#agere steg | Explore Tumblr Posts and Blogs

nyfikenresenar · 4 years

Text

Skånsk lexikon Lär dig alla viktiga ord A A! - utrops ord, som uttrycker förundran, tvifvelsmål, smärta eller glädje. AÕdu - utrop som utstötes i sammanhang där inget synes särskilt imponerande på en malmöit. Abbekat - advokat. Abekatt - person som härmar andra. Abezätabok - abc-bok. Abezätaknekt - liten pojke som lär sig alfabetet. Ackedera - diskutera, förhandla. Stå inte där och ackedera, utan slå till nu innan det är för sent! Affeltag - 1) svårt fall av huvudvärk; 2) kraftigt tag; 3) när man slinter p g a av felaktligt grepp. Agarn - ekollon. Aga - åka. Nu ager vi himm innan far ramlar au stolen au allt fylle! Agebräda - kusksits, speciellt i pinnavagn (enkel höskrinda), men ordet blev med tiden allmän benämning på ÓåkbrädaÓ. Agedyna - åkdynan var: som livet i byahemmet. Mörk och tung i bottenfärgen, men med frikostig hand hade väverskan slagit in fagra blomster i mönstretÓ. (E. Frostin) Agerhöna - nyckelpiga. Ager - åker. Agnaso - sugga som äter mycket agnar. Han slo ihob flabben såm en agnaso. Ahång - girig eller snål typ. Akava - plötsligt, oförmodat. Akaven - bakvänt, krångligt Akrängd - krånglig, svår att komma överens med. Han var akrängdår å lei på alla vis. Alebonnar - tofflor eller kängor med sula av al. Alika - 1) kaja (zoolog.); 2) tillgjord, utspökad kvinna; 3) full som en alika. Alikehål - folklig benämning på alkohol. Allan - spela Allan, en som går och tror att han e nått. Allet- aldungen. Alló - oväsen, skrik, bullrande lek. Det var ett djävla alló pågarna håller! Allår - allra. Altarskåpsdocent - konsthistoriker med kyrklig konst som specialitet. Aläte - olåt, oljud. Ambulera - ommöblera, förändra. Amodalös - nyckfull. Amöla - matfrisk, flitig. B Backaloppa - barn från stadsdelen Backarna i Malmö. Backapåg/tös - ungar från backarna, ofta i nedsättande betydelse; backaungar = skitungar, backatös = något ännu värre. Backarna - stadsdelen Kirseberg i Malmö. Backhare - fegis. Han var rädd som en backhare. Badfitta - den som kommer sist upp ur vattnet vid badning. Badhöl - djupt badställe. Badsäng - simbassäng. Bagasare - 1) eftersläntare; 2) en som inte hinner med vad han skall. Bagbud - sända återbud. Bagelsepanna - sockerkaksform. Bagetter - efteråt. Bagetter spelar Pär Jakobsen (det är lätt att vara efterklok). Bagfläng - 1) så rak i ryggen att man viker sig bakåt; 2) bakfittad; 3) bakvänd. Baggbön - meningslös bön. Gud hör inga baggaböner. Bagvänd - fumlig, omständlig. Bakelsekagor - se; Klenor. Bakesa - bagerska. Bakombys - för sent. Bakomdörrs - mentalt efterbliven. Bakomsfummel - klackputsare (skomakarverktyg). Bakpatte - bakspene på kojuver. Bakreda - bakdel, ända. Baksken - solsken dolt bakom moln. BRYTARE.se - Allt om strömbrytare Belysningar.se - Mer om belysning och lampor C Clairobscurist - clartéist. Closetta - skämtsamt om Cloetta: Ät Closettas chokela. Cockabonnar - tjocka glasögon, som botten på gamla Coca Cola-flaskor. Cp- knast - invektiv barn emellan D Dabb - slemklump. Dabba sig - begå fel, göra bort sig. Dackla - baktala. Dagtragg - person som tjatar dagligen. Dagvard - frukost. Dalj - prygel, stryk. Dank - smalt ljus, taljdank Dall - stå vacklande. Stå dall, utan att ramla. Dallig - 1) dallrig. Fy, så dallig gelatinen känns. 