Text
Onsdag 1 maj 2024
Har fortsatt läsa The Notebook. Det är något oerhört befriande att läsa om de florentinska målarna på 1300-1400-talen och hur de upptäckte skissandet, hur målningar innan dess var så skeva och orealistiska, vilket enligt författaren berodde på att det saknades skissblock för konstnärerna att utveckla sin kunskap om perspektiv, skuggor, etc. Vad vi såg innan dess var helt enkelt färglagda första utkast.
And take note… with slight strokes in a little book that you should always carry with you… preserved with great care; for the forms, and positions of objects are so infinite that the memory is incapable of retaining them, wherefore keep these sketches as your guides and masters. – Leonardo da Vinci
Externalising is key… som jag brukade säga. Det är så viktigt att dokumentera, få ur sig, registrera olika insikter och kunskaper, för att kunna använda dem senare.
Tog en bild på min P38 ståendes utan för huset, och fick en association till Tomas Joacobsons roman Morfin från tidigt 00-tal, där M hade en Cameo.
Skickade sms, bilden plus detta sms:
I Tomas Jacobsons roman hade din karaktär en vision om en Range Rover framför ett hus. Tror det kan ha satt sig i mitt undermedvetna…
Nu ikväll letade jag upp boken och kapitlet, det var inte svårt, jag hade hundörat hans medverkan:
Mans hade sett ett uppslag i senaste Vanity Fair, med en villa och en ny Land Rover, en typ av bilder han sa sig oför-mögen att fa ur sitt huvud. »Jag vill bara ha den där Land Rovern, okej? En stor villa med en jävla Land Rover utanför, jag vill ha den där bilen och jag vill ha det där huset, jag ska bli rik och jag ska skaffa det där huset, det är min mission, jag blir inte nöjd innan dess.« Och därför var Mäns tvungen att jobba precis hela tiden och vara fastkedjad vid datorn i Los Angeles, därför maste han ha sina pengar och sin firma.
Since all thought is composed of words and all words are, at best, concepts – abstractions of something that’s actually happening, all words are a label for something else – and so if we’re looking to that compilation of abstraction for truth, we’re just not gonna find it there. — Don Oakley
0 notes
Text
Tisdag 30 April 2024
Hemma efter en valborg i Ella gård. Det är där man ska fira Valborg, riktig högtidlig känsla med fackeltåg, enormt bål till majbrasa som tändes genom att den stora klungan barn kastade sina facklor in i brasan, följt av ett riktigt majestätiskt fyrverkeri som smällde högt och lyste upp de kulörta husen ute i denna arkitektoniska idyll ute i Täby.
Lyssnade på Philip Goff hos Lex Fridman, började förstå de olika åskådningarna nu. Den materialistiska synen – medvetande kommer ur vår fysiska kropp, hjärnan. Den dualistiska synen – medvetande och fysisk kropp är särskiljda, ungefär som kristus och den helige ande. Goffs take, som tydligen först föddes av Bertrand Russell: det finns en medelväg. Medvetande finns i all material, från minsta lilla elektron till vår hjärna. Mer än så: medvetande kommer inte UR det fysiska, utan tvärtom. Det fysiska skapas UR medvetandet. Ser fram emot att förstå detta koncept tydligare. Har börjat läsa boken, kunde inte hålla mig, trots att jag samtidigt läser The Notebook och Mastery.
”I think, therefore I am” – Rene Descartes
Descartes walks into a bar. The barman says: “Want a beer?” Descartes replies: “I think not” and disappears.
0 notes
Text
Måndag 29 April 2024
Sitter här och försvinner i feeden, dock efter att ha läst några sidor ur The Notebook, om hur bokföringen uppfanns i Florens på 1300-talet, uppkomsten av debit och kredit och tanken på företaget som en juridisk och ekonomisk entitet, allt möjliggjort på grund av den nya teknologin papper, samt dess innovation anteckningsblocket. Älskar den här boken, jag läser den som en Netflix-serie, det bara rinner iväg. Fascinerande hur jag bara hoppar mellan böckerna, det hacket är det bästa jag lärt mi, att det viktigaste är att bara läsa, inte att läsa en bok från start till mål för att sedan börja på nästa…. jag har säkert ett dussin eller fler böcker jag läser på just nu, senaste veckan är det: Mastery, The Notebook, Burn Book av Kara Swisher. Senaste veckorna är det även Poetry Pharmacy, As a Man Thinketh, petade lite i Nevilles Goddards Power of Awareness… fick dessutom precis hem Galileo’s Error som jag inte kunde låta bli att ögna första sidan av. Läsningen konkurreras endast av Instagram, som jag trillar ner i som ett gift… det är så lätt att vila i det, försvinna i det, och man måste påminna sig om att bli aktiv och uppsökande, då är det som bäst. Hälften av alla inspirationsbilder i konceptdecket för nya huset kommer från Instagram. Så många poeter och bokrekommendationer kommer därifrån. Man får påminna sig om det när man har dåligt samvete för att man wejstat ännu en timme där inne.
The scariest part of awakening, is that you can no longer be the old you. You can no longer unsee what you have seen. Things have to change, people and your relationship has to change, your career and your work life have to change. The things you find passionate has to change. Awakening is a spiritual awakening, a process of you no longer being this three dimension being of you. And that gets scary, because the entire life you had constructed the old you, the fear you, the scared you. I’m here to encourage you, if you are going through this right now, you have the courage within you to overcome any of the obstacles and challenges you are facing when it comes to your awakening journey. The more and more that you heal, and the more and more you release the control of your mind and the ego, the more you allow yourself to tap into your heart and your intuition and your true power. I can promise you that life gets 100 times more abundant, a 100 times easier, and a 100 terms more in flow, when you have awakened.. Once you face that fear and let go of what no longer serves you, and once you step into the new you and your new life. – Danny Morel
Detta fastnade. Är jag inte mitt i detta? Känslan av att jag detachar från mig själv, jag ser inte längre det som händer som essentiellt, det är verkligt och meningsfullt, men det är inte helheten. Helheten är något annat. Jag känner att jag börjar närma mig ett uppvaknande. Jag kan inte förstå att jag skriver detta, men jag tror att det stämmer. Jag har dedikerat mig åt tanken, åt läsningen, åt utveckling. Jag har inte druckit, jag har vågat förändra mig själv. Det har också skapat förändring.
