Men en blomma. Inte ännu i år men jag har sett gullvivor. Det är verkligen…

[morethedifferentmorethebetter]

Fick så find blommor av föräldrarna! 💐🌸 #blommor #blomsterbukett #pion #gullvivor #forgetmenots #förgetmigej #vår #vårkänslor #nofilter (på/i Bromma, Stockholm, Sweden) https://www.instagram.com/p/Cd1e7ptD2Ro/?igshid=NGJjMDIxMWI=

[pleasantangelobject]

What? The primula veris (cowslip, gullviva in Swedish) is blooming in February. It usually blooms in May. What’s going on with the weather? © Karl Hedman 2020 #primulaveris #cowslip #gullviva #gullvivor #flora #flower #plant #blommor #drkarlhedman https://www.instagram.com/p/B86pV40g44M/?igshid=192rd257ga9nl

[skruttet]

Snufkin’s Bedtime Story: When Spring Woke Up (guess they reused this story lol)

Written by Felicia Stålkrantz & Illustrated by Jari Rasi

One evening when the family was sitting gathered in front of the fire, Moomin fixed a pair of sad, blue eyes on Snufkin and said:

“Tomorrow you leave and will not return until spring. And you don’t know for sure if there will be another spring.”

“It will be! For spring has promised to come every year, if she did not happen to fall asleep. In that case, I promise to wake her,” said Snufkin and lit his pipe and began to recount:

Most times I have come back to Moominvalley from my travels, spring has come before me. But once I was allowed to wake up Miss Spring.

I felt a little tired of the eternal summer in the south where I spent the winter.

Now I want to go home to Moominvalley, I thought, and packed my backpack.

This time I took a different path than I used to. I had to climb mountains and step into plunging depths and on hard creaking snow, but it was refreshing after the heat in the south. When I stood on a high mountain top, I saw a fog-covered valley below. It would be a detour to get down into the valley, instead of continuing up to the next mountain peak. But it was more exciting to look for what was hidden in the fog.

As I approached the valley, something strange happened to the snow. It got wetter and stopped crackling under my boots. It fell from the spruces and the icicles on my hat brim began to melt. The closer I got, the faster the snow disappeared and it soon became bare ground.

The strangest thing of all was that blue flowers and white flowers grew in the groves. When the spruce forest ended, there were birches that began to turn faintly green. Now there was no fog anymore, when I looked up at the sky it was as blue as Moomin's eyes. The sun was shining and the air was cool and crystal clear.

A large and spruce apple tree strewn with pink-white flowers grew in the middle of the valley. It seems nice to sit there, I thought. When I then heard birds chirping, a melody was born in my head. I took out my harmonica and out of it came the melody humming like spring itself. It was nice to sit there by myself and just play and play. After a while, the crown of the apple tree rustled and then a clear voice was heard humming along to the melody. And after a while, a song was also formed that sounded like this:

Efter vinterns bistra natt (After the bitter night of winter)

pryder blommor nu din hatt (flowers now adorn your hat)

Där man förr såg vita drivor (Where you used to see white drifts)

ses tussilago och gullvivor. (see coltsfoot and primroses.)

Vårens vind, lätt och sval (Spring wind, light and cool)

nalkas sakta Mumindal. (slowly approaches Moominvalley.)

Grått blir blått och vitt blir grönt (Grey turns blue and white turns green)

Solen värmer kinden skönt (The sun warms the cheek nicely)

I varje rede, gryt, och ly (In each nest, burrow, and shelter)

hörs ett fasligt pip och gny (a terrible peep and whimper is heard)

Nya ungar kikar fram i ljuset (New youngsters peek out into the light)

Dags att vakna upp i muminhuset! (Time to wake up in Moominhouse!)

When I looked up in surprise, I saw a green-clad, smiling girl climbing down from the apple tree. She had long, reddish-yellow hair, pink lips and light green eyes.

“Hi Snufkin, are you not unusually early this year,” the girl said.

“Well, I guess I'm rather late, because I took a detour.

“Do we know each other by the way?”

“Yes, at least I know you well, because I usually come before you to Moominvalley. My name is Miss Spring and I live here in the apple tree. I sleep up here all the time I do not walk around the world and make spring.

“You played a spring song and then I had to sing a song that suited the melody,” the girl said, “and it was really lucky that you woke me up, because I have apparently fallen asleep this year.”

Miss Spring had slept unusually long because the ice cover had been so heavy and thick around the valley.

Now she had a lot to do. She has to get around the world and above all to Moominvalley so that the Moomin family would not also oversleep. Or, oh horrible thought, wake up and believe that spring would not come that year.

Then Miss Spring and I kept company back to Moominvalley. She was a very nice companion to take with me on the road. I promised her that if she fell asleep again, I would come back to the apple tree and wake her with a spring song.

