Att dokumentera arbetsprocessen Ă€r svĂ„rt under arbetets gĂ„ng, men jag upplever Ă€ndĂ„ att det gett mycket. Det ger ocksĂ„ mervĂ€rde till det arbete man faktiskt gjort att i efterhand se hur det tog fart ur nĂ„gon liten skiss.Â
I och med att ocksĂ„ lĂ€roplanen tydligt uttrycker vikten av att synliggöra och tydliggöra mĂ„l i undervisningen, Ă€r dokumentation ett bra sĂ€tt för den som lĂ€r sig att bli medveten om den inlĂ€rning som faktiskt har skett och att man faktiskt kommit nĂ€rmare mĂ„len.Â
Vi fyllde i ett papper om vĂ„ra tidigare erfarenheter av slöjdundervisning i början av kursen. Det hĂ€r skulle Ă€ven i skolan vara ett bra sĂ€tt att kartlĂ€gga en ny grupps förkunskaper och instĂ€llningar till Ă€mnet.Â
Kursen har lÀrt mig mycket om hur slöjdÀmnet har förÀndrats sedan jag sjÀlv gick i skola. DÄ var det vÀldigt mycket fokus pÄ att kunna framstÀlla vissa specifika föremÄl som sockor, mössor, skohorn, skÀrbrÀden etc.
Med slöjdens experimenterande och kreativa arbetssÀtt har det blivit nÀrmast ett konstÀmne och inte ett Àmne man enbart kopplar till praktiska kunskaper relaterade till traditionella hushÄll.
Ursprungligen var tanken att jag skulle trycka kaninen pÄ arbetet, men sen blev jag sÄ ivrig pÄ att brodera att det blev Àndrade planer.
Jag skissade lite Ă„t gĂ„ngen upp pĂ„ tyget hur jag skulle fortsĂ€tta.Â
Jag hade inte pÄ förhand i detalj bestÀmt hur arbetet skulle bli, utan lÀt det vÀxa fram an efter att jag arbetade. PÄ det sÀttet Àr broderi ett vÀldigt trevligt sÀtt att arbeta.
Min tanke i den hĂ€r uppgiften var att jag gĂ€rna ville fĂ„ gammal teknik att möta temat som jag kanske frĂ€mst kopplar till modernare tid. Som utgĂ„ngslĂ€ge hade jag en av Klaus Haapaniemis dynor.Â
Jag har i mitt arbete broderat med kedjestygn, mĂ„lat pĂ„ tyget och applicerat min mormorsmors âtagâ pĂ„ arbetet. Kedjestygn Ă€r ett tacksamt och relativt enkelt sĂ€tt att brodera, men nĂ€r min sjuĂ„riga brorson gĂ€rna ocksĂ„ ville pröva, mĂ€rkte jag att det var lite av en utmaning att pĂ„ enkelt sĂ€tt visa och förklara hur det gĂ„ till.Â
Uppgiften, sĂ„ som jag utfört den och tĂ€nkt pĂ„ den, kopplar ihop gammalt och nytt och kunde dĂ€rför tĂ€nkas fungera Ă€mnesövergripande med till exempel historia. HĂ€r fĂ„r man ocksĂ„ in ett mer vardagligt historiskt perspektiv och den historia som berĂ€ttar om annat Ă€n krig. Eleverna skulle sjĂ€lva kunna leta upp ett Ă€ldre arbete som tilltalar dem och fĂ„ modernisera det. Beroende pĂ„ vilka tekniker som anvĂ€nds kunde uppgiften egentligen passa vilken Ă„rskurs som helst.Â
MÄl ur lÀroplanen:
Slöjd:
M1 vÀcka elevens intresse och inspiration för att arbeta med hÀnderna samt elevens nyfikenhet för kreativt och experimentellt slöjdarbete
M3 handleda eleven att planera och framstÀlla slöjdprodukter eller -alster genom att lita pÄ sina egna estetiska och tekniska lösningar
Historia:
M7 hjÀlpa eleven att identifiera förÀndringar i den egna familjens eller samhÀllets historia samt förstÄ hur samma förÀndringar har kunnat fÄ olika innebörd för olika mÀnniskor
Utöver de praktiska kunskaper jag tar med mig frĂ„n kursen, har jag insett hur viktigt det Ă€r att i slöjdĂ€mnena noga planera sin tidsanvĂ€ndning. Det rĂ€cker inte bara att planera de olika momenten i arbetet, utan ocksĂ„ försöka uppskatta hur lĂ€nge varje moment tar och organisera sitt arbete enligt de tidsramar som Ă€r utsatta.Â
Spelfigurerna blir till. Jag prövade först att göra bakstycken och tĂ€rning av polystyrene, men fick snabbt mĂ€rka att det inte reagerade bra med lim. Limmet som jag anvĂ€nde frĂ€tte pĂ„ materialet sĂ„ att det blev stora hĂ„l i det. DĂ„ fick jag gĂ„ tillbaka till pĂ„litligt trĂ€. Â
1.Ull för tovning - Tovningsull Àr kardad djurull. Kardning Àr ett sÀtt att bearbeta ullen sÄ att dess fibrer likriktas. Ullfibern kan i naturligt tillstÄnd filta ihop sig, alltsÄ kan man med enkla metoder fÄ den till ett sammanhÀngande stycke. Fibrerna slingrar in sig i varandra nÀr de utsÀtts för vÀrme.
