fk86-blog

[fk86-blog]

Filmen är ett exempel på hur 3D-print kan användas för att lära ut astronomi för blivande astronauter. Studenter lär till exempel om Mars med 3D-print. Se gärna filmen som du finner här ovan (inbäddad från Youtube).

[fk86-blog]

Nätverkande är skolans nyckel

Internet innebär att miljarder människor nu är ihopkopplade med varandra. Och fler kommer komma till i takt med att till exempel Facebook använder sig av ballonger för att ge Internet till exempelvis länder som Sri Lanka. När vi som skola kopplar upp oss mot det informationsnätverk som Internet har gett oss så innebär det att vi blir grannar med uppkopplade skolor i Tokyo, Shanghai, Sao Paulo, Brasilia, New York, Washington och så vidare.

En uppkopplad skola går från att vara en fysisk plats i det lokala samhället till att vara en aktör eller en nod om man så vill på den globala arenan. Detta får effekter på hur vi organiserar skolan. Skolan som den ser ut nu är uppdelad i separata enheter med separata huvudmän. Men när vi blir uppkopplade mot Internet så medför det att vi blir helt beroende av att kunna nätverka med andra aktörer inom skolområdet på den globala scenen. Vad som händer i skolor runt om i världen från Tokyo till New York har en betydande effekt på vad vi behöver arbeta med för att utveckla den egna verksamheten i Sverige.

Vår kompetens ligger inte längre i att föra ut det vi vet inne i verksamheten till världen, utan att föra in det som händer i världen till vår verksamhet i tillräckligt stor omfattning och tillräckligt snabbt för att vi ska kunna agera när det väl är dags därute. För att kunna göra detta är vår förmåga att nätverka med andra och omvärldsbevaka helt avgörande för framtidens skolverksamhet. De skolor som är duktiga på att koppla sig samman med andra skolor, att nätverka och att omvärldsbevaka kommer bli mycket framgångsrika i framtiden.

Om man använder digitala lärresurser och läromedel rätt kan de bidra till att skapa detta skifte. Genom att det material vi använder i skolan övergår alltmer till digital form kan vi allt snabbare uppdatera innehållet och möjligheten för vad Dan Gillmor kallar "The former audience" att vara delaktiga i att föra in material i skolan ökar kraftigt, till exempel genom kommentarsfält och funktioner där lärare kan lägga till eget material.

Vi diskuterar likvärdighet utifrån ett nationellt perspektiv idag. Jag tror vi kommer behöva diskutera likvärdighet utifrån ett globalt perspektiv. För mig handlar likvärdighet idag om att en elev i Sverige och en elev på Sri Lanka ska kunna ta del av samma högkvalitativa utbildning. Det går om man använder Internet till sin fulla potential.

[fk86-blog]

Krisen inom MP

Valberedningen föreslår enligt uppgifter till SVT att båda språkrören i Miljöpartiet ska bytas ut. Detta beroende på dåliga förtroendesiffror. Samtidigt förnekar man från Miljöpartiet att det ska finnas en sådan linje från valberedningen. MP:s kongress är nästa vecka (börjar på fredag). Innan dess lär vi få veta mer kring hur det hela ligger till.

[fk86-blog]

Allsvenskt toppmöte slutade i ny skandal

Ännu en gång har ett allsvenskt möte fått avbrytas. Ännu en gång har spelare och funktioner satts i direkt fara när de ägnat sig åt den sport de älskar och vill hålla på med. Att sedan en Frölunda spelare rusar in på planen efter att matchen avbrutits gör inte saken bättre. Vi måste få ett slut på det här på våra fotbollsarenor. För fotbollens skull om inte annat.

[fk86-blog]

IT-strategin för skolan

Är lite sen på den här bollen. Men här kommer en artikel som handlar om den strategi för digitalisering av skolan som Skolverket har tagit fram. Jag har för att kunna bedöma den här strategin tagit fram siffror för vad som kommer hända i den digitala världen under tiden (2017-2022) som IT-strategin gäller under. Siffrorna utgår från att dagens takt håller i sig de kommande fem åren, vilket den sannolikt inte kommer göra då prognoser tyder på en ännu snabbare utveckling framöver här. Bland annat flera prognoser som kommit från Cisco. Men här är siffrorna i alla fall (Källa Statistic Brain).