I am the universe experience a guy. – Jim Carrey
Vi tillbringade förmiddagen i huset, träffade två hantverkare, el och rör. Det var inspirerande. Mätte och fotade upp allt, gick omkring, kände på hur köket skulle vara i rummet. Kände på mitt kommande arbetsrum. Allt med denna process är roligt än så länge, jag räds inte något. Det var härligt att kliva ut i trädgården och känna våren anlända, värmen komma, uppåt 10 grader, kanske mer, Bundis som sprang runt lycklig. Tänkte på hur vi skulle kunna göra en carport, bättre rama in trädgården dölja mot gångvägen som vätter ut på den västra sidan.
I see my beauty in you. – Rumi/Coleman Barks
0 notes
Text
Söndag 28 april 2024
Jag har suttit här med först 20 sidor ur Roland Allens The Notebook - A history of thinking on paper, en bok jag först upptäckte på Daunt Books i London, men som sedan beställdes från Amazon. Tyckte först att prosan var irriterande och lite otydlig, men innehållet är guld. Det hela börjar med en case study i hur Moleskine föddes 1997 – långt senare än jag trodde – och sedan blev en av vår tids största kommersiella succéer, helt parallellt med den digitala utveckingen, no less. Tänkte först, jävlar vilken kommersiell inledning på boken, men sedan: denna författare kan sin målgrupp! Han verkar vara min ålder, berättar om en anekdot om Bruce Chatwins anteckningsböcker som inspirerade Moleskine, med ett underbart utdrag ur Chatwins faktiska anteckningsbok. I beskrivningen av Moleskine blir man sinnessjukt inspirerad, och vill genast sätta igång att anteckna igen, köpa fler anteckningsböcker, det finns något beroendeframkallande i det. Författaren försökte själv sälja in ett konkurrerande märke till Moleskine till Barnes & Nobles, men fick till svar: vi har redan försökt, vi tillverkar en liknande produkt med samma kvalitet, men Moleskine säljer ändå mer, vissa kunder kommer in varje vecka och köper en ny bok, kompulsivt, vi vet inte vad de använder dem till. Jag vet: de förvarar dem i skåp i hemmet! Kul att japanska Midori refereras till som en mer ”aquaried taste” hos kunder som vill ha något mer speciellt än Moleskin – mitt nuvarande favoritmärke.
Boken börjar sedan om från början, och berättar om den första anteckningsboksliknande artefakten, The Ulu Burun discovery, två waxtabletter som ihopsatta med en bindning i mitten, två ark som kunde skrivas på och sedan raderas, som en ålderdomlig etch a-sketch. Denna tablet kan numera beskådas på ett museum i Bodrum, Turkiet.
Jag ser verkligen fram emot att läsa den här boken.
Jag plockar upp Mastery, som har nära 50 sidor obearbetade sidor som jag lyssnat på i veckan, men inte gått igenom i boken och strukit under. Hittar ett skönt sätt att läsa på genom att placera en kudde i knät, ihopfälld iPad som ett slags arbetsyta, och boken stadigt uppfälld så det är lätt att göra understrykningar.
Churchill brukade jobba i sängen, man förstår varför, det är ett slags upplösande att den fysiska kroppen att ligga horisontellt.
Det var viktiga sidor där i början av kapitlet som handlar om den kreativa fasen. Jag har redan reflekterat över det, och det inspirerade en av veckans REELs.
Här är utdrag:
Masters inevitably possess another quality that complicates the work process: They are not easily satisfied by what they are doing. While able to feel excitement, they also feel doubt about the worthiness of their work. They have high internal standards.
At certain points in this process, lesser types would simply give up or settle for what they have-a mediocre and half-realized project. But Masters are stronger.
At a particular high point of tension, they let go for a moment. This could be as simple as stopping work and going to sleep; or it could mean deciding to take a break, or to temporarily work on something else. What almost inevitably happens in such moments is that the solution, the perfect idea for completing the work comes to them.
If we remained as excited as we were in the beginning of our project, maintaining that intuitive feel that sparked it all, we would never be able to take the necessary distance to look at our work objectively and improve upon it.
When we let go, we are not aware that below the surface of consciousness the ideas and the associations we had built up continue to bubble and incubate.
Think of yourself as your own Zen Master. Such Masters would often beat their pupils and deliberately lead them to points of maximum doubt and inner tension, knowing such moments often precede enlightenment.
Thomas Edison understood how much better he worked under pressure. He would deliberately talk to the press about an idea before it was ready.
--
Detta fäster så bra. Det relaterar till konceptet negative capacity, att kunna genomlida the messy middle, att stå ut med att ens idéer tappar i lyskraft, att momentum stallar, att tvivlen sjunker upp till ytan. Att se på denna fas som nödvändig, att se på tvivlen som bränsle till att förbättra grejen, det är en avgörande insikt. The only way out is through.
Kan inte släppa tankarna på Quantum Jesus, och känner att jag måste lära mig mer. Keiths teori tappar i omfång då han leder den mot Jesus ord, vilket är intressant, men knappast hjälper mig mer i min nyfikenhet. Idén om alltings medvetande är så stark att jag måste lära mig mer.
Hittar en artikel i Scientific American som handlar om panpsychism. Rubrik: Is consciousness part of the Fabric of the Universe? Den beskriver hur forskare kämpar med frågan om hur medvetandet aldrig riktigt kan förklaras med fysikens språk. Galileo kunde bevisa hur materia funkade genom matematikens lagar och språk.
Such things as colors, tastes and smells “are no more than mere names,” Galileo declared, for “they reside only in consciousness.” These qualities aren’t really out there in the world, he asserted, but exist only in the minds of creatures that perceive them. “Hence if the living creature were removed,” he wrote, “all these qualities would be wiped away and annihilated.”