2) ostadigt De va ett dallet bor, ska vi ente lägga nått unner? Dampen - fuktig, möglig. Dampos - lukt av något unket. Danske skidderöv - räligt svensktuppfunnet epitet på våra trevliga nabor danskarna. Darg - till höger; kommandoord till oxe. Datta - dia. En fyraåring diade sin mor. När en smed som såg detta skrattade, skrek barnet: Tyst gubbafan, medan jag dattar! Datte - kvinnobröst, napp. Daver - tidig frukost som på landet intogs klockan sju. Decka - gå med långa steg. Dejlös - lat typ som inte vill göra något. Dendarrade - den där. Di blåe - Malmö FF. Di gule - IFK Malmö. Di röe - Helsingborgs IF. Di vide - IFK Ystad. Dickadejor - ursäkter, påhitt, undanflykter. Dike - vall. I Skanör och Falsterbo finns fortfarande vallar av tång och torv, kallade ÓtångdikenÓ Daytoner - Toner & kontormaterial E Eblagröd - äppelkräm. Eda - äta. Man får eda de man haur o sjunga de man kan. Ed så du spricker, de e daj väl unt. Efterdradd - sladdbarn, yngsta barnet. Efterhöstgris - gris som fötts så sent på hösten, att den inte hinner bli slaktfärdig till julen. Eftersupa - mjölkmat som efterrätt. ELDIREKT.se - Världens bästa elmaterial Elefantare - Elefantøl, ett bland svenskar populärt danskt starköl från Carlsbergs bryggeri. Ella-kors - silverkors som antogs skydda mot sjukdomar, vilka man trodde spreds av älvor. Elmaterial.org - Lär dig mer om elmaterial. En juben - vad som ryms i två kupade händer. Ena - ensam, övergiven. Enestare - koltrast. Enmanskana - iskana gjord av och för en person. Ensdant - likadant, även bara ens. Ent - menlös smak, utan kryddor. Enärdig - nervös, ängslig, ivrig. Estras - vara nervös. Ettedrana - långsinta. Etterorm - giftorm. Ettöring - potta, nattkärl. Extersteg - onödigt steg. Han trådde ett extersteg. Extrakylling - nybörjare på Stuveribolaget i Malmö hamn. Till Ebeco golvvärme hos ELDIREKT.se F Fed - fet. De en edor saj mer än mätt po, de blir en fed av. Fede - förstärkningsord t ex fedebil om Rolls Royce. Fedja - skava, gnida. Felen - hemsk, otäck. Felig - velig. Femdasvickan - femdagarsveckan. Femtan fiffig - påhittig. Fesjunken - ljummen. Fesla - skvallra, vara insmickrande. Fesmase - person som är stor och grov i förhållande till åldern. Fesmölla - fläktapparat för luftväxling i restauranglokal. Festocke - person som fiser ofta. Fesvred - magknip. Fes dukenöt - fick du inte något. Fibba - fumla Fiktes - skyndade sig. Fil - brottas på lek. Ja brugte å lega å dra fil me grebbårna (Jag brukade att ligga och brottas på lek med flickorna). Filaduska - potatisskiva, stekt rå i ugn. En tidig variant av skånsk pommes frites. Filkig - hal, slipprig, lerig väg. Även t. ex om jäst öl som känns hal på tungan. Fillefem - fyra till fem stycken. Fillesex - fyra till sex stycken. Fillsingar - kalsonger. Fingling - finger i fingervante. Fingrera - tafsa, ta på. Finjaboss - råghalm. Finkepära - råa potatisskivor som steks tillsammans med sönderskuret och stekt ister Folkets tandvård - Folktandvård eller