Now the snow had completely melted away and the migratory birds could find their way back again. The fox began to shed his old winter coat to later dress in beautiful reddish brown. The bear awoke himself in his den. The snowdrops sprouted and Moomintroll woke up and stretched in his bed. Little My opened an angry eye when a ray of sunshine played on the tip of her nose.

“Yes, that's what happened when I woke up in the spring,” Snufkin ended his story.

“Now I can sleep peacefully in winter when I know we will surely meet again in the spring,” Moomin said sleepily.

End

[vintage-sweden]

Woman with a bouquet of gullvivor (cowslip), 1939, Sweden.

[teddylearnslanguages]

100 Days of Languages: Day 95

63. Talk to someone in your target language for 10 minutes/write a dialogue/text.

Min vän @ofmontreal oftas skämtar att jag hittar övergivna byggnader varje gång jag lämnar huset, och hon har inte helt fel.

När jag var en liten flicka, mina farföräldrar tog min bror och mig på en promenad till raketlagerstället inpå knutarna. På sextiotalet, när min far var ett barn, det fanns nukleära stridsdelar där. Självklart att de var borta när vi tog våra söndagspromenader där. Jag kommer inte ihåg precis hur lagerstället ser ut, men jag minns de tomma garagen och de sönderbrutna betongplattorna på marken. Lagerstället är omgiven av träd, men på vinterna kunde man se det när man blickade ut ur min farmors matrumsfönster. Men nu för tiden bor min farmor i ålderdomshemmet, och lagerstället är avspärrat.

Lyckligtvis är lagerstället bara en av många övergivna platser som jag har hittat i mitt liv.

Jag växte upp i en liten stad (den kunde också kallas en by) och jag strosade oftas genom bondgårdarna eftersom det fanns inget annat för att göra. En dag såg jag ett övergivet hus vid en stor gata. Jag kunde inte öppna dörren, men fönsterna var sönderbrutna och jag kunde se att det fanns inga väggar eller innertak i huset. Taket hade många hål, och när jag passerade huset nyss, det var helt kollapsat. I alla fall, jag kunde inte gå in, men jag ville utforska huset stället… I gården fanns det en kanin. Naturligtvis försökte den rymma när den såg mig. I början sprang den mot gunnebostängslet, men någon gång hittade den en öppning. Jag smög in i gården!! Det var vår och marken var helt slaskig eftersom det hade regnat förrän jag hade kommit fram, men i staller och hönshusen i gården fanns det färsk halm, trots att de hade inga dörrar. Och det fanns så många gullvivor där! Jag har inte sett så många gullvivor i mitt liv.

Den coolaste plats i min stad har jag hittat efter jag hade flyttat till Osnabrück för att studera. Jag besökte mina föräldrar i min stad, och min bror och jag tog en lite cykeltur. Någon gång ville han gå hem, medan jag ville utforska stan mer. Så snart som han hade lämnat mig, hittade jag en smal gata i industriområdet som verkade föra i en skog. Naturligtvis följde jag vägen och plötsligt hade jag ruinerna av ett gammalt cementbruk framför mig! När jag förtalade det för min bror blev han blek av avund. Vi försökte klättra över staket någon gång, men eftersom det tillhör fortfarande något mexikanskt företag som kunde teoretiskt ta fabriken i bruket igen, finns det övervakningskameror och en (1) patrull. Vi måste nöja oss med foto och Google Maps.

Jag har också hittat övergivna byggnader i Osnabrück: hyreshusen bakom ån som aldrig färdigställdes, en liten bunker (åtminstone tror jag att det är en bunker), den kubiska byggnad utan dörr eller fönster mitt i skogen bakom zooet… snart flyttar jag in i ett nytt kvarter. Jag är nyfiken på att hitta nya övergivna byggnader där.

[hacans]

Plockade lite gullvivor på vår baksida 😍 (på/i Torsås) https://www.instagram.com/p/COx_trcp_Be/?igshid=xln9svn6b76s

[tryingtounderstandbrainheart]

Bakom

De gör illa varandra. De drar i varandra. De påverkar varandra. Det är strömmar som går djupt ner. I känsliga trådar som ingen knappt sett. Där är de nere och bråkar och bökar. Som att de ser lite bakom kulisserna. De ser varandras rum där de sitter innan föreställningen. Innan sminket och de roliga skämten. I det sårbara. Den där delen som andra missar att se; det där rummet som annars kan stå orört i åratal. Perfekta skratt och tajmade lines men inte lika vackra baksidor. 

De är underhållare. Lite ledarfigurer som ska visa vägen. De har förmågan att gå in till varandras rum och både förbättra och totalt demolera. Det finns en dörr där emellan som är öppen. Den var öppen från dag 1. Det är konstigt att träffa på någon bakom kulisserna, särskilt någon man inte känner. Men de gjorde det. Lite gömma, lite låtsas att dörren inte ledde dit men den gjorde det. Som att se porslinssamlingen militären sparar på och polisens stulna gullvivor. De såg utan att döma.