Panpsychism proposes that consciousness is a fundamental aspect of reality, like mass or electrical charge. The idea goes back to antiquity—Plato took it seriously—and has had some prominent supporters over the years, including psychologist William James and philosopher and mathematician Bertrand Russell. Lately it is seeing renewed interest, especially following the 2019 publication of philosopher Philip Goff’s book Galileo’s Error, which argues forcefully for the idea.
Tänker mycket på AI när jag läser om detta. Artikeln föreslår att minsta beståndsdel av universum, minst elektron, har någon form av grundläggande medvetande. Jag har också hört teorier om att växter har medvetande i mycket större utsträckning än vi tidigare trott. Se experimenten där man jämfört växter som man vårdag ömt med kärleksfullt språk med växter man skällt på och kallat smädeord. Resultatet ska vara häpnadsväckande. Min poäng är denna: om intelligens och medvetande finns i allt, då är artificiell intelligens en ickefråga. Självklart finns artificiellt medvetande, eftersom allt är medvetande. Det handlar bara om vilken komplexitet vi tillför intelligensen, för att den ska kunna bete sig liknande vår mänskliga intelligens. Detta lyfter också frågan hur mycket av vår mänskliga intelligens som sitter i vår fysiska kropp. Små ledtrådar finns överallt. Robert Greene pratar om det vedertagna i att det finns en stark koppling mellan handens och hjärnans arbete. Att anteckningar i en anteckningsbok skapar starkare synapser än att anteckna digitalt. Jag själv nämner treenigheten sinne, kropp, natur i gårdagens REEL. Tre avgörande beståndsdelar för välmående. Tre delar som egentligen är samma .
Fortsätter med artikeln i Scientific American.
Since Galileo’s time the physical sciences have leaped forward, explaining the workings of the tiniest quarks to the largest galaxy clusters. But explaining things that reside “only in consciousness”—the red of a sunset, say, or the bitter taste of a lemon—has proven far more difficult. Neuroscientists have identified a number of neural correlates of consciousness—brain states associated with specific mental states—but have not explained how matter forms minds in the first place. As philosopher Colin McGinn put it in a 1989 paper, “Somehow, we feel, the water of the physical brain is turned into the wine of consciousness.” Philosopher David Chalmers famously dubbed this quandary the “hard problem” of consciousness.
But panpsychism attracts many critics as well. Some point out that it doesn’t explain how small bits of consciousness come together to form more substantive conscious entities. Detractors say that this puzzle, known as the “combination problem,” amounts to panpsychism’s own version of the hard problem. The combination problem “is the serious challenge for the panpsychist position,” Goff admits. “And it’s where most of our energies are going.”
Paul Draper, a philosopher at Purdue University, talked about a subtly different idea known as “psychological ether theory”—essentially that brains don’t produce consciousness but rather make use of consciousness. In this view, consciousness was already there before brains existed, like an all-pervasive ether. If the idea is correct, he writes, “then (in all likelihood) God exists.”
Känner starkt behov av en mörkblå sweatshirt, helst amerikansk navy eller university-motiv. Googlar. Broadway & Sons har, men ovillig att betala 600 kr för vintage. Det får bli en jakt.
Kidsen ute och leker, spelar strandtennis på gräsmattan, försvinner iväg på cyklarna. Att ha dem här, tillsammans, roaming ön utomhus, det är en bliss.
Öppnar Maria Popovas nyhetsbrev, hon vittnar om en läsning av en geolog vid namn Richard J. Nevle och hans buddistiske poet till vän Steven Nightingale. De skrev gemensamt en bok vid namn The Paradiset Notebooks, om en vandring genom Sierra Nevada-öknen.
Nevle skriver:
Many claim to have found God in the mountains. I don’t know what God is, but I admit to having sought her there too.
Whatever my search, I have found that the pursuit of scientific inquiry — its own, necessarily limited kind of truth-seeking — can be as much an act of devotion as it is scholarly meditation.
For to pay attention to the world, to seek its stories, to run your fingers along some crack of rock or furrow of tree bark, to admire a raptor in flight, to look, closely, at the construction of a previously unencountered wildflower — to wonder and to seek answers to how these things might have come to be in the world — are themselves acts of devotion, ways of knowing, ways of longing for communion.
Många har hittat Gud i öknen, många hittar Gud i naturen.
Lyssnar på Philip Goff, lär mig med om panpsychism. I princip är det en tredje disciplin, mitt emellan materialistiska tänket, att allt är sprunget ur fysikens lagar och att vårt medvetande kommer ur hjärnans komplexitet… samt det dualistiska tänket, att medvetande existerar parallellt på något sätt, helt bredvid det fysiska. Panpsychism – allt är medvetande – vittnar om att all materia har ett inbyggt medvetande, det är ett slags substrata genom hela universum. Jag gillar tänket.
Problemet, vilket Goff lägger ut, är att vetenskapen aldrig kommer bevisa detta, för det finns inget sätt att kvantifiera och verifiera våra medvetna individuella upplevelser. Medvetandet, enligt de mest die harda fysiker, finns alltså inte i vetenskaplig mening, för vi kan inte bevisa att det finns. Ingen kan bevisa min upplever av världen, och ingen kan bevisa din. Finner detta djupt fascinerade. Redan beställt hans bok från Amazon.
Minne: S vid köksbordet på fredagkvällen, då vi pratade om anteckningsböcker, och hon peppade mig att börja rita i mina böcker, hon hade någon fantastiskt inspirerad utläggning om att jag borde satsa och tro på mig själv, och att man kan nå dit man når om man bara ger sig tiden. Det var en mycket vacker utläggning, förmodligen inspirerad av hennes Åke Skiöld-böcker. Jag sa att jag gärna skulle vilka rita miljöer, arkitektur. Jag kanske borde testa. Hon får tipsa mig om bra pennor, hon hade en fantastik blyerts jag skulle vilja ha.