tandläkare G Gadegrim - sädesärla. Gadehus - gatuhus. Galenratta - argbigga. Mårtens kärring e en redig galenratta. Galen gya - lekfull flicka. Gallso - ofruktsam sugga. Galpinne - 1) struphuvud 2) tungspene. Galtalopp - skutt. Ta ett galtalopp över rullebören. Gamlahagla - 1) gammal gumma 2) gammal so. Gamla staden - staden innanför broarna i Malmö. Gammal - gammal, gamlare, gamlast - skånsk grammatik. Ganteri - tokeri. Gapgrin - gapskratt. Gare - cigarr. Gastafes - ljusblossfenom som uppstår när man kastar en hög torra ormbunkssporer upp i luften och sätter eld till. Gatehus - mindre hus beläget utmed bygata. Gatusnaskare - 1) sädesärla; 2) tiggare i stad. Gava - gapa, gäspa. Va sidder du å gavar för påg, gå ud å mocka istället! H Halskle - halsduk. Halvdum - en smula efterbliven. Halvkarl - yngre dräng. Halv vind - halvhjärtat. Den som springer med halv vind får inte uträttat vad han skall. Hamnstaden - Malmö i lundensisk folkmun. Hampa - lyckas Det hampa sej ida. Hampadänga - smörja, dumheter. Hamsa - 1) klydda till det; 2) slarvigt fruntimmer Handskäfter - skjortmanschetter. Hannasaglatta - diarré. Hansäl - han själv. Happerfitta - struntpraterska. Harcelera - flirta. Hialös - orolig, jäktad, stressad, stirrig. Hidder - heter. Hie - 1) tät buskvegetation; 2) dålig bostad. Hieri - bedrägligt förfarande. Hiig - nervös, jäktad, hialös. Hillad - fotfängslad. Hilleben - fälleben Hilletoppar - syrener. Himmalaved - hemlagad. Himmave - där hemma. Hina - de andra. Hindan - häromdagen. Hinhän - undan. I Igna - 1) hissna, kittla i maggropen; 2) inte våga. Ihu - ihåg. Ikarne - ekorre. Ill po cigaren - eld på cigarren (könssjukdom). Illaren - nedre delen av skorstenen, som används till eldning. Illavuret - otrivsamt, kusligt. Illbatting - envis omedgörlig person. Illbedårisk - i hög grad bedårande, förtjusande. Illebrann - ved. Illfänas - väsnas. Illglo - starrbliga. Iläl - likväl, ändå. Ingj - in. Ingmarig - illmarig. Innebrännare - finne som inte går att Óklämma utÓ. Inne för maten - travesti för informator, vilken bl a åtnjöt fri kost (akad. Lund). Insunera - insinuera. J Jidder - klydd, problem, strul. Jinna - schasa iväg. Jonatan - långbent spindel, ev lockspindel. Jonka - värma. Jons - i jons; i går eller häromdagen. Jorbana - utomhusdansbana av hårdtrampad jord. Jorbär - jordgubbar. Jorda - lördag. Jordförbättringshög - gödselhög. Jordgrafi - eufemism för geografi. Jormor - barnmorska. Jubba - jobba. Julagubbar - eller julamannar, bakades av barn vid jultiden. Formades av vetedeg med russin till ögon, näsa och mun. Julamann - jultomte K Kabbedank - utschasad, slut. Kadorra - kvinna som har hand om och/eller säljer fjäderfä. Kadorran - Helsingborgs gummifabrik, sedermera TreTorn. Huvudsakligen kvinnor arbetade här. Kaffedoppa - kakor lämpliga att doppa i kaffet. Kaffekel - kaffekittel. Kafsa av - svimma. Kagefolien - den populära musicalen på Malmö Stadsteater i mitten på 1980-talet ÓLa Cage aux FollesÓ. Kagehus - bageri, konditori. Kageman - en streber, en som tror han e nått, en som spelar Allan, helt enkelt en kagi typ. Kagig - kaxig. Kajhänd - vänsterhänt. Kaklonspärer - potatis som värmts på kakelugnen. Kaladans - kalvdans. Maträtt som tillagas av råmjölk. Kalkis - åderförkalkad. Kalköga - ögonprotes eller person med dylik. Kalunpölsa - korv som görs på komage L Laddad - full, spritpåverkad, dragen. Laddig - småfet, stöddig. Lagan - lakan. Lammeköd - ung attraktiv flicka. Landbo - brukare av annans jord (= fästebonde). Langs kysten - längs den skånska kusten; uttryck då alla skålar samtidigt runt bordet. Lank - värmekaffe, kaffe som fått stå på spisen hela dagen. Lankor - småvalör i kortspel. Lanningen - stranden precis i vattenbrynet. Lantboar - bönder. Laoar - lovar. Laotet - loftet. Lappen - att få ÓlappenÓ förr, innebar att man fick sparken från arbetet. Lappri - trolleri. Laputa - limpa Larmad - full, berusad. Larma - ge stryk M Mad - mat. Möen mad, go mad, mad i rättan tid å madaro. Madabit - matbit, något ätbart. De var dållit me madabidarna når ja växte opp. Madahus - skafferi. Madaklyka - mun. Madaknyde - matsäck. Nu ska de bli gott me kaffe å smörmada. Gå å hämta madaknyded påg! Madaloja - i Göingebygden är madaloja att totalt ha tappat aptiten. Madar - smörgåsar. Mor, ja vill ha pålägg po madarna! Madaro - lugn och ro medan man äter. Madasvång - hungrig. Madavisa - måltidsvisa. Madavänt - ätbart. Maitenslös - maktlös, kraftlös. Makta - klara av. Makårrja - merkurium, gammalt namn på arsenik. Malle - stake. Där är ingen malle i dig om du inte vågar gå in i grottan. Malme - Malmö. N Niglaholl - nyckelhål. Nim - 1) praktisk, händig, läraktig, med god fattningsförmåga. 2) enkel, lätt. Nock - nog. När de går galet, kan de inte bli galet nock. Nosdrag - aning. November - med "att titta i november" menas att vara skelögd. Nykommen - nytt och välkommet, som har nyhetens behag. De skulle var nykommed me litta pengar i borsen snart! Nyle - nystan. Nyslättad - nykammad. Nyssla - snubbla. Nytänning - nymåne. Näja - kärve. Se så många pjoddar som sidder po julanäjan. Nälla - brännässla. Nällad - otålig, angelägen. Nära sig - uthärda, utstå, finna sig i något. Näringsbör - kommersiell rullebör för exempelvis fisk. Näsgrus - näsan tryckt mot marken. O Okjevanes - gratis. Omböjd - ombyggd. Omtränt - cirka, ungefär. Onganskutt - ställt i ordning, färdig. Oppsättare - örfil, även: en sätt opp. Oppetittare - sup. Opphämta - vävnadsteknik. Oppkölne - vedstickor som används när man tänder en brasa. Ora - 1) stenig, vild mark; 2) stor skog. Ordbökare - lundensisk medarbetare av olika grader i Svenska Akademiens ordboksredaktion (akad. Lund). Ored - ordet. Orne - grisgalt. Ornvill - brunstig. Du får gi soen ti ornen, för hon e helt ornvill. Ortöj - ordspråk. Di hade ett ortöj i mina unga da. Di sa: Ung kan sporja längjer än gammal ha varred! P Panneknudor - pannkakor. Pantad - dum i huvudet. Pantare - person som skötte vissa ekonomiska angelägenheter i byalaget. Pantoffelstycke - potatisland. Pantofflagraven - magen. Pantofflagröd - potatismos. Pantofflor - potatis. Di dummaste bönnerna får di största pantofflorna. Paschascha - slagdänga, populär melodi. Patta - dia. Lide men gott, sa han som patta kattan. Patteglytt - dibarn, barnrumpa. Pattifikationer - kvinnobröst. Pedalhångel - fotflirt. Pela - peta. Sidd inte å pela näsan, när vi har främmad! Pengaaffär - bank. Pernittengryn - smeknamn på hustru, dotter eller annan kär feminin varelse. Pernittig - fin av sig, fisförnäm. Piba - 1) lipa; 2) pipa; 3) fågelpip. Pibesill - lipsill eller en som klagar på allt R Randa - prygla. Om du har stulit tian från min bors, så ska ja randa röven po daj! Ranhyvla - ge stryk, genomprygla. Rausetimme - att rasaut, släppa loss känslorna. Rav - bärnsten. Redig - duktig, riktig. Han hade fått redigt po flabben, bägge ögonen var igenmurade. Reg - räkor. Rennestet - spring med skvaller. Rent ena - alldeles ensam. Resaren - supen vid avresan från gillet. Reserverad - bli reserverad = bli serverad en gång till (akad. Lund). Resning i målet - uppstigning från måltidsbord (akad. Lund). Ribban - kort för Ribersborg, berömd badstrand, belägen i Malmö. Va fan e Rimini mot en spann bier po Ribban?! Ricka - rubba, vicka, stå ostadigt. Det var en rickig stol, den här S Sillabräda - eller sillafjel; se: Sovelbräda. Sillabåt - öppen båt som för sprisegel med tresidig topp på lös toppstång. Sillaglara - spelkula av glas. Inuti kulan fanns färgflagor som påminde om sillfjäll. Sillakryddor - om lagerkransen vid doktorspromotionen. Sillakrämare - fiskhandlare. Sillakärring - kvinnlig fiskhandlare. Sillanackar - 1) sill i allmänhet; 2) invånarna i Blekinge. Sillarumpor - epitet på fiskhandlarnas barn. Sillaspydd - järnställning på vilken sill träs vid halstring. Se: Ristad sill. Sillastrypare - hökare, specerihandlare, fiskhandlare. Sillatåget - Malmö-Limhamnjärnvägen. Sillmjölke - när man inte har några kråsor, då har man sillmjölke i armarna. Alltså inga muskler. Skitt - ha skitigt. Du går som du hadde skitt po daj. Skjudetöj - skjutvapen. Skoböjden - betoningen på ö:et, skogsbygden, inte bara skog i allmänhet utan särskilt norra Skåne. Sko - malmöitiskt för varsågod. Skogsskata - nötskrika. Skolekorg - se: Lönsbodakorg. Skorpa - Sagt om något ytterst obehagligt eller olustigt: Det är så man hostar skorpor. Skorpion - kaffebröd (skorpa). Ska de va en skorpion? Skovel - skyffel Spisa - Äta go mad. Stjärntandläkarna - Tandläkare i Malmö T Tannamagare - tandläkare. Tannavärksdoktor - tandläkare. Tannavärk - tandvärk. Tapprock - åkerfräken. Tarmakyll - kyla som tränger genom märg och ben. Tattarfullblod - mager häst som är färdig för avlivning. Tavarlig - aktsam, sparsam (ta vara på). Tavring - "sämre" folk, ofta av blandras. Tikassad - färdig till. Tillhopa - tillsammans/ihopa. Tilling - piska tillverkad av fina böjliga skott av pile. Tillingarna användes vid vallning av kor. Timmerman - baksmälla. Tisla - tistel. Tiss - tids nog. Titt - ofta. Det är inte titt man ager till Köpendanmark nu när inte tågfärjan går längre. Tjabba - prata i ett kör. Tjabbigt - taskigt. Tje - trött på. Gu va ja e tje po de här jobbet. Tjibbig, tjiffig - tuff, fräck, rolig Total EL - Elektriker i Malmö U Ude - ute. Udäring - utsocknas person. Uga - vecka. Ulma - värka. Ulrik - kräka. Naj, fyy fan, ja får min själ gå å kalla po Ulrik. Undervisning - upplysning. Ja vill gärna ha litta