Ändå blev det sår. Det blev en synlighet i det känsliga. Det blev en uppmärksamhet på det som förut stod i dunklet. Som att det inte gick att gömma. De var i samma källare. Att bara få höra att det som är ens allra känsligaste är ok är som att någon balsamerar en inifrån. Gamla sår började hela och källarutrymmet kunde äntligen städas upp.

Även när dörren stängdes så gick det inte att gå tillbaka. Allt hade förändrats på nåt sätt. Det var ju lite finare och lite mer rörigt. Saker hade flyttats, sår hade bildats som behövde läka och en långsam process hade dragit igång. De drog igång den i varandra och det har varit den mest smärtsamma, konstiga mest givande på ett djup som de aldrig ens kunnat föreställa sig.

De är mer städade idag. Lite mer dammat och organiserade lådor. Det är mycket kvar men det är som att det inte går att sluta. Som att varje gång de försöker så påminns de om såren de orsakade varandra på ett sånt djup att de knappt förstod hur det ens var möjligt. Sår som fortfarande blöder. Som att de tvingats se hur illa de behandlat sig själva i en spegel som fortsatte att påminna de tills de drevs till (vansinne) förändring.

OK DÅ! Fine! Gawd! Är du MÄSTAREN i att TJATA eller?!

Dörren stängdes men nåt var för evigt förändrat. En obehaglig känsla att dörren fortfarande var öppen trots att den murades igen för längesen. Som att konstant bli sedd i sitt nakna.

Men ska man vara arg på det som faktiskt gett mer ordning och harmoni i den glömda och gömda källaren? 

Den inre balsameringen fortsätter; som att den måste det tills det är inget annat än ordning. Då har de helat varandra.

[iwillruletheuniverse]

I did see this in the magazine that comes every friday. I read about it and I saw the text but when mum today told me about it today, I couldn’t believe my ears. Gullvivor AND tussilagos like WHAT; how could I not see them friday. She had placed the magazine in a pile and with my broken ribs, it was very painful to take it but I did and oh how it warmed me to see❤️ Gullviva (cowslip) is mentioned in ’Majas Visa’ by Alice Tegnér – Lullaby’s middle name is Nalle-Maja❤️ My Tussi was not named after tussilago (coltsfoot) but they feel special to see❤️ Butterflies are a symbol for Vanessa❤️ Translates to: ’Memories from the the sunny spring of childhood, <give> light over the road when darkness are here!’

[orsakullan]

Lyxglass, vaccinationer och gullvivor som blommar.

Lyxglass, vaccinationer och gullvivor som blommar.

Idag efter jobbet så åkte jag till Falu vårdcentral och Kaserngården för att vaccinera mig mot TBE. Detta gjorde jag tillsammans med Björn och William, första dosen och en cirka en månad ska nästa tas. Känns helt rätt, fick panik förra veckan när den där äckliga fästingen kröp på mig.

När jag kommit hem från vaccinationen så slängde jag mig på soffan för att titta på senaste avsnittet av…

[husbilsresan]

8/4-19

Våren är kommen här, skir grönska, vitsippor o gullvivor !

Vi kör över floden Loire

Står fint vid en liten å!

[todepalm]

Tulpaner julrosor och gullvivor håller sig fina extra länge när maj är kall. Tulips, primula vera and helleborus niger lives longer when May is cold. :)

[i-call-everyone-dear]

words I didn’t understand in my French test

My French test today didn’t go very well.. Or it went alright, I just misunderstood an exercise which now reaaally bothers me. Oh well, I’m just an exchange student and anyway I tried, which is what matters! 

french - swedish - english

il fut ému - han blev rörd - he was touched

primevères -  gullvivor -  primroses

éclose - blommande - blooming

un vent tiède - en varm vind -  a warm wind

s’egarait -  avvikit -  strayed

attendrissement - ömhet - tenderness

le buis - buxbom - boxwood

mugissement - dån - roar

parmi - bland - among

les abattoirs - slakterier - slaughterhouses

muraille - vägg - wall

pourries - ruttna - rotten

une puanteur - en stank - a stink

ordure - smuts - junk

une lueur - en glöd - a glow

charettes - kärror - carts

un long ruban - ett långt band - a long ribbon

duvet - fluff - fuzz

chemin de fer - järnväg - railway

le carreau - kaklet - the tile

inerite - tröghet - inertia

lavoir - tvätta - wash

la nacre - pärlemor - mother of pearl

il avait croisé - han hade korsat - he had crossed

jouir - att njuta - to enjoy

tintement - klirr - tinkling