0 notes
Text
Lördag 27 april 2024
”Jag orkar inte lyssna på en dörr som sjunger!” S när jag sätter på countryartisten Jerry Roll
Ser ett klipp på instagram från någon buddistisk guru som säger att den högsta formen av tillstånd är att inte fästa sig vid världens åsikter. Ha en åsikt, men fäst dig inte vid den, stå över den.
If you wish to see the truth, hold no opinions for or against. To set up what you like against what you dislike, is the disease of the mind.
Rensade gäststugans tak med en liten borste jag köpte på Lidl, fick bort nästan all mossa, tog en jävla tid, fick svindel en kort stund när jag insåg att jag inte hade koll på hur nära kanten jag satt.
Lyssnat på podd med en kille som heter Keith Giles som drar paralleller mellan Jesus och quantum-tech. Fascinerande. Verkar har bra koll på kvantteorierna. Jag får double slit-experimentet förklarat för mig. Där de skickar en elektron genom två öppningar som studsar mot en vägg, men där mönstret den bildar förändras beroende på om den är bevakad/filmad eller inte. Detta skall bevisa att verkligheten har ett slags ”medvetande” inbyggt i sig.
Hans take: universum är inte materialistiskt först, medvetande sedan. Alltså medvetandet kommer inte utifrån den materiella fysiska världen. Det materiella kommer av medvetandet. Och universum är ett enda stort medvetande som existerar på the quantum field.
Detta skall alltså Jesus har bekräftat redan för 2000 år sedan, speciellt enligt Thomas-evangeliet, ett slags extra evangelium som upptäcktes 1945. Kände inte till detta.
Önskar att det fanns ett transkription av podden, för jag skulle gärna vilka citera hans Jesus-citat här.
Hittar detta, som citerades i podden:
"When you make the two into one, and when you make the inner like the outer and the outer like the inner, and the upper like the lower, and when you make male and female into a single one, so that the male will not be male nor the female be female, when you make eyes in place of an eye, a hand in place of a hand, a foot in place of a foot, an image in place of an image, then you will enter [the (Father's) domain]." – Jesus, enligt Thomas-evangeliet
Även detta:
77. Jesus said, "It is I who am the light which is above them all. It is I who am the all. From me did the all come forth, and unto me did the all extend. Split a piece of wood, and I am there. Lift up the stone, and you will find me there."
Teorierna om att vi alla är en del av alltet går igenom i många religioner. Det nya här är att han verkligen hävdar att vetenskapen backar upp detta. Försöker läsa på. Fysiker som Einstein verkade inte ha mycket till övers för quantum mysticism, som detta verkar tillhöra. Allt är mycket förvirrande, jag måste lära mig mer. Men en sak är säker: jag DRAS till detta.
Det bekräftar flera klipp jag ser med Jim Carrey, som på senare år i intervjuer hävdar att hans jag är universum sätt att uppleva en fysisk mänsklig kropp.
”I used to be a guy experiencing the world, not I think I am the universe experiencing a guy”, säger han hos Jimmy Kimmel.
Vi är alltså alla en del universum/gud, inte tvärtom.
0 notes
Text
Fredag 26 April 2024
Ser ett klipp på instagram med en 81-årig man som postar om hur ledsamt det är att vara gammal, alla ens vänner är döda, man väntar på att få dricka en Coca Cola.
Plötslgit får jag en oerhört stark vision av att jag själv ligger på dödsbädden och det enda jag kan tänka på är att jag måste få träffa mina bröder, kan bara mina bröder komma och möta mig en sista gång…. Dagdrömmen ger en stark eftersmak.
Suttit här ett par timmar och jobbat på ett deck om huset på Herserudsvägen, samlat ihop alla bilder på huset i dag, historik, planritningar, skisser och idéer för varje rum, samt mängder med moodboardbilder, från Instagram, Pinterest, fotade från böcker och tidningar, samt en hel del från Logevalls hus i Laurel Canyon. Otroligt givande och kreativt att sitta med det, det blir ett perfekt sätt att jobba ut inredningen, och kommunicera vidare till arkitekt och byggare. Det är inspirerande att blanda mood och konkreta skisser, utdrag ur Ikea-verktyget, bilder på köket från Helsingø…
Vi tog oss ut. Kompletteringshandlade lite på Hemköp och Lidl. Lassade i allt i P38n… så härligt att den rymmer så mycket, man bara lassar in allt man har med sig. Skulle verkligen behöva tvätta bilen…
K kom, han är så härlig att ha runtikring sig, en svamp, lyssnar på allt man säger. Under middagen pratade jag om Mastery, och han delade lite från Richer, Better Wiser som han lånat från mig.
Det regnade något fasligt när vi körde mot båten, blev lite sena, sladdade in fem minuter innan. Känns inte helt tryggt att köra över 100 kvm/h med P38n.
0 notes
Text
Torsdag 25 Apr 2024
Madrid-Arlanda Iberia-flight mot Stockholm, lätt skak i början, lugnat ner sig nu, stark sol ovan molnen.
Madrid känns redan som en dröm, en bubbla. Hade gärna utforkat parkerna mer, min plan var att ta mig till dem igår, men det hanns inte med under mina fyra timmar på stan. Levi’s-fynden kommer jag kunna leva på länge. Ångrar dock lite att jag inte köpte en vintage Bruce Springsteen-t-shirt med The River-omslaget på. Fanns en Guns N Roses-tishirt också. Med obegränsad budget känns det som ett riktigt rabbit hole att ge sig ner i. Köpa kassettband från 80-talet och gamla band-t-shirts. Det är medelålderskris det.
Börjar längta lite till att få dricka ett kallt glas rosé på en utservering dagtid. Längtar inte till dimman i sinnet som sänker sig när man gör det.
Tänker meningen: Content lives even if it’s not designed.