131400000000 länkar kommer delas på Facebook under perioden 2017-2022. 262800000000 vänförfrågningar kommer skickas på Facebook under perioden 2017-2022. 394200000000 meddelanden kommer skickas i Facebook messenger. 1434888000000 tweets kommer skrivas på Twitter under perioden 2017-2022. 784400000 timmar video kommer laddas upp på Youtube. 297000000000 filmer kommer visas på Youtube under perioden 2017-2022 på Youtube. Motsvarande 73 000 år kommer live strömmad video kommer konsumeras bara på Periscope under perioden 2017-2022. 6388750000 timmar kommer live strömmas på Periscope under perioden 2017-2022.

105850000000 bilder kommer laddas upp på Instagram. 219 000 000 blogg poster kommer publiceras på Tumblr. 7884000000 bilder kommer laddas upp på Flickr under perioden 2017-2022. Vad siffrorna visar på är en mycket kraftig utveckling av digitalt innehåll de kommande fem åren. Jag tror vi behöver en mer kraftfull och handlingskraftig strategi, även om det finns delar i den som skrivningar om Learning analytics som är väldigt bra, för att möta den digitala värld vi ser framför oss och som siffrorna ovan visar. Här kommer några förslag till vad jag menar behöver göras:

Att det kommunala huvudmannaskapet får vara kvar, men att huvudmännen ska få ett nytt uppdrag i Skollagen enligt följande förslag: "Den eller de huvudmän som bedriver skola i Sverige ska aktivt verka för bästa tänkbara förutsättningar för lärare och elever att verka i ett samhälle som kännetecknas av snabba förändringar, snabb teknologisk utveckling, stora informationsflöden och globalisering".

Att den öppenhet och transparens som präglar dagens digitala samhälle också får genomsyra skolan. Alla huvudmän bör omfattas av meddelarskyddet och offentlighetsprincipen såsom de är inskrivna i TF och YGL.

Att det med modern teknik införs anonyma bedömningar för all rättning av inlämningsuppgifter.

Att en utredning får titta på huruvida det finns möjligheter att skapa ett bedömningssystem med Open Badges och att nivåer ersätter årskurser. På det sättet skulle man mer eller mindre kunna individ anpassa takten för varje enskild elev.  

Att ett digitalt läslyft tillsätts som ska öka kunskaperna om hur unga som är i den digitala miljön läser i samband med att de använder appar, spel, sociala medier, film, datorprogram och så vidare. Innan 21 års ålder visar forskning från USA att en ung person kommer ha spelat 10 000 timmar. Det är 1 000 timmar mer än hela grundskolan och gymnasieskolan omfattar tillsammans. Modellen bör som jag ser det vara densamma som inom läslyftet och matematiklyftet.

Att det införs distansundervisning och fjärrundervisning som alternativ i alla ämnen i grundskolans senare del och gymnasieskolan.

Att det erbjuds frivilliga kurser på distans för elever på grundskolans senare del och gymnasieskolan under sommaren. Kurser man får söka. För att det inte ska bli för komplicerat med antagning till högskolan är min idé att man får intyg på att man läst dessa kurser, dvs. de kommer inte påverka meritvärdet.

Att det tas fram en nationell databas med fria digitala lärresurser för de olika ämnena och kurserna i grundskolan och på gymnasiet.

Att det tas fram ett innovationsbidrag med särskilt fokus på att ta fram digitala lösningar för nyanländas lärande. Ett bidrag man ska kunna söka från staten (bör utredas så att det blir korrekt och så att man kan undvika fusk).

Att det tas fram en nationell satsning för digital innovation inom värdegrunden. Till exempel skulle det kunna handla om appar där mobbning och kränkningar anonymt kan anmälas.

Att en utredning får titta på hur elever med funktionsnedsättning ska kunna dra nytta av mobil teknologi i skolan. Exempel inom området finns här: http://www.nytimes.com/2014/10/19/fashion/how-apples-siri-became-one-autistic-boys-bff.html?_r=0.

Att det tas fram ett IKT-lyft som riktar sig direkt till lärare som undervisar i Svenska för invandrare (SFI) för att underlätta för dem att digitalisera sin verksamhet.

Att det tas fram en SFI-MOOC där vi snabbt kan skala upp utbildningen inom Svenska för invandrare (SFI) för att få fler att komma in i det svenska samhället snabbare och därmed också etablera sig i civila organisationer (idrottsrörelsen osv.) och på den svenska arbetsmarknaden.

RIT-avdrag för lärare. Lärare som jobbar med och utvecklar IT i relation till lärande och utbildning ska kunna få pengar tillbaka på skatten för detsamma. Det kan till exempel handla om att man får avdrag för kurslitteratur på kurser man läser inom IT och lärande på fritiden.