undervisning om hur möed ja får om ja gifter maj me din tös? Urkristendomen - det astronomiska uret i Lunds domkyrka (akad. Lund). Ur - i förbindelsen: Vad haur du uret till? (hur mycket är klockan?). Usenning - odåga. Uspil - road av skämt, påhittig. Utombyare - person som inte hörde till byn eller samfälligheten. Utslätt - hudutslag. V Valen - frusen. Valkebräda - tvättbräda. Vallkärra - norr om semaforen i Vallkärra, där börjar obygden för en lundabo Vangelibog - evangeli- och psalmbok. Vann - vatten. Sade pågen när han såg fontänen: Vannet ränner oppfor. Vannflo - översvämning. Vannhonga - vattniga, t ex om potatis. Vannkorra - vattenpöl, liten damm. Vannmölla - vattenkvarn. Vasen - predikostolen i Allhelgonakyrkan i Lund. Vaskabor - diskbänk. Vaskarör - avloppsrör under vasken. Vask - diskho, tvättställ. Vegelhuad - villrådig. Vehängelit - medfött Y Ynk - liten ömkansvärd person. Ynka - enda. Yrvidd - panik. Ystads sprättar - benämndes fordom militärerna i staden. Dessa vinna större lagrar i dansen, än på ärans fält. Ytterär - ytterliggående. Å Åkövnad - avsvimmad. Åla - säger man i Göinge när man tar bort groddarna på exempelvis potatis. Ålahumma - mjärde för ålfångst. Ålahuvud - invektiv. Ålaspydd - spjut, samma som sillaspydd, fast något längre. Åma sig - vara tillgjord. Ånnaförtröden - andtruten. Ä Äggaöl - se: Kvingedricka. Älling - ankunge. En av H C Andersens sagor heter "Den grimme ælling". Älta - tugga om, både vad gäller mat och tal. Ändon - ändå. Ännaklämd - rädd, ivrig, angelägen, nervös. Ännavänna - vända upp och ner på saker. Äntan - som i Óäntan eller...Ó, antingen eller. Äredsöl - arvöl, gravöl. Ärestass - likprocession. Äska - oval trälåda med lock att t. ex ha mat i på resor Ö Ög - häst. Ölsupa. Ömnen - ögonen. Ör - flack sandstrand och stenig terräng. Exempelvis; Öresund och Skanör. Öradekar - hoppfiskeanläggning för öringar. Vid exempelvis Verkeåns mynning vid Ravlunda. Örd - yr. Örk - uttryck för kväljningar eller när man tycker att något är äckligt. Örk, fy fan vikken spyblaga som ligger i trappen! Örla - 1) yra 2) irra, besinningslöst springa hit och dit. Örling - örfil. Örnastörta - tvestjärt (Farficula auricularis). Ösla - slösa, öda. Under arbete Agerhöna bengalo benghuve Blannevann Båla - elda bölebytta Ding i päran Fadakaffe po bid fesjunken Fittalase-Disktrasa Flabbnacke Flabbskrabare - Barberare Fladbonnad Fubbick Fubbick Fulafrö Fälleben Förtröden - avundsjuk Glosoppa Hagalen hatteröv Hia di hiagalen hialös Hialös Hoedet hotta möget Hussedrivare hynnsapirrare Kadong Klödderöv Knaga Knage Koddablära Korvalua Kyllna - Elda limhamsbakelse Lummerunkare lusaragan lynt Mada-smörgås Mattebankare Min gamle hunn har mula t Mojan Mojan Myggjagare-Skor Mög Mögtocke Nellad panneknudor Pantofflagröd Patteglytt Pibesill Pissekur Pjoddar Pjöfseröv pjöfseröv - fegis På hin sian gäred - På andra sidan ängen rabbemos Rännespraga Rövalomma Skånkar smaga Soffelocket Spittekaga springfitt i hossekanten Spritten Sulskånk Tannakrigare Tannamagare Toppalua Traderöv Tradig Träbonnar Tåbira Tåfis Vannkorror Vanntrövvling-klåpare Ålahue Ålahue ånnafåtaun Örla runt