Jag fastnar på Instagram och ibland är det en underbar upplevelse. En mix av inredningsinspiration, möbelrestaurering, ekonomiska tips, själsliga tips, vintagekläder, informativt om kvantfysik, med mera ,med mera. Enda frustrationen är att bakom varje klipp finns något mycket mer att upptäcka, en bok att läsa, en podd att lyssna på, en youtube-tutorial att se. Man vill fördjupa sig i allt. Det är det som är paradoxen. Man dopaminscrollar ytligt en vittnesbörd om fördjupning.
0 notes
Text
Onsdag 24 April 2024
Frankfurt-Madrid Upp 4, iväg med taxi, Arlanda stimmigt, fick bevittna öppnandet av restaurangerna vid 5, det går verkligen magiskt smidigit nu med den ny securityn, en välsignelse.
Hur kommer det sig att man får så mycket gjort inklämd i ett flyplanssäte 26A? Vad är det i den situationen som gör en så produktiv. Att man är ostörd såklart, ostörd från andra. Men man tycks också ostärd av sig själv. Det är lättare att hitta fokus, kanske för att man är just inlåst, lite som en kram, man är trängd, man har inget val. Ibland kan jag få den känslan om jag kliver bort från min arbetsplats på kontoret och sätter mig i en soffa, plötsligt kan en offert skriva sig själv på 10 minuter. Värt att reflektera över, detta.
Mejlat med HV, han skrev “wow” om huset och ville ses. Kul! Bokat visning av hus för el och rörgubbar på måndag. Kanske ska försöka få till en annan byggare också?
Klipp på Instagram: en man som kysser sin fru när de lämnar hemmet lever i snitt fyra år längre än män som inte gör det. För att skapa ultimat utsöndring av oxytocin hos båda parter bör man kyssas minst 6 sekunder och kramas mins 20 sekunder.
Only You Boutique Hotel Hamnade i något slags hipsterkvarter norr om hotellet, fullt av vintagebutiker och små bagerier. Gjorde ett pro move och frågade personalen på en bokaffär var de äter Tapas och hittade en underbara liten bodega som servade mig något slags långkok på kött och en omelett med potatis i… en alkoholfri öl på det.
Hittade en vintagebutiker med vintage Levis och köpte ett par nästan oanvända mörkblå 501or, precis vad jag letat efter, samt en ljusblå Levis jeansjacka, precis vad jag letat efter, större och matigare än de jag har hemma.
Gick förbi en NOFX-affisch, aktuell, de lever, och messade A en bild på den. 90-talet lever, skrev han.
Kul att ha sett Madrid. Var helt övertygad om att jag varit här, men insåg när vi landade att det hade jag nog aldrig. Barcelona, Valencia, men inte Madrid.
0 notes
Text
Tisdag 23 april 2024
Strandvägen Soligt, en plusgrad. Avspärrningar längs med trottoaren, ser militär bilar passera, kanske någon övning.
Igår kom S hem med två fotoböcker från biblioteket. Kristin Bernhard och Walker Evans. Hon sade sig vilja ha inspiration till sitt tecknande, man förstår hur hon tänker, mycket silhuetter i det där svartvita bilderna.
Var tvungen att mejla bild på dem till A.
Han skrev: Underbart! Walker Evans är en stor inspiration.
Jag: Så kul när man börja se konturer av hennes personlighet som man liksom inte kan förutspå. Plötsligt en helt självständig människa som börjar utforska på egen hand.
A: Så spännande. Det kommer säkert gå fort nu. Många influenser och intressen. Jag minns själv den åldern när man liksom tycktes upptäcka världen och varje upptäckt blev provad, slängd eller en del av mig själv.
Jag: Jag jagar den upplevelsen varje dag fortfarande
A: Det gör jag nog också. Sex månader av skejtpunk för man hörde en sång i någon video och det passade in just då. Sedan blir det skapunk i ett halvår innan man börjar lyssna på reggae som leder till dubb som leder till intresse för nya religiösa uttryck inom populärkultur och sedan blir man helt golvad första gången man hör Leonard Cohen fast det var innan man lyssnade på Neil Young och drömde om att bli poet för man läste Kerouac samtidigt som Suede släppte en ny skiva och jag vill köpa en skinnjacka och kanske skaffa ring i örat och ha nagellack för det gjorde Bowie… Så rullade det på under flera år och varje upptäckt var så spännande.
Stark sol genom Allén på Strandvägen. Det flockas folk på Dramatentrappan.
Nick Cave har tydligen nått framgångar med lerfigurer? Hörde jag rätt? Jag måste kolla upp detta.
Allow yourself to let go Take that walk Let your mind to wander And eventually, what you need will come to you.
I Mastery skriver Robert Greene om att man i den kreativa fasen stöter på nya typer av motgångar man inte haft förut. I varje kreativt projekt kommer man ofrånkomligen till ett stadie av tvivel. Man är inte lika förälskad i idén man hade när man startade, man ifrågasätter allt, det känns värdelöst. Det är en viktig del av processen, för det tvingar en att ta sig framåt, att studera och redigera och förbättra. Sättet man förbättrar på är genom att ta et kliv bort, släppa taget, Einstein nådde relativitetsteorin på detta sätt. Koncentrerade sig hårt i 10 år, kom ingen vart, sedan släppte han projektet, började spela fiol eller var det var, och då trillade poletten ner. Det var det inspiration till inlägget kom ifrån.
0 notes
Text
Måndag 22 april 2024
Fortfarande kallt som satan. Dock ljust, vackert.
Ser att kalenderbokningarna trillar in i kalendern. Juni snart bara en månad bort. Det här året svischar.
“Do I contradict myself? / Very well then, I contradict myself. / (I am large, I contain multitudes.)” – Walt Whitman
“Do you think human creativity matters? Well, most people don’t spend a lot of time thinking about poetry, right? They have a life to live and they’re really not that concerned with Allen Ginsberg’s poems or anyone’s poems—until, their father dies; they go to a funeral; you lose a child; someone breaks your heart. And all of a sudden you’re desperate for making sense out of this life. ‘Has anybody felt this bad before? How did they come out of this cloud?’ Or the inverse—something great. You meet somebody and your heart explodes—you love them so much you can’t even see straight. You’re dizzy. ‘Did anybody feel like this before? What is happening to me?’ And that’s when art’s not a luxury—it’s actually sustenance. We need it.” — Ethan Hawke
Jag tillät mig själv att somna till ett avsnitt The Gentlemen.
