#oredigerad

[strokesurvivorlife]

Det blev en känslomässig kväll igår av många olika anledningar.

Men att få skriva till min vän vägde upp det hela. ❤️

Vi är rörande överens att vi är varandras "pysventil" och det är jag tacksam över. ☺️

Jag ska ner till biblioteket i veckan och leta efter en bok som jag fått tips om av min vän. "Min stroke" av Kenneth Dahlberg.

Här är lite text ur boken och den gör mig nyfiken till att läsa den.

** Varför flög ost, smörgåsar och gröt från frukosten runt i matsalen en morgon?

Hur kom det sig att man kunde höra högljudda samtal i korridoren nästan varje morgon?

Och varför kände jag mig skamsen efteråt, när undersköterskan drog i väg med mig i rullstolen ner till sjön?

Stroke drabbar ungefär 30 000 individer varje år i Sverige, enligt statistik, en person var 17:e minut!

Min Stroke är en stark berättelse om den långa resan tillbaka till sig själv efter en stroke. Eller kanske till en ny version av sig själv? En plötslig smäll i huvudet, minnesluckor, korta ofta sammanhängande minnesbilder och sedan hur det sakta går upp för en att ingenting är som förut. De mest vardagliga situationer kräver enorm ansträngning och att vara beroende av andras hjälp.

Det här är berättelsen om de första fyra månaderna efter en Stroke. Min Stroke börjar med den "smäll" i huvudet jag fick en morgon. Akut ambulansfärd till Karolinska Sjukhuset. Sedan enligt det underliga jag minns, en mardrömslik vecka (utan verkliga minnen). Därefter ambulansfärd igen till Södersjukhuset, för att kontrollera epileptiska anfall. Återigen en lite konstig vecka med en mycket rörig hjärna. Den tredje veckan innebar förflyttning igen. Denna gång till Danderyds sjukhus. Det skulle bli mitt temporära "hem" under nästan fyra månader.**

********

För att återgå till idag så har min vän och jag skrivit till varandra, jag uppskattar våra konversationer, jag tar till mig, lär mig att förstå, får en inblick i hur livet ser ut.

För mig är det nyttigt och viktigt att få "sanningen i vitögat" och jag är tacksam att få den oredigerade delen som annars inte kommer fram. ❤️

Din sidekick//N

[dshfoton]

oredigerade

[rafaelospino]

Projekt ska leta efter felkällor som leder fram till korrosion i VVS-system 

Jag trodde att EMTF Energi- och Miljötekniska Föreningens Mark Kretz skulle intervjua mig på distans för en tidningsartikel om det nya projekt som Installatörsföretagen​ tagit initiativet till och som även denna gång sponsras av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF)​. Men det bidde en film på Youtube! Så varsågoda: den helt osminkade och oredigerade Raffe som för en närmast stapplande monolog om det förra projektet, vilka överraskningar vi stötte på och varför det finns anledning till en uppföljande studie. Om du blir intresserad av att delta med något objekt så skriv till mig snarast - det finns plats för några fler! Gilla gärna, så blir vi så glada!

[isabellesrealface]

Isabelle has taking it to a new level and is now asking for money. Or “donations” to make it sound fancier.

So if you’re interested in giving away some of your hard working money so Isabelle doesn’t have to be so “hard working” you can now easily donate some through that link 👆 why get a job when people can just GIVE you money. I know, she’s a genius!

Yet she hasn’t gotten any donations but don’t worry I’m 100 procent sure some (old) men will give her some donations. Who knows? Maybe this is the start of a new business for isabelle? Should we hope? Say good luck? I don’t know how to feel

[totovova]

Inspiraitionsbild 1, oredigerad och redigerad.

[wandizz]

Dag 8, stil.

Asså denna bilden, kolla på hennes hår, väska och det faktum att hon har typ en klänning och typ tre tröjor bara för att slippa ha jacka, och sen hennes hatt, hur många skulle våga ha en sån liksom?

Denna bilden är faktist helt oredigerad för jag tyckte den var fin som den var.

[klaraahedberg]

Fotoutmaning dag 12

Denna dagens tema var “vänskap”och detta är en gammal bild från i somras som jag valde. Jag valde den eftersom att min syster och min kusin är mina absoluta bästa vänner och jag älskar dem över allt. Jag tog denna med min mobilkamera och redigerade den i en app som heter VSCO. Jag tror att jag gjorde bilden varmare och lite “grynigare”. Jag la säkert även på något filter. Jag hittade inte en oredigerad version av denna bilden men om det fanns skulle jag nog redigerat den på ett annat sätt idag. Jag är hyfsat nöjd med bilden men jag kan väl inte säga att det är den bästa bilden jag har tagit.