Bomullstussar - Bomull kommer frÄn bomullsbusken och vÀxer i varma klimat med mycket sol. Har goda egenskaper att ta upp fukt. Frökapslarnas bomullsfibrer, som sitter under bomullsblomman, svÀller upp till en bomullstuss nÀr blomman faller av. Kan tvÀttas och torkas i höga temperaturer.
Polyestervadd - Syntetiskt fiber. DÄlig pÄ att ta upp fukt. Polyesterfibrer kan fÀrgas genomgÄende och bleknar inte vid tvÀtt. Polyester hÄller sig slÀtt.
2. PolyestertrikÄ, chiffong, fleece
3. Denim, lakansvÀv, flanell
4. TrikÄ, resor, college
5. SynÄl - Spetsig med ett litet nÄlöga. AnvÀnds nÀr man för hand ska sy ihop nÄgot.
BroderinÄl - AnvÀnds för att brodera med pÀrlgarn eller broderigarn. Det finns broderinÄlar bÄde med och utan udd. En broderinÄl utan udd anvÀnds dÄ man syr i ett tyg som har fÀrdiga hÄl. BroderinÄl med udd anvÀnds dÄ man broderar ett tyg som inte har fÀrdiga hÄl. PÄ en broderinÄl Àr ögat större Àn pÄ synÄlen, dÄ garnet som anvÀnds Àr tjockare.
StoppnÄl - AnvÀnds nÀr man syr med tjockare garn, till exempel nÀr man fÀster trÄdar vid stickning och virkning.
6. En trubbig nÄl kan anvÀndas t.ex vid broderi, ifall tyget man broderar har fÀrdiga hÄl. Kan ocksÄ Àverlag anvÀndas dÄ man syr i glesa tyger. DÄ man syr i skinn och lÀder kan man ocksÄ anvÀnda en sadelmakarnÄl med rundad spets. DÄ har man gjort hÄl i materialet pÄ förhand med en syl.
7. TrĂ„driktning - BerĂ€ttar hur trĂ„den löper i tyget. TrĂ„driktning ska var i riktning med stadkanten. Om trĂ„driktningen inte Ă€r parallell med stadkanten kan t. Ex ett elastiskt tyg bli elastiskt pĂ„ fel led. Â
SömsmÄn - Den extra mÀngd tyg man behöver för att sy ihop nÄgot, en marginal frÄn sömmen till kanten av tyget. SömsmÄnen hindrar att trÄden sprÀttas upp och gör det lÀttare att sy.
8. I tryck med schablon skÀr man ut den form man vill ha ur plast eller papper och lÀgger över de tyg man vill trycka pÄ. Man kan sedan spraya, dutta eller mÄla över.
9. RÀtstickning - Alla varv stickas med rÀta maskor.
SlÀtstickning - Varannat varv stickas med aviga maskor, varannat med rÀta.
ResÄrstickning - Varannan maska Àr rÀt, varannan avig. De rÀta och aviga maskorna hamnar ovanpÄ varandra i lodrÀta rader.
10. Valet av grovlek pÄ virknÄlar och stickor beror pÄ hur tjockt garnet man anvÀnder Àr. Man kan ocksÄ vÀlja grovare nÄlar eller stickor om man vill ha en glesare stickning.Det stÄr ofta pÄ garnets paket vilken grovleks stickor eller nÄlar som rekommenderas att anvÀnda.