0 notes
Text
Söndag 21 apr 2024
Är det värt att skriva ner ens drömmar?
Coleman Barks pratade om hur drömmarna var en stor del av hans värld, att han hade mött sin spirituella ledare i en dröm 1,5 år innan han träffade honom i verkligheten, och när han berättade detta för ledaren så sa han: du behöver inte berätta, jag var där. Han pratade om att accessa andra verkligheter, andra förhöjda tillstånd av medvetande. Jag börjar bli mycket intresserad av sådana frågor nu. Kanske dags för svampar?
Söker upp Coleman Barks online, hittar att transcript av intervjun jag hörde förra helgen och ser att hans ledare var en Sufi-mystiker vid namn, Bawa Muhaiyaddeen, förvirrad över vilken religion mysticismen tillhör hamnar jag i en loop på Wikipedia som fascinerar djupt. Några utdrag:
An influential proponent of this understanding was William James (1842–1910), who stated that "in mystic states we both become one with the Absolute and we become aware of our oneness."
McGinn argues that "presence" is more accurate than "union", since not all mystics spoke of union with God, and since many visions and miracles were not necessarily related to union. He also argues that we should speak of "consciousness" of God's presence, rather than of "experience", since mystical activity is not simply about the sensation of God as an external object, but more broadly about "new ways of knowing and loving based on states of awareness in which God becomes present in our inner acts."
Some authors emphasize that mystical experience involves intuitive understanding of the meaning of existence and of hidden truths, and the resolution of life problems.
According to Larson, "mystical experience is an intuitive understanding and realization of the meaning of existence."
Det verkar som om mysticismen har infiltrerat många olika religioner, och finns representerat i kristendomen, shamanism, judendumen, islam (sufism), och hinduismen, där den bland annat representeras av tantra.
Jag blir sugen på att läsa mer, både att läsa klart The Little History of Religion, men också att fördjupa mig detta med mysticismen.
"I don't know about other people, but when I wake up in the morning and put my shoes on, I think, Jesus Christ, now what?” – Charles Bukowski
Stopp i Brottby, norr om Vallentuna, där Paro, jugge, möbelhandlare, hade tre våningar stort showroom med vintagegrejer han shoppat och norpat på Facebook Marketsplace och andra ställen. Oerhört intensiv karaktär, jag hade redan etablerat bra kontakt i fredags när jag lagt handpenning på tre stolar och ett par bord, det uppskattades. Han förstod att vi var på jakt och visade runt intensivt, adhd galore. Vi köpte en del grejer, kommer nog komma tillbaka, hade ett stor marmorbord som kan bli fint på någon av terrasserna. Två enorma snickarbänkar som Bella ville ha in i verkstaden. Det är lätt att bli trigger happy nu, vi måste hålla oss innan vi tagit oss in i huset.
Spelade Star Wars-kortspelet med Sonja på Silverpilen. Beställde samma spel fast för Last Jedi, finns tre kortlekar till.
Lade upp en Photo dump på IG. Det är bara att inse: det är lättare att posta på sociala medier under årets ljusare halvår. Blir helt enkelt fler och bättre bilder naturligt.
0 notes
Text
Lördag 20 april 2024
Vaknar 6.30 på Utö. Det singlar små flingor ner på marken, det var verkligen inte meningen att det skulle vara vinter nu!
Pratar med B i telefon om stolarna som vi hittat hos en möbelhandlare i Vallentuna, en jugoslav vad det verkar, som har ett Instagramkonto där han restaurerar gamla möbler. Ska ha lagerrensning i helgen. Vi ska dit imorgon och plocka upp lite Thonet-stolar, en sadelpall till verkstaden, ett par sidobord utan glas som såg superfina ut.
Jag läser Robert Greene, Mastery. Som väntat så börjar den hetta till i mitten, där den pratar om mittenfasen av livet, den kreativa fasen, innan man når till mästare. Känner att jag måste läsa om det här kapitlet: Awaken the dimensional mind: The creative-Active.
Några utdrag:
In 1817 the twenty-two-year-old poet John Keats wrote a letter to his brothers in which he explained his most recent thoughts on the creative process. The world around us, he wrote, is far more complex than we can possibly imagine. With our limited senses and consciousness, we only glimpse a small portion of reality. Furthermore, everything in the universe is in a state of constant flux. Simple words and thoughts cannot capture this flux or com-plexity. The only solution for an enlightened person is to let the mind absorb itself in what it experiences, without having to form a judgment on what it all means. The mind must be able to feel doubt and uncertainty for as long as possible. As it remains in this state and probes deeply into the mysteries of the universe, ideas will come that are more dimensional and real than if we had jumped to conclusions and formed judgments early on.
This ability to endure and even embrace synergies and uncertainties is what Keats called Negative Capability.
Negative Capability will be the single most important factor in your success as a creative thinker.
To put Negative Capability into practice, you must develop the habit of suspending the need to judge everything that crosses your path. You consider and even momentarily entertain viewpoints opposite to your own, seeing how they feel. You observe a person or event for a length of time, deliberately holding yourself back from forming an opinion. You seek out what is unfamiliar-for instance, reading books from unfamiliar writers in unrelated fields or from different schools of thought. You do anything to break up your normal train of thinking and your sense that you already know the truth.
Allow for serendipity:
The brain is an instrument developed for making connections.
Many of the most interesting and profound discoveries in science occur then the thinker is not concentrating directly on the problem but is about to drift off to speed., or get on a bus, or hears a joke – moments of untrained attention, when something unexpected enters the mental sphere and triggers a new and fertile connection.
Widen your search as far as possible.
