#europas idéhistoria

[forislynx]

Den kärlek som väcks av ett ansikte slutar i en åskådan av det ansiktslösa.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

I alla tre kulturerna, den muslimska, den judiska och den kristna står textmetaforen för begriplighet. Texten kan vara mer eller mindre svår, men genom att den i likhet med all text har sin grund i en vilja att kommunicera är den i princip begriplig. Världen går att förstå. Det ingår också i människans uppdrag att försöka förstå, eftersom förståelsen närmar henne till Gud. Den som läser i den bok som är världen har inlett en vandring som leder till Gud.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Medeltiden, Tankens pilgrimer

[forislynx]

Gud har [...] en historia som kan utläsas ur Bibeln. Denna historia kan beskrivas som utvecklingen av en karaktär. Medan Gud i Moseböckerna inte sällan uppträder nyckfullt och svartsjukt krävande, visar han i de senare skrifterna prov på inlevelse, rättvisepatos och medlidande. De motsatta dragen gör honom, på ett paradoxalt sätt, mer levande. Det är inte Aristoteles' abstrakta Gud som möter oss i Gamla Testamentet. Det är inte heller någon naturkraft eller ett nyplatonskt väsen. Det är en gestalt med en vilja, ett uppsåt och ett uppdrag.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

I Alexandria förenades [...] den aristoteliska fysiken med den ptolemeiska astronomin till en världsbild som kom att övertas av araberna under den muslimska expansionen på 600- och 700-talen e. Kr. Det är i arabisk förmedling som denna världsbild under högmedeltiden når västerlandet, där den under 1200-talet utvecklades till en del av den etablerade skolfilosofin, som denna utlärdes framför allt vid universiteten.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Tänkandet fyller […] den tänkande med verklighet.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Förnuftet förenar oss med andra människor. Sinnena, däremot, skiljer oss. Vi uppfattar världen på olika sätt beroende på det perspektiv som för tillfället gäller. Vägen uppför och vägen nerför är, heter det i ett fragment [av Herakleitos], samma väg. Men för den som står däruppe förefaller vägen leda nedåt, för den därnere uppåt. Förnuftet visar emellertid att båda intrycken [är] falska: det är hela tiden samma väg, en insikt som sinnena i deras individuella begränsning aldrig kan nå.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Dialogerna tillåter oss [att] bli vittne, inte till färdiga tankar utan till själva tänkandets process. Tänkande definieras av Sokrates i dialogen Theaitetos som 'ett samtal, som själen för med sig själv'.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Det finns enligt Marsilio Ficino ett slags förkristen kristendom, som visade sig i de gamla egyptiernas och hebréernas skrifter. Denna rymde en dold kunskap, en hemlig lära som traderats från tidens begynnelse. Antikens stora lärde hade alla, menade Ficino, varit gudomligt inspirerade. Bland dessa ingick, förutom Platon och Pythagoras, även Moses och egyptiernas Hermes Trismegistos, den senare en mytisk gestalt som ansågs vara författare till en samling skrifter som troligen tillkommit i Alexandria under senantik tid. De s.k. hermetiska skrifterna innehåller tankegods från gnosticismen och nyplatonismen och passade väl in i Ficinos och renässansplatonikernas idévärld. Centralt i denna idévärld är föreställningen om en kosmisk hierarki och en förmåga hos den mänskliga själen att höja sig i denna hierarki och därigenom nå Gud. Människan kan lära sig behärska de kosmiska krafterna om hon tar till sig den hemliga visdom som ligger förborgad i gamla uppteckningar och skrifter; ordet hermetisk har kommit att stå för något som är just slutet och förborgat.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Medeltiden, Tankens pilgrimer

[forislynx]

Gud har inför Moses förbundit sig att vara judarnas specielle Gud, om dessa som motprestation håller de bud han ger dem. Det är uppenbart att judarna inte uppfattar den Gud, med vilken de ingår avtal, som den ende guden. Men han är judarnas Gud och i avtalet ingår att judarna skall avhålla sig från att tillbe andra gudar - 'Du skall inga andra gudar hava jämte mig.' Ett sådant krav är naturligtvis meningslöst i en monoteistisk kultur.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Vi föreställer oss gärna medeltidens tänkare sittande, fördjupade i någon gammal lunta. Men det mesta talar för att de var ett rörligt släkte, ofta på vandring mellan olika platser där de hoppades få svar på frågor om världens ursprung och livets mening. Medeltidens intellektuella centra – universiteten, katedralskolorna, klostren, framstår i efterhand som ett slags vallfartsorter och de intellektuella som pilgrimer upptagna av himmelska visioner, även när de sökte lösa vetenskapliga och filosofiska problem.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Medeltiden, Tankens pilgrimer

[forislynx]

Den konkreta text som [man] möter på en boksida har en auktoritet som kommer sig av att den dominerar synfältet. Den tänkta texten däremot kan snabbt aktualisera andra texter; minnet fungerar mer som en dator än som en läspulpet … Minnets text framträder alltid mot en bakgrund av andra texter som ger den mening.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Medeltiden, Tankens pilgrimer

[forislynx]

Sanningen finns utanför oss, ett slags rationell princip som enligt vissa tolkare av Herakleitos sammanfaller med det gudomliga. Samtidigt finns denna sanning inom oss i form av vårt förstånd.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Alkemins historia förlorar sig i dunkel. Det är troligt att de första alkemisterna var smeder. Smeden framstår i tidiga texter inte bara som hantverkare utan också som en trollkarl som förvandlar stenen till smycken och svärd. I många folks myter hämtar han sin kraft från högre väsen, han står i förbund med underjordens varelser och anses samarbeta med dvärgar och jättar, gestalter med övernaturliga mått som håller till i bergens innandömen.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Enligt en judisk tänkare, Jehuda ha-Levi, … har Gud skapat världen med hjälp av bokstäver, ord, meningar och siffror. Världen är en text, en föreställning som [vi] möter också hos andra judiska filosofer. Människans uppgift är att tolka denna text.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Medeltiden, Tankens pilgrimer

[forislynx]

Namn på egyptiska och västasiatiska gudar blev under århundradena runt Kristi födelse lika kända i Aten och Rom som namnen på den inhemska gudarna med vilka de ofta förväxlades. Åt östliga gudomligheter som Isis och Kybele ägnades särskilda högtidsdagar i Rom, och Isis-templen var under de första århundradena efter Kristus nästan lika vanliga i den grekiska och romerska världen som Zeus- och Jupitertemplen.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran

[forislynx]

Ett liv som endast går ut på behovstillfredsställelse är inte ett sant mänskligt liv. De som lever så beskrivs av Sokrates [i Platons Staten] i ordalag som får dem att framstå som djur - '... alldeles som boskap vänder de alltid blicken nedåt, hukar sig mot jorden och över maten, äter och parar sig'. Den lust dessa människor känner har bara värde i förhållande till den olust som rådde innan lusten tillfredsställdes. Man är hungrig, äter och blir mätt. Lusten innefattar alltså ett moment av olust, när olusten försvinner försvinner också lusten. Det som uppnås är en frånvaro, ett nolltillstånd.

Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria. Antiken, Människors undran