Att det tas fram ett nationellt event med fokus på 3D-print teknik inom utbildningssektorn. Meningen med eventet är att ge lärare tillgång till en arena för nätverkande om 3D-print teknologi och dess användning i utbildningssammanhang.

Att elevens val och skolans val slås ihop och blir digitala valet. Filmkunskap ska vara obligatoriskt för skolorna att erbjuda. Ett förslag till kursplan för åk 7-9 i Filmkunskap finns utvecklat av mig. Förslaget finner du genom att klicka här.

[fk86-blog]

Mehmet Kaplan får gå

Mehmet Kaplan har under fyra dagar varit i blåsväder. Det har bland annat framkommit uppgifter om att han har jämfört Israels agerande mot Palestina med nazisternas förintelse av judar under andra världskriget. Ett uttalande som är fel i sak. Idag fick statsminister Stefan Löfven uppenbarligen nog. 

På en pressträff på Rosenbad stod det klart att Mehmet Kaplan avgår som minister. Officiellt avgick han frivilligt. Inofficiellt hade han sannolikt bara valet att avgå eller få kicken. Det blev till sist en ohållbar situation. Inte minst för Kaplan själv som inte kunde sköta sitt ministeruppdrag. 

[fk86-blog]

Automatisering och robotisering

Vi är i ett tidigt stadium ännu när det kommer till automatisering och robotar. Men det har redan nu börjat komma intressanta robotar som skriver notiser till exempel. Detta rapporterar SVT om. Samtidigt som vi ser en ökad robotisering kommer det också finnas exempel på vägen här som inte lyckas. I Kina har till exempel 2 restauranger stängt då robotarna inte klarade av jobbet som skulle göras.

Robotisering och automatisering är den ena av två stora trender i världen. Den andra stora trenden handlar om att vi utbildar allt fler i världen. Det här är två trender som innebär att vi med fler som utbildas får fler människor med högre utbildningsnivå samtidigt som robotisering och automatisering kommer innebära att vi behöver färre med högre utbildningsnivå. Exakt varthän det här kommer landa är svårt att säga. Samtidigt tror jag att detta mycket väl kan vara den sista industriella revolutionen som en del menar. Problemet är då att vi inte vet vad det nya området är ännu och vilka förmågor det nya området i sin tur kräver av oss. Detta ställer oss inför stora möjligheter att påverka. Men också inför stora utmaningar.

[fk86-blog]

Darpa experimentet

I ett experiment som DARPA gjorde testade man just hur de nya medierna bidrar till förändrade villkor för samarbete och problemlösning. Man placerade ut 10 väderballonger runt om i USA som var synliga från till exempel vägar. Men det var bara DARPA som hade kartan över var dem var placerade. DARPA gav 30 dagar för att lösa uppgiften och de skulle betala ut en ansenlig summa pengar i dollar till den som lyckades identifiera alla 10 väderballongerna inom 30 dagar.

Ett team på MIT sade att vi vet hur vi löser det här. Vi betalar de som tipsar oss om var ballonger är, men vi betalar också de som tipsar om en som kan tipsa om var en väderballong är. Detta var ett incitament att få tag på de tio väderballongerna, så folk skrev på sociala medier om det här. MIT - teamet vann och var det enda laget som fick in alla 10 väderballongerna rätt (de fick in foto på alla väderballongerna koordinerat i en Facebook grupp). Men där finns en tredje viktig sak här och det var tiden. MIT-teamet hade med sin strategi lyckats lösa uppgiften på 9 timmar. DARPA hade överskattat tiden det skulle ta att lösa den här uppgiften med en faktor av 80 gånger. Problem som tidigare var omöjliga att lösa har inte bara blivit enklare, de har i det närmaste blivit simpla att lösa.

[fk86-blog]

Panama dokumenten

Under gårdagen kom det fram att de så kallade Panama dokumenten hade läckt ut till massmedia. I Sverige är det Uppdrag Granskning som står för avslöjanden som är kopplade till Panama dokumenten. I Panama dokumenten figurerar bland annat storbanken Nordea. De ska enligt dokumenten ha hjälpt deras allra rikaste kunder att komma undan skatt.

Nordea förnekar dock att de skulle ha hjälpt kunder med att komma undan skatt. Man hänvisar till en policy banken tog 2009. SVT har dock helt andra uppgifter: “Bland dokumenten finns bland annat en e-postväxling mellan Nordeas och Mossack Fonsecas respektive Luxemburgkontor, från så sent som sommaren 2015, där Nordea ber Mossack Fonseca om hjälp att sätta upp en ny ägarstruktur åt en kund genom brevlådeföretag.“.