0 notes

digitalbaeredygtighed · 7 years

Text

Retten til kontrol

Den digitale udvikling er kommet bag på os; konsekvenserne er i særdeleshed...

Digitaliseringsstrategien 2011-2015 blev anskuet som en vej til "digital førerposition," som IT-branchen udtalte i 2010: "Hvis vi kan lykkes med at træde it-speederen i bund, kan [det] få os ud i overhalingsbanen igen og gøre Danmark til verdensmestre". Anskuet fra et branche perspektiv, hvor fremdrift er central, giver det mening, men ikke, hvis vi anskuer det fra et borgerrettighedsperspektiv, fra et demokratisk samfundsperspektiv. Vi trådte speederen i bund i vores iver efter at indtage førerposition og vinde ’verdensmesterskabet i digitalisering’, og har da også indtaget pladsen som verdensmestre, for vi har skabt en af verdenshistoriens mest effektive overvågningsteknologier.

Dataindsamling kan være nyttigt og godt i et demokrati, hvor formålet er, at beskytte og effektivisere borgeres hverdag og gøre institutioner mere fleksible, tilpasningsdygtige og omstillingsparate i relation til den teknologiske udvikling og i overensstemmelse med accelerationssamfundets vilkår. Det, der adskiller data-indsamling i et demokrati fra et diktatur er udover formålet også det, at alle, borgere såvel som statslige enheder er lige, alle må overholde de samme regler og love. I et diktatur er det anderledes. Historien har vist, at regler og love tilsidesættes for de få, der har magten og derved skabes ulige rettigheder og en stat i staten. Som professor i historie Hubertus Knabe udtalte i sin tale om diktatur og overvågning på 25 året for murens fald: " Disse instrumenter kan også misbruges i et demokrati, og det er noget, vi virkelig må være opmærksomme på at stoppe, det gælder også efterretningstjenester, de skal også overholder de regler, vi har" - ellers er det vanskeligt at forsvare, at vi lever i et demokrati.

På nuværende tidspunkt er der en alvorlig fejl i systemet: Demokratiske rettigheder eksisterer ikke i det digitale univers. Der findes ikke et sæt digitale rettigheder, der kan sikre, at regler overholdes. Det er op til de mennesker, der forvalter og administrerer lovgivningen at agere etisk forsvarligt og efter reglerne. Men dét ansvar kan man ikke lade være op til den enkelte! Overvågningsteknologi er effektivt og en smart løsning i en forvaltningsproces, hvor formålet er at "fange" de, der har en potentiel adfærd, der indikerer snyd eller måske endda ulovlig handling. Men det er problematisk, fordi det er en udemokratisk praksis.

Retten til privatliv eksisterer stort set ikke online og retten til offentlig, fri samtale er under pres. Enkelte er allerede kommet i alvorlig klemme, de fleste uden deres viden (forretningshemmeligheden bag Big Data er vores uvidenhed - vi kender ikke vores egen data skygge), mens andre vil opleve de langsigtede konsekvenser ved manglende digitale rettigheder. Retten til privatliv eksisterer stort set ikke online og retten til offentlig, fri samtale er under pres. Enkelte er allerede kommet i alvorlig klemme, de fleste uden deres viden (forretningshemmeligheden bag Big Data er vores uvidenhed - vi kender ikke vores egen data skygge), mens andre vil opleve de langsigtede konsekvenser ved manglende digitale rettigheder.

Det er ikke en ny udvikling, allerede i 1998, hvor antallet af borgere (Howard 2004), der havde adgang til internettet var tilstrækkelig, og penetrationen af nye medier ligeså, begyndte man at bygge databaser med dataindsamling og senere deling og salg som formål. Og med udviklingen af nye redskaber til dataindsamling og -analyse som Facebook og andre sociale medier stod i spidsen for fik Big Data en stadig stigende attraktiv markedsværdi. Internettet var allerede i begyndelsen af 00′erne ikke kun et sted for informationsdeling, crowd creation, crowd sourcing, community building osv. og i takt med antallet af brugere steg er det blevet et lukrativt marked for lyssky data-forretning og manipulation både økonomisk og politisk. Norm, etik og idéer om, hvordan et demokrati fungerer lå og ligger stadig i hænderne på virksomheder - eller som Howard skriver: “The code in the software has become embedded with the normative choices of designers. the tools of a political campaign and the choices that campaign managers make about manipulating data, ideas, and people reflect their own political norms.”

For at opbygge et sundt digital samfund foreslog Howard allerede i 2004 først og fremmest beskyttelse af whistleblowers og en sikring af retten til privatliv og retten til fri offentlig debat.

1. Retten til kontrol over personlig information.

2. Både virksomheder og organisationer skal have samtykke fra borgere inden de bedriver data-mining.

3. Borgere skal have 100% indsigt i tracking, dataanalyse, -profiler og -deling, så de kan modsige sig, forklare, forsvare eller begrunde en beregning af potentiel adfærd 4. Straffelovens (§ 264) værn mod krænkelser af privatlivets fred skal ikke kun forbyde uberettiget videregivelse af private meddelelser og billeder, men også data uden samtykke.

0 notes