[theajosefincedervall]

[juliaguzz-blog]

Avslutande reflektion LGBD41

Min appropriering på verk från utställningen “Innan vi glömmer” på Göteborgs Konsthall blev en rustning gjord av återanvänt material. Kanske är det en rustning mot världens fördärv, kanske är det en rustning mot de patriarkala strukturer som omger och underordnar, objektifierar och sexualiserar kvinnokroppen. Kanske är det en rustning för att rädda mig från mitt fördärv genom att inspirera mig till att ge mig ut i det.

Det hela började i videoverket “Metamorphosis Chat” av Ferhat Özgür. Jag började fundera på kroppar. Det var så vackert att se två människor, kvinnor, ha roligt över ett klädbyte. Jag började fundera på vad kläder egentilgen gör med oss. Är det kläder som gör att vi kvinnor så ofta sexualiseras, objektifieras, att samhället ohämmat kan fantisera om vad som finns inunder? Kan vi genom att klä av oss avdramatisera våra kroppar? Det har gjorts, men jag själv känner mig inte säker på hur det skulle fungera.

Jag har tidigare haft matproblematik och hade då ett skevt förhållande till min kropp. Insthällningen till min egen kropp har ändrats men fortfarande finns svårigheter med att visa kroppen publikt. Min bakgrund tillsammans med mina funderingar kring kläder och objektifiering gjorde att jag ville utforska nakenhet. Via handledningsseminarium och analys kom jag fram till att det i nuläget skulle bli för intimt. Tanken på att arbeta med kroppen släppte jag emellertid aldrig.

Istället fokuserade jag på ett verk med dukar på hög av Petra Hultman. Jag tolkade dem kortfattat som en samling minnen vilka jag samlade i hemliknande former i en målning och senare, efter handledning, också i något modernare tuschteckningar. Dessa kan ni se i tidigare blogginlägg.

En ny infallsvinkel som jag egentligen alltid har med mig pockade på min uppmärksamhet under en av alla möteshelger jag åkte på. Vi använde så mycket papper så att jag blev överväldigad av miljöångest. Jag fann ingen inspiration eller lust i att teckna mer eftersom att det skulle resultera i ännu fler använda papper på hög. Och lust är viktigt för att få kreativiteten att fortgå. Det lärde jag mig under en handledning och i efterhand då jag utforskade mina metoder för att kunna hålla fast vid lusten att skapa. Jag trodde att det var nyfikenhet, och alltså nyhetens behag, som drev mig. Att jag hela tiden vill testa nya saker, utmanas och få lösa nya problem och att det är vad som driver mig framåt. Lite nedslående hade det varit då det skulle innebära att jag i sådana fall inte skulle kunna få mina idéer att fortskrida. Insikten blev emellertid en annan när jag brjade med mitt nya projekt som var lustfyllt hela vägen. Antagligen för att jag inte visste vad som skulle komma. Att jag inte visste vart det skulle leda och jag var tvungen att fokusera till 100%, annars skulle det inte fungera. Nyttoaspekten som också brukar vara närvarande i mitt skapande skulle mycket väl kunna vara så även nu, men min känsla är inte att det var den som drev mig framåt.

Mitt mål blev slutligen att återanvända, inte skapa nytt. Jag googlade på kollage och försökte inspireras av bland annat Tauba Auerbasch men kände mig inte så inspirerad då det alltid används nytt. Jag började istället rikta mig mot papier maché eftersom att det är ett för mig känt sätt att använda gammalt papper. När jag sökte på inspirationsvideor kom jag över en annan teknik som innebar att rulla ihop papper och klistra ihop (se video i tidigare blogginlägg).

Jag klistrade ihop rullarna utan att veta vad det skulle bli men slutligen blev det en återvunnen rustning. Redovisningen av den korrelerade dessutom med mina första funderingar kring kropp och nakenhet. Nu visade jag min kropp men mellan mig och mottagaren fanns rustningen, som dessutom sa något ytterligare. Rustningen kommunicerar inte bara budskapet om återtanvändning. Den bidrar också med ett förhållningssätt till den nakna kroppen. Detta genom att det jag har skapat är något självständigt som visas på en kropp och som, för mig, inte bidrar med ett kroppsligt uttryck.

Vad har jag lärt mig?