Maintain an openness and looseness of spirit. In moments of great tension and searching, you allow yourself moments of release. You take walks, engage in activities outside your work (Einstein played the violin).
You should keep a notebook with you at all times. The moment any idea or observation comes, you note it down. You keep a notebook by your bed, careful to record ideas that come in those moments of fringe awareness – just before falling asleep, or just upon waking.
Han pratar också om något han kallar The Current, vilket är ett associativt sätt att tänka och observera, att iaktta saker, avvikelser, och sedan tänka hårt på dem, för att sedan återvända, göra experiment, utforska olika möjligheter. Primitiva kulturer kunde observera en klo på ett dött djur, sedan FÖRESTÄLLA sig vad detta kunde betyda, vilket präglade deras sätt att tolka djurens beteende senare. Det är en kombination av vetenskapliga observationer och insamling av data med kreativt tänkande och ett slags förmåga att föreställa sig vad som KAN vara orsaken.
Jag fastnar för detta, vill verkligen förstå vad han menar. The current
The Current is like a mental electrical charge that gains its power through a constant alternation. We observe something in the world that strikes our attention and makes us wonder what it might mean. In thinking about it, we devise several possible explanations. When we look at the phenomenon again we see it differently as we cycle through the various ideas we had imagined to account for it. Perhaps we conduct experiments to verify or alter our speculations. Now when we look at the phenomenon yet again, weeks or months later, we see more and more aspects of its hidden reality.
The current is a constant dialogue between our thoughts and reality. If we go into this process deeply enough, we come into contact with a theory that explains something f ar beyond the capability of our limited senses.
The current is merely an intensification of the most elementary powers of human consciousness.
Satte mig ner med en alkoholfri IPA och en skål chips för att samla tankarna efter dagen. Kom precis in efter två rundor runt Näsudden, först med S på cykel, sedan till fots med Bundis. Båda gångerna observerades en flock med hjortar ute på ängen, det var uppåt 10 stycken, vissa med majestätiska hornformationer, andra med vitfläckig päls, de kan få det under vintern har jag hört. Sett dessa hjortar tidigare, minns att vi var ute här under corona och körde moppe i vårkylan över skjutfälten och såg dem springa i mäktig grupp över ängarna, det var samma här. De stod kvar när jag kom med Bundis sedan, stirrade på mig genom slyet, som om de observerade mig på samma sätt som jag dem, båda med känslan av att de tittade på inkräktare, eller besökare, i sin värld. De hade förmodligen mer rätt i det perspektivet.
I två omgångar, före och efter lunch, har jag rensat taket på lillstugan. Det var fan sorgligt vad eftersatt det var, stora kockor med mossa, fick först skrapa med Jula-skrapan nerifrån marken, sedan mer intensivt uppe på taket med skraphuvudet i handen, sedan sopa allihopa, för att avsluta med lövblåsen för att få bort överblivet smuts, vet inte om det hjälpte, tror jag blåste in allt under pannorna. De skulle behöva tvätt nu, antingen med såpa eller speciell taktvätt, så att man tar död på mossbakterierna och fräschar upp det hela. Tydligen ska man absolut inte högtrycksspruta då det kan skada pannorna och luckra upp ytan så att mer mossa kan gro.
S innan jag gick upp: du får inte ramla ner och dö, jag vet inte hur jag ska laga mat då.
Lyssnade på Arthur Brooks, lycklighetsforskaren från Harvard, på Steve Bartletts podd.
Så många key takeaways.
Carl Jung said that the basis of happiness is figuring out what you believe in acting according to it, living according to it, that the basis of unhappiness is living, not in accord with your own morals.
Han pratade mycket om att man skulle fråga sig vad man har för grundvärderingar, för att om man kan leva i enlighet med sina grundvärderingar så blir man lyckligare.
Om man lever emot sina värderingar skapas olycka.
Påpekade att synd i de flesta religioner handlar om att man syndar mot sig själv.
Mindfulness viktigt såklart, att sitta med sina egna tankar, för där avslöjas mycket. Att lyssna till sina tankar.
Till sist handlar det om att söka visdom, och det når man genom att läsa.
Läsa läsa läsa.
Marcus Aurelius, Seneca.
Koranen, bhagavad gita, bibeln.
Jag noterar att jag själv verkar vara i den fasen, börjat läsa för att hitta något mer, hitta visdom.
Enligt statistiken söker sig också många tillbaka till sin ursprungsreligion i vuxen ålder, och gör upp med den barnatro de hade.
Träffad.
You need to want what you have not to have what you want. – Dalai Lama
Detta parades med en intervju med Maria Popova, Marginalian.
”You think your pain and suffering are alone in the history of the world, and then you read.” – Baldwin
Hon är verkligen underbar att lyssna på, om hennes nyhetsbrev fanns som podd skulle jag lyssna på varje avsnitt.
Det är något med tilltron till texten som hjälpmedel i livet som är så tilltalande, hon har så många bloggposter jag fastnat för och citerat ur. Hon pratar om gränslandet mellan poesi och vetenskap, berättar om någonting astronom som också är förtjust i poesi, om att förstå rymden och får plats i det.
How do we manufacture this feeling of meaning given we are the product of completely austere impersonal forces and we are transient and we will die and return our borrowed stardust to this cold universe that made it. And in the meantime, how do we make meaning? So poetry, I mean it doesn’t have to be straight up poetry, but the poetic sensibility is where we explore that I think most readily and most unafraid of feeling in uncertainty and science is that foundational anchoring that brings us back to what we are and what we have to work with to make these cathedrals of understanding.
Finns för övrigt underbara transkriberingssidor nu för poddar, misstänker att AI-verktygen gjort det mer tillgängligt, man behöver inte förlita sig på Podcast Notes.
Älskar ljuset just nu, halv åtta och fortfarande fri sikt över hela viken.
0 notes
Text
Fredag 19 april 2024
På väg mot Utö. Jag fick siktet inställt på att rensa taken, stannade till på Jula för att köpa en takskrapa, 300kr. Beställt en alkoholfri öl, två chipspåsar. Ser fram emot att landa.