På Island har den isländske statsministern hamnat i ett ordentligt blåsväder sedan det visat sig att han också är indragen i de här Panama dokumenten. Saken blev inte bättre av att många upplever det som att han far med osanning i en intervju i SVT:s Uppdrag Granskning som kommer sändas på onsdag. Även den isländske finansministern och inrikesministern är inblandade i den affär som nu rullas upp i och med de läckta Panama dokumenten. Eftersom detta rör sig om över 11 miljoner dokument som nu har läckt ut så kan vi förvänta oss att det kommer mer de kommande veckorna här.

[fk86-blog]

Professionellt duktig på sociala medier?

Sitter och funderar över en fråga. En fråga som kan formuleras såhär: Vad innebär det att vara professionellt duktig på sociala medier? Det här är en fråga utan enkelt svar. Jag tror att nätverkande är en viktig faktor för att man ska kunna bli professionellt duktig i de sociala medierna, men också att vara den som skapar och leder nätverk.

Vilka är dina tankar kring frågan om vad det innebär att vara professionellt duktig inom sociala medier?

[fk86-blog]

Länktips: Medicin och etik

http://3dprint.com/126415/veterinary-3d-printing-ethics/

En intressant artikel som kopplar samman 3D-print teknik, medicin och etik. Artikeln fick mig att börja reflektera över hur vi etiskt ska förhålla oss till användningen av 3D-print i framtiden.

[fk86-blog]

Demokrati i Internet åldern

Låt oss börja med att ta en tripp över Atlanten till USA och förflytta oss tillbaka i tiden till 1999. Under 1999 var ett av planen som flög inrikes i USA tvingade att landa i ett snöigt Detroit. Planets passagerare kunde inte komma ur planet på många timmar, med allt vad det innebar. Advokater började ta kontakt med passagerarna och det hela togs upp i en amerikansk domstol, men togs snabbt därifrån av flygbolaget och ingenting förändrades för flygpassagerna. Under 2007 hade man en liknande incident som den 1999. Då fick man igenom en lag i USA:s mest flygtäta delstat New York på åtta månader. Så vad var skillnaden mellan 1999 och 2007?

Kate Hanni som var med på planet 2007 gick hem och bestämde sig för att börja söka på Google efter nyhetsartiklar om utvecklingen kring det plan hon var med på. Hon kommenterade artiklarna i kommentarsfälten och lämnade sitt telefonnummer och sin e-postadress i kommenteraren till de olika artiklarna och uppmanade folk som var med på planet att kontakta henne. Hon satte upp en webbsida på nätet där hon uppmanade folk att kontakta sin kongress ledamot och hon hade även en länk till en namninsamling på nätet för att få igenom ett förslag till nya rättigheter för flygpassagerare. 10 000-tals runt om i hela USA skrev under namninsamlingen. Kongressen röstade ner ett lagförslag baserat på denna rättighetsstadga för flygpassagerare, men i delstaten New York gick lagen igenom.

Det som Kate Hanni gjorde här var att använda media som var tänkt för att sprida information till att koordinera stöd för det som sedan skulle bli en lag i delstaten New York. Bara genom att använda enkla tekniska verktyg som kommentarsfält på nyhetsartiklar kan man koordinera människor att agera som grupp och i det här fallet också få igenom en lag i en delstat i USA om förstärkta rättigheter för flygpassagerare. Detta är ur demokratisk synvinkel intressant att fundera vidare kring. Pia Mancini tog tillsammans med några vänner fram en applikation som heter Democracy OS. Democracy OS ger möjligheten för medborgare att kunna få lättillgänglig information om vilka lagförslag som kommer ut, att debattera dem både med varandra och med politiker och att rösta om hur de vill att deras folkvalda ska rösta i omröstningen om den aktuella lagen. Under 2015 användes den här plattformen Democracy OS av sjuksköterskor i Buenos Aires för att få igenom ett lagförslag i kongressen och lagen blev även antagen i kongressen.

På Island bildade Grimsson ett parti med namnet The Best Party. Partiet hade inte något direkt valmanifest eller politisk inriktning. Så de hoppade på ett projekt på webben som heter Better Reykjavik platform. Genom den här plattformen så kunde man samverka fram partiets politiska plattform mellan politiker i partiet och medborgarna i Reykjavik. Den här formen av direktdemokrati tog partiet hela vägen till att vinna valet i Reykjavik och nu har man genom den här plattformen implementerat över 600 projekt som kommer genom samarbete på plattformen mellan folkvalda och politiker. Idag tar man topp 10-15 av de förslag som kommer in varje månad och implementerar dem i Reykjavik.

