#alltjaginteminns

[pergrankvist]

Tänk om någon av de vi älskar plötsligt inte finns mer, vad minns vi då av dem? Allt? Nej, naturligtvis inte. Inget? Nej, så klart inte. Men tanken jagar oss: tänk om det kommer vara allt det vi inte minns som innehåller det som är så speciellt med dem. I utrymmet mellan det vi vet om dem, det vi upplevde tillsammans och svaren på frågorna vi ställde – tänk om det är där som essensen av den andra människan bor. Tänk om det vi kommer att minnas inte är det som gör dem speciella? Tänk om vi bara kommer minnas att de bodde på Östra Kristinelundsvägen 27C men inte varför de bodde där, eller vem de var när de bodde där? Tänk om vi minns att de älskade sina Vans så mycket att de nästan alltid hade dem på fötterna, även när alla andra gick barfota på stranden, men glömmer bort deras speciella gång? Tänk om vi minns att de alltid spridde ut sina saker uppe på hotellrumsmattan så att det alltid blev så där irriterande superstökigt när vi delade rum men kommer komma ihåg hur de fick alla att skratta runt bordet nere i restaurangen? Tänk om det vi minns inte var det som de egentligen var utan bara den som de var med oss – räknas det då? Minns vi då vem de var med oss eller vem de var egentligen? Jonas Hassen Khemiri lägger ut de små bitarna efter några personers sönderrivna porträtt av Samuel på bordet och skriver fram mellanrummen. Dialogen och beskrivningen av de viktiga oviktiga detaljerna är hans styrkor och han vågar lita på deras kraft så mycket att resten tycks ge sig själv och vara oviktig på en och samma gång. Från första gången de omnämns är Samuel och Vandad och Laide och Pantern och de andra är högst levande, älskvärda och störiga, säkra och osäkra, jobbiga och lätta att ha att göra med och när Mormorns Opel träffar trä det är jag så insyltad att hjärtat känns tungt i flera dagar över att Samuel inte finns längre. #persboktips #jonashassenkhemiri #alltjaginteminns #roman #boktips #läsning #bok

[tovesk]

#dagensbokomslag #novemberutmaning #jonashassenkhemiri #alltjaginteminns