Tänker: vet inte om det är min manifestering som skapar positiva förändringar i livet, men jag kan bara konstatera att förändringarna kommer efter att jag börjat manifestera.
Bläddrar tillbaka för att se vad jag manifesterade i november när allt detta började. Hittade ett citat från Billy Oppenheimers nyhetsbrev där han återgav John Keats citat om Negative Capability. Hur mycket ekar i dessa anteckningar utan att jag vet om det?
Kämpar för klarhet. Sätter mig ner här och skriver och vet inte var tankarna befinner sig. Ser på Instagram att Ellegalan pågår i Stockholm. Snabb svajp och en man på Ellen Degeneres pratar om hur han under 40 års tid sett människor överkomma enorma hinder genom tankens kraft, genom att bestämma sig för att man kan bli en annan person, att tillåta sig själv det. Det börjar alltmer gå upp för mig att detta är sant.
Jag viftade omkring på Lidingö igår, i kvarteren runt huset. Tegelradhusen ovanför vårat är oerhört vackra, utsikt över Värtan. Det finns några magiska tomter där, verkligen. Även det avlånga lägenhetshuset, trevånings, i tegel, utsikt, fantastiskt. Så många gånger som man swishat över den där bron. Minns en gång, åkte över och köpte ett schackbräde av en familj, även dem i tegelhus, det var nog uppe på höjden i Herserud… minns att jag sade till familjen: vad mysigt ni har det. De verkade så nöjda.
Börjar verkligen älska bilen. Trots haveriet igår. Jag börjar känna den bättre i körningen, jag vågar ta i.
Hittar Max Richter i ett klipp om musiken till filmen Arrival. Palindromer är ett viktigt moment i filmen, och tydligen är stråkmusiken i låten On the nature of daylight också en palindrom. Låter likadant framåt som bakåt.
Önskar jag orkade läsa en dikt nu, hitta ett citat som gav mig energi. Men jag behöver nog mest av allt sova.
Vi har kollat Ronja Rövardotter, han som spelar Mattis växer på en, även lilla Ronja. Mest önskar man att det vore snyggare foto. Allt annat funkar rätt bra, även om det är lite Game of Thrones light över det hela .
0 notes
Text
Torsdag 18 april 2024
Ännu en dödstrött dag. Gått i ett. Det var längesedan jag körde på så hårt att knappt orkar skriva.
Haft byggmöte. Jag står inte ut med tanken på att köra samma vända med 1-2 ytterligare byggare för jämförelse. Man vill bara köra på denna nu när man är igång.
Gick till Per, skrev på kontrakten. Nu är det klart! Utflytt sista aug. Det börjar utkristallisera sig.
Bilen strulade, batteriet hade laddat ur. Fick ringa vägassistans, tackolov hade jag lagt till extra försäkring så det kostade inget. Kom en kille och brassade igång bilen. Var tvungen att köra en timme. Drog till Lidingö och vandrade runt i kvarteren med bilen. Ser verkligen fram emot att flytta dit.
Utö imorgon. Upplagt för att kunna skriva, tänka, vila. Rensa tak. Ser fram emot detta. Bada? Sjukt kallt nu. Ska bli minusgrader inatt, kanske några snöflingor.
0 notes
Text
Onsdag 17 April 2024
Tog mig till gymet, det fick det vara värt. Hade egentlgien behövt jobba, men som de säger: om du börjar kompromissa med träningen så kommer den aldrig att hända.
Gör tre varv med: Svingar Bänkpress Situps Squats med axelpress.
Borde verkligen uppdatera min rutin, men jag är fortsatt glad över att rutinen FINNS, inte vad den innehåller. 42, going on 43… jag börjar verkligen känna att jag är i medelåldern. Håret landar som tussar bredvid tangentbordet ibland, jag tittar ner och ser en hög. Hur länge får jag ha det kvar? När är det dags att göra en transplantation?
Det är mycket stök i kalendrarna dessa dagar. Det ska skyfflas om för att göras plats för kontraktsskrivning imorgon, exempelvis.
Trött nu, så trött. Men kollar The Gentlemen bara för att kunna landa i något, kunna slappna av.
0 notes
Text
Tisdag 16 april 2024
Duggregn, svag plussgrad, skall vara skitväder i ett par veckor framöver.
Lagade biff, lyssnade på Mastery. Den börjar hetta till nu. Pratar om ”Negative Capability”, Keats uttryck. För att åstadkomma stordåd måste man kunna tolerera en stor dos negativ kapabilitet… osäkerhet, förvirring, vilsenhet. Fan vad jag är bra på negativ kapabilitet. Skall återvända till detta kapitel och lista de bästa utdragen.
0 notes
Text
Måndag 15 april 2024
Man får påminna sig om att det fortfarande är april, vårmånad, ibland vintermånad. Grått idag, pendlarna har toppluva vissa av den. Trängseln på Nybrogatan från leveranser och taxibilar är svår.
Uber till Nacka Strand, så frestande att ta Rangen, men det skulle bara döda mer tid, att hitta parkering, etc. Uber är en teleporteringsmaskin, man trycker på en knapp och fordonet dyker upp utanför dörren.
J messar konstiga citat ur Bergman-filmen Det Sjunde Inseglet, påstår att det perfekt fångar skammen av en kristen uppväxt. Detta till familjetråden. Sedan klipp ur en Bergman-doku där Lars von Trier pratar om hur Bergman runkade jämt och ständigt in i det sista. Att han erkänt för von Trier att det värsta med att bli gammal var att bli det med fortsatt sexlust. Ringde J på FaceTime utanför Dramaten, frågade: hur mycket runkade han inne på sitt arbetsrum på Dramaten?
Lyssnar på Mastery. Nu börjar det handla om den kreativa perioden, efter apprentice/lärlings-perioden. När man börjar använda sina skills för att se samband och kombinera lärdomar och insikter i oväntade former, som en mästare kan. Ser fram emot att fördjupa mig i detta.
0 notes