Jag har lärt mig mycket men jag har lite svårt att sätta ord på det. Jag har bland annat lärt mig att tro på mig själv, att våga, att våga ge mig in i något som jag inte tror på. Kanske har jag rättare sagt lärt mig att inte avfärda något bara för att jag inte kan se dess effekter. Jag har fått förståelse för kroppslighet och med hjälp av rustningen fått en mer funktionell syn på kroppen. Kroppen är ett verktyg och ett hjälpmedel för att nå dit jag vill. Jag har förtått att för att arbeta med en problematik behöver du inte arbeta med det specifika problemet, snarare något som angränsar till det. På så sätt kan visas behovet av ett specifikt beteende eller betydelsen och vikten av det som är ursprunget till eller centrum av problematiken. Jag har också lärt mig material. Jag har imponerats av rullat pappers hållfasthet och uttryck. Ett uttryck jag börjat älska därför att det för mig bär på historier. Redan använt papper har någon slags själ i sig självt, verket har inget behov av att bindas till konstnären eller tillverkaren.

Vilka svårigheter har jag mött?

Jag skulle inte säga att jag har mötts av några egentliga svårigheter. Det kan låta klyschigt men svårigheter är för mig möjligheter. Jag behöver svårigheter för att skapa utmaningar och på sätt skapar jag lust. Därför är det inte alltid lustfyllt för mig att måla i olja som är ett material jag känner mig förhållandevis trygg med. Mina svårigheter skulle i sådana fall kunna sägas vara just där i oljemåleriet, innan jag hade bitit i något nytt eller kommit med en första riktig fundering eller idé.

Didaktisk reflektion

Jag tror att det här är ett arbetssätt som passar mycket väl in i ett klassrum. Som vi pratade om på redovisningen skulle en kunna väcka intresse och funderingar genom att komma in i rustningen vid lektionens början. En skulle kunna visa Szenfeldt och andra inspirationskällor för att visa på möjligheterna som finns med återvunnet material. Det skulle kunna vara ett rebelliskt sätt att använda den mapp med bildprojekt som många elever slänger eller “glömmer ta med hem”. Såklart skulle jag inte tvinga eleverna att använda sina omtycka verk, men kanske de som bara kommer ligga, precis som mina krokier. Det finns också något häftigt i att “förstöra” kan jag tycka. Ett synliggörande av hur materialistiska vi egentligen är, vad vågar vi förstöra och vad är att förstöra samt vad är att återuppliva? Att gemensamt samla skäp skulle synliggöra hur mkt vi slänger och att därefter skapa saker ihop skulle synliggöra skräpets egentliga nytta. Som vi pratade om vid redovisningen skulle vi tillsammans kunna skapa något efter ett mönster som visar att det verkligen kan ge ett resultat. Därefter kan eleverna fortsätta skapa utifrån sig själva och finna sin egen väg. Arbetet skulle med fördel kunna göras ämnesöverskridande med samhällskunskap, biologi och kanske fysik? Beroende på vad som görs kan en samarbeta även med historian, svenskan och kanske filosofin?

Att återanvända skapar också en typ av inramning som jag tror är bra om elever ska appropriera på ett verk. Att ha alla möjligheter i världen skulle kunna bli för stort och övermäktgt. Med min utgångspunkt skapas istället utrymme för ytterligare insikter under en appropriering. De skulle därefter kunna som del av projektet skapa en viral spridning av sitt budskap. På så sätt kan de använda sina egna metoder, få vara experter på sitt sätt att sprida ett verk.

Min virala del bestod av att publicera det på min (låsta) instagram. Jag tycker att det finns något härligt i de oredigerade bilderna som visar på en autenticitet. Detta kan individen såklart välja men tanken med att publicera ska vara att visa på vikten av olika uttrycks lika betydelsefulla och värdefulla egenskaper

Här är mitt bidrag till Instagramflödet:

[fannynilsson]

Fortsätter att ösa på med helt oredigerade bilder 🌺🌸🌼

Livet e så satans nice nu väck mig aldrig!! Kommer få kronisk dubbelsidig depression när jag ska börja jobba igen efter dehär 😂😂

[uniquebananafox]

Porträttbilder? Oredigerade, men beskärda

[isabellesrealface]

A picture posted by a beauty salong, so it’s not photoshopped

[teddyy0211]

stilleben, 2 redigerade + 1 oredigerad

[alexpersson]

Uppgift 14: Digital behandling av porträtt. Jag tycker om Andy Warhol´s pop-art porträtt så jag valde att försöka att efterlikna hans porträtt av Marilyn Monroe. Jag använde mig av hans färgscheman och jag tyckte att dom blev väldigt roliga. Jag har kanske inte lika bra hy eller ser ut lika bra ut som Monroe. Dessa tog mig väldigt lång tid att göra och Photoshop krånglade mycket och gör det fortfarande men de blev bra ändå. Tog även bilden själv så det är även ett självporträtt. Nere i högra hörnet finns den oredigerade bilden som jag använde. 