Jag ville göra ett arbete i teknisk slöjd som man Ă€ven kunde göra i ett helt vanligt klassrum, dĂ„ verkligheten ibland Ă€r sĂ„dan i grundskolan. Dessutom ville jag strĂ€va till att anvĂ€nda sĂ„ mycket Ă„teranvĂ€nda material som möjligt, ocksĂ„ med tanke pĂ„ en grundskola med begrĂ€nsade resurser.Â
Jag har i arbetet valt att kombinera anvÀndning av trÀ, papper och plast. För att bearbeta materialen har jag anvÀnt mattkniv, sax, sÄg, nÄl, trÄd och mÄlfÀrg och tuschpenna.
Myrslok, papegoja och koala.Â
Spelfigurerna i spelet Ă€r tillverkade av bitar av en gammal godislĂ„da av plast och stĂ„r upprĂ€tt med hjĂ€lp av smĂ„ trĂ€kuber, sĂ„gade med japansĂ„g, slipade och mĂ„lade med trĂ€fĂ€rg. TĂ€rningen Ă€r tillverkad pĂ„ samma sĂ€tt. Bitarna Ă€r plockade ur en restbitslĂ„da. FörvaringspĂ„sen Ă€r tillverkad av ett par gamla jeans, lite trĂ„d och ett skosnöre.Â
Spelplanen, som inte hann bli helt fÀrdig, Àr gjord av papper och fanerskiva. Spelet Àr en stafett dÀr spelfigurerna möter sina naturliga fiender och matrÀtter pÄ vÀgen.
Denna lilla skiss var första gestaltningen av hur spelet och dess karaktĂ€rer skulle se ut.Â
Uppgiften kombineras med övrig undervisning som rör biodiversitet och ekosystem. Tanken Ă€r att eleverna kunde utveckla egna spel kring vĂ€xt- och djurarter som vĂ€cker deras intresse.Â
MĂ„la som uppfylls i uppgiften:
Slöjd Äk 1-2:
M3 handleda eleven att planera och framstĂ€lla slöjdprodukter eller -alster genom att lita pĂ„ sina egna estetiska och tekniska lösningarÂ
M5 stödja eleven att utveckla sin sjĂ€lvkĂ€nsla genom att ge eleven möjlighet att kĂ€nna att hen lyckas, förstĂ„r och hittar pĂ„ lösningar i slöjdenÂ
OmgivningslÀra Äk 1-2:
M3 stödja eleven att utveckla kÀnsla för miljön och handleda eleven att agera pÄ ett hÄllbart sÀtt i nÀrmiljön och i skolan
M7 handleda eleven att mÄngsidigt beskriva, jÀmföra och klassificera organismer, livsmiljöer, fenomen, material och situationer samt namnge dessa
I början av kursen fick vi i uppgift att göra en kartlĂ€ggning av vĂ„ra kunskaper inom Ă€mnet genom att pricka av olika arbetssĂ€tt med rött, gult eller grönt. De flesta prickarna pĂ„ pappret Ă€r röda eller gula, med enstaka gröna prickar, vilket alltsĂ„ betyder att mina förhandskunskaper Ă€r relativt ensidiga och svaga.Â
De flesta gröna Ă€r dessutom pĂ„ sĂ„dant som jag först i vuxen Ă„lder lĂ€rt mig. Jag ser mycket framemot kursen, dĂ„ jag vet att det Ă€r flera saker jag behöver, och vill, lĂ€ra mig. Det vĂ€cker ocksĂ„ tankar om vikten av att lĂ€raren har fungerande didaktiska metoder inom Ă€mnet, dĂ„ jag minns att ett hinder för mig att lĂ€ra mig vissa textila arbetssĂ€tt har varit att jag Ă€r vĂ€nsterhĂ€nt, vilket har gjort det svĂ„rare för lĂ€rarna att förklara och visa hur nĂ„got görs.Â
0 notes
Statistics
We looked inside some of the posts by
slojdportfolio2019
and here's what we found interesting.
Average Info
Notes Per Post
0
Likes Per Post
0
Reblog Per Post
0
Reply Per Post
0
Time Between Posts
30 minutes
Number of Posts By Type
Text
10
Video
1
Explore Tagged Posts
Fun Fact
Users from the US are the majority of Tumblr visitors.