För att återkomma till Sverige så hade vi en omröstning om EU:s datalagringsdirektiv 2010. I samband med den omröstningen hade vi ett annat intressant exempel på hur demokrati kan förändras med tekniken som plattform. Vänsterpartiet gick ut med ett öppet Google dokument där de ville ha hjälp med att skriva en motion om datalagringsdirektivet. Genom ett öppet Google dokument där politiker från Vänsterpartiet tillsammans med medborgare som gick in där och bidrog tog man fram en motion om datalagringsdirektivet.

[fk86-blog]

Kyrkan tappar medlemmar

Svenska kyrkan tappar enligt Ekot medlemmar. Detta kommer enligt Ekot leda till att man kommer behöva göra sig av med personal och eventuellt också sälja fastigheter. Vissa kyrkor kan behöva läggas ner.

[fk86-blog]

Terrordåd i Pakistan

Det har i samband med firandet av påsken varit ett blodigt terrordåd i en park i Pakistan. Över 60 människor rapporteras ha mist livet. Läs mer om detta i Expressen.

[fk86-blog]

Heatmap för Moodle

Heatmap är ett intressant block för Moodle. Heatmap innebär att man som lärare kan se precis var man har aktivitet och inte aktivitet i den kurs man bedriver undervisning i. Detta innebär att man som lärare snabbt kan avgöra om man behöver intervenera i vissa aktiviteter, till exempel för att få igång en diskussion bland eleverna eller om man rent av har problem med en modul som inte fallit väl ut bland eleverna. Ett spännande exempel på hur man kan använda Learning analytics för att förstå vad som händer i en kurs.

[fk86-blog]

Aktuella samhällsfrågor i Moodle databas

I ämnesplanen för Samhällskunskap åk 7-9 framkommer det att aktuella samhällsfrågor, konflikter och hotbilder ska vara en del av utbildningen. Jag tror det är viktigt att man bygger en infrastruktur för detta arbete. En infrastruktur som är stabil över tid. I Moodle finns en modul som man kan använda för att sätta upp databaser. Min tanke kring aktuella samhällsfrågor var att man kunde sätta upp en eller flera databaser där man samlar på sig nyheter med diskussionsfrågor till som läraren formulerar. Man skulle också kunna skapa sina egna löpsedlar till nyheterna, men även generera Breaking News till de aktuella nyheterna. Den som jag främst använder för löpsedlar kan du finna genom att klicka här. Jag använder utöver det en generator på nätet för att skapa Breaking news av nyheter. Generatorn finner du genom att klicka här. 

[fk86-blog]

Reflektionsgrupper i Moodle

För Moodle finns det en modul som heter Reflection. Denna modul innebär att man som lärare enkelt kan arbeta med reflektionsgrupper. Arbetet i denna modul inleds med att läraren sätter upp modulen och anger hur många elever som ska vara i respektive grupp (grupper kan skapas manuellt av läraren eller genom att eleverna får välja vilken grupp de vill vara i). Eleverna får sedan en text som de ska läsa. Det kan till exempel handla om en faktatext eller en debattartikel, men kan lika gärna vara någon annan typ av text. När eleverna har läst texten ska de i enlighet med de instruktioner som de fått skriva en enskild reflektion kring den text de har läst. När var och en av eleverna i en grupp har lämnat in sin reflektion så kommer deras bidrag att göras om till foruminlägg i ett forum som är specifikt för respektive grupp elever. Processen att göra om elevernas reflektioner till foruminlägg och skapandet av ett forum för gruppen gör Moodle automatiskt. Eleverna kan nu kommentera varandras reflektioner över den text som de har fått att arbeta med. När en elev har gett minst en kommentar till var och en av de andra eleverna i gruppen får eleven automatiskt möjligheten att i modulen bekräfta att denne är klar med uppgiften och därmed är redo att få sitt arbete betygsatt. När eleven bekräftat att denne är klar med uppgiften så återstår bara för mig som lärare att bedöma och betygsätta elevens arbete. För att läraren ska kunna hålla koll på vilka elever som är klara för bedömning/betygssättning så genererar Moodle en lista till läraren över vilka elever som är klara för bedömning och betygssättning. När elever fått bedömningen så tar Moodle automatiskt bort dessa från listan. Eleven kan se bedömning och betygssättning inne i Reflection modulen och i Moodles betygsbok.