[juliagiardina]

Stilleben

Den färdiga bilden: (det enda redigerade på bilden är skärpan)

Den oredigerade bilden:

Redigeringar som inte tillförde något till bilden:

Andra bilder:

Bakom kameran:

Jag har alltså fotat en liten leksakssoldat som är placerad framför en stor ficklampa som i sin tur är omringad utav mina gamla dreadlocks.

[ellen-berntsson]

i kursen digitalt skapande fick vi uppgiften att göra en planet av en 360-bild. Jag gjorde som Hanna och lade in både en före och efter bild då man tydligast ser resultatet. Bilden till vänster är helt oredigerad förutom planeteffekten.

Jag tog en bild med hjälp av appen Panorama 360 i mobilen. Denna bilden var från börjad menad till att vara en text då miljön utanför skolan inte är den finaste. Men jag testade mig runt i redigeringen och blev nöjd med resultatet. Jag började med att kolla på videoinstruktionen som vi hade fått. Först tor jag bort moln i kanten som inte var hela med hjälp av klonstämpeln. Jag beskar även bilden längst ner så att det inte skulle bli mycket gräs i planetens mitt. Jag gjorde sedan bilden uppochner för att få rätt håll i slutresultatet, jag ändrade bildstorleken för att få en fyrkantig bild och sedan använde jag Förvrängning och Polära koordinater i inställningarna för att få en effekt att det såg ut som en planet. Detta var det önskade resultatet, en planet. Jag gjorde en rund markering i mitten och gjorde det inom det markerade lite mer oskärpa, detta för att det var tydliga linjer i mitten av planetet som jag inte ville ha. Jag ville att man inte skulle fokusera på mitten, därför oskärpa. Men det såg väldigt tråkigt ut med bara detta så jag bestämde mig för att lägga in en bakgrund liksom mannen på videon gjort. Jag letade upp en bild på pixabay på en galax i rymden. Jag hittade en bra som bara var på stjärnor som jag laddade ner. Sedan klistrade jag in denna bilden på min planet och gjorde den en lämplig storlek. Sedan testade jag mig runt i de olika blandlingslägerna för att se om någon gav ett resultat som jag önskade. Det blandningsläget som jag mest föll för i detta fallet var Täcka Över. Jag bestämde mig för att använda detta och använde mig av min ritplatta för att sudda bort de stjärnorna som hade kommit på min planet. Jag gick in i detalj för att sudda vid kanterna som huset och träd. Ibland ändrade jag opacitet och borsten för att man inte skulle se lika tydligt hur det var suddat och så försökte jag få en “fade:ad” effekt. Jag var mycket mer nöjd med detta resultatet men kände att det fortfarande var något som saknades. Jag tyckte även att färgerna på min planet var fula så med hjälp av verktyget pensel, och tekniken vi lärde oss igår så gjorde jag färgerna på huset och gräset mycket starkare. (Det vi lärde oss igår var att färga något genom: justeringar-enfärgad (jag valde först grön till gräset och sedan gul till huset en annan gång)-cmd i för att göra att lagret ligger underst-sedan målade jag med hjälp av penseln över de önskade partierna (det var viktigt att jag ändrade opaciteten för att det skulle ge en bra effekt.)) Detta gjorde jag för att få gräset grönare och huset gulare. Efter detta så tänkte jag att jag kunde lägga in planeter i rymden för att det skulle hända lite mer i bilden. Jag sökte bilder på internet efter saturnus och hittade en bra bild. Jag lade in planeten i min planetbild och ändrade blandningsläget till raster för att det skulle ge en effekt att det var längre bort och inte lika tydliga färger. Sedan suddade jag ut lite av saturnusbildens bakgrund. Detta gjorde jag med saturnus, en annan planet samt en galax eller något inom rymdvärlden. 

Jag är nöjd med mitt resultat. Jag gillar molnen och stjärnorna som tittar fram i himlen. Jag gillar även hus det går från mörkt till ljust i himlen. Jag önskar dock att jag hade någonting i mitten av min planet, kanske en figur eller något istället för det gröna gräset. Jag testade att lägga in en annan planet i mitten av min planet men det gav ett fult resultat. Men förövrigt är jag mycket nöjd med min bild!